Relevant bibliographies by topics / Reggio Emilia pedagogiken

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses

Academic literature on the topic 'Reggio Emilia pedagogiken'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 1 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Reggio Emilia pedagogiken.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Reggio Emilia pedagogiken"

1

Orr, Christine. "Using Discovery Learning Pedagogies." Teachers' Work 13, no. 1 (December 6, 2016): 8–21. http://dx.doi.org/10.24135/teacherswork.v13i1.93.

Full text
Abstract:
This inquiry explored the use of discovery pedagogies inspired by the Reggio Emilia philosophy to evaluate their ability to develop science capabilities in new entrant and year one students, and the influence of these pedagogies on the engagement of priority learners. The study followed the teaching as inquiry model. The chosen intervention for this inquiry was allocation for Discovery Time which involved the implementation of a 15-20 minute session with the whole class using the ‘I see, I think, I wonder’ technique, and specific teacher questioning to encourage students to make careful observations and thoughtful interpretations and stimulate curiosity to set the stage for inquiry. It was found that for this procedure to develop student’s science capabilities, their questions and inquiries of interest needed to be taken into a deeper context of learning beyond the Discovery Time intervention if students were to fully engage with science and the science capabilities. The research found that discovery learning pedagogies complement the development of science capabilities in new entrant and year one students, and have a positive corresponding impact on the behavioural, emotional and cognitive engagement of priority learners.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Rigney, Lester-Irabinna, and Stephen Kelly. "Reterritorialising pedagogies of listening: bringing into dialogue culturally responsive pedagogies with Reggio Emilia principles." Discourse: Studies in the Cultural Politics of Education, August 1, 2021, 1–15. http://dx.doi.org/10.1080/01596306.2021.1961688.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

"The Willy Wagtail tale: Knowledge management and e-learning enriching multiliteracies in the early years." Knowledge Management & E-Learning: An International Journal, December 15, 2009, 251–68. http://dx.doi.org/10.34105/j.kmel.2009.01.018.

Full text
Abstract:
While our multimedia world, with rapid advances in technologies, now challenges educators to consider new pedagogies that expand cultural and linguistic diversity, the potential for information and communication technologies (ICT) to support literacy learning in the early years remains a seriously under-researched area. There is an urgency to address a range of questions raised by teacher practitioners such as what new literacies will look like in their programs, how ICT can be used to learn in new ways, and which pedagogies of multiliteracies are relevant for early childhood education. This paper explores these questions in relation to knowledge management initiatives and e-learning opportunities. The Willy Wagtail Tale presents a case study of how knowledge management and e-learning is socially constructed to enrich multiliteracies experiences in the early years. The study occurred in a small Western Australian school committed to the Reggio Emilia teaching approach. Implications for educational research are that multiliteracies experiences occur inadvertently through children’s play, are integral to The Hundred Languages of Children, and are dramatically enriched through social constructivist knowledge management and child-centered e-learning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Reggio Emilia pedagogiken"

1

Backholm, Hannah, and Petersson Elisabet. "Estetiska uttrycksformer som stöd för andraspråksinlärning : i förskolor inspirerade av Reggio Emilia-pedagogiken." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-31454.

Full text
Abstract:
The purpose of this study is to investigate how preschool teachers in preschools inspired by the pedagogical philosophy of Reggio Emilia use aestheticforms of expression to support the Swedish language development of children that have Swedish as a second language. We want to know how these teachers incorporate aesthetics in the work with second language learners and how they use creative expressions as tools in this process. The study is based on a qualitative method focusing on interviews with five preschool teachers. The interviews were held in four different preschools in the county of Stockholm, all inspired by the pedagogical philosophy of Reggio Emilia and all located in multicultural areas. The results are analysed with the help of three theoretical perspectives: Dewey’s theories concerning experience, pedagogy and art, the socio-cultural perspective and social semiotics. The results of the study show that aesthetics are a vital part of the ReggioEmilia-preschools we have visited, though they aren’t always incorporated in the work with the second language learners. Second language development was stimulated through aestheticforms of expression in both planned and spontaneous activities, with the help of the preschool teachers. Aestheticexperiences were used as tools through their potential to include everyone and introduce multiple paths towards language development. Preschool teachers also experienced that their presence and listening skills were important in this process. As they, for example, named things and happenings around the children they scaffolded the children’s second language development.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Einarsson, Elinore, and Sara Ludvigsson. "Den pedagogiska inomhusmiljön i förskolan och dess betydelse : Med utgångspunkt i Reggio Emilia pedagogiken." Thesis, Karlstads universitet, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-83263.

