Academic literature on the topic 'Reggio Emilia-pedagogik'

Vi är intresserade av genus i förskolan för att vi anser att det är ett relevant ämne för barn och pedagoger. Pojkar och flickor väljer olika leksaker att leka med på förskolor. Vår studie behandlar två förskolor där vi har tittat på pojkars och flickors leksaker samt på miljöns uppbyggnad för att se om det förekommer skillnader mellan en Reggio Emilia och icke Reggio Emilia inspirerad förskola. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ undersökning där vi har observerat sex avdelningar och intervjuat två pedagoger. Resultatet av studien visar att pojkarna på båda förskolorna var i byggrummet eller i lekhallen medan flickorna var i dockrummet. De leksaker som används mest på Reggio Emilia är kreativa och utforskande leksaker medan icke Reggio Emilia använder sig mer av traditionella leksaker. På båda förskolorna har vi fått fram att leksakerna blir mer könsstereotypa ju äldre barnen blir. Barnen får i senare ålder tillgång till fler rum som leder till könsuppdelning.

Tomten ligger intill en södervänd sluttning som lutar ner mot Solna Centrum. Tomten sluttar ca 2m på 35m och är omgiven av en vägkorsning samt två villatomter. Området har en tydlig villakaraktär med byggnader anpassade efter den befintliga topografin. Marken har inslag av mycket berg i dagen men även en hel del trädgårdsväxter vid villatomter samt hårdgjorda ytor vid kommunikationsstråk. Utmaningen i projektet gick ut på att skapa en förskola där 70% av tomtytan bevaras. Programmet innehåller tre avdelningar samt kök och personalrum. Projektet inspirerades av pedagogiken från Reggio Emilia. Med handledning av Malin Kjellander handledare till förskolelärare i Reggio Emilia pedagogik, samt inläsning av boken ”Ett barn har hundra språk” skapades en förskola efter kriterierna: 

- Transparens i material samt byggnad för att möjliggöra många och varierade ljusinsläpp. - Koppling till utemiljön och användandet av naturmaterial. Gården anläggs efter den befintlig topografi samt med växtval som anknyter till befintlig vegetation men även inslag av perenna växter samt vedartade växter med en variation över året.Den exteriöra miljön i projektet spelar stor roll till byggnaden. Den sluttande tomten möjliggör gården att ansluta till byggnadens två entréer samt att ansluta till befintliga marknivåer vid korsningen Charlottenburgsvägen - Gustafsvägen och skapar ett bättre möte mot tomtens omgivande miljö motsatt att anlägga en platå för att jämna ut marknivåerna.
The plot is a south-facing hillside that slopes down towards Solna Centrum. The plot slopes about 2m of 35m and is surrounded by an intersection and two plots. The area has a distinct villa character with buildings adapted to the existing topography. The area has exposed rock but also a lot of garden plants and paved surfaces on communication paths. The challenge of the project was to create a kindergarten where 70% of the land surface is preserved. The program contains three departments, as well as kitchen and staff room. The project was inspired by the pedagogy of Reggio Emilia. With the guidance of Malin Kjellander supervisor of preschool teachers in Reggio Emilia approach, and reading the book "A child has a hundred languages" created for the criteria: - Transparency in building materials and to enable the many and varied natural light. - The access to the outdoor environment and use of natural materials. The yard area was built after the existing topography and of plants related to the existing vegetation, but also types of perennial plants and trees with a variation over the year.The exterior environment of the project plays a major role in the building. The sloping plot allows the building to connect to the two entrances and to connect to existing ground levels at Charlottenburgsvägen - Gustafsvägen and creates a better meeting for surrounding environment, opposite to construct a plateau to level the ground levels.

