Dissertations / Theses on the topic 'Reformering'

De samhällsorienterade ämnena (geografi, historia, samhällskunskap och religion) eller SO som det förkortas har sedan 1960-talet betraktats som ett ämnesblock. Synen på hur undervisningen ska bedrivas har dock varierat och lärare har följt den för tiden rådande ideologiska syn på undervisning och kunskap. Den nuvarande rådande uppfattningen bland sakkunniga är att dessa ämnen bör undervisas integrerat. Trots detta så har det skett en tydlig uppdelning mellan SO-ämnena i den senaste läroplanen, Lgr 11. Avskaffandet av blockbetyg, införandet av nationella prov i varje enskilt ämne och borttagandet av en gemensam del i styrdokumentet, visar på detta. Arbetets syfte är att lyfta orsakerna bakom förändringarna inom SO som Lgr 11 har fört med sig, vilka motiv som finns och vad förändringarna har inneburit. Jag har även undersökt högstadielärares syn på de samhällsorienterade ämnena, hur uppfattningen av SO förändrats över tid samt problematiserat genomförandet av reformer som bryter mot ett vedertaget synsätt. Med hjälp av intervjuer, artiklar, utredningar, avhandlingar och andra för temat relevanta källor har jag underbyggt slutsatsen av min frågeställning som grundar sig i dessa teman. Resultatet av den forskningen som jag tagit del av visar att orsakerna bakom de nämnda förändringarna i stor utsträckning är politiskt grundade snarare än utbildningsdidaktiska, då goda resultat på papper leder till högre status internationellt för Sverige. Införandet av Lgr 11 har lett till en mer bedömningsorienterad och disciplinär skola då den tydligt specificerar vilka kunskaper som ska undervisas och vilka krav som ska ställas på eleverna. Samtidigt förespråkas det av Skolverket och Skolinspektionen en progressiv och ämnesintegrerad undervisning. Dessa statliga institutioner går antingen emot sitt uppdrag eller så har de inte hunnit ställa om efter införandet av Lgr 11. Behörighetsreformen för lärare som börjar gälla 2015 kommer kräva ämnesbehöriga lärare och den nya lärarutbildningen som utbildar 6-9 lärare med djupare ämneskunskaper inom färre ämnen bidrar även den med att möjligheten till integrerad SO-undervisning minskar.

In 1999, the Swedish Parliament decided to launch an experiment to test the idea of replacing, at the compulsory educational level, the national time schedule with localized control of schedules. This was in keeping with strategies of deregulation, decentralisation and increased local autonomy that had dominated Swedish education policy, particularly since the 1990s. The aim of the thesis is to describe and analyse the initiation, decision, implementation and consequences of this experiment The analytical framework combines several different approaches and theories from the literature on public policy and policy analysis. The framework encompasses four dimensions, which cover the experiment’s origins, local application in the classroom setting and consequences. On the empirical level, findings are based on interviews with 32 municipal school directors, and head teachers, teachers and pupils in three schools participating in the experiment, as well as written sources from schools, municipalities, and the national level. The thesis shows that the policy problem the experiment was intended to resolve was represented in an inconsistent manner: On the one hand, the experiment was perceived as a driving force for change; on the other hand, it was seen as legitimising a change that had already taken place. Furthermore, the experiment was formulated in vague terms, which accorded far-reaching discretionary space to the schools. The program’s causal theory expressed by the policy makers was complex, containing a multifaceted chain of presumptions on a range of activities and processes through which the experiment ultimately would lead to improved opportunities for pupils to reach the educational objectives. Empirically, this prediction proved to be invalid as student achievement did not increase. The degree of implementation at the local level varied according to the comprehension, capability and willingness of those involved to carry out the experiment. The courses of action taken by the schools frequently could have been undertaken within the existing legislative framework, as they mostly concerned new ways of working and organising staff and pupils. An assessment of the objectives attained showed that, even if elements of developmental work corresponding to the direction stated in the policy documents were observed, the experiment did not emerge as the primary explanatory factor for this result Thus, the net impact of the experiment can be questioned. If judged against the criterion of adaptiveness, the results are more successful than if the experiment is assessed according to goal-attainment and the validity of the program theory. The experiment was found to integrate, alter and accommodate itself readily to local needs. The thesis illustrates the complexity of formulating and implementing policy in a decentralised context and points to important aspects in the historical background of the programme, which often tend to be overlooked when policy is analysed and discussed. At the same time, the study sheds light on the significant role played by street-level implementation actors in the educational context.

