To see the other types of publications on this topic, follow the link: Reciprok undervisning.
Dissertations / Theses on the topic 'Reciprok undervisning'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 25 dissertations / theses for your research on the topic 'Reciprok undervisning.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Winther, Michaela, and Eva Aluko. "Reciprok undervisning i praktiken." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29504.
Full textAbstract:
I denna studie har vi valt att undersöka hur lärare på en skola arbetar med reciprok undervisning med elever i årskurserna 2, 4 och 5. Arbetets syfte är att få en uppfattning om hur undervisningen kan se ut. För att åskådliggöra detta utifrån flera perspektiv har vi utfört en kombination av metoder för datainsamling. Dels har vi observerat lektioner hos en förstelärare i mellanstadiet på skolan som driver kompetensutvecklingen i reciprok undervisning, dels observationer, då en av oss undervisat elever i läsgrupper. Vidare har vi samlat in data genom semistrukturerade intervjuer med en specialpedagog, en förstelärare i lågstadiet som har fördjupade kunskaper i svenskämnet och samhällsorientering, samt med rektorn på skolan. Undersökningen visar att lärare arbetar med reciprok undervisning på snarlika sätt utifrån Palincsar och Browns (1984), däremot ser vi inslag av andra metoder i kombination med denna. Val av material är en aspekt i frågeställningen som vi tittat på och utifrån de material som använts i undervisningen, kan vi se att de material som lärare använder i huvudsak styrs av egna val. Några använder skönlitteratur och andra läroböcker i svenska, samhällskunskap eller naturorienterande ämnen. Resultat visar att en del elever får undervisning i läsförståelse i berättande texter, men saknar undervisning i att förstå hur de ska läsa faktatexter. När studien var avklarad upplevde vi att en sidoeffekt var att oavsett vilken textgenre elever arbetar med, tyder den reciproka undervisningen trots allt på en positiv utveckling. Detta då elevers metakognition utvecklas genom att eleverna blir mer och mer medvetna om en del av sina egna tankar.
2
Rumar, Maria, and Hillevi Ylenfors. "Strukturerade textsamtal enligt Reciprok undervisning : en interventionssudie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-20375.
Full textAbstract:
Syftet med denna interventionsstudie är att undersöka om explicit undervisning med strukturerade textsamtal enligt reciprok undervisning kan främja elevers förståelse av text samt förmåga att göra egna sammanfattningar. Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella och det pragmatiska perspektivet, där lärande genom praktisk handling och interaktion med andra står i fokus. Ansatsen för studien är i huvudsak kvantitativ. En intervention har gjorts med 39 elever i årskurs 4. Interventionsperioden innefattade 9 lektioner med undervisning i läsförståelsestrategier utifrån reciprok undervisning där lärare och elever tänkte högt kring texter. För att få fram mätbara resultat fick eleverna före och efter interventionen läsa samt lyssna till uppläst text för att sedan göra egna sammanfattningar. Efter interventionen genomfördes en elevenkät som var av både kvantitativ och kvalitativ karaktär. Resultatet av interventionsstudien ger indikation på att i stort sett samtliga elever i studien på något sätt har gynnats av undervisningsperioden med reciprok undervisning. Elevernas förmåga att sammanfatta har ökat och indikerar därmed på ökad textförståelse. Flera elever upplever själva att de har utvecklat sina kunskaper kring strategianvändning. De starkare ordavkodarna som grupp kan ha gynnats något mer av metoden i jämförelse med de mindre starka ordavkodarna. Vår studie visar inte på någon större skillnad mellan flickors och pojkars resultat.
3
Martinsson, Caroline. "Reciprok undervisning som metod för ökad läsförståelse : En litteraturstudie om vad svensk forskning anser om reciprok undervisning som metod för ökad läsförståelse." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-22606.
Full textAbstract:
The purpose of this study is to investigate what scholars in Sweden think about reciprocal teaching as a method for increased reading comprehension. This area is not an area that is researched a lot in Sweden so the knowledge is limited but the studies that has been conducted shows that especially students with a low reading comprehension answers well to RT. This study did also investigate work materials in Sweden that are based upon RT. One of these materials is quite popular and it turns out that it has no scientific base and there has only been students that has investigated the materials rehabilitee to increase reading comprehension. This literature study has generated in more areas that need research.<br><p>svenska</p>
4
Brunner, Andreas. "På och mellan raderna - elevers upplevelse av reciprok undervisning." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27911.
Full textAbstract:
Brunner, Andreas. (2017). På och mellan raderna - elevers upplevelse av reciprok undervisning. On and between the lines - student’s experiences of reciprocal teaching. Malmö högskola. Kompletterande pedagogisk utbildning.Denna studie undersöker gymnasieelevers upplevelser av undervisning i uttalade lässtrategier i form av Reciprocal Teaching (RT). En intervention genomfördes i två klasser i årskurs två på gymnasiet under ett kursmoment i novellanalys i svenska 2. Eleverna fick göra tre novellanalyser, först en novell utan de fyra metakognitiva strategierna i RT, sedan två noveller där strategierna tillämpades.Studien kombinerar en kvantitativ och en kvalitativ metod för att bättre kunna återge komplexiteten i elevernas upplevelser. Sammanlagt 49 elever besvarade en enkät efter interventionen. I enkäten ombeds eleverna att motivera alla sina svar, något som många också hörsammade genom att skriva förtydligande kommentarer. Därmed får enkäten vissa kvalitativa drag även om tyngdpunkten är kvantitativ. Som ett komplement till enkäten intervjuades tre elever.Resultaten visar att ett flertal av eleverna är positiva till strategiundervisningen. Många elever pekar på att strategierna hjälpte dem att hålla fokus under läsningen, skapade tid för eftertanke och ökade uppmärksamheten på detaljerna. Samtidigt ger resultatet röst åt en rad kritiska synpunkter på strategierna. Många upplever att strategierna är användbara men färre att de leder till fördjupad förståelse. Många upplever att gruppdiskussionerna gav fördjupad förståelse men hade svårt att tillämpa strategierna på egen hand.Nyckelord: läsförståelse, lässtrategier, reciprok undervisning, motivation, metakognition, sociokulturell teori.
