To see the other types of publications on this topic, follow the link: Reflexivitet.
Dissertations / Theses on the topic 'Reflexivitet'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Reflexivitet.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Bragesjö, Fredrik. "Praktiserad reflexivitet : en vetenskapsteoretisk studie av forskningspolitisk forskning och vetenskapssociologi = Reflexivity in practice /." Inhaltsverzeichnis, 2004. http://bvbr.bib-bvb.de:8991/F?func=service&doc_library=BVB01&doc_number=014187015&line_number=0001&func_code=DB_RECORDS&service_type=MEDIA.
Full text
2
Cort, Leon, and Jonas Hellström. "Ålder och studier som bestämningsfaktorer till reflexivitet : En kvantitativ studie som undersöker huruvida ålder och antalet tagna högskolepoäng är avgörande för studenters utvecklande av reflexivt tänk." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-11757.
Full text
3
Bergman, Bengt. "Poliser som utbildar poliser : Reflexivitet, meningsskapande och professionell utveckling." Doctoral thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-125676.
Full textAbstract:
This compilation thesis concerns how an educator task in Swedish police education context can be understood as individual and collective meaning making and professional development. The main actors in this thesis are police teachers, police supervisors and field training officers (FTOs), and they have a mutual task in educating new police officers and hence preparing for a complex occupation. However, due to varied educating preparations these three groups of police educators seem to perform their task with different prerequisites in a constantly revised and developed Swedish police education. During the last twenty years research and literature regarding occupational and professional education concern, among other issues, professional development and professionalization, frequently from a learner orientated and lifelong learning perspective. Hence, as ideas of transferring occupational knowledge from person to person increasingly appears to be regarded as obsolete, internship education through supervising pedagogies seems to have evolved during the last decades. The rarely investigated intra-professional educators (e.g., police officers educating new police officers) have an important role in this kind of learning process, especially due to socialisation phenomena frequently described in worldwide research regarding the police occupation. The conceptions of Swedish intra-professional police educators are investigated through an exploratory and qualitative design using mainly focus-group interviews and with a reflexive approach and hermeneutic analyse models. Viewed through a theoretical framework based on meaning making, reflexivity and thought styles/thought collectives, the findings disclose that the Swedish police educators clearly share similar views on pedagogies although they have disparate preparations before the task. Their conceptions reveal how the police educating task works as an incentive for increased insights in the police task, as well as in the educating task. These findings are also conceptualized as a collective process in interacting with police students and police probationers, with reflexivity as a main tool for meaning making, especially in the educating task. In conclusion this thesis argues how the conceptions of the Swedish police educators can vitalize the discussion about how police educators better can be prepared, especially through courses with reflexive pedagogies. The conclusion also emphasizes on how the positive, reflexive and creative intentions within the intra-professional police educators can be used as a role model and as an incentive in developing the Swedish police force, and that these ideas can be applied on other occupations and professions.<br>I en stor fyrkantig soffgrupp i ett fikarum på Polishögskolan i Solna runt år 2002, fördes stafettsamtal om problembaserad undervisning. Lärare, chefer och ibland städpersonal eller administrativ personal deltog genom att gå in och ut ur dessa samtal beroende på vilka andra sysslor som pockade på. I denna fyrkant skapades på något sätt både pedagogik och pedagoger, av både erfarna och oerfarna utbildare. Detta skedde främst genom utbyte av erfarenheter av lyckade och mindre lyckade undervisningsaktiviteter i syfte att skapa mening i ett för många av deltagarna okänt utbildningskoncept, ofta genom användandet av begreppet reflektion. Stafettsamtalen kan beskrivas som del av en process eller ett förlopp där något framåtskrider och utvecklas, i detta fall polisutbildarnas kunskapande och meningsskapande om polisutbildning. Den meningsskapande processen placerades inom ramen för den nya reviderade polisutbildningen, som satts i spel 1998. Polisutbildningen skulle nu bygga på en problembaserad pedagogik (Colliver, 2000; Hmelo-Silver, 2004) och initialt utföras av i huvudsak yrkespraktiker med begränsad pedagogisk erfarenhet eller utbildning, vilket genererade oväntade problem som krävde snabba lösningar. De första åren från 1998 innebar många problem med både frustrerade lärare och polisstudenter, vilket en utvärdering visade (Rikspolisstyrelsen, 2000). Denna situation skapade ändå en pragmatisk men reflekterande utbildningskultur där studenternas lärande till poliser till stor del var i fokus (Polishögskolan, 2014b). De lärare som hade polisiär bakgrund, i denna avhandling benämnda ”polislärare”, fick en framträdande roll för att fungera som en brygga mellan yrkeserfarenhet och teoretisk/praktisk kunskap, trots att få av de utbildande poliserna hade pedagogisk utbildning eller någon längre erfarenhet av att undervisa. Vissa polislärare visade också en brant utvecklingskurva gällande förmågan att undervisa, medan andra misslyckades helt och försvann lika snabbt som de kom. Denna beskrivning bygger på min egen upplevelse av händelseförloppet, för jag satt också där i fyrkanten, som nyanställd lärare i muntlig och skriftlig framställning, erfaren gällande undervisning men helt okunnig om polisverksamhet. Lärarna på Polishögskolans gemensamma uppdrag var att på bästa sätt förbereda polisstudenter för en introduktion in i en polisiär yrkesverksamhet och yrkeskultur (Crank, 2004; Lauritz, 2009). Ett polisyrke som många i samhället har en uppfattning om, och som visat sig vara ett i många avseenden komplext uppdrag. Manning (2010) har under årtionden ägnat sig åt att belysa polisarbetets komplexitet och förändring. Han menar bland annat att polisarbetet kan ses utifrån ett dramaturgiskt perspektiv där poliser förväntas 2 fatta svåra beslut baserat på subjektiva omdömen i en offentlig miljö, och i hög grad beroende av samarbetet med kollegor och allmänheten: Policing is both an individual and collective performance, based on faceto-face interactions, public deference, and societal validation of the collective representation. The process of interaction is the product of policing, and the consequences of these interactions are the most consequential outcomes of policing. (2010, s. 183) Polisuppdraget har också förändrats under de senaste trettio åren, från reaktivt till proaktivt allteftersom samhället ökat kraven på polisen via problembaserat långsiktigt polisarbete (Fielding, 1988; Macvean & Cox, 2012; Paoline & Terrill, 2007). Uppdraget kan dessutom sägas vara motsägelsefullt, med å ena sidan den repressiva aspekten att upprätthålla lag och ordning och å andra sidan vara en service och trygghet för medborgarna (Petersson, 2015). Litteraturen beskriver också att många av de kunskaper som krävs för att lösa snabbt uppkomna situationer är svåra att utveckla på ett utbildningscampus utan kräver kontakt med yrkespraktiken (Chan et al., 2003). Ur detta perspektiv blir det därför synnerligen intressant hur sådan kunskap utvecklas och frodas i utrymmet mellan utbildning och yrkespraktik. Vidare, även om forskningen visar att det finns poliser som är olämpliga och har stora svårigheter att hålla sig professionella i detta uppdrag, finns det berättelser om poliser som klarar av att upprätthålla den professionella etiken i svåra situationer. Det finns alltså uppenbarligen poliser som kan vara empatiska, men ändå tydliga och handlingskraftiga, repressiva men ändå professionella, goda kollegor som ändå kan säga ifrån och anmäla om något fel begåtts. Litteratur om polisyrket berör även fenomen som sammanhållning, kamratskap, konformitet, kåranda, alienation, övervåld, rasism, stress, posttraumatisk stress, korruption och lämplighet (Crank, 2004; Lauritz & Karp, 2013; Van Maanen, 1975). Litteraturen ger också exempel på antiintellektualism inom polisen, där handlingskraft är normen och reflektionsförmåga ses som en svaghet (Crank, 2004; Granér, 2004, s. 214). Det finns också beskrivet hur konkret yrkeskunskap byggd på sunt förnuft (common sense knowledge) uppmuntras under polisutbildningen, vilket grundar sig i polisarbetets oförutsägbarhet och därmed riskfylldhet; man måste kunna lita på att kollegan finns där och agerar när fara uppstår. Där skildras också hur sunt-förnuft-kunskap konstitueras i rutinartat småprat mellan uppdragen i det dagliga polisarbetet, till exempel genom utbyte av dråpliga anekdoter från polisarbetet (”war stories”) (McNulty, 1994). Blivande poliser beskriver också sitt första möte med poliskollektivet som välkomnande och omslutande, speciellt avseende det vardagliga småpratet kollegor emellan (Ekman, 1999: Lauritz, 2009). Här har studier också visat på ett polisyrke med ökad etisk medvetenhet, där nya poliser faktiskt kan fungera 3 som förändringsagenter mot en positiv utveckling av poliskulturen utifrån dessa höjda samhälleliga krav (Chan et al., 2003; Granér, 2004; Reid, 2015). Efter att ha tagit del av ovanstående litteratur, väcktes mitt intresse för olika perspektiv på polisutbildarnas betydelse för hur lärandet till ett polisyrke går till, och vilken betydelse detta får för en förmodat lärande organisation (Andersson Arntén, 2014; Bergman & Jansson, 2010). Runt 2006 gjorde jag en första genomgång av forskning om polisutbildning. Då upptäcktes en lucka i forskning om yrkesutbildare som aktiva subjekt i sitt yrkeslärande (Se Webster-Wright, 2009), i synnerhet studier av poliser som är polisutbildare. Speciellt noterade jag en avsaknad av svensk forskning på hur polisutbildare hanterar frågorna ovan och hur de ser sig på sig själva som utbildare i detta sammanhang. Ett kunskapsintresse började på så sätt mejslas fram och blev inledningen till ett explorativt forskningsprojekt inom yrkesutbildningsfältet, ett projekt som skulle pågå i över tio år. Slutresultatet blev denna doktorsavhandling om polisers individuella och kollektiva upplevelser av uppdraget som polisutbildare och presenteras i form av sammanläggning av en redan publicerad licentiatuppsats om polislärare (delstudie ett) samt två artiklar rörande aspiranthandledare (delstudie två), och aspirantinstruktörer (delstudie tre). Jag menar att denna avhandling kan vara intressant även för andra yrkesutbildningar, både vad gäller frågor om grundutbildning såväl som vidareutbildning, men även rörande förändring, utveckling och lärande i en yrkespraktik. Kunskapsbidraget är främst empiriskt eftersom polisutbildare, internationellt och i Sverige, i begränsad omfattning har undersökts. Avhandlingen bidrar också i metodologiskt avseende då främst intervjuer i fokusgrupper använts, vilket är ovanligt i polisforskning. Dessutom tillämpas ett teoretiskt ramverk baserat på idéer från bland annat John Dewey, Jennifer A. Moon och Ludwik Fleck, i en kombination som kan vara en inspiration för andra liknande studier med fokus på utvecklingsprocesser i yrkesutbildning och yrkesverksamhet.
4
Nilsson, Daniel. "Den lärosamma leken, datorspel : Hur datorspels interaktiva miljö motiverar lärande med direkt återkoppling." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-99658.
Full textAbstract:
Denna studies syfte är att undersöka hur personer på ett forum upplever att de lära sig spelen de spelar, ett fokus ligger på hur mycket de lär sig genom spelet och av de som de spelar med. Motivering har även varit i fokus där vi har kunnat se flera olika sätt som datorspel hjälper till vid att motivera lärandet och där en förlust inte alltid behöver vara negativ. Det försöks även göra en skillnad på så kallade vanliga datorspel och datorspel som är framtagna utbildningssyfte. Frågorna på forumet används sedan för att försöka förstå vilka delar av datorspel som lärandet sker i och hur de som svarade på forumet själva uppfattade att lärandet har gått till.
5
Sörbom, Adrienne. "Vart tar politiken vägen? : om individualisering, reflexivitet och görbarhet i det politiska engagemanget." Doctoral thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-82836.
Full text
6
Ström, Ingela. "Från utmattning till nya insikter." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-2167.