Syfte: Studien syftar till att få kunskap om hur centrala begrepp inom Reggio Emilias filosofi omsätts i tanke och handling i tre svenska Reggio Emilia förskolor. Med hjälp av ett fenomenografiskt perspektiv vill vi få kunskap om pedagogers uppfattningar kring begreppens innebörd och hur de i så fall menar att det inverkar på barn i praktiken. Det gör vi genom att undersöka hur begreppen "det rika barnet" och "miljön som den tredje pedagogen" uttrycks i tanke och handling. Metod:Intervjuer, observationer av miljöer, fotografier av miljöer, visuell metod, fenomenografisk analysmetod. Resultat: Det framgår av resultatet att innebörden av begreppet ”det rika barnet” inte diskuterats på de förskolor som ingår i studien. Istället har ”det kompetenta barnet” blivit synonymt med begreppet och med deras barnsyn. Pedagogens roll handlar till stor del om att erbjuda material och miljöer som möter barns behov och intressen. Att barns olikheter ses som en tillgång kopplas till de möjligheter miljön erbjuder att utforska. Det är också viktigt att barn tillåts vara olika i miljön. Det finns en tro på det självgående barnet som resulterar i att barn visar vägen i projekt. Miljön stöttar när barn kan fungera självgående, utan att vara beroende av en vuxen. Barns intressen ska återspeglas i miljön, som ändras utifrån deras processer. En tillgänglig och tillåtande miljö möjliggör att barn kan agera självständigt och miljön stöttar på så vis pedagogerna. En väl förberedd miljö kompenserar närvaron av en pedagog och lockar barn genom att vara inspirerande och tilltalande. Att barn ska lära sig något och utvecklas i miljöerna har en framåtsyftande funktion. Det anses också att miljön kan bidra till barns möjligheter att verka i ett demokratiskt sammanhang.

Vårt syfte med arbetet är att undersöka pedagogers inställning till pedagogisk dokumentation som förhållningssätt och som verktyg för barns och pedagogers lärande. Med hjälp av intervjuer och en observation på två olika Reggio Emilia-inspirerade förskolor har vi fått svar på hur pedagoger resonerar kring pedagogisk dokumentation, hur pedagogisk dokumentation kan bidra till utvecklingen av barns och pedagogers lärande samt hur pedagogisk dokumentation påverkar pedagogers förhållningssätt. Resultatet visar att informanter i vår undersökning främst använder sig av pedagogisk dokumentation som ett verktyg för att hjälpa barn att se och utveckla sitt eget lärande. Man kan tolka resultatet som att det förekommer nackdelar med detta arbetssätt som främst handlar om tiden. Undersökningen visar att pedagogerna har påbörjat en process i arbetet med pedagogisk dokumentation, men att de inte ännu utnyttjar alla användningsområden som pedagogisk dokumentation som verktyg erbjuder. En förutsättning för pedagogisk dokumentation som arbetssätt handlar om att pedagogerna måste få de förutsättningar som detta arbete kräver.

Syftet med den här rapporten var att undersöka hur och på vilket sätt fyra förskolor arbetar med matematik, samt om och hur de arbetar för att uppfylla läroplanens mål (Lpfö98). Undersökningen gjordes mot en Montessoriförskola samt en traditionell förskola. Dessutom används resultatet ur en annan undersökning av två Reggio Emiliainspirerade förskolor för att få en bredare grund i rapporten.För att få reda på frågeställningarna delades enkäter ut till personalen på förskolorna. Därefter gjordes intervjuer med en av föreståndarna på vardera förskola. Och för att få reda på hur pedagogerna arbetar med matematik i barngruppen gjordes löpande observationer.

Slutsats: Den traditionella förskolan arbetar aktivt med matematik i vardagen, de två Reggio Emiliainspirerade förskolorna arbetar med matematik i vardagen men inte aktivt. Montessoriförskolan arbetar aktivt med matematik med sitt specifika material och till viss del i vardagssituationerna.

Studiens syfte är att undersöka och analysera pedagogers uppfattningar om fenomenet ReggioEmilia inspirerat arbetssätt med utgångspunkt i semistrukturerade kvalitativa intervjuer med sjuolika pedagoger som arbetar Reggio Emilia inspirerat. Metoden är fenomenografisk och ianalys användes också begreppen kunskapskultur och praktikgemenskap för att bidra till endjupare förståelse av resultatet. Studiens forskningsfrågor är:Hur beskriver pedagogerna fenomenet Reggio Emilia inspirerat arbetssätt? och Vad är det som gör att Reggio Emilia inspirationen framstår som unik och annorlunda? Resultatet visade att de intervjuade pedagogerna beskrev fenomenet Reggio Emilia inspireratarbetssätt på ett samstämmigt sätt, vilket förstås som att de delar en specifik kunskapskultur.Utmärkande för fenomenet såsom det beskrevs här, är det Reggio Emilia inspireradeförhållningssättet, snarare än att det är en metod. Det finns enligt de intervjuade inte någonfärdig mall att följa, men trots det återkom de till ett antal delar som behöver vara med i ettReggio Emilia inspirerat arbetssätt. Det finns med andra ord en underliggande struktur somkom till uttryck genom de intervjuades beskrivna praktikgemenskap. Denna praktikgemenskapbidrar också till att göra så inspirationen framstår som annorlunda och unik