5
Petersén, Mirja, and Karin Hjortsberg. "Reciprok undervisning om lässtrategier ur ett elevperspektiv - Ett verksamhetsinitierat utvecklingsarbete." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35555.
Full textAbstract:
Arbetet är ett verksamhetsinitierat utvecklingsarbete med syftet att synliggöra gymnasieelevers upplevelse av ett utvecklingsarbete med reciprok undervisning om lässtrategier (RT) mot bakgrund av lärares didaktiska överväganden. Detta syfte uppnås genom två frågeställningar: Hur förhåller sig eleverna till reciprok undervisning om lässtrategier, och hur kan detta förstås? och Hur talar lärarna om sina didaktiska överväganden gällande planering och genomförande av reciprok undervisning om lässtrategier? I undersökningen kombineras kvantitativ och kvalitativ metod. Fem elever och tre lärare intervjuades genom semistrukturerad intervju, 57 elever besvarade en enkät. De teoretiska utgångspunkterna är det sociokulturella perspektivet, literacy som en vidare syn på läsförståelse, metakognition, inre och yttre motivation samt reciprok undervisning. Diskussionen om litteraturens egenvärde kontra dess användning tas också upp i detta arbete. Undersökningen visar att lärarna planerar undervisningen på liknande sätt alla tre, utifrån Palincsar & Browns modell för reciprok undervisning. Samtidigt gör de självständiga val utifrån hur de ser att eleverna påverkas av undervisningen. Lärarna pekar på en medvetenhet om att eleverna kan tycka att strategianvändandet blir mekaniskt och att läslusten kan bli lidande. Detta hanterar de med anpassningar av olika slag. Lärarna strävar efter att kombinera litteraturens egenvärde med dess användning.Undersökningen visar också att de flesta av eleverna använder strategierna både i och utanför skolan. Den kritik som eleverna riktar mot RT handlar om att strategianvändandet är tidskrävande och upplevs som hackigt. Majoriteten av eleverna är dock positiva till reciprok undervisning och tycker att det hjälpt dem att utveckla framför allt den förståelsefördjupande funktionen. Många av eleverna ser strategianvändandet som meningsfullt. Däremot ger vissa av eleverna uttryck för att det är en yttre motivation som styr dem i strategianvändandet, alltså att de bara använder strategierna inför prov eller när läraren hör. Andra elever menar att läslusten blir lidande av strategianvändandet vid läsning av skönlitteratur, samtidigt som 59 % av enkätsvaren pekar på att strategierna hjälpt vid läsning av skönlitteratur.
6
Södergren, Cecilia, and Erik Bergendal. "Strategier för läsförståelse : En aktionsforskningsstudie om reciprok undervisning i grundsärskolan." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-154549.
Full textAbstract:
Syfte med denna studie är att undersöka huruvida strukturerade textsamtal i form av reciprok undervisning (RU) kan bidra till ett ökat lärande i grundsärskolan. Vi har med aktionsforskning som metodansats, inspirerade av fenomenografi, undersökt hur några lärare i grundsärskolan beskriver att de arbetar med metoden reciprok undervisning, samt vilka hinder och möjligheter de upplever att de möter under arbetet med metoden. Fokusgruppsamtal, lektionsobservationer och loggboksanteckningar har utgjort studiens primära data, och en ambition med studien har också varit att bidra till ett utvecklingsarbete på den aktuella skolan. Resultatet visar att lärarna uppfattar metoden RU – som kan knytas till ett sociokulturellt perspektiv på lärande och till ett whole language-perspektiv på läsning– som gynnsam för grundsärskolans läsförståelseundervisning: den ger enligt lärarna eleverna en läsupplevelse som möjliggör ökad interaktion och lärande elev till elev. RU anses av lärarna i studien vara en möjlig metod för att bearbeta texter i många olika slags grupper där förutsättningarna kan se olika ut. Metoden anses mycket användbar även i en-till-en-undervisning. Resultatet visar dock även att det finns vissa förutsättningar som måste uppfyllas för att RU ska fungera väl. Lärarna beskriver hur de ser en risk för att läsupplevelsen går förlorad och eleverna riskerar att tappa fokus när texten blir upphackad. RU:s struktur, där grunden är att läraren modellerar lässtrategier, utgör en viktig scaffolding/stöttning för eleverna, men gör också att risken ökar att läraren ökar sitt eget talutrymme. Studiens resultat lyfter också fram ytterligare en risk med användningen av bilder och figurer inom modelleringen i RU. Bilder på karaktärer och figurer måste användas på ett genomtänkt sätt.
7
Segerlund, Rebecca. "Reciprocal Teaching för elever i läsförståelsesvårigheter : En undersökning om hur några svensklärare beskriver och reflekterar kring RT-modellen i klassrummet för elever i läsförståelsesvårigheter." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-130757.
Full textAbstract:
Svenska elever har under senare år generellt sett presterat allt sämre på läsförståelsetester och det är en samhällsangelägenhet att vända denna negativa trend. RT utvecklades på 1980-talet av de amerikanska forskarna Palinscar och Brown i syfte att utveckla en modell där elever i läsförståelsesvårigheter skulle kunna börja använda sig av samma lässtrategier som elever som inte är i läsförståelsesvårigheter. I denna studie har jag valt att undersöka hur några lärare i svenska i årskurs 4-9 arbetar med reciprok undervisning, här kallat RT-modellen eller bara RT. Syftet är att åskådliggöra hur lärarna beskriver arbetet med RT-modellen i klassrummet för elever i läsförståelsesvårigheter. Hur arbetar de rent konkret med modellen för elever i läsförståelsesvårigheter? Hur upplever de att strategierna i RT-modellen fungerar för elever i dessa svårigheter? Datainsamlingsmetoden är semistrukturerade intervjuer. Sex olika lärare i svenska, från tre olika skolor; två kommunala och en fristående, har intervjuats. Resultatet visar att lärarna använder RT-modellen för alla elever men att de då det gäller elever i läsförståelsesvårigheter, förser med mer stöd under arbetets gång. En springande punkt för bristande läsförståelse är elevernas begränsade ordförråd och här har lärarna många förslag på hur man kan arbeta för att det ska utvecklas. Deras erfarenhet är att elever med olika förmågenivå lär av varandra, i heterogena grupper, under arbetet med RT. En förutsättning för att arbetet med RT ska fungera väl är att det finns en trygghet i gruppen där man vågar visa att man inte kan eller förstår och att man har ett gemensamt arbete på skolan kring lässtrategier.