Full textAbstract:
<p>Denna uppsats behandlar roller, social responsivitet och reflexivitet. Undersökningen gäller utmattning eller utbrändhet. Syftet med uppsatsen är att belysa processer som orsakat detta tillstånd men också bidragit till återhämtning. Informanters livshistorier används för att visa historik och situation för drabbade men också sätt att komma vidare. Beskrivningen sker utifrån möjliga sociologiska teorier vilka samtidigt utgör förklaringsmodeller. Frågeställningen är: 1.Vad är orsakerna till att de intervjuade blivit utmattade? 2. Vilka faktorer är avgörande för återhämtningen? </p><p>Jag har använt kvalitativ metod med livsberättelse. Ett hermeneutiskt synsätt har använts under intervjuerna. Med hjälp av Hans Gerth & C Wright Mills rollteori beskrivs och tolkas situationen före och efter utmattningen. Utifrån Johan Asplunds teori om social responsivitet framhålls den konkreta socialitetens avgörande betydelse för återhämtningen. Insikter måste erövras med vad som Anthony Giddens beskrivit som reflexion i en senmodern tid.</p>
7
Westerlund, Erik, and Viktor Öberg. "”Alla har en idé om hur man får ett lyckat liv” : En kvalitativ studie om hur ungas vuxenblivande och etableringsprocess påverkas av prekära anställningsformer." Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-123250.
Full textAbstract:
Etableringsprocessen, ungas väg in i vuxenlivet genom avslutad utbildning, arbete och egen bostad har blivit allt mer utdragen. Unga individer ställs i dagens samhälle inför en mängd olika valmöjligheter som det ofta råder en osäkerhet kring. Hur man ska bo, vad man ska arbeta med och vilka utbildningsmöjligheter som finns är något som alla individer måste ta ställning till. Samtidigt som unga individer reviderar kring olika val måste de ändå hålla sig sysselsatta och här är arbeten med prekära anställningsformer ett vanligt alternativ för unga i tidig vuxenålder. Syftet med denna studie var att undersöka hur unga människors vuxenblivande och etableringsprocess påverkas av prekära anställningsförhållanden. Tio personer i åldrarna 21-27 intervjuades för att belysa deras känslor och upplevelser kring att arbeta under sådana förhållanden. Resultaten visar att arbetets betydelse för studiens unga är att det både kan ge ekonomiska och personliga fördelar. Den nuvarande anställningsformen bidrar dock till att vissa aspekter inte kan uppfyllas. Istället bidrar den till en oro och osäkerhet, vilket också avspeglas på hur de resonerar kring framtiden. Resultaten visar även att respondenternas egen bild av vuxenblivande och självständighet ofta står i motsättning till deras nuvarande arbetssituation. Istället lyfts utbildning, fast arbete och en trygg ekonomi som viktiga aspekter för att kunna förverkliga sig själva. Betyg, bristande erfarenhet och deras egen ambivalens kring valmöjligheterna utgör dock aspekter som kan försvåra deras etableringsprocess.
8
Obeidat, Sandra, and Seval Kanat. "Kvinnors attityder till skönhetsideal : En kvalitativ studie om unga kvinnors upplevelser kring det rådande skönhetsidealet." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-28928.
Full textAbstract:
Skönhetsideal är ett område som är aktuellt i dagens samhälle. Skönhet har genom alla tider haft en stor inverkan på framförallt kvinnor. Syftet med vår uppsats är att studera, förstå och förklara åtta unga kvinnors upplevelser och attityder till det rådande skönhetsidealet samt vad det är som påverkar kvinnorna till att de vill eller har genomgått skönhetsförändringar. Uppsatsen har sin utgångspunkt i våra frågeställningar som är följande: (1) Hur upplever unga kvinnor det rådande skönhetsidealet? (2)Vad är drivkrafterna som gör att unga kvinnor genomgår skönhetsförändringar? Undersökningen är en kvalitativ studie baserad på semistrukturerade djupintervjuer med åtta unga kvinnor i Halmstad. Reflexivitet i det moderna samhället, objektifiering och intrycksstyrning, användes som teoretiska perspektiv. Dessa teorier är sociologiska analysverktyg som har använts för att förstå och förklara kvinnors attityder till det rådande skönhetsidealet. Resultatet visade att de unga kvinnornas upplevelser av det rådande skönhetsidealet innebar att man som kvinna ska vara ung, smal, vacker och vältränad. Dagens rådande skönhetsideal visade sig vara det ideal som ansågs vara mest hälsosamt, jämfört med tidigare skönhetsideal. De unga kvinnorna blev i största utsträckning inspirerade av sociala medier när det kommer till skönhet. Kvinnorna var positivt inställda till skönhetsoperationer och plastikkirurgi ansågs vara ett medel för att förbättra utseendet samt stärka kvinnors självkänsla samt självförtroende.<br>The beauty ideal constitutes a significant part of today's society. Beauty has throughout the time had a great impact on women in particular. The purpose of our paper is to study, understand and explain eight young women's experiences and attitudes towards society’s ideal of beauty, and what it is that makes them want to or go through beauty changes. The study has its starting point in our two questions: (1) How do young women experience the current beauty ideal? (2) What are the driving forces for young women to undergo beauty changes? This study, is a qualitative study based on semi-structured interviews with eight young women in Halmstad. Our theoretical perspective used are reflexivity of modern society, objectification and impression management. These theories will be the sociological analysis tools in order to understand and explain women's attitudes to the current ideal of beauty. The results indicated that the young women's experiences of the current ideal of beauty meant that the women should be young, slim, beautiful and fit. Today's current ideal of beauty proved to be the ideal that was considered most healthy, comparing to previous beauty ideals. The young women were very inspired by social media when it comes to beauty. The women were positive about cosmetic surgery and plastic surgery was considered out to be a tool to improve the appearance and enhance women's self-esteem and self-confidence.
9
Teshome, Betelhem, and Robin Larsson. "Killmiddag - en plats att förändras och förändra : En kvalitativ studie om maskulinitetskonstruktion." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-37214.
Full textAbstract:
Killmiddag är ett initiativ som startades av jämlikhetsstiftelsen Make Equal i syfte att engagera män i debatten om ett jämställt samhälle. Med utgångspunkt i detta var syftet med denna uppsats att öka förståelsen för hur maskulinitet skapas inom sammanhanget Killmiddag. Avsikten var även att undersöka varför män väljer att delta och hur de hanterar eventuella splittringar mellan normerna inom och utanför Killmiddag. Det empiriska materialet samlades in genom nio semistrukturerade intervjuer och analyserades med hjälp av följande teorier; R.W Connells teori om maskuliniteter, Richard Jenkins teori om social identitet, Erving Goffmans teori om intrycksstyrningoch Anthony Giddens teori om reflexivitet. Resultatet visar att drivkraften till att delta i Killmiddag bygger på att det hos deltagarna finns en förändringsvilja som delvis är sprungen ur metoo-rörelsen och ett missnöje mot rådande maskulinitetsnormer. Det framkommer också att Killmiddag fyller en viktig funktion i deras maskulinitetskonstruktion. I sammanhanget ges utrymme att uttrycka delar av sin identitet och visa känslor som annars inte tillåts i andra manliga gemenskaper. Resultatet visar också att det finns en splittring mellan olika situationsbundna maskulinitetsnormer, vilket föranleder en konflikt mellan individens självuppfattning, maskulinitetsnormer och behovet av andras bekräftelse. Utifrån detta framkommer tre strategier för hantering av dessa splittringar; utmana och förändra normerna, anpassa sig till situationen eller aktivt omge sig med likasinnade.<br>“Killmiddag” is an initiative launched by the equality foundation Make Equal, with the purpose of engaging men in gender equality issues. Based on this, the intention of this study was to increase knowledge and understanding of how masculinity is created within the context of Killmiddag. Our aim was also to find the reasons why men choose to participate, as well as how they deal with possible conflict between the norms within, and outside of, the Killmiddag forum. The empirical material was collected through nine semi-structured interviews and was analyzed using the following theories; R.W Connell's theory of masculinities, Richard Jenkin's theory of social identity, Erving Goffman's theory of impression management and Anthony Giddens’s theory of reflexivity. The result shows that men’s motivation to participate in Killmiddag is sparked by a desire to change current masculinity norms, and that this is partly due to the MeToo movement. It also shows that Killmiddag plays an important part when it comes to the participants’ personal constructions of masculinity, this mainly as it is a context that allows them to express parts of their identity and show emotions that normally are not accepted within male forums. In addition, the result brings light to a split between different situational masculinity norms, which can cause conflict between an individual’s self-perception, masculinity standards and the need for others’ approval. In regards to this, three different strategies for managing these problems were found: to challenge and change the norms, adapt to the given situation or purposefully surround oneself with like-minded people.
10
Kanon, Miranda. "Den (o)lönsamma mångfalden : Om forskningens, marknadsekonomins och den funktionella dumhetens roll i organisationers olikhetsskapande." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-17179.
Full textAbstract:
Bakgrund: Mångfald som begrepp introducerades i Sverige under 1990-talet med den amerikanska ledningsstrategin Diversity management som förebild, där man i slutet av 1980-talet började tala om anti-diskriminering i termer av organisationsnytta. Insikten om vikten av diversifierade arbetsstyrkor som kan generera effektivitet och kundanpassning beskrivs tillsammans med den demografiska utvecklingen ha gjort mångfald till en etablerad managementfråga. Begreppet konceptualiseras emellertid på en mängd olika sätt - en normativ managementlitteratur tenderar att framhäva mångfaldens fördelar, medan en omfattande kritik mot mångfald som managementstrategi vuxit fram i den akademiska sfären. Syfte: Studien syftar till att studera hur mångfaldsbegreppet konstrueras i olika svenska organisationer samt att förstå villkoren för dessa konstruktioner. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med elva respondenter i tio organisationer inom offentlig och privat sektor. Slutsats: Människors olikheter utgör själva utgångspunkten för konstruktionen av mångfaldsbegreppet och ses som en förutsättning för organisationers prestationsförmåga. En funktionalistiskt orienterad forskning betraktas som sann och objektiv och olika normativa element i den institutionella omgivningen beskrivs prägla organisationernas konstruktion av begreppet. Mångfaldsfrågan förstås som frikopplad från praktiken och starka institutionella krav på ekonomisk rationalitet i den organisatoriska kontexten beskrivs vara avgörande för begreppets konstruktion. Genom att betona den särartsideologi som utgör själva förutsättningen för diskriminering beskrivs vidare konstruktionen av den lönsamma mångfalden bidra till att skapa och upprätthålla maktrelationer och social ojämlikhet.<br>Background: Diversity management was introduced in Sweden during the 1990s along with its desirable arguments which stresses the importance of diversified workforces in order to ensure organizational efficiency and customization. These assumptions along with demographic changes in the Swedish labour force has led to diversity being described as an established issue for management. However, the concept can be conceptualized in a variety of ways – a functionalistic orientated management literature tend to highlight the benefits of diversity in organizations, while extensive criticism of diversity as a management strategy has emerged in the academic sphere. Purpose: The purpose is to study how the concept of diversity is constructed in Swedish organizations. Furthermore to understand the conditions of these constructions. Method: The study was conducted with a qualitative research method, through ten semi-structured interviews in both public and private organizations. Conclusion: Human differences constitute the very basis of the construction of diversity management and is seen as a prerequisite for organizations' performance ability. A functionalist-oriented research is regarded as true and objective and various normative elements in the institutional environment are described as important for the construction of diversity. However, the issue of diversity management is understood to be decoupled from practice and strong institutional requirements for economic rationality in the organizational context are described as crucial for the concept's construction. By emphasizing the specific ideology that constitutes the very premise of discrimination, the construction of diversity as a business case is further described to contribute to creating and maintaining power relations and social inequality.
11
Henriksen, Michaela, and Ulrica Eltes. "Tvära kast i tillvaron - En sociologisk studie om upplevelsen som tonårsförälder i dagens samhälle." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-517.