Full text
Abstract:
Studiens syfte är att belysa hur förskollärare, barnskötare och övrig personalser på den pedagogiska inomhusmiljön i förskolan samt hur de tänker att deskulle vilja och strävar efter att forma inomhusmiljön. Studien utgår från ettsociokulturellt perspektiv, där kvalitativa intervjuer har genomförts med förskolepersonal för att få reda på deras tolkningar av den pedagogiska inomhusmiljön. Det empiriska materialet samlades in på olika förskoleavdelningar, där åtta pedagoger deltog. Materialet transkriberades och bearbetadesmed hjälp av en fenomenografisk analysmodell. De viktigaste slutsatserna istudien visar på pedagogernas medvetenhet om den fysiska miljöns betydelseför barns lärande samt materialets betydelse i den pedagogiska inomhusmiljön. Resultat visar även att ekonomi, tid och de befintliga lokalerna i förskolan ses som hinder då förskolepersonal strävar efter att forma den pedagogiska inomhusmiljön.
The purpose of the study is to shed light on how preschool teachers and otherstaff view the pedagogical indoor environment in the preschool and how theythink they would like and strive to shape the indoor environment. The studyis based on a socio-cultural perspective, where qualitative interviews havebeen conducted with preschool staff to find out their interpretations of thepedagogical indoor environment. The empirical material was collected in different preschool departments, where eight educators participated. The material was transcribed and processed using a phenomenographic analysismodel. The most important conclusions in the study show the educators'awareness of the importance of the physical environment for children's learning and the importance of the material in the pedagogical indoor environment. Results also show that finances, time and the existing premises in thepreschool are seen as obstacles as preschool staff strive to shape the educational indoor environment.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Midkvist, Maria, and Emma Pettersson. "Pedagogers syn på och arbete med barns inflytande i förskolan : Skillnader och likheter mellan Montessori - och Reggio Emilia pedagogiken." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-31356.

Full text
Abstract:
Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på vilken syn pedagogerna har på barns inflytande samt hur förskolorna jobbar med barns inflytande. Vi ville även se om det fanns några tydliga likheter och/eller skillnader mellan de olika pedagogiska inriktningarna. Empirin är insamlad ifrån två Reggio Emilia - inspirarede förskolor och två Montessori förskolor. Sammanlagt intervjuades åtta stycken förskollärare. Fyra arbetar på Reggio Emilia inspirarade förskolor och fyra arbetar på Montessori förskolor.  Genom att få göra sin röst hörd, uttrycka sina tankar och åsikter  samt låta sitt intresse styra verksamheten får barnet reellt inflytande på förskolan. Detta var något som alla pedagoger var överrens om. Dock menar några av pedagogerna, för att barnen ska kunna känna att de har ett reellt inflytande måste de medvetendegöras om vad inflytande är, innebär och kan leda till nämligen ett demokratiskt förhållningssätt. Pedagogerna ifrån de respektive förskolorna var även överrens om att barnets intresse ska styra hur den pedagogiska miljön byggs upp. Dock skilde det i tolkningen av pedagogisk miljö. För de Reggio Emilia inspirerade förskolorna handlar det om rummen, hur de ska utformas och byggas upp medan det mer handlar om det pedagogiska materialet på Montessori förskolorna där utformningen av rummen är mer statisk.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Lomstad, Emma-Britta. "Dans och språkutveckling i förskolan : En intervjustudie om Reggio Emilia-pedagogers syn på och arbete med dans som språkfrämjande medel." Thesis, Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-16394.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Tengstedt, Sara. "Reggio Emilia i grundskolans högre åldrar. En studie av hur Reggio Emilias pedagogiska filosofi tillämpas på en svensk grundskola." Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2001. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1068.

Full text
Abstract:

Syftet var att fördjupa mig i den pedagogiska filosofin som ligger bakom arbetssättet i Reggio Emilias förskoleverksamhet samt att försöka ta reda på om man har lyckats att i den svenska grundskolan arbeta utifrån Reggio Emilias pedagogiska filosofi och förhållningssätt. Reggio Emilia ser barnet som aktivt och kompetent. Jag gjorde en empirisk studie, med observation och intervjuer, på en Reggio Emilia-inspirerad friskola. Genom arbetet kom jag fram till att det inte finns några direkta motsättningar att inom grundskolan försöka arbeta utifrån Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Vid jämförelsen är det viktigt att ta hänsyn till åldersskillnaden förskole- och grundskolebarnen. Varje verksamhet måste dock hitta sitt eget arbetssätt, men gärna med inspiration från Reggio Emilias verksamhet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Jasarevic, Amela, and Jasmina Dapo. "Genus i förskolan : Studie om en Reggio Emilia- och icke Reggio Emilia inspirerad förskola." Thesis, Växjö University, School of Education, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-5496.