8
Kristensen, Susanne. "Reciprok undervisning - några elevers erfarenheter. En kvalitativ studie kring ett långsiktigt arbete med läsförståelsestrategier." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29313.
Full textAbstract:
Abstract Titel: Reciprok undervisning – några elevers erfarenheter. En kvalitativ studie kring ett långsiktigt arbete med läsförståelsestrategier.Författare: Susanne kristensen Typ av uppsats: Examensuppsats (15 hp) Handledare: Anna-Karin Svensson, Examinator: Lotta Anderson Program: Specialpedagogprogrammet 90 hpDatum: 2015-05-20 __________________________________________________________________________ Syfte: Det primära syftet med denna studie är att bidra med kunskapsutveckling om Reciprok undervisning genom att analysera, tolka och förstå några elevers erfarenheter av ett långsiktigt och metodiskt arbete med Reciprok undervisning. Det sekundära syftet är att undersöka hur några pedagoger som undervisar eleverna idag resonerar kring elevernas läsförståelse.Preciserad frågeställning: Hur ser eleverna på läsförståelse och på arbetet med Reciprok undervisning? Hur läser eleverna nya mer avancerade texter idag? Hur värderar och tänker eleverna kring sin egen läsförståelse idag? Hur upplever några undervisande pedagoger elevernas förmågor inom läsförståelse idag?Teoretisk ram: Denna studie vilar på Vygotskijs (2010) sociokulturella teorier som utgår ifrån det lilla barnets lust att lära som grundar sig på imitation och att människan lär och når sin proximala utvecklingszon i samspel med varandra. I studien hänvisas också till Bruner´s (2006) kognitiva teorier och KASAM (Antonovsky, 2011), self-determination theory och det receptionsteoretiska perspektivet (Iser, 1978).Metod: Studien vilar på en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer i 6 fokusgrupper som utgörs av 25 elever och 2 pedagoger. Resultat och analys: Eleverna menar att det metodiska arbetet bidragit till glädje inom ämnet vilket genererat ett intresse som i sin tur skapat intrinsic motivation. Utifrån analysen har det lett till att de blivit aktiva läsare. Läsförståelse handlar för eleverna mycket om att skapa inre bilder. Efter två år av metodisk undervisning läser och förstår eleverna texter genom strategin att ställa frågor och reda ut oklarheter (Palincsar & Brown, 1984), samt att det bildstöd som tidigare använts i undervisningen numer finns inom dem och används i mötet med nya texter. Eleverna har idag en större tro på sig själva och närmar sig critical literacy genom kritiskt kunna granska texter och argumentera för sina åsikter vilket gynnas av ett tryggt klassrumsklimat. Pedagogernas uttryck korrelerar väl med elevernas egna uppfattningar, men jämförelsevis läggs mer vikt vid den gynnsamma lärandesituation som blir mellan eleverna allt eftersom guided practise (Palincsar & Brown, 1984) får mindre utrymme. Kunskapsbidrag i relation till vad som redan beforskats: Tidigare forskning har i stor utsträckning fokuserat på kvantitativa resultat i form av mätningar i läsförståelse. I motsats bidrar denna studie med elevers upplevelse av Reciprok undervisning som kan verka som inspiration för andra pedagoger att börja arbeta med läsförståelsestrategier eller att utveckla redan påbörjat arbete. Specialpedagogiska implikationer: Det gemensamma arbetet i grupp har upplevts som positivt där alla kan delta och utvecklas i sin egen takt. Det gäller alla elever oavsett möjligheter vilket innebär att specialpedagogiken bör flytta in i klassrummet. Hands on activity stimulerar många sinnen och gynnar alla elever och dess olika behov. Specialpedagogens roll är att bidra med kompetensutveckling inom ämnet, samt i sitt uppdrag fylla en funktion i att handleda, stötta och vara rådgivare.
9
Kristoffersson, Jessica. "Undervisa i läsförståelse : En kvalitativ intervjustudie om speciallärares syn på undervisning i läsförståelse." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-85665.
Full textAbstract:
Abstract The purpose of this study is to examine how recent special needs teacher graduates explain reading comprehension, how they teach reading comprehension and whether their method is based on scientific research. For a deeper understanding of reading comprehension instruction I chose to conduct a qualitative interview study inspired by the phenomenographic research approach. The result shows that one of the school's most important tasks is to teach all students to read, understand and use texts. Good reading skills and reading comprehension is crucial for further education because through reading the students provide knowledge and skills in other subjects and are equipped for the future as citizens. Reading instruction is a process that should take place over a long time, throughout the school years. Reading comprehension is complex and based on several components: decoding, cognitive abilities, prior knowledge, knowledge of the written language, comprehension strategies and motivation. Reading comprehension means to extract and make sense while reading and interact with the text. Students with reading difficulties can be divided into three groups: students with decoding difficulties leading to understanding difficulties, students with specific reading comprehension difficulties and students with both decoding and comprehension difficulties. Successful reading comprehension instruction requires conscious instruction from the teacher and that the students are allowed to become active co-creators. Reading comprehension instruction favours all students.
10
Åsberg, Linda. "Läsa mellan raderna : En studie om undervisning i läsförståelse för elever med autismspektrumtillstånd i särskild undervisningsgrupp." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-131067.