Full textAbstract:
<p>Hur upplever tonårs föräldrar sitt föräldraskap i vårt allt mer individualiserade samhälle? </p><p>Det senmoderna samhället präglas av vilsenhet och man ställs som människa inför många </p><p>val som man ska ta ställning till. Detta gäller även dagens föräldraskap då familjen är i </p><p>ständig förändring, inte minst när barnen befinner sig i tonårsperioden. </p><p> </p><p>Då vi i vår studie ville få en beskrivande skildring av föräldrarnas upplevelse av att vara </p><p>tonårsförälder i dagens samhälle har vi valt att använda oss av kvalitativ metod. Studien </p><p>bygger på tio intervjuer av tonårsföräldrar. </p><p>Vi har valt att använda oss av följande sociologer Anthony Giddens, Ulrich Beck, Manuel </p><p>Castells och Zygmunt Bauman. </p><p> </p><p> </p><p>För att känna trygghet och stabilitet i föräldraskapet kan en förutsättning vara att man har </p><p>ett väl fungerande socialt nätverk. En annan viktig aspekt är att man har förmågan att vara </p><p>reflexiv för att kunna omvärdera sitt handlande i olika situationer. Vi fick uppfattningen </p><p>om att det var detta många föräldrar upplevde att föräldraskapet handlade om.</p>
12
Hämeenniemi, Marika. "Pappagruppens betydelse för småbarnspappor i det senmoderna samhället." Thesis, Mälardalen University, Department of Social Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-209.
Full textAbstract:
<p>ABSTRAKT</p><p>Marika Hämeenniemi</p><p>Pappagruppens betydelse för småbarnspappor i det senmoderna samhället.</p><p>År: 2006 Antal sidor: 43</p><p>I denna studie, vars syfte är att bidra med ökad kunskap om fenomenet pappagruppers betydelse för småbarnspappor, behandlas mäns upplevelser av utvecklingen av deras föräldraskap och identitet som pappor. Studien föreslår hur betydelsen av pappagrupper för småbarnspappor kan förstås och förklaras i relation till det samhälle vi lever i. Ansatsen är inspirerad av Grounded Theory och Narrativ forskning och bygger på ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Data samlades in genom narrativa intervjuer med fem småbarnspappor som vid intervjutillfället deltog eller nyligen hade deltagit i pappagruppsverksamhet. Resultatet presenteras i en berättande form och analyseras i relation till tidigare forskning om föräldraskap samt Giddens teori om individen i det senmoderna samhället. I analysen har fyra kärnkategorier, som kan sägas sammanfatta betydelsen av pappagruppsdeltagandet, formulerats. Dessa kärnkategorier utgörs av: Pappagruppsdeltagandet som ett sätt att ta sig ur ”back up” positionen; Pappagruppsdeltagandet som ett sätt att hantera konkurrerande pappadiskurser; Pappagruppsdeltagandet svarar mot ett reflektionsbehov; Pappagruppsdeltagandet svarar mot ett behov av att hantera relationer. Slutsatser av studien är att pappagruppen upplevs som ett viktigt forum för stöd och utbyte av erfarenheter samt att pappagruppen kan anses svara mot det moderna samhällets krav på reflexivitet på så sätt att pappagruppen erbjuder pappor en möjlighet att reflektera, konstruera och hantera sin identitet som föräldrar och partners. Med andra ord är pappagruppen ett forum för vuxna mäns lärande av föräldraskapet.</p>
13
Sassi, Jihed, and Senait Tesfahiwet. "Identitetsskapande hos unga kvinnor i Botkyrka." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för socialt arbete, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-25266.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att med hjälp av metoden Photovoice undersöka de processer som utmärker unga kvinnors identitetsskapande i förorten Botkyrka i Stockholm. Genom egen fotografering och kvalitativa intervjuer med metoden Photovoice har kvinnorna gets möjlighet att gestalta och kritiskt reflektera över vardagens villkor. Bilder som visar kvinnornas vardagsliv avser att ge sammanhang och förståelse som kompletterar den kunskap som är möjlig att tillhandahålla genom samhällsvetenskapliga metoder. Fyra kvinnor från Botkyrka i åldrarna 19-22 valde att delta i studien. Resultatet presenteras i två delar, en i form av en skriftlig rapport samt en utställning tillsammans med deltagarna i studien. Materialet i den skriftliga rapporten analyserades utifrån tre teman som berör identitetskapandeprocesser: modernitetsteorin, reflexivitet samt individualiseringen, även delar av empirin analyserades utifrån ett "vi och dom" - tänkande. Slutsatsen är att unga kvinnors identitetsskapande påverkas av att bo på en plats som stora delar av samhället ser som avvikande och icke önskevärt. Den samhälleliga bilden av hur en ungdom ska vara eller hur en ungdom ska se ut påverkar i sin tur ens självbild, medias porträttering av förorten spelar således en central roll i formandet av kvinnornas identitet.<br><p>2015-06-08</p>
14
Larsson, Maria, and Anna Andersson. "Samhällskunskapsläraren: Praktikern men framförallt taktikern : En kvalitativ studie av samhällskunskapslärares förhållningssätt till kontroversiella frågor inom politik." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-18717.
Full textAbstract:
Hur hanterar samhällskunskapslärare kontroversiella politiska frågor i undervisningen och vilka svårigheter finns det med det? Vilken roll intar läraren i klassrummet och vad har det för betydelse i fostransuppdraget enligt lärarna? Denna studie undersöker vad sex samhällskunskapslärare verksamma i Helsingborgs kommun har för förhållningssätt till kontroversiella frågor inom politik. Metoden i arbetet utgår från en kvalitativ studie där dels observationer och dels intervjuer har nyttjats med avseende att undersöka problemområdet. Flera olika komponenter har använts för att analysera resultatet av vår insamlade empiri. Slutsatsen är att lärare hanterar kontroversiella politiska frågor i undervisningssituationer på skilda sätt. Svårigheter ligger främst i att låta alla elever få uttrycka sig utan att gå utanför värdegrunden eller att kontroversiella frågor behandlas på ett sätt som någon elev upplever som kränkande. Studien visar även exempel på vilka olika roller och förhållningssätt som finns och vad de har för betydelse när en tar sig an kontroversiella frågor. Det som framgår i denna studie är att det inte finns någon konsensus i hur läraren ska vara. Avslutningsvis tyder studien på att kontroversiella politiska frågor inte bör undvikas, även om det är något som ofta anses vara komplext att ta upp i undervisningssammanhang. Detta eftersom det är en bidragande faktor till att eleverna utvecklas till förstående och goda samhällsmedborgare.<br>How do social science teachers handle controversial political issues in their teaching and how are those difficulties affecting their ways of teaching? What kind of role does the teacher adapt into while entering the classroom and what does teachers in general think of the fostering assignment that has been given to them? This study investigates what approach six social science teachers in the municipality of Helsingborg think of controversial policy issues in the classroom. The method of this study is based on a qualitative study where observations and interviews are the main sources to the following investigation in the problematic area. Several different components have been used to analyse the results of our collected empirical data. The conclusion is that teachers handle controversial political issues in their teaching situations in different ways. Difficulties mainly arises within situations where student are encouraged to unreservedly express themselves without violating anyone or when controversial issues are dealt in ways that students experiences as offensive. The survey contains examples of different roles and approaches and the effects after dealing with controversial issues. A conclusion of the survey is that there is no consensus on how the teacher should act. In assumption, the survey suggests, despite the fact that controversial political issues are often considered as a complex area in educational contexts, they are not to be avoided. This is because it is a contributing factor in the students developing process of becoming understanding and good citizens in our society.
15
Ölverud, Amanda. "”Jag skulle vilja se en studie på vad den där valken gör för skillnad egentligen” : En kulturanalytisk studie i kroppsuppfattning och kroppsnormer." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-133416.
Full textAbstract:
This essay researches the impact societys ideal pictures of the female body actually make on individuals. In my studies, five female identified informants were interviewed about how they perceive and feel about their bodies. It also discusses different strategies to control the body in order to acheive the ideal body. Two of the informants that contributed to this essay are selfappointed body positive activists and fight in the anti-movement against the societal preassure and expectations of the female body. The purpose of this essay is to discuss and enlight the hegemony regarding bodily expressions, and also its opposition.
16
Lindstein, Cecilia. "Sociala trender och vardagsteorier - en illustration av informationsflödet rörande amning ur tre unga mammors perspektiv." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för socialt arbete, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-13351.
Full textAbstract:
Sociala trender är föremål för ständigt debatt i såväl media som människor emellan. Men hur förhåller vi oss till trender? Hur behandlar vi, som vardagsmänniskor, den informationsström vi konfronteras med? Det övergripande syftet med denna studie är att illustrera hur tre unga nyblivna mammor söker, hanterar och värderar informationsflödet om amning. Studiens analys görs med utgångspunkt från det sociologiska begreppet social reflexivitet för att ur detta perspektiv illustrera hur värderingar skapas i interaktion och reflektion. Resultatet visar att internet är den primära källan till information för de unga mammorna. Hur de påverkas i olika grader av trender och vardagsteorier i den informationen beror på vilken förmåga de unga mammorna har för ett reflekterande och mediekritiskt tänkande. Denna studies betydelse för socialt arbete är illustrationen om hur information söks, hanteras och värderas av en specifik grupp. Studien skall ses som en förstudie till framtida forskning i ämnet sociala trender och vardagsteorier.
17
Bengtsson, Madeleine. "Ungas framtid : En hermeneutisk studie om hur ungdomar upplever sin framtid." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-14970.
Full textAbstract:
Det finns en tendens i dagens samhälle att ungdomar, istället för att resa och 'hitta sig själv', satsar på en bra utbildning och/eller jobb. De verkar inte följa sina drömmar i allt större grad, utan deras förväntningar är mer realistiska och nåbara. Frågan är om detta är ett beslut som individen fattar helt själv eller om det finns andra krafter som påverkar detta beslut. Denna studie har tagit upp hur dagens ungdomar upplever sin framtid, vad som påverkar denna syn och om det finns plats för drömmar i dagens samhälle. Det teoretiska och begreppsliga ramverket bestod av Giddens teori om reflexivitet, Sennetts teori om flexibilitet samt begreppet govermentality, dessa har hjälpt till i förståelsen av hur ungdomarna ser på sin framtid. Med ett hermeneutiskt arbetssätt har jag sökt efter en djupare förståelse av denna upplevelse av framtiden. Detta genom att göra fem stycken intervjuer som sedan tolkades, och tillslut visade på en dubbelhet i hur framtiden upplevdes. Samtidigt som framtiden ansågs vara öppen, var den på andra fronter stängd.
18
Åkeblom, Fredrik. "Ensamhetens identitet : En studie om identitetsskapande för personer som isolerat sig från omvärlden." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-6886.
Full textAbstract:
-A study about identity formation for people who has isolated themselves from the surrounding world. This is a study that focuses on identity formation for individuals who has isolated themselves from the outside world. My aim with the study is to contribute to the knowledge base about identity and identity formation for this specific group of people. The study is based around three main questions about what the individual choice looks like when it comes to isolation, what the process of identity formation look like from pre to post isolation and finally how the respondents talk about stigmation as a result of the isolation itself and being called a Hemmasittare, witch is a term used by professionals to describe the people who has isolated themself.
19
Dennland, Carina, and Marika Liestam. "Flexibla gränser : det fria valet?" Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-29140.