Full text
Abstract:

Vi är intresserade av genus i förskolan för att vi anser att det är ett relevant ämne för barn och pedagoger. Pojkar och flickor väljer olika leksaker att leka med på förskolor. Vår studie behandlar två förskolor där vi har tittat på pojkars och flickors leksaker samt på miljöns uppbyggnad för att se om det förekommer skillnader mellan en Reggio Emilia och icke Reggio Emilia inspirerad förskola. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ undersökning där vi har observerat sex avdelningar och intervjuat två pedagoger. Resultatet av studien visar att pojkarna på båda förskolorna var i byggrummet eller i lekhallen medan flickorna var i dockrummet. De leksaker som används mest på Reggio Emilia är kreativa och utforskande leksaker medan icke Reggio Emilia använder sig mer av traditionella leksaker. På båda förskolorna har vi fått fram att leksakerna blir mer könsstereotypa ju äldre barnen blir. Barnen får i senare ålder tillgång till fler rum som leder till könsuppdelning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Westin, Per. "Utvecklingssamtal i förskolan : En studie om utvecklingssamtal i en förskola inspirerad av Reggio Emilia-pedagogik." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-19089.

Full text
Abstract:
I Förskolans läroplan, Lpfö 98 (Skolverket, 2010) står att pedagoger i förskolan är skyldiga att skapa en dialog med föräldrar avseende verksamhet och barnets utveckling. Utvecklingssamtalet är ett bra tillfälle att skapa goda relationer med föräldrarna. Detta uppnås genom ett kvalitativt utvecklingssamtal. Reggio Emilia är en speciell pedagogik som bygger på frågor och gensvar utifrån ett demokratiskt perspektiv. Genom att kombinera ämnet på ett nytt sätt, undersöks utvecklingssamtal ur ett Reggio Emilia perspektiv. Syftet med denna undersökning är att undersöka hur ett utvecklingssamtal utförs i en Reggio Emilia-pedagogiskt inriktad förskola. Syftet är dessutom att ge ökade kunskaper i detta hänseende och att konkretisera vad som är viktigt att tänka på vid ett utvecklingssamtal. Undersökningen är gjord med hjälp av semistrukturerad intervjumetodik. Frågeställningarna är utformade för att klargöra vad som är viktigt att tänka på när man genomför ett utvecklingssamtal Resultatet visar hur viktig pedagogernas inställning till samt genomförande av utvecklingssamtalet är. Det påvisar vikten av att göra goda förberedelser för att uppnå optimalt resultat. De intervjuade pedagogerna anser att Reggio Emilias pedagogik är överlägsen därför att Reggio Emilia-pedagogiken alltid sätter barnets tillgångar främst vilket ger barnet stora möjligheter att lyckas. Reggio Emilia-pedagogikens grundtanke är att barnet synliggörs utifrån sina egna möjligheter. Här finns möjligtvis framtidens pedagogik.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Andersson, Marianne, and Carola Lindholm. "Reggio Emilia i tanke och handling i en svensk förskolekontext : - Pedagogers förståelser av begreppen "Det rika barnet"och "Miljön som den tredje pedagogen"." Thesis, Högskolan Väst, Avd för utbildningsvetenskap och språk, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-11159.

Full text
Abstract:
Syfte: Studien syftar till att få kunskap om hur centrala begrepp inom Reggio Emilias filosofi omsätts i tanke och handling i tre svenska Reggio Emilia förskolor. Med hjälp av ett fenomenografiskt perspektiv vill vi få kunskap om pedagogers uppfattningar kring begreppens innebörd och hur de i så fall menar att det inverkar på barn i praktiken. Det gör vi genom att undersöka hur begreppen "det rika barnet" och "miljön som den tredje pedagogen" uttrycks i tanke och handling. Metod:Intervjuer, observationer av miljöer, fotografier av miljöer, visuell metod, fenomenografisk analysmetod. Resultat: Det framgår av resultatet att innebörden av begreppet ”det rika barnet” inte diskuterats på de förskolor som ingår i studien. Istället har ”det kompetenta barnet” blivit synonymt med begreppet och med deras barnsyn. Pedagogens roll handlar till stor del om att erbjuda material och miljöer som möter barns behov och intressen. Att barns olikheter ses som en tillgång kopplas till de möjligheter miljön erbjuder att utforska. Det är också viktigt att barn tillåts vara olika i miljön. Det finns en tro på det självgående barnet som resulterar i att barn visar vägen i projekt. Miljön stöttar när barn kan fungera självgående, utan att vara beroende av en vuxen. Barns intressen ska återspeglas i miljön, som ändras utifrån deras processer. En tillgänglig och tillåtande miljö möjliggör att barn kan agera självständigt och miljön stöttar på så vis pedagogerna. En väl förberedd miljö kompenserar närvaron av en pedagog och lockar barn genom att vara inspirerande och tilltalande. Att barn ska lära sig något och utvecklas i miljöerna har en framåtsyftande funktion. Det anses också att miljön kan bidra till barns möjligheter att verka i ett demokratiskt sammanhang.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Egnerfors, Malin, and Eva Aldrin. "Pedagogisk dokumentation i Reggio Emilia-inspirerade förskolor." Thesis, Mälardalen University, Department of Social Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-572.