Full textAbstract:
The purpose of this study was to investigate how two teachers support reading comprehension in the subjects Swedish and Social science in primary school in a specialized teaching group for students with autism spectrum disorder (ASD). The study included eight classroom observations, four in Swedish and four in Social science. The study took place in a specialised teaching group which was divided into two different groups based on age and skill level. In one group there were three students aged 7-10 years and in the other group there were three students aged 10-13 years. Four observations in each group were performed. The study also included two interviews with the teachers to follow up on their views on instruction of reading comprehension for students with ASD. During the observations, both teachers gave much praise and acknowledgment to the students and they used photographs, films and other concrete materials in their teaching. Both teachers made adjustments for the students. They provided the students with texts with adjusted layouts, the students were offered to listen to the texts, and in writing tasks the teacher acted as a secretary to aid the students in handwriting. None of the teachers used Lena Franzén's materials where the students are asked to read a text and then answer detailed questions as well as questions based on inference about the text. One of the teachers used a similar working process with texts as the one used in Lena Franzéns material. None of the teachers used all the four strategies of reciprocal teaching during the observations: predict content, identify new words in the text, ask your own questions to the text, sort out and summarize the text. But both teachers occasionally used some of the elements from both reciprocal teaching and from Lena Franzén's material.
11
Berglund, Elisabet, and Zetterblom Alma Gonzalez. "Utveckling av läsförståelse genom ömsesidig undervisning : En aktiv bedömning." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-128699.
Full textAbstract:
Som avslutande examensarbete inom Speciallärarprogrammet med specialisering utvecklingsstörning 90 hp på Stockholms Universitet genomfördes en aktionsforskning tillsammans med kollegor på två skolor. Problemet som undersöktes var att ta reda på hur undervisning kan utformas för att utveckla bedömning av elevers förmåga att tolka text för elever som är mottagna i särskolan. Studiens resultat beskriver betydelsefulla kärnkategorier utifrån inspiration av grundad teori (GT) för att implementera reciprok undervisning (RU) som ett verktyg inom särskolan för att utforma undervisning som leder till aktiv bedömning av elevers förmåga att tolka text. Vi antar att studiens teoretiska modell även är användbar inom andra skolformer då RU- modellen används.
12
Johansson, Maria. "Reciprok undervisning som stöd vid läsning av faktatexter : en fallstudie av en intervention i årskurs 2." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-11741.
Full textAbstract:
Studiens syfte är att undersöka hur de fyra lässtrategierna i reciprok undervisning kan stödja elevers läsförståelse vid läsning av faktatexter. Detta görs genom att implementera lässtrategierna i en intervention med elever i årskurs 2. Studien är utformad som en fallstudie med drag av aktionsforskning. Kvalitativa data har insamlats genom elevintervjuer och videofilmade observationer av lektioner med reciprok undervisning. Genom att lyfta fram elevernas röster ges studien ett elevperspektiv. Några av studiens problemformuleringar är: Hur används de fyra lässtrategierna i reciprok undervisning i interventionen? På vilket sätt syns de kunna stödja elevernas läsförståelse? Vilka uppfattningar har eleverna om nyttan av de fyra lässtrategierna i reciprok undervisning? Studiens resultat har analyserats främst med stöd i sociokulturell teori. I resultatet framkommer att användandet eller utfallet av lässtrategierna varierar beroende på hur lärare och elever appropierar dessa. Här tycks de modeller som eleverna har att imitera spela stor roll. Den största vinsten kopplat till elevernas läsförståelse tycks vara de samtal kring ord och begrepp i faktatexterna som blir resultatet av lässtrategierna förutsäga och reda ut. I denna dialog lyfts elevernas egna kunskaper och erfarenheter fram och berikar förståelsen. De flesta eleverna upplever att de har nytta av en eller flera av de lässtrategier de har lärt sig. Framträdande är att eleverna tycker att strategin att reda ut oklarheter var användbar. Elevernas upplevelse av interventionen är överlag positiv även om de pekar på att vissa lässtrategier var svåra att förstå och tillämpa. Förslag på tillämpning är att studien kan användas som en källa till inspiration och eftertanke för pedagoger som vill prova reciprok undervisning tillsammans med sina elever. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv kan studiens resultat bidra till att problematisera sammansättningen av grupper i läsförståelseundervisning, då vikten av förebilder att imitera framgår.
13
Löfvendahl, Heléne. "Läsförståelse i praktiken : Sex pedagogers tankar och synsätt på arbetet med läsförståelse i undervisningen." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-75206.
Full textAbstract:
Den här studien behandlar sex pedagogers tankar och synsätt kring läsförståelse och varför de anser att det är viktigt samt deras arbete med läsförståelse i undervisningen. Vidare behandlar studien om pedagogerna upplevt någon skillnad i synen på läsförståelse under den tid de varit verksamma i sitt yrke. Studien belyser olika teoretiska utgångspunkter och förklarar viktiga begrepp inom läsförståelse. Studien tar även upp att det är en fördel för barn att lära sig olika strategier för hur de ska tänka när de läser en text och om de stöter på problem. Den vuxne eller läraren agerar modell genom att tänka högt och överföra sina läsförståelsestrategier till barnet. Att medvetandegöra barnet på detta sätt, hur barnet kan möta hindren och komma förbi dem, är av stor vikt för framtida skolgång då eleven kommer bekanta sig med många olika sorters texter. Strategier hjälper dem till att öka sin förståelse men även se läsningens fördelar som att konstruera ny kunskap samt läsa för nöjets och upplevelsens skull. Underlag för studien har samlats in genom kvalitativa intervjuer på fyra olika grundskolor. Studien visar att läsförståelse är av stor vikt för barn och elevers skolgång men även i deras fortsatta liv som samhällsmedborgare. Pedagogerna lägger tyngd på bland annat samtalet, dialogen, diskussionen, reflektionen, synliggörandet med mera för eleverna i undervisningen av läsförståelse.
14
Legnerot, Sofie, and Anna Johansson. ""Jag bara tänkte" : Elevers strategier för att förstå olika textgenrer." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-24615.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att undersöka vilka läsförståelsestrategier elever använde sig av när de skulle förstå olika textgenrer. För att undersöka vilka strategier som elever i årskurs tre använde när de läste olika slags textgenrer användes tre olika texter, en skönlitterär text, en faktatext och en instruktionstext. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer för att ta reda på vilka strategier eleverna använde när de skulle förstå innehållet i en text. Resultatet i studien visade att elever använde olika strategier när de skulle förstå olika slags texter. Resultatet tydde även på att elever var medvetna om fler strategier än vad de använde under våra intervjuer. Dessa strategier var alternativa sätt som eleverna kunde använda om de fick problem med texten. Det kunde till exempel vara svåra ord som eleverna behövde identifiera. Resultatet visade på att elever främst använde strategin att nyttja minnet när de försökte förstå olika slags texter. Resultatet tydde även på att elever oftast använde en strategi i taget men i vissa fall kombinerades strategierna. Några strategier var återkommande i alla textgenrer, men studien visade även att elever varierade vissa strategier beroende på vilken genre texten hörde till.
15
Walther, Bajalan Annica. "En studie om närundervisningens betydelse i samband med läsförståelse hos vuxna elever inom distansundervisning i samband med Coronapandemin jämfört med närundervisning : En undersökning av läsförståelse i samband med romanläsning på distans." Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-37233.
Full textAbstract:
Studiens syfte är att jämföra elevers förmåga att tillämpa olika lässtrategier i distansundervisning jämfört med närundervisning. Studien har gjorts på en kurs i grundläggande svenska inom den kommunala vuxenutbildningen där elever har läst en roman och besvarat tillhörande instuderingsfrågor. Frågorna har varit av blandad karaktär där olika lässtrategier kan ses tillämpas för att besvara dem. Läsningen har skett utanför lektionstid och frågorna besvarats skriftligt. För gruppen som läst på plats har frågorna sedan diskuterats vidare i veckovisa boksamtal. Eleverna har delats in i två grupper om fem elever vardera och svaren har jämförts och analyserats. I studien har gjorts en kvalitativ diskursanalys av vuxenelevers skriftliga svar och vilar på teorier om lässtrategier och reciprok undervisning. Resultatet visar på signifikant skillnad mellan elevernas förmåga att förstå text som kan kopplas till avsaknad av textsamtal med lärare och andra elever.
16
Rödland, Öyvind, and Sofia Bergklint. "Läsa för att förstå : En studie om lärares erfarenhet och deras reflektioner över strukturerade textsamtal i grundsärskolan." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-130272.
Full textAbstract:
Undervisningen i grundsärskolan behöver ge eleverna möjlighet att samtala och reflektera om texter. Forskning antyder att textsamtal inte prioriteras och att läsförståelse kommer i skymundan i en mer traditionell läsundervisning. Syftet med studien var att belysa uppfattningar och utveckla kunskaper om vilka utmaningar lärare i grundsärskolan möter i sitt arbete med läsförståelse genom strukturerade textsamtal samt att belysa lärares föreställning om litteraturens betydelse för undervisningen. En aktionsforskningsstudie har genomförts inspirerad av ett sociokulturellt perspektiv där lärares tankar och reflektioner lyfts utifrån olika kontexter. Den aktionsforskningsinriktade ansatsen har använts för att bättre få syn på hur undervisningen kan utvecklas där ett samarbete mellan lärare som intar en forskarroll och deltagande lärare äger rum. Kvalitativa reflektionssamtal har förts i aktionsforskningsgruppen där vi tillsammans synliggjort lärares upplevelser av användandet av strukturerade textsamtal genom Reciprok Undervisning, RU, samt den anslutande litteraturens betydelse. Datamaterialet bestod i huvudsak av att lyfta lärares uppfattningar angående detta. Analysprocessen har fortgått genom hela studien där aktionsforskningens flexibla och cykliska form karaktäriseras av planering, handling, genomförande, observation samt reflektion. En fenomenografisk analysmetod har möjliggjort att synliggöra bakomliggande antaganden som kan påverka hur lärare uppfattar sin undervisning. Därigenom urskildes tre olika utfallsrum; Perspektiv på undervisningen, Strukturerade samtal som ram för undervisningen samt Berättelsens betydelse för undervisningen. Resultatet framställer utifrån dessa utfallsrum olika aspekter innehållande lärares uppfattningar om textsamtal och litteraturens betydelse i grundsärskolans undervisning. Underliggande uppfattningar om lärandeprocesser gör att läsförståelse och samtal om texter får en begränsad plats i undervisningen. Resultatet visar dessutom uppfattningar om modeller för strukturerade textsamtal som skapar begränsningar av användandet av dessa samt uppfattningar om att litteraturtillgång sätter ramar för elevernas möjlighet till lärande.
17
Pöhlitz, Sandra. ""Cowboyen fångar kossor och sånt" : Läsförståelsestrategier i årskurs 2 utifrån materialet "En läsande klass"." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-30211.
Full textAbstract:
The aim of the study is to examine which reading comprehension strategies by the teaching material "A Reading Class" a teacher in second grade tutors about and how the teacher tutors, and which reading comprehension strategies pupils in second grade state that they use when they read on their own, and in what whey they use those reading comprehension strategies. Therefore this study proceeds from the following questions: Which reading comprehension strategies does the teacher tutor about and how does the teacher tutor about those strategies? Which reading comprehension strategies do the pupils state that they are using when they are reading on their own? How do the pupils use the reading comprehension strategies when they read on their own, according to themselves? The investigation is based on three observations of the tutoring about reading comprehension strategies and six interviews with a total of eleven pupils. The theoretical basis is composed of theories about the sociocultural perspective, scaffolding, zone of proximal development and reciprocal teaching. The result showed that the teacher tutored about the reading comprehension strategies: predicting, clarifying, questioning and summarizing. She encouraged the pupils to create inner images and to make text connections (text-to-self, text- to-text, text-to-world). She tutored about the strategies by the model "think aloud". The pupils seem to use the strategies predicting and clarifying most frequently when they are reading on their own but also creating inner images. For example, they use the strategy predicting when they are choosing books to read and the strategy clarifying when they don’t understand words while they are reading. A lot of the pupils seem to have trouble explaining how to use the strategy summarizing, and also seem to find it hard to summarize after reading, but skillful readers seem to accomplish that better than less skillful readers. The pupils seem to use the reading comprehension strategies in greater occurrence when they are reading on their own than they are aware of.
18
Khalil, Afifi Nora. "Läsförståelsestrategier – som medel för utvecklandet av elevers läsförståelse." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-75355.
Full textAbstract:
Läsförståelse är en vital förmåga att besitta för individen. Läsförståelse bidrar till individens deltagande i samhället och krävs för att tillgodogöra sig innehållet i texter och möjliggör elevers lärande av kunskaper inom alla skolämnen. Att skapa och utveckla elevers läsförståelse är således ett viktigt uppdrag som vilar på skolan. För att realisera detta uppdrag finns det olika strategier som lärare kan tillämpa i undervisningen. Denna studie syftar till att, med hjälp av tidigare forskning, redogöra för olika strategier som kan tillämpas för att utveckla elevers läsförståelse. Den frågeställning som väglett denna studie är: Vilka strategier kan lärare tillämpa, enligt tidigare forskning, för att utveckla elevers läsförståelse? Denna systematiska litteraturstudie har utgått från sammanlagt 17 vetenskapligt granskade studier som, på olika sätt, har relevans för ämnet. Dessa studier har presenterats och analyserats. De huvudsakliga slutsatser som framkommit i denna studie visar att det finns en mängd olika strategier som lärare kan applicera i undervisningen för att utveckla elevers läsförståelse. Bland dessa utmärker sig reciprok undervisning, Transaktionell strategiundervisning (TSI) och Concept Oriented Reading Instruction (CORI). Tidigare forskning visar att dessa tre läsförståelsestrategier har en statistisk signifikant positiv inverkan på elevers läsförståelse. Ytterligare en slutsats och en gemensam nämnare som tidigare forskning pekar på är lärarens roll i undervisningen. Lärarens roll i läsförståelseundervisningen är central, då dennes uppdrag handlar om att presentera, modellera och införliva strategier för och hos eleverna.
19
Fredholm, Beatrice, and Linnéa Ståhl. "Är det svårt att fånga viktiga ord med lasso? : En empirisk studie om lärares uppfattningar, samt svårigheter elever uppvisat med att sammanfatta texter och identifiera nyckelord i årskurs F-3." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-42739.
Full textAbstract:
För att kunna delta i dagens samhälle krävs en bra läsförståelse. Trots det, skriver Lundberg och Reichenberg (2011), att det avsätts för lite tid i skolan för att undervisa i detta. Att sammanfatta texter är en strategi inom Reciprok undervisning som visat sig gynna elevers läsförståelse. Syftet med studien är att genom en empirisk studie undersöka vad som framkommer när elever sammanfattar texter baserat på egen undervisning och andra lärares uppfattningar. Mer specifikt kommer denna empiriska studie besvara följande frågeställningar: Vilka svårigheter framkommer när eleverna arbetar med strategin att sammanfatta texter och identifiera nyckelord? Samt vilka svårigheter har lärare uppfattat att strategin att sammanfatta texter och att identifiera nyckelord medfört för eleverna? För att besvara frågeställningarna har ljudinspelningar av elevarbeten samt enkätsvar från yrkesverksamma lärare analyserats med en deduktiv analysmetod med en kvalitativ ansats. Studien följer Reciprok undervisnings teoretiska antaganden och har ett hermeneutiskt vetenskapsteoretiskt ramverk. Resultatet visar att elever har svårigheter med att identifiera det viktigaste i texten samt att formulera korta sammanfattningar. Dessutom att elever har svårigheter att förstå innebörden av begreppen nyckelord och att sammanfatta. En implikation är att det krävs mer forskning om elevers svårigheter med att sammanfatta i kombination med att identifiera nyckelord. Likaså att elever behöver få öva mer i att identifiera nyckelord. Det framkom även att eleverna behöver utveckla sin begreppsförståelse, vilket kan göras genom en learning study.
20
Sundstedt, Kristina. "Läsförståelsen – en utmaning för elever med språkstörning En studie kring språkstörning och läsförmåga." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30322.