Full textAbstract:
Denna studies syfte är att få en ökad förståelse kring hur egenföretagare drar gränser mellan arbete och privatliv i det moderna samhället. Vidare är att få en ökad förståelse kring gränsdragning och hantering av den samt vilken roll det moderna fenomenet Hoffice har som både arbetsplats och arbetssätt. Dessutom belyses hur den ökade friheten och individualismen i samhället påverkar individ och gränsdragning. Studien bygger på fem semistrukturerade intervjuer med egenföretagare som är medlemmar i Hoffice, ett av de nya arbetssätten i Sverige idag. Studien visar att gränsdragningen kan delas in i tre delar, vilka är genom tid och rum samt genom mental gränsdragning. Faktorer som styr gränsdragning är exempelvis kunder, barn och ekonomi, något respondenterna behöver förhålla sig till och inte kan styra över. Gemensamt är att de upplever sig ha en frihet kring att forma sitt liv och sin identitet. Studien visar att det inte finns någon klar gränsdragning mellan arbete och privatliv utan de sammanflätas. Som egenföretagare har de många val de behöver göra både kring sitt företagande och privatliv, det har även framkommit att Hoffice har en betydande roll för respondenternas gränsdragning.<br>This study aims to get an understanding about how the self-employed draws boundaries between work and private life in modern society and how the boundaries is managed. The purpose of the study is to get an understanding of which role the modern phenomenon Hoffice have as both as a workplace and a workmethod. Furthermore the study illustrate how the increasing freedom and individualism in modern society affects the individual and the boundaries. The study is based on five semi-structured interviews with self-employed workers who are members of Hoffice. The study shows that boundaries can be divided into three parts, by time and space as well as mentally. External factors controlling the boundaries are for example children, finances and customers, something the respondents have to relate to and at the same time have no control over. Common is that the respondents feel they have freedom to shape their own life and identity. The study shows that there is no clear limits between work and private life, they blend together. A self-employed have many choices they have to do both for the business and the personal life, it has emerged that they are helped by Hoffice when it comes to boundaries between work and private life.
20
Johansson, Kristina. "Homo optionis - den väljande individen : En studie om unga kvinnors upplevelser och hantering av individualisering och identitet samt deras planering inför framtiden." Thesis, Mälardalen University, School of Sustainable Development of Society and Technology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-4682.
Full textAbstract:
<p>Syftet med denna kvalitativa studie är att utforska unga kvinnors upplevelser och hantering av individualisering och identitet samt deras planering inför framtiden. Fem intervjuer genomfördes bland kvinnor i åldrarna 21-26 år och det insamlade materialet analyserades med hjälp av den hermeneutiska metoden. De teoretiska utgångspunkterna hämtas främst från Beck och Beck-Gernsheims teori om individualisering, Giddens teori om självidentitet och Nowotnys teori om tid. Resultatet visar att kvinnorna uppfattar att de lever i samhälle där individualiseringen fortgår, dock upplever de att gamla sociala former finns kvar och fortsätter att påverka deras liv. För att hantera levnadsvillkoren antar kvinnorna en reflexiv självorientering och den återspeglas även vid konstruktionen av identitet och i deras framtidsplanering. Majoriteten av kvinnorna upplever att deras framtidsplanering begränsas av de osäkra samhällsvillkor som omger dem.</p>
21
Lundström, Anna. "Konst och kultur : Möjligheter och hinder att använda konst och kultur som rehabiliterande metod inom primärvården." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-9599.
Full textAbstract:
Background: There are future challenges for public health and health care in meeting the needs of a growing and ageing population. Today there are evidence of how arts can contribute to health development and of the connections between arts, health, treating and rehabilitating measures. To be able to meet the future challenges there is a need for new methods, perspectives and views about how to stay healthy, enjoy our existence and for wellbeing. Health care has an important role in rehabilitation through the broad contact with the population. The background of the essay is the pilot project Arts on Prescription that was carried out in order to try a new way of rehabilitation with arts as a factor. The concepts, the results and the discussion from the project connect the pathogenic perspective with the salutogenic perspective. Purpose: The purpose of the study is to examinate possibilities and obstacles to use arts as a part of a complementary method of rehabilitation in primary care. Method: The study is qualitative, and the empirical material is interviews with five individuals responsible for rehabilitation in primary care and a pilot interview. The method is based on a descriptive, ideation approach with a reflexive frame. Results: In the result appear a complex of possibilities and obstacles of using arts in primary care. Possibilities are formed by knowledge, understanding and scientific proof of arts intrinsic possibilities to promote health. Obstacles are formed by historical, economical, organizational and personal connections. Conclusion: The possibilities and obstacles of the study together constitute various dilemmas. The conclusion is that arts advantageously can be used in a number of ways in primary care (and other areas) to promote health, but with account taken to organizational, valuable and normative fields.<br>Bakgrund: Folkhälsoarbetet och hälso- och sjukvården står inför framtida utmaningar meatt kunna möta hälso- och vårdbehovet hos en både växande och åldrande befolkning. Definns idag forskning som visar att kultur kan bidra till hälsoutveckling och att det finns samband mellan kultur, hälsa och behandlande och rehabiliterande åtgärder. För att möta framtida utmaningarna krävs nya metoder, perspektiv och synsätt på hur vi ska hålla oss friska, trivas med tillvaron och uppleva välbefinnande. Primärvården har en viktig roll inorehabilitering genom sin breda kontakt med befolkningen. Bakgrund till uppsatsen är Kulpå Recept som genomfördes som pilotprojekt i ett försök att testa en annorlunda rehabilitemed kultur som påverkansfaktor. Konceptet, resultaten och resonemangen kopplar ihop depatogena och de salutogena perspektiven. Syfte: Syftet med studien är att undersöka möjligheter och hinder att använda konst och kultur som komplementär rehabiliterande metod inom primärvården. Metod: Undersökningen är kvalitativ där det empiriska materialet utgörs av intervjuer mefem personer som är ansvariga för rehabilitering inom primärvården och en pilotintervju. Metoden utgörs av en deskriptiv, idéskapande ansats med en reflexiv ram. Resultat: I resultatet framträder ett komplex av möjligheter och hinder för att använda kooch kultur inom primärvården. Möjligheterna utgörs av kunskap, förståelse och vetenskapförankring i konst och kulturaktiviteters inneboende möjligheter att främja hälsa. Hinder utgörs av historiska, ekonomiska, organisatoriska och personliga sammanhang. Slutsats: De möjligheter och hinder studien påvisar utgör tillsammans olika dilemman. Slutsats är att konst och kultur med fördel kan användas på olika sätt inom primärvården andra områden) för att verka hälsofrämjande, men att det finns organisatoriska, värdemäsoch normativa områden som måste beaktas.
22
Rödström, Emelie. "Hur terapeuter reflekterar kring sin syn på genus, kön och sexualitet : Ett diskursivt psykologiskt perspektiv." Thesis, Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-5277.
Full textAbstract:
Det är terapeuten som definierar situationen i terapirummet och vanligt är att terapeuten betonar betydelsen av den unika individen, vilket kan medföra att sociala och kulturella faktorer förbises. Syftet med denna studie var att undersöka psykoterapeuters reflekterade kring kön, genus och sexualitet. Frågeställning: Vilka diskurser framträder i terapeuters utsagor om genus, kön och sexualitet utifrån terapeutisk praktik samt utifrån personliga erfarenheter? Metod: Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fem psykoterapeuter och resultatet analyserades utifrån ett diskurspsykologiskt perspektiv. Resultat: Tre diskurser identifierades; den psykologiska, den biologiska och den samhälleliga. De två förstnämnda diskurserna kännetecknades av meningsbyggande utifrån dominanta diskurser, med en dikotomisk syn på kön, heteronormativ föreställning om sexualitet, naturaliserade uppfattningar om moderskap, intrapsykiska förklaringsmodeller och avsaknad av en kritisk och reflexiv hållning. Den samhälleliga diskursens normkritiska aspekt kännetecknades av en kritisk och flexibel hållning i förhållande till det egna kunskapsfältet, uttryck gjordes för kunskap om makt och ställningstaganden uttrycktes emot heteronormativa förväntningar i vår sociala och politiska kontext. I diskussionen lyftes frågan om vilket ansvar terapeuten har för att lyfta in frågor om makt i terapin samt behovet av reflexivitet inom det psykologiska kunskapsfältet.<br>The therapist defines the situation in the therapy-room and the emphasis of the unique individual is common, instead of being aware of social and cultural elements. The aim of this study was to examine therapists reflections of gender, sex and sexuality. Questionformulation: Which discourses emerge out of the therapists stories about gender, sex and sexuality based on their clinical work and personal experiences. Method: Semistructured interviews were effectuated with five psychotherapists and a discursive psychological perspective was used in analysing the results. Results: Three discourses were identified; the psychological, the biological and the social. The two discourses first lined were recognised by meanings of dominant discourses, including a dichotomy view on gender, a heteronormative idea of sexuality, naturalised opinions of motherhood, intrapsychic explanations and a lack of a critical stance towards the discipline of psychology. The social discourse embraced a norm critical aspect, which was recognised by a critical and flexible stance, a knowledge in power and stances against heteronormative ideas in our social and political context. In the discussion were themes highlighted such as the responsibility of the therapist when it comes to questions of power in therapy and the need for reflexivity within the discipline of psychology.
23
Lindvall, Rebecca. "Vem är företaget? : En studie om identitetsprocesser i en postmodern tid." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-172534.
Full textAbstract:
Vår tid präglas av valmöjligheter, kunskap och reflexivitet där människans identitetsprocess tyck relatera till livsstilsplanering. Syftet för denna studie är att undersöka hur utvalda företag genom sina hemsidor uttrycker och presenterar en identitet kopplad till företaget. För att söka synliggöra min problemställning är teoretiska utgångspunkter för denna studie Giddens (2002) teori om människans reflexiva identitetsskapande samt Goffmans (2009) teori om presentation och idealisering. Det som studeras i denna studie är fyra olika företag som utgörs av Manpower, Poolia, Billabong samt Louis Vuitton och deras tillhörande hemsidor. De två förstnämnda företagen representerar tjänsteföretag och de två sistnämnda varuföretag. Studien är vidare kvalitativ och metoden är en observerande bild - och textanalys. Resultat för studien pekar på att de undersökta företagen via sina hemsidor kommunicerar ut tydliga reflexiva beslut kring exempelvis miljö och etikfrågor som inte på ett direkt vis anknyter till företagets tjänster eller produkter utan visar mer på en anknytning till samhälle och omvärld. Varuföretagen visar tydligare upp detta beteende än tjänsteföretagen genom att visa text och bild på sina hemsidor som relaterar till hur förbättringar och satsningar kan ske kring exempelvis miljön. Som resultat visar vidare de undersökta företagens hemsidor på att det de väljer att kommunicera ut på hemsidorna ligger till grund för en viss bestämd identitet. Detta tycks vara en av de vägar en företagsidentitet blir skapad på. Den identitet som uppsatsen beskriver relaterar även till begreppet livsstil och det blir tydligt hur dessa två begrepp bygger upp varandra.
24
Bohman, Marit. "Skräckfilm och bilden inom bilden : En analys av rörlig bild inom filmen och dess reflexivitet i de japanska skräckfilmerna The Ring, Pulse och Dark Water." Thesis, Karlstad University, Faculty of Arts and Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-583.
Full textAbstract:
<p>Syftet med denna uppsats är att skänka en grundläggande illustration av hur relationen bild</p><p>inom bild och skräck kan se ut. Studien koncentrerar sig på estetiken och reflexiviteten hos</p><p>bilderna inom bilden hos de japanska skräckfilmerna The Ring, Pulse och Dark Water. Dessa</p><p>bilder består av ett videoband i The Ring, webbkamerabilder i Pulse och övervakningsbilder i</p><p>Dark Water.</p><p>Användningen av rörliga bilder inom rörliga bilder är reflexivt i den meningen att vi</p><p>medvetandegörs om filmmediet självt som en konstruktion av bilder. Detta fenomen</p><p>uppmärksammar oss också på akten att se. Syftet i skräckfilm är att skapa känslor av olust och</p><p>skräck hos oss och detta åstadkoms, bland annat, genom hur bilderna ser ut och är upplagda.</p><p>Ett återkommande element hos bilderna inom bilden hos våra filmer är otydligheten hos</p><p>flera av dem och detta att vi inte kan se bilden tydligt kan ge upphov till olustkänslor. Något</p><p>dessa bilder också har gemensamt och som kan te sig otäckt är att de är ologiska på olika sätt.</p><p>Ologiska i förhållande till verkligheten, det vill säga vår verklighet utanför fiktionen, och</p><p>ologiska i förhållande till det klassiska filmberättandet där åskådarna ska föreställa ”osynliga</p><p>vittnen” till en händelse.</p><br><p>The aim of this paper is to give a basic illustration of how the relation horror and image</p><p>within image can present itself. The study is concentrated upon the aesthetics and reflexivity</p><p>of the images within the image in the Japanese horrorfilms The Ring, Pulse and Dark Water.</p><p>The images within the image in these films consist of a videotape in The Ring, webcamera</p><p>images in Pulse and images of surveillance in Dark Water.</p><p>The use of moving images within moving images is reflexive in the sense that we come</p><p>aware of the medium as a construction of moving images. This phenomenon also attracts our</p><p>attention to the act of looking. The purpose in horrorfilm is to frighten us and to make us feel</p><p>unpleasant. That is achieved, among other, by how the images look - it is the images that</p><p>assault our eyes.</p><p>An element that recurs is the indistinctness of several of these images, which can</p><p>generate an unpleasant feeling. Another theme these images have in common and that may</p><p>seem awkward is how illogical they appear. Illogical in comparison to our reality outside the</p><p>fiction, and illogical in relation to classical narration in fiction film as far as the audience</p><p>being invisible observers.</p>
25
Bondesson, Astrid. "Självet i spelet : En studie om dataspelskaraktärer som del i identitetsprocesser." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-183177.
