Academic literature on the topic 'Referensmaterial'

Föreliggande studie syftade till att undersöka fonologin hos svensktalande barn mellan 3 och 4 år. I studien medverkar 69 barn, varav 33 pojkar och 36 flickor. Bedömningen genomfördes med ett nytt fonologisk bedömningsmaterial, LINUS kortversion. Testerna utfördes i områden belägna i tre kommuner i sydöstra Sverige där socioekonomisk status låg nära riksgenomsnittet. Bedömningarna spelades in, transkriberades och analyserades av två bedömare. Analysen bestod av Percentage of Word Correct (PWC), Percentage of Phonemes Correct (PPC), förekomst av assimilation, metates och epentes, förenkling av konsonantförbindelse, vokal- och konsonantsubstitution, reduplikation samt utelämning av obetonad stavelse och enskild konsonant. Vidare bedömdes vilka fonem som var etablerade hos barnen. Kriteriet för etablering av fonem sattes till &gt; 90 % korrekt producerat fonem hos &gt; 90 % av barnen. Tolv av svenskans 18 konsonantfonem var etablerade hos svensktalande treåringar med typisk språkutveckling. De fonem som vållade mest svårigheter var /ɧ/, /r/, /ʈ/ och /ɕ/. Genomsnittlig PWC var 61,3 % och genomsnittlig PPC var 88,7 %.  Inga statistiskt signifikanta skillnader hittades mellan könen eller halvårsgrupperna gällande PWC och PPC. Förekomst av assimilation, metates och epentes, förenkling av konsonantförbindelse, vokal- och konsonantsubstitution, reduplikation samt utelämning av obetonad stavelse och enskild konsonant hittades. Den mest förekommande avvikelsen var substitution medan den minst förekommande var reduplikation.<br>The present study aimed to examine the phonology of typically developed Swedish-speaking children between 3 and 4 years of age. Sixty-nine children; 33 boys and 36 girls were assessed with the short version of a new phonological assessment material called LINUS. The tests were conducted in areas located in three municipalities in southeastern Sweden, where socioeconomic status was close to the national average. Audio-recordings of the assessments were transcribed and analyzed by the authors. The analysis consisted of Percentage of Word Correct (PWC), Percentage of Phonemes Correct (PPC), the presence of assimilation, metathesis and epenthesis, cluster reduction, vowel and consonant substitution, reduplication and deletion of unstressed syllables or single consonants. Further identification was made of the phonemes that were established. The criterion for the establishment of phonemes was set to &gt; 90 % correct produced phonemes in &gt; 90 % of the children. Twelve of the 18 Swedish consonant phonemes were established by Swedish-speaking three year olds with typical language development. The phonemes which caused most trouble were /ɧ/, /r/, /ʈ/ and /ɕ/. Average PWC was 61.3 % and average PPC was 88.7 %. No significant differences were found between gender or the two age groups regarding PWC and PPC. Presence of assimilation, metathesis and epenthesis, cluster reduction, vowel and consonant substitution, reduplication and deletion of unstressed syllables or single consonants were found. The most common deviation was found to be substitution and the least occurring deviation was reduplication.

När språkliga svårigheter uppträder hos barn är kontakt med logoped aktuell för att kunna identifiera vilken typ av svårighet som föreligger hos barnet och för att kunna planera interventionen. En språklig aspekt som bör undersökas är den fonologiska förmågan som vanligen undersöks med hjälp av ett test. LINUS är ett sådant test som nyutvecklat och används i föreliggande studie för att undersöka fonologin hos barn i åldrarna 5-6 år med typisk utveckling. Syftet i föreliggande studie var att undersöka fonologin hos barn med typisk utveckling och ta fram referensdata för kortversionen av LINUS för barn i åldrarna 5-6 år. Av intresse var även att undersöka om det förelåg skillnader i resultat mellan pojkar och flickor och mellan åldrarna 5-5;6 och 5;6-6. De barn som deltog i studien hade alla svenska som modersmål, ingen hade känd hörselnedsättning eller någon tidigare eller pågående kontakt med logoped/talpedagog. Hela gruppen bestod av 70 barn; 35 pojkar och 35 flickor. Halvårsintervallen bestod av 32 yngre barn och 38 äldre barn. Resultatet visar att barn i 5-årsåldern har god fonologisk förmåga och har etablerat samtliga fonem bortsett från /s/ och /r/. En statistiskt signifikant skillnad mellan könen avseende etablering av fonemet /r/ framkom, där fonemet föreföll svårare bland pojkarna.

Bakgrund. Bedömningsmaterialet Ordracet är ett konfrontationsbenämningstest på tidsom används för att undersöka ordmobiliseringsförmåga. Testet består av 80 svartvita teck-ningar föreställande högfrekventa substantiv och används främst som del i dyslexibedöm-ning. År 2002 utvecklades en datoriserad version av testet innehållande samma bild-material. I dag finns normativa data för enspråkiga svenska sju- och tioåringar för original-versionen av Ordracet. Syfte. Syftet med studien var att testa Ordracets två versioner på svenskspråkiga högstadi-eelever i årskurs 7 respektive 9, för att ta fram ett referensmaterial. Metod. I studien deltog 128 högstadieelever; 62 i årskurs 7 och 66 i årskurs 9. Hälften avdeltagarna testades med originalversionen av testet och den andra hälften med den datori-serade versionen. Eleverna inkluderades endast om de hade gått i svensk grundskola sedanårskurs 1 och inte hade känd språkstörning och/eller kända läs- och skrivsvårigheter. Medelvärden och standardavvikelser för årskurs, kön och testversion beräknades med avse-ende på testtid och antal fel. En sammanställning av samtliga deltagares svarsresponsergjordes för att få en uppfattning om fördelningen av feltyper. Resultat. Inga resultat visade sig vara signifikanta beroende av årskurs. Pojkarna var sig-nifikant långsammare i sin benämning och hade signifikant fler fel i jämförelse med flick-orna. Testtiden var signifikant längre för de elever som testades med datorversionen jämförtmed de som testades med originalversionen. Feltypen fel inom kategori (FIK) utgjordenästintill 50 % av samtliga felsvar och var därmed den främst förekommande feltypen. Slutsats. Då inga signifikanta skillnader framkom årskurserna emellan drogs slutsatsen atthögstadieelever kan ses som en gemensam grupp. Eftersom resultaten visade att testtidenblev längre för de elever som testades med datorversionen är det viktigt för logopeder i klinisk verksamhet att ta detta i beaktning vid jämförelse av en patients testresultat mot norm-värden. Nyckelord. ordmobiliseringssvårigheter, konfrontationsbenämning, Ordracet, datorise-rad version, referensmaterial, logoped

A new phonological test, LINUS, for Swedish-speaking children between the ages of three and seven, has been developed at the speech and language pathology department at Linköping University. The aim of the present study was to create a reference manual for the long version of the new test. The participants in the present study were children between the ages of five to seven in a medium-sized municipality in the Northern part of Kalmar County, Sweden. In total, 124 native Swedish-speaking children (58 girls and 66 boys) with typical language development participated. The children were divided into two age groups, 5;0-5;11;31 and 6;0-6;11;31 years. The collected data was analysed with respect to acquisition of phonemes and word structure processes. Percentage of correctly produced words (PWC), consonants (PCC) and vowels (PVC) were calculated.All phonemes, except /s/, were established in both age groups. The phoneme /s/ was found to be either substituted or distorted. Among the 5-year old children /s/ was established for 84%, substitutions of /s/ were found in 7% and distortions were found in 23%. Among the 6-year old children /s/ was established for 88%. Substitutions of /s/ were found in 3% and distortions in 16% of the 6-year old children. The phoneme /r/ proved to be a borderline case for acquisition in the younger age group (91%). The most common word structure process in both groups was assimilation. A significant difference between the two age groups was found for assimilation (p=0,022), with lower occurrence in the older group. Two-consonant clusters (CC) and three-consonant clusters (CCC) were not frequently reduced, although it was found that CC-clusters were reduced more frequently than CCC-clusters. Both the age groups had high percentages of correctly produced words, consonants and vowels. The analysis revealed the following results: PWC for 5-years olds was 93% and 6-years olds 97%. PCC for 5-year olds was 98% and for 6-year olds 99%. PVC for both age groups was 100%. An age difference was shown for PWC, but not for the other measures. No gender differences were found.<br>Ett nytt fonologiskt testmaterial, LINUS, är framtaget för svensktalande barn. I föreliggande studie har referensmaterial till den långa versionen av det nya testet insamlats bland barn 5-7 år i en mellanstor kommun i norra Kalmar län. Totalt deltog 124 barn (58 flickor och 66 pojkar) med svenska som modersmål och typisk språkutveckling. Barnen delades upp i två åldersintervall, 5;0-5;11;31 och 6;0-6;11;31 år. Det insamlade materialet analyserades avseende etablering av fonem och konsonantkombinationer, samt förekomst av ordstrukturprocesser. Andelsmått för korrekt uttalade ord (PWC), konsonanter (PCC) och vokaler (PVC) beräknades.Samtliga fonem, utom /s/, var etablerade i båda åldersgrupperna. Fonemet /s/ realiserades med substitutioner eller kvalitativt marginella avvikelser (KMA). I 5-årsgruppen var /s/ etablerat för 84% av deltagarna. Bland 5-åringarna förekom substitutioner av /s/ hos 7% och KMA förekom hos 23%. I 6-årsgruppen var /s/ etablerat till 88%, och det förekom substitutioner hos 3% av 6-åringarna, och KMA förekom hos 16%. Fonemet /r/ visade sig vara ett gränsfall avseende etablering för den yngre åldersgruppen (91%). Den vanligaste ordstrukturprocessen för båda grupperna var assimilationer. Signifikanta skillnader mellan de två åldersgrupperna återfanns avseende assimilationer, p=0,022. Förekomsten av assimilationer minskade med stigande ålder. Tvåkonsonantskombinationer (CC) och trekonsonantskombinationer (CCC) visade sig ej vara påverkade av förenklingar i någon större grad. Dock visade sig CC-kombinationer vara mer utsatta för förenklingar än CCC-kombinationer. Båda åldersgrupperna hade höga andelar korrekt uttalade ord, konsonanter och vokaler. De två grupperna fick följande resultat: PWC för 5-åringar var 93% och 6-åringar 97%. PCC var 98% respektive 99% för grupperna. PVC var 100% för båda åldersgrupperna. Åldersskillnader kunde ses för PWC, dock inte för de andra måtten. Inga könsskillnader noterades.

Bakgrund: Testmaterialet Bedömning av Subtila Språkstörningar (BeSS) togs fram för att bedöma subtila språkliga svårigheter hos bland annat personer med neurodegenerativa sjukdomar. Testet har sedan använts bland annat i dyslexiutredningar då subtila språkliga svårigheter kan förekomma även vid dyslexi.  BeSS saknar dock referensmaterial för flera åldersgrupper vilket behövs för att logopeder ska kunna göra tillförlitliga bedömningar med materialet.   Mål: Att låta gymnasieungdomar genomgå BeSS och sammanställa ett referensmaterial. Att se om det föreligger några prestationsskillnader mellan deltesten och könsskillnader.   Metod: I studien deltog 28 gymnasieungdomar, 16 flickor och 12 pojkar, vilka testades enskilt med BeSS. Deltagarna fick inte ha några kända språkliga svårigheter eller läs-/skrivsvårigheter. Övriga krav var att deltagarna gått i svensk skolklass och fått svensk undervisning på svenska under minst 8 år.   Resultat: Det totala medelvärdet för testgruppen (alla deltesten sammanräknade) var 172 poäng av 210 möjliga med standardavvikelsen 14,5. I studien presenteras även medelvärde och standardavvikelse för var och ett av deltesten: Repetition av långa meningar M=20,8 (SD 4,6), Meningskonstruktion M=27,3 (SD 2,3), Inferens M=25,5 (SD 3,5), Förståelse av logikogrammatiska meningar M=25,2 (SD 3,4), Tvetydigheter M=22,1 (SD 5,0), Förståelse av metaforer M=25,5 (SD 3,9) och Definitioner av ord M=25,6 (SD 3,2). Det förelåg inga könsskillnader.   Slutsats: Denna studie har resultat för 28 gymnasieungdomar vilket är början till ett referensmaterial som behövs för att BeSS fortsatt ska kunna användas kliniskt i logopedisk verksamhet. Deltesten Repetition av långa meningar och Meningskonstruktion blev de deltest där gymnasieungdomarna presterade lägst respektive högst poäng. Det förelåg inga signifikanta könsskillnader.<br>Background: The test material BeSS was developed to assess subtle language difficulties in people with neurodegenerative diseases. The test has also been used in dyslexia evaluations since subtle language difficulties also can occur with dyslexia. The material lacks reference material for several age groups which is needed to give safer assessments with the material.   Aim: To collect reference material for the BeSS test for high school students. To see if there is differences in performance between the test sections and if there is a gender difference.   Method: The study had 28 participants, 16 girls and 12 boys, who were tested individually with BeSS. The participants did not have any known language difficulties or reading/writing problems and they were required to have attended a Swedish class with Swedish education in Swedish for at least 8 years.   Results: For each of the test sections means and standard deviations are presented. For the individual test sections the students performed as follows: Repetition of long sentences mean 20.8 (SD 4.6), Sentence construction 27.3 (SD 2.3), Inference 25.5 (SD 3.5), Understanding of grammatically logical sentences 25.2 (SD 3.4), Ambiguities 22.1 (SD 5.0), Understanding of metaphors 25.5 (SD 3.9) and Definitions of words 25.6 (SD 3.2). There was not a significant gender difference.   Conclusions: This study presents results for 28 students which is the beginning of a reference material that is needed for the continued use of the test in clinical speech and language pathology work. In the test sections Repetition of long sentences and Sentence construction the students performed the lowest and the highest scores. There was not a significant gender difference.