Syftet med detta examensarbete var att öka kunskap om Reggio Emilia inspirerat arbetssätt och varför det ses som ett föredöme. Vi ville undersöka vad som utmärker ett Reggio Emiliainspirerat arbetssätt. Hur verksamheter arbetar Reggio Emilia inspirerat samt om det finns några hinder eller svårigheter med detta arbetssätt. Inledningsvis beskrivs Reggio Emiliafilosofins historiska bakgrund följt av litteratur och tidigare forskning kring området. Därefter beskrivs forskningsmetoden där fem kvalitativa intervjuer genomförts med syfte att undersöka pedagogers tankar kring Reggio Emilia inspirerat arbetssätt. Detta sammanställs i ett resulta tsom visar på att alla verksamheter inspireras i olika grad men alla har gemensamt att de har samma tankar kring barnsyn, miljö, projektarbete samt pedagogisk dokumentation. Därefter diskuteras resultatet av undersökningen och återkopplas till litteratur och tidigare forskning. Avslutningsvis sammanställs allt i en slutsats.

I Förskolans läroplan, Lpfö 98 (Skolverket, 2010) står att pedagoger i förskolan är skyldiga att skapa en dialog med föräldrar avseende verksamhet och barnets utveckling. Utvecklingssamtalet är ett bra tillfälle att skapa goda relationer med föräldrarna. Detta uppnås genom ett kvalitativt utvecklingssamtal. Reggio Emilia är en speciell pedagogik som bygger på frågor och gensvar utifrån ett demokratiskt perspektiv. Genom att kombinera ämnet på ett nytt sätt, undersöks utvecklingssamtal ur ett Reggio Emilia perspektiv. Syftet med denna undersökning är att undersöka hur ett utvecklingssamtal utförs i en Reggio Emilia-pedagogiskt inriktad förskola. Syftet är dessutom att ge ökade kunskaper i detta hänseende och att konkretisera vad som är viktigt att tänka på vid ett utvecklingssamtal. Undersökningen är gjord med hjälp av semistrukturerad intervjumetodik. Frågeställningarna är utformade för att klargöra vad som är viktigt att tänka på när man genomför ett utvecklingssamtal Resultatet visar hur viktig pedagogernas inställning till samt genomförande av utvecklingssamtalet är. Det påvisar vikten av att göra goda förberedelser för att uppnå optimalt resultat. De intervjuade pedagogerna anser att Reggio Emilias pedagogik är överlägsen därför att Reggio Emilia-pedagogiken alltid sätter barnets tillgångar främst vilket ger barnet stora möjligheter att lyckas. Reggio Emilia-pedagogikens grundtanke är att barnet synliggörs utifrån sina egna möjligheter. Här finns möjligtvis framtidens pedagogik.

Syftet var att fördjupa mig i den pedagogiska filosofin som ligger bakom arbetssättet i Reggio Emilias förskoleverksamhet samt att försöka ta reda på om man har lyckats att i den svenska grundskolan arbeta utifrån Reggio Emilias pedagogiska filosofi och förhållningssätt. Reggio Emilia ser barnet som aktivt och kompetent. Jag gjorde en empirisk studie, med observation och intervjuer, på en Reggio Emilia-inspirerad friskola. Genom arbetet kom jag fram till att det inte finns några direkta motsättningar att inom grundskolan försöka arbeta utifrån Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Vid jämförelsen är det viktigt att ta hänsyn till åldersskillnaden förskole- och grundskolebarnen. Varje verksamhet måste dock hitta sitt eget arbetssätt, men gärna med inspiration från Reggio Emilias verksamhet.

Denna undersökning vill vi bidra med kunskap om vad det medför att inspireras av Reggio Emilia filosofiska förhållningssätt. Studien undersöks utifrån en kvalitativ metod, där undersökarna intervjuar förskollärare som arbetar på ett par Reggio Emilia inspirerade förskolor. I denna studie utreder undersökarna utifrån ett inifrånperspektiv dels från en teoretisk kontext, där det studeras ett filosofiskt pedagogiskt sammanhang hur Reggio Emilias teoretiska förhållningssätt byggs upp; dels från ett empiriskt induktivt perspektiv, där det tas reda på vad det innebär att vara inspirerad. I denna studie studerar man innebörden av begreppet inspiration i förhållande till Reggio Emilia filosofiska förhållningssätt. I detta finner vi bland annat att: a) Inspirationen föds ur de vardagliga föreställningar som iscensätts inom den pedagogiska verksamheten; b) Inspirationen föds ur förundran och nyfikenhet.