Full textAbstract:
Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken roll spelkaraktärer kan ha iidentitetsprocesser. Materialet består av åtta enskilda intervjuer om cirka 30-90 minuter vardera, med deltagare i åldern 20-54 år. Jag fann att deltagarna känner identifikation medkaraktärer som liknar dem själva på olika sätt. Detta och upplevelsen av att styra karaktärenbidrar till att man uppfattar denne som en förlängning av spelaren själv. Deltagarna efterfrågar valfrihet i spelandet och karaktärsskapandet, men rimliga begränsningar i valfriheten kan accepteras. Spelare kan också rollspela som någon annan, eller uppleva att de spelar tillsammans med karaktären de styr. I dessa fall uppfattas den som separat från dem själva, men de förhåller sig ändå till den och speglar sig i den. Rollspel kan vara ett sätt att reflexivt testa identiteter, men identiteten man testar kan också bygga på självet.
26
Thomelius, Elin. "Att uppleva sin religion på nytt : En kvalitativ studie om ensamkommande barns upplevelser och förhållningssätt till religion i Sverige." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-11521.
Full textAbstract:
Ensamkommande barn har blivit ett känt begrepp i Sverige under de senaste åren, ett resultat av krig och förtryck runt om i världen. Flykten från sitt hemland, separation från sina familjer, minnen från krig och traumatiska upplevelser utgör faktorer vilket kategoriserar ensamkommande barn som en riskgrupp i samhället för utvecklandet av psykisk ohälsa. Samtidigt som prognoser tyder på att antalet ensamkommande barn som söker asyl minskar behöver man nu förhålla sig till det betydande antal ensamkommande barn som anlänt till Sverige för att stanna. Forskningsläget idag tyder på att kunskapen gällande målgruppen ytterligare behöver fördjupas och framför allt konkretiseras genom att undersöka hur dessa barn förhåller sig till och navigerar i sin nya kontext. Uppsatsens syfte är att undersöka hur ensamkommande barn upplever samt förhåller sig till religion i Sverige. Genom tillämpningen av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer eftersöks en djupare förståelse av vilken roll religionen spelar i deras liv och hur denna påverkar deras vardag. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet, interkulturalitet, reflexivitet samt copingteori. Det material som framkommit under intervjuerna har analyserats utifrån ovan nämnda teoretiska perspektiv och tidigare forskning med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar att religionen är en vital aspekt i barnens liv. Genom ett aktivt och medvetet agerande vidhåller barnen en kontinuitet i sina liv via bland annat sin religiösa tro och praxis. Religionen används även som en källa till gemenskap, tillhörighet och vägledning i en annars beskriven ny och okänd kontext där det är svårt att finna sin plats. Vidare så belyser studien att religion i Sverige uppfattas som stundom negativ i sociala sammanhang samtidigt som man upplever en acceptans och respekt kopplat till religiös mångfald. Samhällets upplevda syn på religion utgör även en faktor som barnen reflekterar över och sedan aktivt implementerar i sin religiösa praxis genom olika strategier.
27
Nordström, Johanna. "C-mig : En kvalitativ studie om tonåringars identitetsskapande på Facebook." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-21566.
Full textAbstract:
The aim with this work is to understand and point out how significant Facebook is for teenager´s identity-construction. Through interviews with six teenagers, three boys and three girls in the age of sixteen and seventeen, I investigated how teenagers use Facebook and what purpose these interviewees put out to be members at Facebook. The interview-material then was analyzed from selected sociological/social psychology theories and also previous research. The study showed that the interviewees self-presentations for the sake of their awareness was more characterized of reflexivity than spontaneity. Because of their broad audience they choose to not write or publish too private information about themselves on Facebook. Despite a reflexive approach the identity-construction on Facebook could be affected of other people in a negative direction. The study also showed that the teenagers had conflicting emotions about being members at Facebook.
28
Oscarson, Julia, and Emelie Edefalk-Gruvegård. "Yrkesidentitetens betydelse för individen i dagens senmoderna samhälle : En hermeneutisk studie om hur arbetet påverkar identitetsskapandet." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-27365.
Full textAbstract:
Denna studie tar upp betydelsen av arbetet för individen idag i det som brukar kallas för det senmoderna samhället, hur yrkesidentiteten formas samt hur viktig denna är för vem människan är inför sig själv och andra. Det teoretiska och begreppsliga ramverket utgår ifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv och innefattar teoretiska begrepp från Erving Goffmans teori om definitionen av situation och den bakre och främre regionen samt Richard Jenkins och John P Hewitts teorier om identitetsskapandet. Även begrepp som reflexivitet och individualisering från Anthony Giddens samt Thomas Scheffs teori om emotionerna skam och skuld tas upp i studien, vilket har hjälpt till och skapat en förståelse av det aktuella ämnet. Med den hermeneutiska metodansatsen som utgångspunkt har vi sökt efter en djupare förståelse av fenomenet. Detta genom intervjuer med tio personer från yrkeslivet som sedan tolkats och till slut visar på att arbetet utgör en stor och central roll i en individs liv samt dess betydelse för identitet/erna i sin helhet. Men att denna ständigt formas och omformas genom livets olika stadier och i det sociala samspelet med andra människor runt omkring.
29
Lövdén, Brefelt Susanne. "Föräldraskap och sexualitet. En studie av föräldrars upplevelser av det gemensamma sexuallivet." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24404.
Full textAbstract:
Lövdén Brefelt, S. Föräldraskap och sexualitet. En studie av föräldrars upplevelser av det gemensamma sexuallivet. Examensarbete i sexologi 30 hp. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, 2012. Detta är en kvalitativ deskriptiv studie med syftet att undersöka föräldrars upplevelser och erfarenheter av det gemensamma sexuallivet och deras syn på hur sexualiteten skildras i det offentliga rummet. Empirin bygger på semistrukturerade intervjuer av åtta kvinnor och tre män vilka lever med partner och barn i åldern 4-16 år. Analysen bygger framförallt på de teoretiska begreppen sexuella skript (Simon & Gagnon, 1999), reflexivitet (Giddens, 1992) och individualisering (Beck & Beck-Gernsheim, 1990; 1998). Resultaten visar att intervjupersonerna kämpar med det individualistiska samhällets krav på reflexivitet och med ideal om att skapa en tillräckligt bra sexualitet. Detta blir både en frihet och ett tvång, med osäkerhet inför snabba förändringar och sexualiseringen i media. Intervjupersonerna ger uttryck för en könsaspekt; mannen är den som ses som mest sexuell. Individualiseringen i samhället kräver planering av vardagslivet och det är ibland svårt att se sexualiteten som den vardagliga handling man önskar. Att planera för sex eller fånga spontana tillfällen är två olika strategier. Kommunikation och problemlösningsförmåga är viktigt för intervjupersonerna som alla lever i relationer som varat länge. Trots detta finns en rädsla för otrohet och separation. Det finns en medvetenhet om att det idag inte är en självklarhet att en relation håller, utan man måste arbeta med den, och då är sexualiteten viktig. Det finns också en ambivalens mellan rutiniserat vardagsliv och den modernitet som kräver reflektion och förändring. Nyckelord: föräldrar, individualisering, intimitet, reflexivitet, relationer, sexualitet, sexuella skript<br>Lövdén Brefelt, S. Parenting and sexuality. A study of parents' experiences of common sexual life. Master in sexology 30 credits. Malmö University: Health and Society, 2012. This is a qualitative descriptive study designed to examine parents' experiences of common sexual life and their view of how sexuality is portrayed in the public domain. Empirical research is based on semi-structured interviews with eight women and three men who live with a partner and children aged 4-16 years. The analysis is based primarily on the theoretical concepts of sexual scripts (Simon & Gagnon, 1999), reflexivity (Giddens, 1992) and individualization (Beck & Beck-Gernsheim, 1990; 1998). The results show that the respondents are struggling with the individualistic society's demands on reflexivity and the ideals of creating a good enough sexuality. This is both a freedom and an obligation, with uncertainty about the rapid changes and sexualization in the media. The respondents express a gender aspect; the man is the one who is seen as the most sexual. Individualization in society requires planning of everyday life and it is sometimes difficult to see sexuality as the everyday action one wishes. Planning for sex or catching spontaneous opportunities are two different strategies. Communication and problem-solving skills are important for the respondents who all live in relationships that have lasted long. Nevertheless, there is a fear of infidelity and separation. There is an awareness of the fact that today it is not obvious that a relationship lasts, but you have to work with it and here sexuality is important. There is also ambivalence between routinely everyday life and modernity that requires reflection and change. Keywords: individualization, intimacy, parents, reflexivity, relationships, sexuality, sexual script
30
Strömdahl, Östberg Adam, and Simon Helperin. "Den (själv)medvetna konsumenten : Politisk konsumtion och studenters strävan efter erkännande." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-150693.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka hur åtta studenter som identifierar sig själva som medvetna konsumenter använder politisk konsumtion som strategi för att söka erkännande inför sig själv och andra. Studien tar särskild hjälp av teoretiska begrepp konstruerade av Pierre Bourdieu. Metoden som används för datainsamling är semistrukturerade intervjuer. Utifrån detta syfte har följande frågeställningar formulerats: Vilka strategier använder åtta studenter för att söka erkännande genom politisk konsumtion? Vilka blir konsekvenserna av dessa strategier och hur skiljer de sig mellan männen och kvinnorna i studien? Tidigare forskning visar att hur mycket av en persons konsumtion som är politisk beror på position och roll i samhället. Framförallt kvinnor och de med akademisk utbildning tenderar att vara de största politiska konsumentgrupperna. Vidare vet vi att Sverige internationellt sett har relativt hög politisk konsumtion. Många upplever att det är svårt att göra rätt inför sig själva och inför samhället i relation till politisk konsumtion. Genom Bourdieus teoretiska perspektiv där både aktören och strukturen fångas in i begreppet habitus har vi undersökt hur åtta studenter i Stockholm hanterar frågor om rätt och fel i relation till politisk konsumtion. Resultat och analys presenteras utifrån följande teman: Att konsumera politiskt; Kunskapskapital; Konstruktionen av ett självreflexivt habitus. De två första temana beskriver strategier för att nå erkännande, det vill säga ackumulera vad Bourdieu kallar symboliskt kapital, det sista temat ämnar till att beskriva aspekter och konsekvenser av respondenternas habitus utifrån dissonans, ambivalens och skam. Slutligen pekar studien på en skillnad i hur män och kvinnor känner kring politisk konsumtion. Denna studie är explorativ och uppmuntrar till vidare studier om såväl studenter som andra samhällsgruppers relation till politisk konsumtion.
31
Lindgren, Karin. "Nu känner jag mig värdefull, typ. En litteraturstudie om metoder som höjer självkänslan hos ungdomar." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26090.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att beskriva tidigare forskning kring interventioner och metoder som har höjt självkänslan hos ungdomar. De preciserade frågeställningarna är: Vilka metoder och interventioner finns det? Vad är utmärkande för innehållet i de metoder och interventioner som i hög grad hjälper ungdomen att höja sin självkänsla? Vilka effekter har de? Självkänsla står för värdering av vad eller hur vi är. Den anger vårt känslomässiga förhållande till oss själva: hur vi värderar vår självbild och hur vi känner inre tillfredsställelse och tillit till oss själva. För att förklara självkänsla hos ungdomar har jag använt begrepp från senmodernt perspektiv, anknytningsteori och kognitiv teori.Metoden som jag har använt mig av är en typ av litteraturstudie som kallas scoping study. Studiens resultat visar att det finns olika metoder och interventioner som primärt eller sekundärt hjälper ungdomar att höja självkänslan. Metoderna är inriktade på individer, grupper, familjer, nätverk och används i öppenvård, skola, på behandlingshem. Ibland vänder de sig bara till tjejer, men oftast till båda könen. Metoderna och interventionerna är kulturella, mediakritiska, kognitiva eller psykologiska. Kognitiv beteende terapi i grupp är den vanligaste metoden. De behandlande metoderna är mer framgångsrika än de förebyggande och de som riktade in sig direkt på självkänsla hade effekt. De andra programmen som hade andra mål än att höja självkänslan, tenderade att ha mindre effekt på självkänslan.<br>The purpose of this study is to describe former research of interventions and methods which increases self esteem of youth. The main questions are: Which methods and interventions are there? What is characteristic of the content in the methods and interventions, which in large extent help the youth to increase their self esteem? What impact do they have? Self esteem represents the valuation of what or how we are. It states our emotional relation to ourselves; how we value our self image and how we feel inner satisfaction and confidence to ourselves. In this study, the explanations of self esteem of youth are based on notions from late modern perspective, attachment theory and cognitive theory. The type of literature review I have used is scoping study. The results of the study show that there are different treatments and interventions that primary or secondary help youth to increase the self esteem. The methods focus on individuals, groups, families, networks, and are used in schools outpatient and residential treatment settings. Sometimes they just turn to girls, but more often to both sexes. The methods are media critical, cultural, cognitive and psychological. Cognitive behavioral therapy in group is the most common treatment. The treatment programs are more effective than the preventive ones and the treatments that primary worked with increasing self esteem were effective. The other methods that had other goals than to increase the self esteem tend to have less effect on the self esteem.
32
Amsell, Karin. "Identitetsskapande genom musik." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31782.
Full textAbstract:
Detta examensarbete har till syfte att undersöka ungdomars identitetsskapande genom musik, hur de förhåller och använder sig av musik. Jag undersöker även musikens funktion som gruppmarkör och klädstilens roll i ungdomars liv. Genom sex kvalitativa intervjuer med elever i årskurs nio, samt en intervju med Behrang Miri (musikpedagog), analyserar jag musikens betydelse för identitetsskapande. Jag har valt att fördjupa mig i ungdomars identitetsskapande för att utöka min förståelse för mina blivande elever. Min huvudfråga är; Skapar ungdomar identitet genom olika musikgenrer? Jag undersöker även hur musik och klädstil hör ihop. I resultatdelen presenterar jag det som kommit att bli tydligt genom intervjuerna; ungdomars musikidentitet. Därefter följer analys och teoretisk tolkning där jag väver samman resultatet från intervjuerna med den teoretiska bakgrunden. Jag avslutar sedan mitt examensarbete med diskussion och slutsats, i vilken jag presenterar att ungdomar inte tycks skapa sin identitet genom musikgenrer – på många sätt genom musik och klädstil, men inte specifikt genrer. Musik verkar vara något högst personligt medan kläder är ett yttre verktyg för att visa andra hur man är som person.
33
Malmberg, Catja. "” Jag tänkte, Herregud, nu måste jag bli nånting inom konst.”- En kvalitativ studie om faktorer som har betydelse för elevers val att gå det estetiska programmet med inriktning bild och formgivning." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36020.
Full textAbstract:
Det övergripande syftet med min uppsats är att visa på faktorer som bidrar till att elever väljer att gå det estetiska programmet med inriktning bild och formgivning på gymnasiet. Elevernas valsituation har jag valt att sätta i relation till vår tids ökade avtraditionalisering och utökade valmöjligheter. Dessa levnadsvillkor belyser jag främst genom att använda mig av Thomas Ziehes teorier, men även resonemang hämtade från Andy Hargreaves, Anthony Giddens och Pierre Bourdieu förekommer i uppsatsen. För att undersöka elevernas egna uppfattningar har jag i den empiriska studien valt att använda mig av en kvalitativ metod; enskilda intervjuer med tio elever på det estetiska programmet med inriktning bild och formgivning på två olika gymnasieskolor. Mina övergripande frågeställningar är följande: Vad anser eleverna att de grundat sitt beslut att gå det estetiska programmet med inriktning bild och formgivning på? Hur upplevde de valprocessen? samt Hur ser de på sin framtid? Resultatet från min undersökning visar bland annat att det är elevernas estetiska intresse samt upplevelsen av lust och glädje som varit avgörande för deras val att gå det estetiska programmet. Programmets möjlighet till både fördjupning inom det konstnärliga området och fortsatta högskolestudier nämns också som en bidragande faktor. Flera av eleverna kan tänka sig ett framtida yrke inom det estetiska området. Generellt sett upplever eleverna den ökade valfriheten, i såväl skolan som samhället, som positiv. Dock menar flertalet elever att de stora valmöjligheterna också innebär att de rent allmänt ställs inför valprocesser som kan skapa osäkerhet och upplevas som svåra då de innebär ökade krav på eget ansvartagande. Jag drar därför slutsatsen att skolan, i takt med samhällsutvecklingens förändrade levnadsvillkor och utökade valmöjligheter, i högre grad måste förbättra och utveckla sin stödjande och vägledande funktion samt sin samverkan med det omgivande samhället.
34
Gode, Fredrika, and Stina Johansson. "Kombinationen arbete och föräldraskap : En kritisk diskursanalytisk studie av den kommunalarbetande förälderns identitetskonstruktion." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-34698.
Full textAbstract:
Denna studie undersöker identitetskonstruktionen gällande den arbetande föräldern inom kommunal verksamhet. Studien syftar till att diskursivt belysa identitetskonstruktionen med en teoretisk utgångspunkt inom kritisk diskursanalys (CDA) enligt Fairclough. Den metodologiska utgångspunkten är Faircloughs tredimensionella modell där de tre dimensionerna är bestående av text, diskursiv praktik och social praktik. Dessa tre är enskilt sammankopplade till tre frågeställningar underliggande det övergripande syftet. Det empiriska materialet är bestående av tio semistrukturerade intervjuer av kommunalarbetande föräldrar inom barn och utbildningsförvaltningen i Eskilstuna kommun samt tre av Eskilstuna kommuns policydokument. Studiens resultat synliggör hur den diskursiva praktiken berörande den kommunalarbetande förälderns identitetskonstruktion är bestående av den kommunala medarbetarskapsdiskursen samt föräldraskapsdiskursens samverkan. Dessa inkluderar tillskrivna normativa förväntningar samt ett individuellt ansvar som produceras av individen själv, individens familj samt institutionen bestående av den kommunala verksamheten. Den arbetande förälderns identitet inom kommunal verksamhet placeras även till en kontext kännetecknat av det senmoderna samhället där det egna ansvaret samt reflexivitet i form av anpassning betonas. Den arbetande förälderns identitet inom kommunal verksamhet är i ständig förändring och sker i allt snabbare takt där den arbetande föräldern själv är ansvarig för att eftersträva de rådande normativa förväntningarna.
35
Nilson, Eva. "Elevers skrivande som identitetsskapande aktivitet i skolan - innehåll och begränsningar." Licentiate thesis, Stockholms universitet, Institutionen för språkdidaktik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-65162.
Full textAbstract:
The aim of this thesis is to study how self presentations and reflexive writing work as displaying identity in the school context. In the curriculum from 1994 and the current curriculum (GY11) for the Swedish upper secondary school, identity making is central in how the subject Swedish is defined. It is through language and different media the student will strengthen her individual and cultural identity. The material consist of students’ texts, inspirational texts and an assignment from the national test 2008 in the subject Swedish from upper secondary school. I examine how these texts provide a context for the student's own self presentation. I see this as a situation of interaction between the school as an institution and students’ writing. The study is discourse analytical where self presentations produced within the school are linked to a societal and historical context, based on theories on reflexivity and modernity, communication and enterprise culture and individualization/subjectivity and power. The methodological tools are primarily drawn from Systemic Functional Grammar and Narrative analysis. The results indictate a clear interaction when it comes to content as well as form between self presentation / life story and the construction of the assignment and the inspirational texts that the school provides. The discursive practice has great impact on the students’ own stories about themselves, and shows how the students handle the the discursive framework and the prerequisite provided from the school. The study's main contribution to school and writing research is to show how this is carried out.
36
Aronsson, Tilda. "Att få underkänt : En aktörskapsanalys av ämneslärarstudenters reflexiva processer kring underkända examinationer." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-79276.
Full textAbstract:
Higher education expands and Swedish universities are obliged to strive for widened recruitment (SCB u.å.; SFS 1998:1434). However, admission to university doesn´t mean a graduation is guaranteed and the teachers’ training programme for Swedish upper secondary education struggles especially with a large number of defections (UKÄ 2017). The student role concerns both rights and obligations (UKÄ 2020) but how does students perceive these aspects when failing an important exam? This study aims to demonstrate in what way students manage misfortunes in their studies and how this reflect the way they perceive their role as students. The empirical material consists of interviews with 8 teacher training students, all experienced in failing exams in one way or another. The analysis of the student’s reflexive processes is accomplished through the lens of different approaches of agency (e.g. Ketokivi & Meskus 2015; Erofeeva 2019) and Mead’s view of reflexivity within social interactionism theory (Lundin 2008). The result shows that failing exams has many implications for the student role, both practically and at an ontology level connected to the future role as a teacher. The students picture themselves as constantly trying to read what is asked of them since the requirements for passing an exam are vague and differ between courses. The students consider themselves responsible for failing, but when it comes to their strategies to comprehend a new test their agency has an outlook orientation including other actors, objects and material settings. This suggests that the students are in need of a concrete structure to accomplish their studies, which addresses time, physical objects and significant others.
37
Johansson, David. "Vad innebär tecknande för den antropologiska observationsprocessen idag? : En undersökande studie om den grafiska antropologins vara eller icke-vara; om reflexivitet, empati och icke-textuell representation." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för kulturantropologi och etnologi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-339970.
Full text
38
Ledman, Anna-Lill. "Att representera och representeras : samiska kvinnor i svensk och samisk press 1966-2006." Doctoral thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-53545.
Full textAbstract:
This doctoral thesis examines how Sami women were represented in Swedish and Sami press during the years 1966, 1986 and 2006. Moreover, it problematises how the image of "the Sami woman" was constructed and represented in the press, in relation to the (re)production of normality and deviance, with special attention to the concepts of ethnicity and gender. The thesis adopts a theoretical framework informed by post-colonial theory and intersectional analysis, and the empirical study was approached through critical discourse analysis. Concepts such as orientalism, intersectionality, and strategic essentialism are central to the study, and the thesis includes discussions on ethics, reflexivity, knowledge and power as well as scrutinizing the hegemonic Western perspective in connection to Sami related research. As the main source materials, the Sami magazine Samefolket, and the Vilhelmina Sami press clippings archive were used. In addition to the articles, some of the women who appeared in the newspapers and magazines were interviewed, providing a valuable complement to the printed source materials. The study shows that Sami women were represented in a stereotypical manner in both Samefolket and in the Swedish press, with clear connections to the image of the Sami as it was formulated in the Swedish Sami policy during the 20th century. The balance between Sami and Swedish ethnicity was given increased attention over time, and women approached the theme by expressing themselves through various forms of art such as literature, film, photography or other extroverted activities. The importance of Sami women for the Sami ethno-political mobilisation appears to be more significant than has previously been noted, however women act from artistic platforms aswell as the traditional political arenas. As the dominant Swedish society, including members of the media, generally hold a low level of knowledge about Sami societies the discussion on Sami society, history and culture is kept at a rudimentary level. As a consequence, opportunities for in-depth discussions that represent the Sami from heterogeneous and alternative perspectives are limited.<br><p>20160120: författaren har numera efternamnet Drugge. /ME</p>
39
Shwani, Aran, and Elias Sami Makdesi. "DISTANSERING FRÅN KRIMINALITET : En studie om unga vuxna mäns förhållningssätt inom utsatta områden." Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-174550.