Full text
Abstract:

Vårt syfte med arbetet är att undersöka pedagogers inställning till pedagogisk dokumentation som förhållningssätt och som verktyg för barns och pedagogers lärande. Med hjälp av intervjuer och en observation på två olika Reggio Emilia-inspirerade förskolor har vi fått svar på hur pedagoger resonerar kring pedagogisk dokumentation, hur pedagogisk dokumentation kan bidra till utvecklingen av barns och pedagogers lärande samt hur pedagogisk dokumentation påverkar pedagogers förhållningssätt. Resultatet visar att informanter i vår undersökning främst använder sig av pedagogisk dokumentation som ett verktyg för att hjälpa barn att se och utveckla sitt eget lärande. Man kan tolka resultatet som att det förekommer nackdelar med detta arbetssätt som främst handlar om tiden. Undersökningen visar att pedagogerna har påbörjat en process i arbetet med pedagogisk dokumentation, men att de inte ännu utnyttjar alla användningsområden som pedagogisk dokumentation som verktyg erbjuder. En förutsättning för pedagogisk dokumentation som arbetssätt handlar om att pedagogerna måste få de förutsättningar som detta arbete kräver.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Pohjanen, Isabelle. "Relight Reggio." Thesis, KTH, Arkitektur, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-190087.

Full text
Abstract:
Tomten ligger intill en södervänd sluttning som lutar ner mot Solna Centrum. Tomten sluttar ca 2m på 35m och är omgiven av en vägkorsning samt två villatomter. Området har en tydlig villakaraktär med byggnader anpassade efter den befintliga topografin. Marken har inslag av mycket berg i dagen men även en hel del trädgårdsväxter vid villatomter samt hårdgjorda ytor vid kommunikationsstråk. Utmaningen i projektet gick ut på att skapa en förskola där 70% av tomtytan bevaras. Programmet innehåller tre avdelningar samt kök och personalrum. Projektet inspirerades av pedagogiken från Reggio Emilia. Med handledning av Malin Kjellander handledare till förskolelärare i Reggio Emilia pedagogik, samt inläsning av boken ”Ett barn har hundra språk” skapades en förskola efter kriterierna: 

- Transparens i material samt byggnad för att möjliggöra många och varierade ljusinsläpp. - Koppling till utemiljön och användandet av naturmaterial. Gården anläggs efter den befintlig topografi samt med växtval som anknyter till befintlig vegetation men även inslag av perenna växter samt vedartade växter med en variation över året.Den exteriöra miljön i projektet spelar stor roll till byggnaden. Den sluttande tomten möjliggör gården att ansluta till byggnadens två entréer samt att ansluta till befintliga marknivåer vid korsningen Charlottenburgsvägen - Gustafsvägen och skapar ett bättre möte mot tomtens omgivande miljö motsatt att anlägga en platå för att jämna ut marknivåerna.
The plot is a south-facing hillside that slopes down towards Solna Centrum. The plot slopes about 2m of 35m and is surrounded by an intersection and two plots. The area has a distinct villa character with buildings adapted to the existing topography. The area has exposed rock but also a lot of garden plants and paved surfaces on communication paths. The challenge of the project was to create a kindergarten where 70% of the land surface is preserved. The program contains three departments, as well as kitchen and staff room. The project was inspired by the pedagogy of Reggio Emilia. With the guidance of Malin Kjellander supervisor of preschool teachers in Reggio Emilia approach, and reading the book "A child has a hundred languages" created for the criteria: - Transparency in building materials and to enable the many and varied natural light. - The access to the outdoor environment and use of natural materials. The yard area was built after the existing topography and of plants related to the existing vegetation, but also types of perennial plants and trees with a variation over the year.The exterior environment of the project plays a major role in the building. The sloping plot allows the building to connect to the two entrances and to connect to existing ground levels at Charlottenburgsvägen - Gustafsvägen and creates a better meeting for surrounding environment, opposite to construct a plateau to level the ground levels.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Reggio Emilia pedagogiken' for particular source types:
Dissertations / Theses
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography