Dissertations / Theses on the topic 'Reggio Emilia pedagogiken'

Syftet var att fördjupa mig i den pedagogiska filosofin som ligger bakom arbetssättet i Reggio Emilias förskoleverksamhet samt att försöka ta reda på om man har lyckats att i den svenska grundskolan arbeta utifrån Reggio Emilias pedagogiska filosofi och förhållningssätt. Reggio Emilia ser barnet som aktivt och kompetent. Jag gjorde en empirisk studie, med observation och intervjuer, på en Reggio Emilia-inspirerad friskola. Genom arbetet kom jag fram till att det inte finns några direkta motsättningar att inom grundskolan försöka arbeta utifrån Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Vid jämförelsen är det viktigt att ta hänsyn till åldersskillnaden förskole- och grundskolebarnen. Varje verksamhet måste dock hitta sitt eget arbetssätt, men gärna med inspiration från Reggio Emilias verksamhet.

Vi är intresserade av genus i förskolan för att vi anser att det är ett relevant ämne för barn och pedagoger. Pojkar och flickor väljer olika leksaker att leka med på förskolor. Vår studie behandlar två förskolor där vi har tittat på pojkars och flickors leksaker samt på miljöns uppbyggnad för att se om det förekommer skillnader mellan en Reggio Emilia och icke Reggio Emilia inspirerad förskola. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ undersökning där vi har observerat sex avdelningar och intervjuat två pedagoger. Resultatet av studien visar att pojkarna på båda förskolorna var i byggrummet eller i lekhallen medan flickorna var i dockrummet. De leksaker som används mest på Reggio Emilia är kreativa och utforskande leksaker medan icke Reggio Emilia använder sig mer av traditionella leksaker. På båda förskolorna har vi fått fram att leksakerna blir mer könsstereotypa ju äldre barnen blir. Barnen får i senare ålder tillgång till fler rum som leder till könsuppdelning.

Vårt syfte med arbetet är att undersöka pedagogers inställning till pedagogisk dokumentation som förhållningssätt och som verktyg för barns och pedagogers lärande. Med hjälp av intervjuer och en observation på två olika Reggio Emilia-inspirerade förskolor har vi fått svar på hur pedagoger resonerar kring pedagogisk dokumentation, hur pedagogisk dokumentation kan bidra till utvecklingen av barns och pedagogers lärande samt hur pedagogisk dokumentation påverkar pedagogers förhållningssätt. Resultatet visar att informanter i vår undersökning främst använder sig av pedagogisk dokumentation som ett verktyg för att hjälpa barn att se och utveckla sitt eget lärande. Man kan tolka resultatet som att det förekommer nackdelar med detta arbetssätt som främst handlar om tiden. Undersökningen visar att pedagogerna har påbörjat en process i arbetet med pedagogisk dokumentation, men att de inte ännu utnyttjar alla användningsområden som pedagogisk dokumentation som verktyg erbjuder. En förutsättning för pedagogisk dokumentation som arbetssätt handlar om att pedagogerna måste få de förutsättningar som detta arbete kräver.

Syftet med den här rapporten var att undersöka hur och på vilket sätt fyra förskolor arbetar med matematik, samt om och hur de arbetar för att uppfylla läroplanens mål (Lpfö98). Undersökningen gjordes mot en Montessoriförskola samt en traditionell förskola. Dessutom används resultatet ur en annan undersökning av två Reggio Emiliainspirerade förskolor för att få en bredare grund i rapporten.För att få reda på frågeställningarna delades enkäter ut till personalen på förskolorna. Därefter gjordes intervjuer med en av föreståndarna på vardera förskola. Och för att få reda på hur pedagogerna arbetar med matematik i barngruppen gjordes löpande observationer.

Slutsats: Den traditionella förskolan arbetar aktivt med matematik i vardagen, de två Reggio Emiliainspirerade förskolorna arbetar med matematik i vardagen men inte aktivt. Montessoriförskolan arbetar aktivt med matematik med sitt specifika material och till viss del i vardagssituationerna.

Syftet med studien är att undersöka föräldrasamverkan ur föräldrars perspektiv. Vi har valt att använda oss av en förskola med vissa inslag av Reggio Emilia pedagogik då den är känd för att lägga stor vikt vid ett nära samarbete med föräldrar. Metod: Vi använde oss av den kvalitativa metoden intervju. Vi intervjuade tio föräldrar med barn i åldrarna tre till fem år på en och samma förskola som arbetar med inslag av Reggio Emilia filosofin. Resultat: Majoriteten av alla föräldrar som vi intervjuade menar att föräldrasamverkan innebär ett samarbete eller en dialog med andra föräldrar eller med personalen på förskolan. De flesta föräldrarna uttryckte att det var bådas ansvar att föräldrasamverkan initieras. Alla föräldrar nämnde stressig miljö som ett hinder för samverkan och naturliga möten i verksamheten. Några föräldrar kände att de inte fick tillräckligt med daglig kontakt med personalen. Föräldrarna var över lag nöjda med informationen de fick om och från verksamheten samt om deras barn.

Syftet med vår studie är att ta reda på hur sex pedagoger som arbetar på Reggio Emilia-inspirerade förskolor ser på utveckling och lärande hos barnet. Detta är av intresse att undersöka eftersom Reggio Emilia-inspirerade förskolor är influerade till olika grad och på många olika sätt av filosofin. Därför är det av vikt att allmänhet och pedagoger kan ta del av en undersökning där detta belyses.

Studien, som baseras på kvalitativa intervjuer av pedagoger, visar att informanterna har en samstämmig syn på barnets utveckling och lärande. Deras svar stämmer också väl överens med den litteratur som behandlas i bakgrunden. Pedagogerna menar att dokumentation, estetiska uttrycksformer samt miljön är viktiga aspekter som har betydelse för barnets lärande, vilket överensstämmer med filosofin inom Reggio Emilia.

Syftet med vår studie är att undersöka pedagoger i förskolans erfarenheter utav sitt eget arbetssätt i traditionella förskolor samt i Reggio Emilia inspirerade förskolor, för att kunna genomföra en jämförelse. Metod: Studien bygger på sex intervjuer med pedagoger ifrån tre traditionella förskolor samt tre Reggio Emilia inspirerade förskolor. Under dessa intervjuer deltog 1-3 pedagoger, vilka var utbildade förskollärare eller barnskötare. Intervjuunderlaget bestod utav fem centrala frågor, utifrån vilka vi bad informanterna berätta om sina erfarenheter för oss. För att analysera de utskrivna intervjuerna valde vi att genomföra en meningskategorisering. Detta så att vi kunde sammanfatta informanternas erfarenheter och göra dem lättöverskådliga. Med dessa sammanfattningar som grund genomfördes en jämförelse mellan de traditionella förskolorna och de Reggio Emilia inspirerade förskolorna. Resultat: Vår studie visade att det inte fanns några markanta skillnader i det sätt på vilket pedagogerna uttryckte sig om det egna arbetssättet beroende på om de arbetade inom den traditionella förskolan eller i den Reggio Emilia inspirerade förskolan. Två skillnader framkom dock. Den största utav dessa var på vilket sätt pedagogerna talade om samt arbetade med inomhusmiljön, det skiljde sig också åt på vilket sätt pedagogerna uttryckte sin syn på barnen.

Syftet med vårt examensarbete är att analysera Reggio Emilia- filosofins pedagogiska syn på barns delaktighet i förskolan. Studien är uppbyggd av tre olika moment bestående av en analys av delaktighet, Reggio Emilia- filosofins syn på delaktighet samt kvalitativa intervjuer. Delaktighet är ett svårdefinierat begrepp som behöver analyseras för att få en förståelse för dess innebörder. Eftersom Lpfö 98 ska styra Sveriges förskoleverksamhet är den vår mest centrala utgångspunkt i begreppsanalysen. Begreppsanalysen utgår även bland annat från John Deweys (1916/1997) tankar om lärandet samt Moira von Wrights (2000) punktuella- och relationella perspektiv med intersubjektiviteten i fokus. För att fånga barns delaktighet i Reggio Emilias pedagogiska filosofi har vi utgått från att delaktighet uttrycks genom barnsyn, demokrati, pedagogisk dokumentation samt miljö. Efter genomförd studie har vi funnit att delaktighet kommer till uttryck genom pedagogernas människosyn, pedagogernas barnperspektiv, barns valmöjligheter, kommunikation, dokumentation och reflektion, åldershomogena grupper, tillgänglighet i miljön, miljön som den tredje pedagogen, ett aktivt lyssnande samt barngruppens betydelse. Inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi har barns delaktighet stor betydelse för förskolans verksamhet.

En undersökning om leksakerna på en Reggio Emiliainspirerad förskola och en Waldorfförskola presenteras. Frågeställningen syftar till att ta reda på vilket syfte leksakerna har enligt Reggio Emiliafilosofin respektive Waldorfpedagogiken och hur pedagogernas tankar kring leksakernas syfte överensstämmer med detta. Metoden jag valt att använda för att ta reda på detta är kvalitativa intervjuer med sammanlagt åtta pedagoger på två olika förskolor samt litteraturstudier. Resultatet visar att pedagogernas tankar stämmer väl överens med Reggio Emiliafilosofin och Waldorfpedagogikens syfte men att det också finns vissa skillnader.

Syftet med uppsatsen är att reflektera kring organisationen av pedagogiska miljöer i en tradi¬tionell förskola, i en Reggio Emilia inspirerad förskola och i en Montessori förskola. Vi har riktat uppmärksamheten dels mot hur strukture¬ring och planering av rummen ser ut, dels mot hur organisationen av tiden ser ut i de besökta pedagogiska verksamheterna. Fokus i ob¬servationerna utgör in¬ramning och användning av det pedagogiska materialet. Uppsatsen bygger på ett induktivt an¬greppssätt där en kvalitativ studie har genomförts för att besvara frågeställningarna. Datama¬terialet har i huvudsak samlats in med hjälp av obser¬vatio¬ner och intervjuer. Till analysen har teorin och resultaten från observationsschemat och inter¬vjuerna använts. Un¬derlag för våra slutsatser utgörs av analyskapitlet. Vi har kommit fram till att organisationen av rummen i den traditionella för¬skolan skiljer sig från förskolor Reggio Emilia och Montessori. Aktiviteterna är i hög grad bundna av plane¬ringen. Barnen får lite makt över inne¬hållet och över vad de vill göra. Materialet är placerat synligt men inte alltid tillgängligt för barnen. Vi anser att Reggio Emilia och Montessori förskolorna har många gemensamma tankar om hur barn lär sig genom eget arbete samt de vuxnas respektfulla in¬ställning till barnen. Detta påverkar pedagogiken och förhållningssättet till barnen, vilket åter¬speglas i hur rummen, tiden och materialen organiseras. Miljön anpassas efter barnen och tiden används mer flexibelt än i den traditionella förskolan. Även utbudet av material är mer varie¬rat än i den traditionella förskolan. Allt material är placerat synligt och tillängligt för barnen. Barnen har större möjlig¬heter att välja sina aktiviteter och utföra dem på egna villkor.

