Academic literature on the topic 'Reggio Emilia inspiration'

The article presents one of the most avant-garde educational experiences for young children in the world. The first preschools in Reggio Emilia (Italy) were established after the Second World War and they have been under the supervision of the municipality for over 45 years. The main initiator and educator of this early childhood practice was Loris Malaguzzi (1920–1994). One of the reasons for this long-lasting project is the readiness of Reggio Emilia educators to cross boundaries, and another is their openness to new ideas and perspectives. They take their inspiration not only from pedagogy, but from philosophy, the exact sciences, architecture, literature, and visual communication as well. Inspired by different ideas and theories, being reflective and inquiring, they interpret and construct their own concepts and theories instead of reproducing them.

The field of museum education is continually examining and reconsidering how best to engage child audiences, offering child-centered experiences to complement knowledge-rich environments. The implementation of Reggio Emilia approach-based programs and activities, which embrace children’s multiple literacies and provide opportunities for free, unstructured play, are best served when complemented by documentation in order to render learning visible to all audiences. It is through documentation that we can actively demonstrate our respect and value for children’s learning and play. Play has to be honoured and celebrated in its own right, and the act of documentation needs to be incorporated into daily operations so it becomes a natural part of the museum experience, and a natural part of evaluation practices. The Royal Alberta Museum has recently undergone a large-scale renewal project; staff sought inspiration from these Reggio Emilia-based philosophies in designing a space that will welcome play and value it as learning, reframing the museum educator’s role as one that documents, collects and curates children’s learning experiences on the gallery floor. In this way, our museum will continue to shape the visitor experience in a ways that place children’s contributions at the forefront – in the way that Elee Kirk imagined.

Learning strategy is needed for optimal learning process according to planning. Educators have an enormous influence on the growth and development of children's intelligence. The principles of early childhood learning are goal-oriented, activity, individuality, integrity, interactive, inspirational, fun, challenging, motivational. Student-centered learning approach models are: Montesori approach model, Street bank approach model, High Scope approach model, Creative curriculum approach model, Emillia Region approach model

This article traces an artist/pedagogue’s work with materials, children, and educators in response to a Reggio Emilia study tour experience and how this work was understood, positioned, and activated at a children’s service in Australia. Through situated, collaborative, everyday materials practices, a group of educators generated collective responses to colonized, land-based, neoliberal conditions. Artist/pedagogue, educator, and material stories describe how inspiration and ideas were mobilized and reshaped into a context-specific ecology of practice with materials.

In Reggio Emilia, the sculptor Prospero Spani, also known as Clemente (1516-1584), created two statues representing Adam and on the facade of the cathedral. Along with Saint Daria and Saint Crisanto, they were both commissioned in 1552. The two statues indisputably draw inspiration from Dawn and Dusk, which are part of the monument dedicated to Lorenzo de’ Medici in the New Sacristy of San Lorenzo in Florence, work of Michelangelo Buonarroti. In January 1892, Eva’s leg by Prospero Clemente broke and fell to the ground. During the restoration, it was noticed that the leg and all other statues were empty inside. There is no formal documentary evidence of Clemente travelling to Florence, where Buonarroti's New Sacristy was opened to the public in 1556 and where, only later on, by the will of Cosimo I, were carried out some engravings representing the whole composition. Despite the existence of other drawings, casts were mainly responsible for spreading Michelangelo’s inventions for the Medici tombs. In the sixteenth century, it was only possible to talk of a culture of casts after 1540 King Francis I Valois’ initiative to ask Francesco Primaticcio – who was already occupied working for him at the decoration of Fontainebleau – to procure the moulds of Rome’s best ancient statues in order to reproduce them. Among the commissioned casts there were also those from Michelangelo, an artist who was extremely admired by the French. As known, masterpieces realised for the King of France had an immediate impact in Italy, which was primarily possible thanks to Primaticcio’s numerous trips in Emilia, where the painter had his own home and used to recruit his collaborators.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några pedagoger som arbetar i Reggio Emilia-inspirerade förskolor uppfattar sin pedagogroll. De frågeställningar som ingår i studien är: Hur beskriver några Reggio Emilia-inspirerade pedagoger sin roll i arbetet med barnen? Vilka möjligheter och hinder anser pedagogerna kan förekomma i deras arbete för att förverkliga inspirationen från Reggio Emilia-filosofin i sina arbeten? På vilket sätt kopplar de läroplanen till denna filosofi? De teorier som behandlas i studien är Reggio Emilia-filosofin med betoning på pedagogens roll och begreppet ”scaffoldning” eller stötta av Bruner. Pedagogens roll utifrån läroplanen för förskolan (Lpfö98) presenteras i sammandraget.Undersökningen genomfördes vid fyra förskolor som arbetar Reggio Emilia-inspirerat i fyra olika stadsdelar i en stor stad i Skåne. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fyra Reggio Emilia inspirerade pedagoger. Dessutom har ett samtal med en femte pedagog som arbetar med inspiration från Reggio Emilia i en av de utvalda förskolorna använts som empirisk data. Materialet analyserades och följande kategorier formulerades: ”Intresse för Reggio Emilia”, ”Det kompetenta barnet”, ” Inte styra hela tiden, lyssna på barnens teorier”, ”Miljö, den tredje pedagogen”, ”Dokumentation”, ”Att forska fram till svaret”, ”Möjligheter” samt ”Lpfö98”. Lpfö98 diskuteras också i samband med syfte och frågeställningar.Resultatet i studien visar också att de förskolor som deltagit i undersökningen kan delas in i två grupper:-Förskolor med stark profil där alla pedagoger arbetar Reggio Emilia-inspirerade med en gemensam värdegrund.-Förskolor med svag profil där det bara finns två pedagoger som försöker tillämpa Reggio Emilia-filosofin i sina verksamheter.

Denna undersökning vill vi bidra med kunskap om vad det medför att inspireras av Reggio Emilia filosofiska förhållningssätt. Studien undersöks utifrån en kvalitativ metod, där undersökarna intervjuar förskollärare som arbetar på ett par Reggio Emilia inspirerade förskolor. I denna studie utreder undersökarna utifrån ett inifrånperspektiv dels från en teoretisk kontext, där det studeras ett filosofiskt pedagogiskt sammanhang hur Reggio Emilias teoretiska förhållningssätt byggs upp; dels från ett empiriskt induktivt perspektiv, där det tas reda på vad det innebär att vara inspirerad. I denna studie studerar man innebörden av begreppet inspiration i förhållande till Reggio Emilia filosofiska förhållningssätt. I detta finner vi bland annat att: a) Inspirationen föds ur de vardagliga föreställningar som iscensätts inom den pedagogiska verksamheten; b) Inspirationen föds ur förundran och nyfikenhet.

This thesis explores children’s and pedagogues’ participation in project work in a Swedish preschool inspired by the pedagogical philosophy of Reggio Emilia and its associated participatory agenda. The overall aim is to investigate how children are involved in the shaping of project work in everyday interactions. The study examines how children’s participation and involvement in project work, as it unfolds over time, is organized and negotiated in interaction; what children and pedagogues are oriented to and what communicative, embodied, visual, and material resources that are used. The empirical material was collected during a six months long video ethnographic study among four to five years old children. The video recordings and field notes collected during participant observations are analyzed from an ethnomethodological and a socio-cultural perspective. The study sheds light on how both children and pedagogues are active agents in the constitution of project work and the various communicative and material resources that they draw upon when participating in project work. The findings highlight how the pedagogues work to create conditions for children’s participation and how this work is intimately connected to and dependent on children’s agency. Moreover, it is shown that the pedagogues are creating conditions to facilitate children’s participation through various activities that at first glance appear as controlling. Among other things the pedagogues vary how wide ranging content is allowed. When participating in project work the children are treated and act as competent. They relate to tasks as active subjects and participatory agents in that they coordinate various resources to solve problems and to create products. In their interpretations and reinterpretations of a given task, the children take into account as well the pedagogues’ instructions as their own and other children’s interests.<br>Forskarskolan: Globalisering, literacy och utforskande lärprocesser: Förskolebarns språk, läsande, skrivande och matematiserande