Full textAbstract:
The purpose of this essay is to understand how young adult men experience the environment and the growing conditions that exist in so-called particularly vulnerable areas. And on the basis of these, figure out how they relate to and distance themselves from crime as a way of life. The method used to answer the study's purpose and questions was a qualitative method in which six young adult males aged between 24 - 25 years grown or residing in so-called particularly vulnerable areas were interviewed. The study is based on a thematic analysis with the aim of capturing reflections and experiences. By using semi-structured questions, the respondents were able to contribute with more nuanced answers regarding their reflections and experiences concerning the phenomenon in question. Results showed that the respondents who grew up in these so-called particularly vulnerable areas, experienced worse conditions and fewer opportunities in life comparing to children who grew up in areas with higher socioeconomic status. The respondents relate to their area through strong social friendships and solidarity groups with shared meanings. Within these groups, some respondents feel that there are unwritten rules and norms, such as the way to dress or the way to talk. In order to integrate within these groups, it is usually required to have similar attitudes, common interests and a background from the area to understand the internal symbols and language. Respondents in the so-called particularly vulnerable area later develop a social maturity through a greater consistency thinking and a future thinking. The experience of high expectations from parents, friends and the pursuit of a good self-image are the driving forces to distance themselves from crime. To avoid getting into criminal habits, respondents express that it is essential to have a good education and established schools with resources that can handle the younger ones who run the risk of getting into crime. According to the respondents' experience, you can also distance yourself from crime through sports, hobbies, education, or employment.
40
Saar, Maarja. "The answers you seek will never be found at home : Reflexivity, biographical narratives and lifestyle migration among highly-skilled Estonians." Doctoral thesis, Södertörns högskola, Sociologi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-32794.
Full textAbstract:
Det övergripande syftet med denna avhandling är att undersöka förhållandet mellan migration, reflexivitet och social klass. I fokus för den empiriska analysen står högt kvalificerade estniska emigranter. Reflexivitet har hittills inte varit ett viktigt begrepp i migrationsstudier. Även om vissa studier använt ordet reflexivitet, har det i huvudsak fungerat som bakgrundsbegrepp. Det finns en påtaglig brist på empiriskt orienterade studier av reflexivitet i migrationsstudier. Avhandlingen består av fyra artiklar med något olika inriktning. Den första undersöker det empiriska fallet i sin helhet utifrån en survey-undersökning om estniska migranter. Den andra artikeln diskuterar den brittiske sociologen Margaret Archers sätt att analysera migration och argumenterar i hennes efterföljd för ett socialpsykologiskt synsätt på de skiftande motiven att migrera. Den tredje artikeln utmanar tanken på att migranters återvändande i huvudsak kan förstås som saknad efter sociala relationer och känslor av hemlängtan. I den fjärde artikeln föreslås ett sätt för livsstilsorienterade migrationsstudier att hantera frågan om reflexivitet. Här positioneras livsstilsmigranter teoretiskt till andra typer av migranter och hur variationer ilivsstilsmigration kan analyseras. Trots inbördes variation har samtliga artiklar en gemensam nämnare.<br>This thesis focuses on issues around reflexivity and highly skilled migration. Reflexivity has been an underused concept in migration studies and incurporating it has been long overdue. By reflexivity this thesis understands the capacity of an actor to evaluate his or her position in relation to social structures, to take action in managing those structures and, finally, to critically revise both the position and action taken. There are multiple reasons as to why incorporating reflexivity is a useful endeavor to migration studies. On one hand, using reflexive types in order to understand different migration motivations offers an alternative to otherwise mainly class based explanations behind migration objectives. Migration research has long relied on the idea that migration motivations can be coupled with societal and class background. Similarly, return migration has been described almost unanimously as a result of a homing desire. Both positions, as claimed in this thesis, are oversimplifications. On the other hand, I argue that, reflexivity helps to analyze the importance of class or even society on migration in 21th century. This is why I suggest to analyze all three in concurrence – migration, reflexivity and class. In the following pages I analyze how reflexivity can be operationalized for studying migration. So far, reflexivity has been either used as background concept – mobility studies or for explaining particular kind of migration – lifestyle migration. I argue, that with careful operationalization reflexivity could be useful tool for explaining wide-variety of migrations – family, labour, lifestyle etc. Three articles in this thesis focus on providing such operationalizations, analyzing the relationship between migration motivations and reflexivity. Finally, the first article in this thesis analyzes the background of my particular group of migrants – Estonian highly skilled migrants and positions them in relation to other groups in Estonian society. Moreover, the article also underlines that self-development and lifestyle, if you will, is an important motivation for Eastern European migrants as well.
41
Jämtvall, Johanna. "ETT SÄTT ATT TA HAND OM SJÄLVET I MYCKENHETENS TID : En socialpsykologisk studie om bildskapande och autonomi." Thesis, University of Skövde, School of Technology and Society, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-3767.
Full textAbstract:
<p>Studiens syfte är att skapa en socialkonstruktionistisk och symbolisk interaktionistisk förståelse för samt beskriva den bildkommunikativa metoden MSP. Studiens syfte är också att föra på tal möjligheten att använda bildskapande som instrument inom socialpsykologin. Studiens vetenskapsteoretiska perspektiv är Socialkonstruktionism och synen på varandet och människan är existentialistisk och det analyspraktiska teoretiska perspektivet är Symbolisk interaktionism. Teorier som används rör Självets socialisation och uppbyggnad, samt språket och bildskapande. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade djupintervjuer med fyra respondenter. Slutsatser som kunnat dras av studien är att respondenternas upplevda reflexiviteten förändras under genomförandet av MSP och respondenternas medvetenhet om Självet har ökat i och med arbetet med MSP.</p>
42
Moldaschl, Manfred F. "Institutionelle Reflexivität." Universitätsbibliothek Chemnitz, 2007. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:ch1-200701833.
Full textAbstract:
Während die handlungsorientierte Managementforschung und -theorie von Frage nach der bestmöglichen Orga-nisation der Produktion (im weitesten Sinne: der Leistungserstellung) ausgeht, fragt die erklärungsorientierte Organisationstheorie nach der Produktion der Organisation. Verschiedene Organisationstheorien beinhalten, in den letzten Jahren verstärkt, Aussagen und Hypothesen darüber, dass die Produktion organisationaler Regeln zunehmend reflexiv erfolge. Als Chiffre dafür etablierte sich, besonders im Anschluss an Argyris und Schön (1978) das „Organisationslernen“. Manches davon ist in anspruchsvollere Konzepte des Wissensmanagements mitgenommen worden. Gemeint ist damit, dass die Modifikation organisationaler Regeln erstens vom Ausnah-me- zum Regelfall wird, zweitens zunehmend selbst der Reflexion unterzogen wird, und dabei drittens immer wissensabhängiger wird (u. a., weil sich die Gestaltungsoptionen vervielfältigen). Fast alle Ansätze aber, die den Begriff der Reflexivität gebrauchen, tun dies mehr oder weniger en passant, und auf ein wissenschaftliches All-tagsverständnis von diesem Begriff vertrauend. In meinem Beitrag möchte ich zeigen, dass man die Kategorie der Reflexivität ernster nehmen sollte, und man damit – gewissermaßen als Lohn - ein Konzept Institutioneller Reflexivität begründen kann, das bei der Analyse und die Gestaltung von Organisation bzw. organisationalem Wandel gute Dienste leisten kann. Die Organisationstheorie muss dazu allerdings Anleihen bei der Modernisie-rungstheorie machen.
43
Bertling, Natalie. "”Man öppnar ju upp sitt sinne för att kunna ifrågasätta sig själv” : En studie kring individers användning av självhjälpskulturen." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-68986.
Full textAbstract:
Denna studie handlar om självhjälpskulturens utbud och hur individer använder sig av denna kultur i sin vardag. Studien är baserad på 9 informanter som tittar på självhjälpsprogram eller läser självhjälpsböcker. Studiens övergripande syfte är att undersöka huruvida dessa individer blir mer reflexiva än de var innan de började bruka denna kultur. Empirin i denna studie är grundad på 9 kvalitativa intervjuer och analyserad med hjälp av grundad teori. Analysen pekar mot en ökad reflexivitet hos informanterna men visar även på andra aspekter av självhjälpsindustrin.
44
Johansson, Anders. "Biopolitics and Reflexivity : A Study of GMO Policymaking in the European Union." Doctoral thesis, Linköpings universitet, Tema teknik och social förändring, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-17478.
Full textAbstract:
The political discourse that has emerged as a consequence of establishing a European regulatory framework for GMOs has not been without problems. This dissertation addresses the political and regulatory challenges created by the development and use of genetically modified organisms (GMOs) in the EU. The underlying hypothesis in the dissertation is that the emergence of a European policy in the field of GMOs has appeared through new reflexive forms of governance. The aim of this research is to understand how these reflexive forms of regulation have emerged and operate within the EU, with a particular focus on the two GMO directives 90/220/EEC and 2001/18/EC. However, the study scrutinises the regulatory regimes from the 1970s onwards by investigating how the regulatory framework regarding GMOs has been developed and implemented in the EU. This is done through an analysis of the notion of ‘risk’ and the ‘precautionary principle’ since these concepts have been at the forefront of the GMO regulation debate. The empirical approach focuses on how the European Commission, the European Parliament and the European Council as well as other actors and institutions articulate ambivalence, interpretations and uncertainties in the decision-making processes regarding regulative measures for GMOs, with an accent on risk and the precautionary principle. The main empirical material has been documents concerning the inter-institutional process involved in the regulatory process of making the two directives. The analysis indicates that during the process of implementing GMO regulations, new steering strategies have appeared within the EU’s decision-making institutions when the objective of the regulation has taken centre stage in political and scientific controversies.<br>Den politiska diskursen som har uppstått som en följd av upprättandet av ett europeiskt regelverk för GMO har inte varit utan problem. Denna avhandling behandlar de politiska utmaningar som alstrats av skapandet och tillämpningen av genetiskt modifierade organismer (GMO) inom EU. Den underliggande hypotesen i avhandlingen är att framväxten av en europeisk politik på området för GMO har uppstått genom nya reflexiva regleringsformer. Syftet med denna forskning är att förstå hur reflexiva regleringsformer har uppkommit och opererar inom EU, med särskilt fokus på de två GMO direktiven 90/220/EEG och 2001/18/EG. Studien analyserar lagstiftning från 1970-talet och framåt genom att undersöka hur lagstiftningen om genetiskt modifierade organismer har utvecklats och implementerats i EU. Detta görs genom en analys av begreppen ‘risk’ och ‘försiktighetsprincipen’ eftersom dessa begrepp har varit centrala för debatten om GMO lagstiftningen. Den empiriska metoden fokuserar på hur Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och Europeiska rådet samt andra aktörer och institutioner har uttryckt ambivalens, tolkningar och osäkerhet i beslutsfattandet gällande reglerings åtgärder för genetiskt modifierade organismer, med tonvikt på risk och försiktighetsprincipen. Det huvudsakliga empiriska materialet är dokument gällande den interinstitutionella processen som ägde rum när de två direktiven skapades. Analysen visar att implementeringen av GMO lagstiftningen har skapat nya styrningsstrategier i synnerhet i de fall där ändamålet med lagstiftningen har varit föremål för politiska och vetenskapliga kontroverser.
45
Grönqvist, Simon. "Existentialismen är en sociologi : en essä om sociologi i en fragmenterad samtid." Thesis, University West, Division of Social Pedagogy and Sociology, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-2240.