Studien är en kvalitativ intervjustudie som baseras på fyra intervjuer med pedagoger som arbetar på en nyöppnad Reggio Emiliainspirerad förskola. Studien har ett fenomenologiskt perspektiv där människors upplevelser sätts i centrum för att kunna urskilja gemensamma drag och mönster.  Efter andra världskriget växte Reggio Emiliafilosofin fram i norra Italien under ledning av Loris Malaguzzi. Denna filosofi introducerades i Sverige i början av 1980-talet av Anna Barsotti och Karin Wallin. Reggio Emiliafilosofin talar om de tre pedagogerna – de vuxna, barnen och miljön, som alla samspelar och påverkar varandra. Syftet med studien är att ta reda på hur pedagoger upplever sin förändring i sin yrkesutövning efter att ha börjat arbeta Reggio Emiliainspirerat. I litteraturgenomgången redogörs det för Reggio Emiliafilosofins ursprung, grundtankar och intåg i Sverige. Våra slutsatser är att pedagogerna är positiva till de förändringar filosofin har medfört inom fem områden: samarbetet i arbetslaget, den gemensamma synen på barns lärande, pedagogisk dokumentation, projektbaserat lärande samt synen på miljöns påverkan i lärandet.

This is a qualitative examination based upon four interviews with educationalists who is working on a recently opened preschool inspired by the philosophy of Reggio Emilia. The study has a phenomenologist perspective where people’s experiences are in focus to discern common aspects and patterns. After the Second World War the Reggio Emilia philosophy grew in northern Italy under the management of Loris Malaguzzi. This philosophy was introduced in Sweden in the beginning of 1980 by Anna Barsotti and Karin Wallin. The philosophy of Reggio Emilia speaks about the three pedagogues – the preschools teachers, the children and the environment, and how they all interplay and affect one another. The purpose of this study is to find out how educationalists have experienced change working Reggio Emilia-inspired. In the literary part of the study we describe the origin of the Reggio Emilia’s philosophy, the fundamental ideas and the emergence in Sweden. Our conclusions are that the attitude of the educationalists has changed positively within five occupational areas: cooperation within the workgroup, the common perspective of children’s capabilities, the educationalist documents, the project-based learning and the vision of the environment role in learning.

Syftet med arbetet var att undersöka vilka möjligheter den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken ger pedagoger för att utveckla barns kritiska tänkande. För att undersöka detta genomförde jag intervjuer och en observation på en förskola som arbetar Reggio Emiliainspirerat. Det jag tittade på i studien var vilket huvudsyfte pedagogerna hade med sitt arbete med att utmana barnets kritiska tänkande, vad den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken gav för möjligheter respektive svårigheter i det arbetet samt hur pedagogerna använde sig av de möjligheter som uppstod. Resultat visade att det är viktigt att utmana barnen i deras tänkande för att få fram det kompetenta barnet. Det framkommer också att möjligheterna är väldigt stora med detta arbetssätt och att pedagogerna är bra på att ta tillvara på de möjligheterna. De slutsatser som man kan dra av studien är att arbetet med att utmana barnets kritiska tänkande aldrig får stagnera utan måste kontinuerligt finnas med i den pedagogiska verksamheten för att få barn som vågar ifrågasätta och som är intresserade av att söka efter ny kunskap.