BakgrundVi har valt att belysa bildpedagogikens framväxt i Sverige och ge en överblick av viktiga föregångsgestalter och deras pedagogiska synsätt. Reggio Emilias pedagogiska filosofi presenteras, där idén om att använda en ateljerista i den pedagogiska verksamheten startade. Några av Loris Malaguzzis tankegångar kommer även synliggöras. Vidare belyser vi hur Reggio Emilias pedagogiska filosofi kom till Sverige, estetiska lärprocesser och läroplaner. Vår teoretiska utgångspunkt är Vygotskijs sociokulturella teori.SyfteDenna undersökning har gjorts i syfte att få en ökad förståelse för några ateljeristors förhållningssätt till barns bildskapande.MetodVår studie har en hermaneutisk ansats. Vi har valt att använda oss av kvalitativ strukturerad intervju för att få inblick om hur verksam ateljerista och blivande ateljeristor tänker om sin yrkesroll.ResultatInformanterna upplever att de blivit tryggare och friare i sin yrkesroll genom sin ateljeristautbildning. De framhåller vikten av de estetiska uttryckssätten och att barnens ”hundra språk” stimuleras. Processen ses som central och ateljeristorna vill ge barn frihet inom ramarna i deras bildskapande. Barnen ska få möjlighet att arbeta med olika tekniker och material, utforska och nyttja närmiljön i lärandet. Informanterna arbetar gärna projektinriktat med mindre grupper, utifrån barnens idéer och intressen.<br>Program: Lärarutbildningen

Studien syftar att få kunskap om hur inspiration från Reggio Emilia filosofi kan användas som en pedagogisk resurs för lärandet för hållbar utveckling i förskolan. Huvudfrågan i arbetet är: Vilka metoder, strategier och synsätt använder pedagoger i lärandet för hållbar utveckling i förskolan? Kvalitativa intervjuer med förskollärare används som en metod för att uppnå studiesyftet och besvara frågan. Data analyserades för att visa vilka metoder och strategier pedagoger använder i lärandet för hållbar utveckling, samt att ta fram fördelar och hinder som finns i Reggio Emilias förhållningssätt i relation till lärandet. Studiens resultat visar att lärandet för hållbar utveckling i förskolan är en viktig del av förskoleverksamheten som hjälper barn att skapa en relation till naturen, utveckla kunskap, respekt och ansvar för natur och miljö. Pedagogerna jobbar för att ge barnen möjligheter att möta olika variationer av miljö och naturmaterial. Upplevelser som barn får i naturen väcker barns intresse, motivation och lust att lära sig för att veta mer om omvärlden. Barns intresse får styra lärandet. Lärandet sker i gruppen genom kommunikation och dialog, där barnen deltar aktivt i lärandet och skapar kunskap om natur och miljö. Medforskande närvarande förskollärare lär barn olika verktyg för att ta reda på saker själva. Värdegrundsarbete är det viktigaste området i lärandet för att barn ska utveckla respekt och ansvar för naturen. Fördelar i Reggio Emilia filosofi är syn på kompetenta barn, demokratiskt arbetssätt, inspirerande och stöttande lärandemiljö och pedagogisk dokumentation vilka hjälper att skapa kultur av hållbarhet och utveckla barns handlingsberedskap för en hållbar framtid.<br>The study aims to develop knowledge about how inspiration from Reggio Emilia's philosophy can be used as an educational resource for teaching about sustainable development in preschool. The main question is: Which methods, strategies and approaches do teachers use in learning for sustainable development in preschool? Qualitative interviews with preschool teachers are used as a method for achieving the aim of the study and answering the research question. The data has been analysed to indicate which methods and strategies preschool teachers use in learning for sustainable development, as well as to define advantage and barriers found in Reggio Emilia's philosophy in relation to that learning. The result shows that learning for sustainable development in preschool is an important part of preschool activities that helps children create a relationship with nature, develop knowledge, respect and responsibility for nature and the environment. The teachers work to give the children opportunities to meet different variations of the environment and natural materials. Experiences that children get in nature arouse children's interest, motivation and desire to learn to know more about nature and the environment. Children's interest may guide learning. This learning takes place in the group through communication and dialogue, where the children participate actively in learning and create knowledge about nature and the environment. The teachers introduce many different tools to the children to enable them to explore things by themselves. Working with fundamental values is the most important part of the learning to enhance children´s development of respect and sense of responsibility for nature. The advantages of Reggio Emilia philosophy are the view of children as competent, democratic working methods, inspirational and supportive learning environment and pedagogical documentation which help to create culture of sustain-ability and develop children's readiness for action for a sustainable future.

Vi har genomfört en empirisk kvalitativ studie. Syftet med undersökningen var att identifiera Reggio Emilia filosofin i ett grundskolesammanhang. Vi genomförde intervjuer med fem lärare för att försöka skapa oss en bild av hur de tolkar och använder filosofin i sitt arbete. Vi kom fram till att det fanns vissa gemensamma nämnare framförallt i synen på kunskap, förhållningssättet till eleverna, inställningen till den synliga miljön, organisationen och vilka arbetssätt som premieras.