This essay aims to examine Martha Nussbaum's proposal for a classical defense of reform in liberal education and her critique of utility thinking in higher education. I want to explore how Nussbaum uses history to create an ethical alternative that cultivates both moral and intellectual virtues, which she considers to be crucial for the survival of democracy. In examining Nussbaum's use of Aristotle, I focus on her work as a proposal for institutional implementation of an Aristotelian epistemology and the cultivation of the individual as an ethical political subject. This study highlights the epistemological, educational and political ideas that form the basis of Nussbaum's ideals. I intend, however, to go beyond a contextualizing reading and thus establish a dialogue with a radical intersubjectivity to respond to Nussbaum's ambitions to recognize human vulnerabilities as assets for reason. From this perspective, I problematise Nussbaum's aspirations for reform and argue that she maintains a loyalty to an ideal that stands in contrast to the possibilities for epistemological and thus ethical political change.

Uppsatsen behandlar den svenska Försvarsmaktens reformering från invasionsförsvar till insatsförsvar utifrån ett teoriprövande perspektiv. Syftet med uppsatsen är att analysera huruvida det krävs en förståelse av socialdemokraternas moraliska bevekelsegrunder och normativa utgångspunkter för att förklara reformering eller om det är tillräckligt att applicera den realistiska förklaringsmodellen för att få en djupare förståelse av reformeringen? Uppsatsen visar på att realismens och konstruktivismens teoretiska förklaringskraft till reformeringen är tillfredställande samt att den svenska säkerhetspolitiska retoriken domineras utav en nyttomaximerande logik. Därav är slutsatsen att det inte krävs en förståelse av socialdemokraternas moraliska bevekelsegrunder och normativa utgångspunkter för att förklara den svenska försvarsmaktens reformering utan det räcker att applicera den realistiska förklaringsmodellen för att få en djupare förståelse av reformeringen.
This thesis is concerned with the reformation of the Swedish Armed Forces from an operational defense force to a rapid action force on the basis of a comparative theoretical perspective. The main purpose being to analyze whether it is necessary to have an understanding of the Social Democratic Party’s moral and normative reasons to understand this shift or if it is enough to apply the realistic explanation model to appreciate the reformation. It has been shown that theoretically, the theories of realism and constructivism both satisfactorily cover the reformation; and that the Swedish security polity rhetoric is dominated by the logic of maximizing relative gains.In conclusion, this thesis shows that it does not require an understanding of the Social Democratic Party’s moral and normative reasons to comprehend the reformation of the Swedish Armed Forces. Notably, it is sufficient to apply the realistic explanation model to obtain a deeper understanding of the reformation.

De lagstadgade bestämmelser som reglerar upphovsrättens övergång återfinns i 3 kap. upphovsrättslagen. Från flera håll har kritiska röster väckts om att dessa bestämmelser behöver överses och moderniseras för att hänga med den kontinuerligt pågående utvecklingen av dels teknik men framför allt den upphovsrättsliga marknaden. I samband med detta har Upphovsrättsutredningen sammanställt ett SOU-förslag som benämnts Avtalad upphovsrätt. Där flerstående förslag till förändringar och tillägg utav de nuvarande bestämmelserna ges. Genom detta SOU-förslag har utredningen noggrant granskat och kommit med förslag till bestämmelser som behöver förändras eller införas. Grundtanken har ansetts vara att undersöka huruvida upphovsmännens ställning som avtalsparter bör stärkas på den upphovsrättsliga marknaden. Denna uppsats kommer att granska dessa förslag, sammanställa dem mot de nuvarande bestämmelserna och framför allt diskutera vilken betydelse dessa förslag har för det nuvarande rättsläget och upphovsmännens ställning.
The stipulations that regulate both the economical and non-profitable aspects of copyright transactions are to be found within the third chapter of the Swedish Copyright Law. Critics have claimed that the current regulations regarding copyright transactions are outdated. It has been pointed out that these regulations need to be updated as regarding to the development of the current technology and the changing copyright market. In accordance with these claims, the board investigating the Swedish Copyright Law - issued by the Swedish government – has presented a motion named Contracted copyright. This motion contains several changes and supplements to the current regulations in the third chapter of the Swedish Copyright Law. The board has through this motion investigated whether and to what extent the current regulations need to be changed in accordance with the current development of the copyright market. The general idea has been to investigate whether the copyright authors require an extended protection on the copyright market. Therefore the purpose of this essay has been to investigate these suggested changes to the current regulations. In order to determine whether they serve their suggested purpose and how they will affect the current legal position.

I Sverige genomfördes en våg av avregleringar inom den offentliga sektorn under 1980- och 1990-talen och en av de marknader som avreglerades var elmarknaden 1996. Eftersom fjärrvärmeaktörer i många fall är väl integrerade med elaktörer påverkades de indirekt av avregleringen. I denna uppsats studeras organisationsförändringar som skett inom Västerås och Uppsalas fjärrvärmeaktörer, under tidsperioden kring avregleringen av elmarknaden. I uppsatsen analyseras hur de båda aktörerna har anpassat sig efter den nya situationen med ökad konkurrens och krav på affärsmässighet, som uppstod i och med avregleringen och hur aktörerna motiverar sina organisationsförändringar. De slutsatser som kan dras är att båda aktörerna har förändrats på ett likartat sätt, genom bolagisering, införande av marknadsavdelning och affärstyrning. En skillnad mellan aktörerna är att Uppsalas aktör satsade på att profilera sig lokalt, medan Västerås aktör satsade på att bredda sin marknad regionalt.

In the light of increasing concerns about climate change, greenhouse gas mitigation technologies have gained growing attention. Integrated Reforming Combined Cycle (IRCC) is one of the processes for reducing CO2 emissions from natural gas (NG) power plants, which could help attenuate the rise in atmospheric temperature.The reforming process, an important part of an IRCC, is a chemical process for fuel conversion and the process model involves chemical equilibrium and reaction kinetics. A first principles model of this process in an optimization framework will be very complex and may involve solving of hundreds (or thousands) of nonlinear equations and therefore is computationally expensive. A so-called surrogate model (or metamodel) is a multivariable general purpose mapping that can be used in an optimization framework to reduce the model complexity and thus reduce computational load in the optimization to something that is manageable. There are many different methods for developing surrogate models varying from "simple" polynomial models to complicated models such a Kriging etc. Objectives for the thesis work were development of Kriging and Polynomial surrogate models for two configurations of IRCC process: air blown and oxygen blown ATR. The figure below gives a brief overview of possible alternatives in the design of an IRCC with CO2 capture. A total of 30 cases were considered for metamodel building with different sample sizes and different number of inputs to metamodels. The built metamodels were compared based on their accuracy in predicting the outputs. Kriging models yield results that are equal or slightly better than Polynomial models in accuracy. One Polynomial and Kriging model were tested in an existing optimization framework to identify a model with best computational cost-accuracy trade-off. The Polynomial model demonstrated faster performance than the Kriging model. Polynomial models with a predictive accuracy close to Kriging models but with an advantage of less computational time will most likely be used for optimization of IRCC plants. The contribution that this thesis has made is better understanding of the process and metamodel building.

Landstingsservice, fastighetsförvaltare inom Landstinget i Uppsala län, genomför i samverkan med flera intressenter och experter ett projekt där målet är att ta fram ett gestaltningsprogram för Akademiska sjukhuset. Sjukhuset står inför mångåriga ombyggnationer och för att stärka områdets kvaliteter ur flera aspekter anser man att ett övergripande gestaltningsprogram är ett måste. Vårt syfte har varit att studera detta samverkansprojekt och analysera hur planer och processer kan översättas till praxis. Studien har genomförts genom intervjuer med personer inom, eller i relation till, projektet. Dessa intervjuer har varit explorativa och kartläggande, där vi arbetat utifrån tre teman: det första handlar om projektets förutsättningar och bakgrund, det andra handlar omframtagandet av gestaltningsprogrammet och hur det färdiga programmet ser ut, medan det sista temat redogör för hur programmet är tänkt att omsättas och översättas in i verksamheten. Med stöd av teorier om organisationsutveckling, reformering och översättning försöker vi sedan se hur detta samverkansprojekt och gestaltningsprogram har förändrat och kan komma att förändra hur Landstingsservice arbetar. Resultatet visar vilka åtgärder man genomför för att gestaltningsprogrammet ska bli verklighet, bland annat i form av utbildningar för interna och externa projektledare, upphandlandet av en gestaltningsansvarig för hela landstinget och att programmet görs till ett styrande dokument - till vilket det hänvisas i alla andra styrande dokument och i landstingets projekthandbok. Vidare visar resultatet att själva processen med att samverka kring ett gestaltningsprogram varit lika viktig som programmet i sig. Här har det skett utbyte av erfarenheter och kunskaper, och här har förankring skett på högre nivå inom flera av de samverkande organisationerna. Det har också borgat för en fortsatt samverkan, inte minst mellan Landstinget i Uppsala län och Uppsala kommun. Sammantaget tyder detta på att organisationen genom samverkansprojektet och gestaltningsprogrammet påbörjat en reformering, vilken redan nu resulterat i att gestaltning blivit en viktigare del i arbetet.

Under det senaste decenniet har det skett en märkbar förändring vad gäller bedrivandet av den ekonomiska politiken i Europa. Den kanske mest synliga förändringen är EMU och introduktionen av den gemensamma valutan i tolv av unionens medlemsländer. En annan skillnad är införandet av de allmänna ekonomiska riktlinjerna som syftar åt harmonisering av bedrivandet av finanspolitik på nationell nivå. En tredje skillnad är introduktionen av stabilitets- och tillväxtpakten, som tillkommit som komplement för EMU i syfte att motverka ett beteende bland medlemsländerna som skulle försvåra ECB: s arbete för prisstabilitet. Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera om och i så fall hur stabilitets- och tillväxtpakten har påverkat Tysklands möjligheter till stabilisering av ekonomin genom den nationella finanspolitiken. Avgränsningar som gjorts i uppsatsen är bland annat att fokus kommer att ligga på Tyskland, samt att den undersökta tidsperioden kommer vara mellan år 1998 och vintern 2003. Uppsatsen utgör en typ av fallstudie och den metod som nyttjats i arbetet är av kvalitativ karaktär. Förutom skriftliga källor har intervjuer med tyska ledamöter av EU-parlamentet varit en väsentlig del av det material som ligger till grund för uppsatsen.

Detta arbete handlar om vätgasens implementation inom den marina sektorn, med hänsyn till bland annat riskfaktorer, egenskaper hos ämnet samt ekonomiska utmaningar. Syftet med detta arbete var att skapa en lättöversiktlig bild över hur pass lämplig användandet av vätgas skulle vara inom dagens sjöfart. Då vätgasen ännu inte har testats inom någon stor utsträckning till sjöss så kan de flesta rapporter man hittar om vätgas endast redovisa hur ett användande borde se ut och inte hur det faktiskt ska vara. På grund av detta så har det visats sig att detta metodval att ta relevant information från en större mängd olika källor varit rätt väg att gå. Efter att ha studerat vätgasen från flera aspekter så kan man konstatera att det inte skulle vara någon omöjlighet att driva större fartyg på vätgas, men att detta skulle kräva stora satsningar från länder och rederier för att göra det en verklighet.
This work deals with the implementation of hydrogen in the marine sector, considering risk assessments, properties of the substance and economic challenges. The aim of this work was to create a simple overview of how suitable the use of hydrogen would be in today's shipping. Since hydrogen has not yet been tested to a large extent at sea, most reports found about hydrogen can only account for what a usage should look like and not what it actually should be. Because of this, it has been shown that the method of taking relevant information from a wider variety of sources has proved to be the way to go. Having studied hydrogen from several aspects, it can be concluded that it would not be impossible to drive larger ships on hydrogen, but that this would require major efforts from countries and shipping companies to make it possible.

Undersökningen är en fallstudie av de uttalade motiven för reformeringen av den svenska Försvarsmakten under åren 1999-2009, med nedslag i tre försvarspropositioner.Syftet med denna undersökning har varit att analysera de svenska regeringarnas argumentation för den försvarsreform som successivt genomförts under 2000-talet.Detta har studerats med fokus på en förändrad hotbild och förändrad inställning till multilateralt försvarssamarbete genom två olika teorier, det vidgade säkerhetsbegreppet och Pooling and Sharing.Resultatet visar att influenserna av teorierna har ökat, vilket kan förklara delar av reformeringen av försvarspolitiken.

Marketisation reforms has for a long time been a recurring and debated phenomena, which has recently blossomed by the reform proposal of the Swedish Public Employment Service presented in the so-called “January-agreement”. The aim of this qualitative study is therefor to examine the reform proposal of the Swedish Public Employment Service presented in the “January-agreement” and relate this to marketisation. This will in this study be done by theory consuming of first George Sörensen theory about the impact of globalization on the welfare state, to give a broad view of the cause of marketisation. Then Patrik Halls definition of marketisation within NPM, to explain the meaning and effects of marketisation. And finally, Bo Rothsteins description of the market-equal model, to examine how the creation of legitimacy can be seen as a motive for the reform. The conclusions show that marketisation can describe the reform proposal presented in the January-agreement, which can be seen as a creation of public constructed market with a distinct client focus. Further, the market-equal model shows how the low public confidence for the Swedish Public Employment Service can be seen as a strong motive for some type of marketisation in other to create an increased legitimacy.
Marknadisering har länge varit ett återkommande debatterat ämne, som nyligen blommat upp genom reformförslaget av Arbetsförmedlingen i det så kallade Januariavtalet. Målet med denna kvalitativa studie är därför att förklara och analysera reformförslaget i Januariavtalet och relatera det till marknadisering. Det görs i uppsatsen genom en teorikonsumering av först George Sörensens teori om globaliseringens påverkan på välfärdsstaten, som används för att ge en bredare syn av orsaken till marknadisering. Sedan kommer Patrik Halls definition av marknadisering inom NPM användas för att förklara innebörden och effekterna av marknadisering. Till sist används Bo Rothsteins förklaring av den marknadslika modellen, för att förkalkar hur reformförslaget kan motiveras utifrån en legitimitetsaspekt. Uppsatsens huvudsakliga slutsatser är att marknadisering kan förklara reformförslaget i Januariavtalet, som kan ses som ett skapande av en offentlig marknad med tydligt kundfokus. Utifrån den marknadslika modellen kan Arbetsförmedlingens låga förtroende ses som ett strakt motiv för någon form av marknadisering för att skapa legitimitet.

Sveriges apoteksmarknad har sedan år 2002 genomgått två stora förändringar, generikareformen och avregleringen/privatiseringen. Med intervjuer och en enkätundersökning undersöktes farmaceuternas uppfattning om arbetsmiljö och yrkesroll efter reformerna. De främsta orsakerna till stress är underbemanning, generikadiskussioner och tekniska problem. Mer än hälften av de tillfrågade har upplevt hot och aggressivt bemötande under det gånga året.   Till följd av privatiseringen uppger de svarande ett breddat sortiment, ett ökat fokus på lönsamhet och yrkets förskjutning mot ”säljare”. I sin nuvarande form har generikautbytet negativa konsekvenser för både arbetssituationen och kundernas förtroende, huvudsakligen beroende på de korta försäljningsperioderna och att kunderna inte har förstått reformen. Farmaceuterna efterfrågar information om både generikautbytet och läkemedelsadministrering på minoritetsspråk för att förbättra situationen.   Utifrån enkätsvaren gjordes också ett försök att skatta den extra tid och kostnad som generikautbytet medför vid kundmötet. Tiden som åtgår för att förklara och diskutera ett generiskt utbyte när kunden har frågor eller motsätter sig utbytet kan uppskattas till ca 90 minuter/dag eller 465 timmar/år på ett medelstort apotek där antal utförda generikautbyten är fler än 75/dag. Tiden som åtgår för att förklara och genomföra ett generiskt utbyte utgör en kostnad för det enskilda apoteket. Antalet generikautbyten/dag varierar med apotekets läge och kundkrets men för ett apotek där antal utbyten som leder till diskussion är ≥ 15/ dag beräknas kostnaden till minst 94 000 kronor/år.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka om granskningsnivån av hållbarhetsrapporter har förändrats på grund av tvingande reglering, nämligen reformeringen av den svenska årsredovisningslagen 2016. Studien söker även svar på huruvida skuldsättningsgrad, storlek och branschtillhörighet kan förklara granskningsnivån av hållbarhetsrapporter. Metod: Vi tillämpar enpositivistisk forskningsfilosofi med en deduktiv ansats. För att besvara syftet i studien har en kvantitativ metod med en longitudinell design tillämpats. Vi har genomfört en innehållsanalys på 1 730 svenska företags årsredovisningar samt hållbarhetsrapporter för åren 2016 och 2017. Utifrån tidigare forskning och teorier har hypoteser bildats och testats med hjälp av en logistisk regressionsanalys.  Resultat & slutsats: Resultatet av studien visar att vid tvingande reglering om hållbarhetsrapportering tenderar företagen att följa regleringen. Vi kan även visa att granskningsnivån på hållbarhetsrapporterna har förändrats efter införandet av den tvingande regleringen. Andelen hållbarhetsrapporter som genomgått en utökad granskning har minskat efter införandet av den tvingande regleringen. Vårt resultat visar även att det saknas signifikanta samband när det gäller granskningsnivå.  Examensarbetets bidrag: Studien kan bidra till både teoretisk och praktiskt. Det teoretiska bidraget kan hänföras till regelefterlevnaden, att de svenska företagen som omfattas av regleringen tenderar att följa regleringen, och således visar på en hög regelefterlevnad av regleringen om hållbarhetsrapportering. Det praktiska bidraget är att företagsledningen som ansvarar för hållbarhetsrapportens granskning kan använda sig av vår studie vid beslutsfattandet om vilken granskningsnivå som skall användas. Förslag till fortsatt forskning: Eftersom att vår studie enbart mätt utfallet av regleringen före och direkt efter införandet av regleringen finns det ett behov att se om tiden kommer att påverka till en ökning bland företagen att följa regleringen. Vidare forskning skulle även kunna använda andra oberoende faktorer för att försöka förklara företagets val av granskningsnivån på hållbarhetsrapporterna.
Aim: The purpose of the study is to investigate whether the level of review of sustainability reports has changed due to mandatory regulation, namely the reform of the Swedish årsredovisningslagen 2016. The study also seeks answers to whether industry affiliation, size and leverage can explain the level of review of sustainability reports. Method: We apply a positivistic research philosophy with a deductive approach. To answer the purpose of the study, a quantitative method with a longitudinal design has been applied. We have conducted a content analysis of 1730 Swedish companies' annual reports and sustainability reports for the years 2016 and 2017. Based on previous research and theories, hypotheses have been formed and tested using a logistic regression analysis. Results & conclusion: The result of the study shows that in the case of mandatory regulation of sustainability reporting, the companies tend to comply with the law. We can also show that the level of review on the sustainability reports has changed after the introduction of the mandatory regulation. The proportion of sustainability reports that have undergone an extended review has decreased after the introduction of the mandatory regulation. Our results also show that there is no significant connection with the level of scrutiny.  Contribution of the thesis: The study can contribute both theoretically and practically. The theoretical contribution can be attributed to the regulatory compliance, that the Swedish companies covered by the regulation follow the regulation, and thus show a high regulatory compliance with the regulation on sustainability reporting. The practical contribution is that the management who is responsible for the review of the sustainability report can make use of our study in the decision-making on which level of examination is to be used.  Suggestions for future research: Since our study only measured the outcome of the regulation before and immediately after the introduction of the regulation, there is a need to see if the time will affect an increase among the companies to follow the regulation. Further research could also use other independent factors to try to explain the company's choice of audit level to the sustainability reports.

Som den svenska asylprocessen såg ut innan 2006, var den omdiskuterad och hårt kritiserad. Processen sades sakna insyn och ansågs därför alltför öppen för beslut tagna baserat på politiska, snarare än juridiska, grunder. År 2005 skapades en ny Utlänningslag. Även asylprocessen reformerades och den nya ordningen innebär bland annat möjligheten för asylsökande att få sin sak prövad i särskilda domstolar; Migrationsdomstolar.

Då målet med reformerna var att skapa en öppnare process offentliggjordes även Migrationsverkets databas för landinformation. De offentliga biträdena och ombuden som Migrationsverket tilldelar asylsökande fick utvidgade arbetsuppgifter. Vid prövning i Migrationsdomstol möter klienten med biträde Migrationsverket som motpart. Reformerna har bidragit till en möjlig stärkt ställning för den asylsökande beroende på hur den sökandes talan förs. Mycket av detta ansvar beror därför på klientens biträde.

Med anledning av reformerna som trädde i kraft år 2006 och de offentliga biträdenas betydande roll syftar denna uppsats till att utvärdera rättssäkerheten i den svenska asylprocessen genom att rikta fokus på biträdena i processen. Undersökningsmetoden utgörs av ett enkätutskick till offentliga biträden i Malmö region. Undersökningen backas upp av en teoretisk diskussion om den svenska rättsstaten, de svenska statsmakterna och så kallad lesson-drawing. Det senare innebar möjligheten till att dra lärdom från andra länder, områden eller skeden, där brister i rättssäkerheten uppdagas. Detta ramverk har använts i syfte att jämföra asylprocessen före och efter reformerna.

Resultatet av enkätundersökningen stödjer hypotesen om att rättssäkerheten i asylprocessen ökat sedan reformerna och den nya lagen trädde i kraft. Processen upplevs som tydligare, mer rättssäker och mer öppen överlag. Undersökningen har dock belyst områden av processen som fortfarande hotar förutsägbarheten samt lämnar många biträden missnöjda över sin arbetssituation. Det faktum att Migrationsverket utser biträdena och på så vis kan påverka sin egen motpart i Migrationsdomstolen är ett problem som hotar rättsäkerheten. Migrationsverkets landinformation kritiseras även för att vara otillräckligt och anses ibland ha företräde i domstol, vilket belyser ytterligare infekterade områden.

The Swedish asylum process, as it appeared before 2006, was debated and criticised. It was know to lack transparency and, therefore, to leave to much room for political rather than legal decisions. A new law regulating asylum and immigration was created in 2005. The asylum process was reformed and opened, among other things, up for the possibility for asylum seekers to receive a trial in special courts; Migrationsdomstolar.

Since one of the goals with the reforms was to make the process more transparent, the Swedish Migration Board (Migrationsverket) made their database for country specific information available to the public. The public defenders were granted a more significant role in pleading his or her clients cause. During a trial in court the client will meet the Migration Board. The reforms have thus opened up for the possibility for the client to have a stronger position in the process, where much of the responsibility of ensuring this falls upon the assigned counsel.

Because of the changes in the asylum process in 2006, and the high level of responsibility given to the public defenders following the reforms, this thesis aims at evaluating the rule of law in the Swedish asylum process. Focus is on the public defenders and the method of investigation a self-administered survey distributed to the public defenders in Malmö region. A theoretical discussion including the Swedish Rechtstaat and possibilities of lesson-drawing from programs across jurisdictions, various areas and time, is used as a framework for comparing the asylumprocess before and after the reforms.

The survey results support the hypothesis that the legal security in the asylum process has been improved following the reforms and the introduction of the new law. The process is more transparent, more secure and more predictable. The investigation has, however, illuminated some infected areas of the asylum process. The fact that the Migration Board assignes the counsels, and thus has got the opportunity to select their opponent in court, is one of these problematic areas. Another concerns the country specific information in the Migration Board’s database. The database has not only been criticised for not being up to date but has also been said to be preferred and seen as more reliable in the special courts.