Full textAbstract:
Sammanfattning/AbstractSundstedt, Kristina (2018). Läsförståelsen – en utmaning för elever med språkstörning. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDenna studie hoppas jag kan bidra till en större kunskap kring vilka svårigheter en elev med språkstörning kan ställas inför vid läsning och vilka metoder som är särskilt gynnsamma för att en elev med språkstörning ska utveckla sin läsförmåga. Det forskas en hel del om läsning och läsförståelse när det gäller elever med typisk språkutveckling men det finns inte så mycket forskning kring detta för elever med språkstörning. Det är viktigt att kunskapen om framgångsrika metoder får spridning både till lärare inom min egen verksamhet i specialskolan och till lärare som undervisar elever med språkstörning i vanliga grundskolor. Syfte och frågeställningarDenna studie har som syfte att genom en litteraturöversikt ta del av tidigare forskning för att identifiera några av de svårigheter en elev med språkstörning ställs inför vid läsning samt belysa vilka undervisningsmetoder som visat sig vara särskilt framgångsrika för att dessa elever ska utveckla sin läsförmåga. -Vilka svårigheter ställs en elev med språkstörning inför vid läsning?-Vilka undervisningsmetoder och strategier gällande textläsning är, enligt forskning, särskilt gynnsamma för att elever med språkstörning ska utveckla sin läsförståelse? -Hur kan läraren i sin undervisning arbeta pedagogiskt för att stärka läsförståelsen för elever med språkstörning?-Vilka framgångsrika vetenskapliga metoder är synliga i undervisningen i en specialskola? TeoriDenna studie utgår från det sociokulturella perspektivet med Vygotskijs (1934; 2001) teorier om tänkande och språk som grund där interaktionen spelar en avgörande roll för lärandet och språkutvecklingen. MetodI denna studie används en metodkombination där det empiriska materialet både grundas på en litteraturöversikt och en fallstudie. Litteraturöversikten består av insamlat och sammanställt material av tidigare studier inom det aktuella området. Resultatet från tidigare studier ligger till grund för fallstudiens utformning som är en metodkombination av observationer och semistrukturerade intervjuer. ResultatTidigare studier visar att det finns ett tydligt samband mellan nedsatt språklig förmåga och en svag läsförståelse. En elev med språkstörning har därför en betydligt sämre läsförmåga än en elev med typisk språkutveckling och ställs inför olika svårigheter vid läsning både när det gäller att avkoda en text och när det gäller att förstå en text. De aktiviteter som görs i undervisningen före, under och efter läsningen har enligt forskning visat sig viktiga för hur elever tar sig an och förstår en text. För elever med språkliga svårigheter har det visat sig gynnsamt för läsförståelsen att komplettera läsningen med information från andra källor, att använda reciprok undervisning, att explicit undervisa i lässtrategier och att låta eleverna dramatisera innehållet i texten. Det finns en medvetenhet hos de intervjuade pedagogerna om att dessa faktorer gynnar elevernas läsförståelse och flera av dessa framgångsrika metoder används i undervisningen. Specialpedagogiska implikationerDet är viktigt att alla elever oavsett språkliga och kognitiva förutsättningar får stöd i att utveckla sin läsförmåga. Därför är det angeläget att alla undervisande lärare kan vägleda i textläsning genom att använda olika tankestödjande modeller och lära ut olika lässtrategier, detta oavsett om undervisningen sker i specialskola eller i den vanliga grundskolan. Majoriteten av eleverna med språkstörning har sin skolgång i den vanliga grundskolan varför det är viktigt att denna kunskap sprids. Nyckelordläsförståelse, lässtrategier, reciprok undervisning, simple view of reading, språkstörning
21
Winkvist, Sofia, and Janina Männikkö. "Det handlar om läsförståelse : En studie om läsfixarnas betydelse i undervisningen ur ett barnperspektiv." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-32290.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att belysa några elevers upplevelser av konkreta lässtrategier, i form av läsfixarna, i undervisningen. Studiens fokus ligger på elevernas upplevelser och därför har vår undersökning en kvalitativ ansats. Datainsamlingen har skett genom fem gruppintervjuer med barn i årskurs 1-2 respektive 4 på två skolor. Resultatet visar att eleverna har en positiv syn på läsfixarna som en del av undervisningen. Vi har också kunnat identifiera fyra stadier eleverna tillsynes går igenom för att uppnå en djupare läsförståelse. Med resultatet som grund bedömer vi att läsfixarna kan bidra till att utveckla flexibelt användande av kognitiva strategier vid läsning.
22
Jakobsson, Viktor. "Högstadielärares läsförståelseundervisning : Fyra svensklärares uppfattning och undervisning om läsförståelse i årskurs 7–9." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-48341.
Full textAbstract:
This study highlights and raise the question regarding how Swedish language teachers teach reading comprehension. The study presents the results of four interviews conducted with four different Swedish language teachers from the grades 7-9. Starting in previous research and current theories about reading, interaction and teaching, the subject focus on the problem from a teacher’s perspective. The study is based on a qualitative research with focus on qualitative and semi structure interviews as a choice of method. The purpose of this study is to highlight how Swedish language teachers perceive their own reading comprehension teaching and how they teach their pupils in reading comprehension. The result does not represent how teachers in general teaches pupils in reading comprehension. It shows the experience, the perception and the view of four Swedish language teachers on reading comprehension. Abilities such as analyze, read between the lines and interpret different text types are components which all of the asked teachers are highlighting as important factors to make pupils develop good reading comprehension. The four Swedish language teachers in this study also mean that the decoding ability is a big deal in this context. The Swedish language teachers reading comprehension teaching in educational environments are exemplified by discussions and dialogues in the classroom through social interaction, different kinds of aloud reading, strategies of reading between the lines, teaching of different kinds of reading strategies through model learning.<br>Den här studien behandlar och tar i första hand upp frågan om svensklärares läsförståelseundervisning. Studien redovisar resultatet från de intervjuer som genomfördes med fyra olika svensklärare som är verksamma på högstadiet. Med utgångspunkt i tidigare forskning, samt aktuella teorier om läsning, interaktion och lärande, behandlas problemområdet utifrån ett lärarperspektiv. Undersökningen utgår från en kvalitativ forskningsinriktning med kvalitativa och semistrukturerade intervjuer som metodval. Syftet med denna studie är att belysa hur svensklärare, mot grundskolans senare år, uppfattar sin läsförståelseundervisning, samt hur de undervisar elever i läsförståelse. Resultatet är inte representativt för hur lärare undervisar elever i läsförståelse, utan redovisar istället fyra svensklärares erfarenhet, uppfattning och syn på läsförståelseundervisning. Förmågor som att analysera, läsa mellan raderna och tolka olika texttyper är komponenter som samtliga lärare framhäver som viktiga faktorer för att elever ska utveckla god läsförståelse. Svensklärarna i studien menar också att ordavkodningsförmågan spelar en stor roll i det här sammanhanget. Svensklärarnas läsundervisning i pedagogiska miljöer exemplifieras bland annat av diskussioner och samtal i klassrummet genom social interaktion, olika former av högläsning, strategier för att läsa mellan raderna, undervisning av olika typer av läsförståelsestrategier genom att modellera.
23
Nynäs, Ulrika. "Högläsning i årskurs 4-6 : En kvalitativ studie av lärares arbetssätt med högläsning." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-105375.