Full textAbstract:
<p>The purpose of this essay is to discuss the base of sociology from an existentialistic perspective. The discussion takes it's position in the debate on the crisis of sociology, and aligns with Alvin Gouldner's understanding of the crisis. Gouldner believed that the crisis of sociology was mirrored in a sociological method that failed to describe the social reality that it meant to describe; a lack in self-criticism and self-reflexivity, a lack in self-containment in relation to state interests and a lack in moral engagement. This raises a number of questions, which I discuss in the essay. What is the role of sociology in our society? How shall we form a method that responds to the social reality that we sociologists aim to describe? How can we make sociology more moral?</p><p>Existentialism offers a starting point to describe these questions. I argue that the existentialistic description of man as essence carries implications for the social science. By constituting a critique of a computable moral, existentialism points at the necessity of a standing self-criticism and dialogue. An existentialistic description of man as non-essence carries implications for the theory and method of sociology. Man's possibility of radical exceeding of himself means the impossibility to reach theories that describe reality as it is. At the same time, method and theory are necessary to create knowledge about social phenomenon. I read existentialism as an imperative for a sociology that is reflexive in the sense a) a reflexivity in relation to the basic presumptions (value philosophical and ontological) that effect our sociological examinations b) a self-reflexivity that amount to an understanding of the scientists own role relation to his study and the object being studied. Furthermore, I read existentialism as an imperative for a radicalization of dialogue as method.</p>
46
Brömster, Sandra. "Normmedvetna lärares jämställdhetsperspektiv på undervisningen : En intervjustudie." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-22508.
Full textAbstract:
Skolan ska genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv. Granskningar visar dock att det finns brister i skolors jämställdhetsarbete och det finns en rad jämställdhetsproblem i skolan. Många av problemen kan kopplas till könsnormer, varför svenska skolmyndigheter förespråkar ett normmedvetet förhållningssätt. Samtidigt visar granskningar att lärare saknar kunskap om just normer. Syftet med studien är att undersöka normmedvetna grundskollärares uppfattningar om hur ett jämställdhetsperspektiv kan genomsyra undervisningen i enlighet med vad som beskrivs i läroplanen, för att bidra med verktyg för hur lärare kan arbeta med ett jämställdhetsperspektiv på undervisningen. Studien utgår från ett normkritiskt perspektiv och består av kvalitativa intervjuer med sex grundskollärare som uppfattar sig själva som normmedvetna. Resultatet visar flera sätt på vilka normmedvetna lärare beskriver att ett jämställdhetsperspektiv kan genomsyra undervisningen: strategier för att fördela talutrymmet jämställt, reflekterande frågor för att synliggöra egna föreställningar om kön, förslag på övningar för att kritiskt granska normer om kön och etnicitet, konkreta exempel på representation i undervisningsmaterial samt tankar om hur gruppindelning och varierade arbetssätt kan bidra till jämställdhet. Lärarna utgick ofta från ett intersektionellt perspektiv, men en del lärare saknade kunskap om hur olika normer påverkar varandra. Vidare identifieras flera dilemman med ett normmedvetet jämställdhetsarbete: att synliggöra könsskillnader utan att befästa olikheter mellan könen och att normmedvetenhet tycks förutsätta en vilja att kritiskt granska sig själv, något som bygger på intresse samtidigt som det är problematiskt om jämställdhetsfrågan ses som en intressefråga. Därutöver diskuteras dilemmat att konkretisera jämställdhetsuppdraget för att bidra med verktyg och samtidigt belysa risken med att mekanisera jämställdhetsuppdraget.<br>The school system should be permeated by a perspective of gender equality. However, studies have shown that there are shortcomings in the work being done for gender equality; and the lack of gender equality manifests itself in several issues. Many of these can be attributed to gender norms, which is why Swedish school authorities advocate a norm critical approach. Yet, surveys have shown that teachers are lacking knowledge of gender norms. The purpose of this study is to investigate the views of norm critical elementary school teachers on how a gender equality perspective could permeate teaching in accordance with what is prescribed in the curriculum, in order to provide tools for how teachers could work with gender equality in their teaching. The study is grounded in a norm critical perspective and consists of qualitative interviews with six elementary school teachers perceiving themselves to be norm critical. The results indicate several possible ways of establishing a permeating gender equality perspective on teaching: strategies for dividing the opportunity to speak gender equally; reflective questions for identifying your own notions of gender; suggestions of exercises for challenging norms about gender and ethnicity; practical examples of representation in teaching material as well as ideas about how grouping and varied ways of working can contribute to gender equality. Many teachers were grounded in an intersectional perspective, but some teachers lacked knowledge of how different norms affect each other. Furthermore, several dilemmas of a norm critical gender equality approach were identified: to make gender differences visible without consolidating differences between the genders, and that being norm critical seems to presuppose a willingness to critically question oneself. This willingness presupposes being interested in the topic, but portraying gender equality as a question of interest is problematic. Additionally, the dilemma of turning the gender equality commitment into a set of practical tools while also acknowledging the risk of mechanizing it is discussed.
47
Eintrei, Cecilia, and Tora Hansson. "Utvärdering av en teambuildingsinsats effekter på teameffektivitet och ledarskattad teamprestation." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för psykologi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-149089.
Full textAbstract:
Teamarbete (eng. teamwork) är förenat med positiva organisatoriska och individuella effekter, vilket kan förklara varför organisationer i allt större utsträckning vill genomföra teambuildingsinsater för att förbättra teameffektivitet och teamprestation. Det övergripande syftet med examensarbetet var att undersöka vilka effekter en specifik teambuildingsinsats kunde medföra för team i termer av reflexivitet, reella teambeteenden, teammedlemsskattad teameffektivitet samt ledarskattad teamprestation. Författarna ämnade också undersöka vilken effekt insatsen kunde få för enskilda teammedlemmar i termer av förändrad arbetstillfredsställelse och intention att sluta sitt arbete. Den teambuildingsinsats som genomfördes i föreliggande examensarbete syftade till att kartlägga och förbättra beteendeprocesser. Nio team från olika verksamhetsområden med totalt 57 teammedlemmar fick ta del av teambuildingsinsatsen. Två enkäter delades ut innan insatsen, en teamledarenkät och en teammedlemsenkät, samt en enkät från ett digitalt verktyg för teambuildingsinsatsen, för att undersöka effekterna av intresse. En eftermätning gjordes fyra till sex veckor efter teambuildingsinsatsen. Pearsons korrelationskoefficient, t-test, Wilcoxons teckenrangstest samt hierarkiska multipla regressionsanalyser användes för bearbetning av data. Resultatet visade på en signifikant ökning av skattning av reella teambeteenden samt ökning av teameffektivitet. Dessutom visade resultatet att förekomsten av reella teambeteenden kan predicera teams effektivitet över tid. Detta resultat legitimerar att organisationer i allt större utsträckning vill genomföra teambuildingsinsater som bygger på samma grund som den aktuella teambuildingsinsatsen.<br>Teamwork is associated with positive organizational and individual effects, explaining the increase in organizations’ implementation of team building interventions, in order to improve team effectiveness and team performance. The overall aim of the study was to investigate the effects of a specific team building intervention on teams in terms of team reflexivity, real team behavior, team rated team effectiveness, and leader rated team performance. The authors also aimed to investigate the impact of the team building intervention on individual team members regarding job satisfaction and intention to leave. The purpose of the team building intervention utilized for data collection was to map and improve behavioral processes. Nine teams from different industries with a total of 57 team members participated in the team building intervention. Prior to the intervention two surveys were distributed, one for team leaders and one for team members, as well as a survey from a digital team building tool, for evaluation of potential effects of the intervention. An additional measurement was made four to six weeks after the team building intervention. Pearson correlation coefficient analysis, t-test, Wilcoxon signed ranks test, and hierarchical multiple regression analyses were used to analyze data. The result showed a significant increase in estimation of real team behavior and increase in team effectiveness. In addition, the result demonstrated that presence of real team behaviors may predict team effectiveness over time. This result justifies organizations’ increase in implementation of team building interventions similar to the intervention investigated in the present study.
48
Olsson, Hampus, and Pierre Sundström. "GYMNASIELÄRARES DILEMMAN PÅ SOCIALA MEDIER : Flytande gränser - Suddiga riktlinjer." Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-149862.
Full textAbstract:
I och med en snabb framfart av sociala medier har förutsättningar inom vissa yrken förändrats. Då det är mycket ungdomar som använder sig av sociala medier har vi valt att i denna uppsats titta på hur ett antal gymnasielärare upplever att det påverkat deras tillvaro. Datamaterialet samlades in i två mellanstora norrländska städer och har som mål att finna hur dessa gymnasielärare förhåller sig till sociala medier i och utanför skolan. Läraryrket innebär ett ansvarsfullt emotionellt arbete där gränsdragningen mellan arbetsliv och privatliv blir allt mer flytande i avseende till ansvarsrollen. Huvudsakligen utgår uppsatsen från tre teorier: Tid och rum, gränslöst arbete och en dramaturgisk modell. Utifrån dessa har vi med hjälp av Simon Lindgrens sociologiska appliceringar på internet skapat oss en bild av vad gymnasielärarnas mer flytande yrkesroll har för effekter på dem i deras arbetsliv och privatliv. För att undersöka syftet har både intervjuer och teman baserats på fyra centrala frågeställningar Hur kan vi förstå gymnasielärares interaktioner med elever på sociala medier? Finns det dilemman som är kopplade till interaktioner mellan gymnasielärare och elever på sociala medier? Hur påverkar sociala medier gymnasielärares gränslösa arbete? Hur ser gymnasielärare på sociala medier som ett verktyg i undervisningen? Därifrån analyseras deras upplevelser och perspektiv med hjälp av en abduktiv tematisk analys. Resultatet är tre olika förhållningssätt som lärarna använder för att hantera sociala medier: “Direkt avstånd”, “Anpassa” och “Anamma”. De tre förhållningssätten som uppkommit i datamaterialet är individuella lösningar på gymnasielärarnas vardagliga problematik. Betydelsen av våra resultat visar på att det inte finns någon tydlighet i hur lärare ska förhålla sig och agera kring sociala medier, vilket i sig påverkar deras möjlighet att skilja sitt privatliv och arbetsliv.
49
Planchard, Elise, and Malin Remmegård. "Får alla vara med? : En studie om seniorers upplevelser av digitaliseringen." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-163646.
Full textAbstract:
I vårt digitaliserade samhälle finns 1,1 miljoner svenskar som inte använder sig av internet dagligen, däribland 500 000 som aldrig använder sig av det. Den största gemensamma nämnaren för digitalt utanförskap har visat sig vara ålder. Studiens syfte har varit att undersöka hur seniorer upplever digitaliseringen. Detta har gjorts genom nio kvalitativa intervjuer med seniorer i Stockholm. Resultatetet redovisas i två teman, konsekvenser för samhället och konsekvenser för individen för att sedan analyseras med hjälp av Anthony Giddens teori om det senmoderna samhället. Ett av studiens mest utmärkande resultat har visat sig vara upplevelsen av att samhällsförändringarna kring digitaliseringen går för snabbt vilket har negativa konsekvenser för respondenterna. Vår förhoppning med denna uppsats är att lyfta frågan och uppmuntra till bredare diskussion i ämnet samt till vidare forskning.
50
Moldaschl, Manfred F. "Institutional Reflexivity." Universitätsbibliothek Chemnitz, 2007. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:ch1-200701809.
Full textAbstract:
How can we understand the innovativeness of firms or organizations in general, and how should we assess it in terms of nontechnological innovation? My paper deals with these two questions. The “ability” of companies to adapt to new circumstances, to create new products, processes and new knowledge, has been conceptualized in many approaches. Some of them simply define a list of “(critical) success factors” or “(key) performance indica-tors”, as tools for ranking and evaluation, without any theoretical reference. Others, like the resource-based or capability-based approach(es), work with theoretical references, but are still very weak in operationalizing of what they call “capability”. My paper gives a critical description of this situation and offers a new proposal to classify and to measure the “inclination” of organizations to innovate in all dimensions. This proposal roots in pragmatistic thinking as represented in the theory of reflexive modernization and in the pragmatist version of organizational learning theory. Empirically, it has been applied merely in case studies yet. A survey project is in preparation.