Full textAbstract:
Det här examensarbetet undersöker hur fem lärare arbetar med högläsning i grundskolans årskurs fyra till sex. Studien är kvalitativ och syftet har varit att utifrån ett didaktiskt perspektiv ta reda på hur lärare arbetar med högläsning i skolan. Urvalet för studien har förutom lärare på mellanstadiet varit skolor som har ett fokusbibliotek detta för att undersöka om dessa har haft inflytande på arbetet med högläsning. Underlag för studien har skapats genom intervjuer med verksamma lärare. Resultaten visar att samtliga lärare arbetar med högläsning främst på två sätt, dels när läraren läser högt och dels när eleverna läser högt. Förutom att bara högläsa använder lärarna olika metoder på ett varierat sätt. Reciprok undervisning och Chambers boksamtal är de två metoderna som är mest framträdande. Dessa metoder är introducerade för lärare och elever av fokusbibliotekarierna. Studiens resultat visar att lärarnas syften med högläsning är att ge eleverna läsupplevelser, större ordförråd, läsförståelse, använda lässtrategier, läsintresse, omvärldskunskap, kunskap om människors olika livsvillkor samt att uppmärksamma eleverna på att det finns en riklig tillgång av litteratur. Studien visar att lärarna bedömer att högläsning kan vara en effektiv och gynnsam undervisningsform om den används på ett strukturerat sätt med hjälp av särskilda metoder. Lärarna anser att det är positivt att ha ett fokusbibliotek med en utbildad bibliotekarie. Det är en fördel att ha en utbildad och kompetent bibliotekarie på plats i skolan därför att denne besitter kompetensersom lärarna inte har. Dit kan eleverna söka sig för att få hjälp att hitta en passande bok och söka fakta.
24
Fredholm, Beatrice, and Linnéa Ståhl. "Förståelse är A och O! : En kunskapsöversikt om vad som stöttar grundskoleelevers läsförståelse." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-40399.
Full textAbstract:
Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi sett en bristfällig läsförståelse hos eleverna. Vissa elever läser flytande, utan att ha någon förståelse för vad de har läst. För att kunna ta till sig information måste man ha god läsförståelse. De elever med läsförståelsesvårigheter är de som har flest underkända delprov på de nationella proven. Syftet med denna kunskapsöversikt är att ta reda på vad ett urval av tidigare forskning säger om elevers läsförståelse. Mer precist kommer följande frågeställning besvaras: Vilka modeller och strategier kan lärare använda i klassrummet för att stötta grundskoleelevers generella läsförståelse? För att besvara denna frågeställning har både systematiska och manuella sökningar genomförts. Dessa har analyserats och sammanställts i denna kunskapsöversikt. Resultatet visar att elevernas läsförståelse kan stöttas genom modeller som Reciprok undervisning, Questioning the author, SQ3R och CORI. Resultatet visar att lärare kan stötta elevernas läsförståelse genom att arbeta metakognitivt, med drama, att sammanfatta texter samt att “tänka högt” framför eleverna. Efter denna kunskapsöversikt har det framkommit att det krävs mer forskning där flera läsförståelsestrategier jämförs. En implikation med denna kunskapsöversikt är att yrkesverksamma lärare kan variera sin undervisning i läsförståelse.
25
Widen, Alexandra. "Lässtrategier i matematikundervisningen : En studie om lärares arbete med matematiska textuppgifter." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78412.
Full textAbstract:
Text information is frequently found in mathematics education. For students to gain an understanding of how to handle the text tasks, a competent teacher is required to provide the students with different kinds of tools to read mathematical text problems. The purpose of this study is to gain an insight into which reading strategies teachers in grades 4-6 consider using for text assignments in mathematic teaching. The study was conducted through quantitative questionnaires and qualitative interviews. All participants were active teachers and had different experiences regarding reading strategies, which is important for how they adopt strategies and the extent to which they are used in teaching. The study is inspired by a phenomenographic approach. The results have been analyzed based on SMK, which focuses on subject knowledge skills development is of importance when teachers need too deep their knowledge. Similarly, the results are analyzed from PCK, which highlights the importance of teachers motivating students 'learning and making adjustments based on pupils' needs and conditions where alternative working practices are mandated. The results of the study show that it can often be complicated to approach and understand text tasks in mathematics since it is not only text that is to be understood. The results of the interviews show that teachers are aware of the importance of working with reading strategies in text assignments in mathematics. However, teachers do not work with the strategies to the same extent that is advocated by reciprocal teaching, transactional strategy teaching, and concept-oriented teaching models. The study shows that reading strategies can be further developed. To achieve this, teachers considered collegiate learning advantageous.<br>Textuppgifter förekommer ofta i matematikundervisningen. För att eleverna ska kunna få en förståelse för hur de ska ta sig an textuppgifterna, krävs en kompetent lärare som ger eleverna olika slags verktyg för att kunna läsa matematiska textuppgifter. Studiens syfte är att få en inblick i vilka lässtrategier lärare i årskurs 4–6 anser sig använda, vid textuppgifter i matematikundervisningen. Studien genomfördes via kvantitativa enkäter samt kvalitativa intervjuer. Alla deltagare var verksamma lärare och hade olika erfarenheter kring lässtrategier, vilket har betydelse för hur de tar sig an strategier samt i vilken omfattning de används i undervisningen. Studien är inspirerad av en fenomenografisk ansats. Resultatet har analyserats utifrån SMK som fokuserar på ämneskunskaper, där kompetensutveckling är av vikt när lärare behöver fördjupa sina kunskaper. Likaså analyseras resultatet ur PCK som belyser vikten av att lärare motiverar elevers lärande samt gör anpassningar utifrån elevers behov och förutsättningar där alternativa arbetssätt förordas. Resultatet i studien påvisar att det många gånger kan vara komplicerat att ta sig an och förstå textuppgifter i matematik, då det inte är enbart text som ska förstås. Resultaten från intervjuerna visar att lärarna ser betydelsen av att arbeta med lässtrategier vid textuppgifter i matematik. Däremot arbetar inte lärarna med strategierna i den omfattning som undervisningsmodellerna reciprok undervisning, transaktionell strategiundervisning och begreppsorienterad undervisning förespråkar. Att lässtrategier kan vidareutvecklas framgår i studien, där lärarna ser kollegialt lärande som en fördel.