Demokrati är något som genomsyrar läroplan för förskolan (Lpfö 98) och barns inflytande är en betydelsefull del i detta. Reggio Emilias pedagogiska filosofi, som vilar på ett tydligt demokratiskt förhållningssätt där barns inflytande är en väsentlig del, har inspirerat den svenska förskolans läroplan (Lpfö 98) som är aktuell idag. I utbildningsinspektioner gjorda år 2005-2006 i olika kommuner i Sverige framkommer att det finns brister i arbetet med barns inflytande. Syftet med denna studie är att undersöka hur Reggio Emiliainspirerade pedagoger i förskolan arbetar med barnens inflytande i samlingen och om detta ger barnen utrymme till inflytande. Utifrån syftet har dessa frågor ställts: Vilken innebörd har begreppet ”barns inflytande” för de deltagande pedagogerna som arbetar Reggio Emiliainspirerat? Hur inverkar Reggio Emiliainspirationen på pedagogernas sätt att uttrycka sig om barns inflytande? Hur omsätter pedagogerna begreppet ”inflytande” praktiskt i samlingen? Hur tar pedagogerna tillvara på alla barns uttryck och intressen i samlingen? Genom semi-strukturerade intervjuer och ostrukturerade observationer har fem Reggio Emiliainspirerade pedagoger på två förskoleavdelningar studerats. Ett sociokulturellt perspektiv har lagts på studien efter inspiration av Säljö (2000). I bakgrundsavsnittet beskrivs uppkomsten av Reggio Emilias pedagogiska filosofi samt hur de arbetar med detta i staden Reggio Emilia. Utifrån olika forskares studier belyses varför barn har rätt till inflytande, positiva konsekvenser av inflytande, hur pedagogernas ageranden både kan gynna och hindra barns möjligheter till inflytande. Bakgrunden behandlar även betydelsen av att pedagoger intar ett barnperspektiv för att göra inflytandet möjligt. Resultatet utifrån intervjuerna visar att pedagogernas sätt att uttrycka sig om barns inflytande har influerats av att de arbetar Reggio Emiliainspirerat och att de, i högre grad än tidigare, anser sig låta barnen vara med och påverka innehållet i verksamheten. Resultatet utifrån observationerna visar att samtliga aktiviteter i samlingarna på förskolavdelningarna är mer eller mindre styrda av pedagogerna och barnens inflytande är beroende av hur pass styrda aktiviteterna är. Slutsatsen är att de Reggio Emiliainspirerade pedagoger som studerats arbetar med barns inflytande genom att de låter barnen vara med och påverka vissa aktiviteter samt att de i några aktiviteter ger barnen alternativ att välja mellan. I relation till hur begreppet inflytande i denna studie definierats konstateras att barnens inflytande är mycket begränsat.

Avsikten med detta examensarbete har varit att synliggöra hur naturvetenskaplig undervisning för 1-3-åringar kan se ut på ett par förskolor som arbetar med inspiration av Reggio Emilia. Vi belyser och problematiserar detta utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv på lärande och har även utgått från litteratur rörande undervisning av barn i de naturvetenskapliga ämnena. Studien bygger på intervjuer och observationer med fyra pedagoger som arbetar med naturvetenskapligt inriktade projekt. Ett undervisningstillfälle har observerats per pedagog och det har sedan följts upp med intervjuer. Dessa data har sedan transkriberats och tolkats med syfte att belysa såväl den observerade undervisningen som pedagogernas val i undervisningen. Vår undersökning synliggör att pedagogernas val av undervisningsform, Lärandets akt, såväl som deras val av de material som barnen får tillgång till och det språk som pedagogerna använder, påverkar barnens möjligheter att skapa kunskap om de naturvetenskapliga fenomen som undervisningen syftar till, Lärandets objekt. I denna studie använder sig pedagogerna av avbildande eller utforskande undervisning och barnen får med dem upptäcka fenomenet i sig eller representationer av fenomenet. Dessa val påverkar huruvida undervisningen ger barnen bra möjligheter till ett lärande utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, där barnen t ex ska få skapa egna teorier innan de möter de vetenskapligt sanna.

Detta examensarbete handlar om barns inflytande samt barns val i en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Syftet med examensarbetet är att undersöka vad barns inflytande kan innebära. I Läroplanen för förskolan, Lpfö98 står det att barn ska ha rätt till medbestämmande och att verksamheten ska genomsyras av demokrati. Det betonas även att det är barnens intressen som ska ligga till grund för förskolans verksamhet. Mycket forskning har gjorts inom området och en stor del av denna visar att den pedagogiska kvaliteten höjs när barn får vara delaktiga i verksamheten och beslut som rör denna.

Examensarbetet har sin utgångspunkt i forskning som berör kvalitet i förskolan och hur barns inflytande kan påverka denna, undersökningar som berör anledningarna till varför inte inflytande ges i större utsträckning samt Reggio Emilias filosofi.

Undersökningen som ligger till grund för resultatredovisningen är en observationsstudie där videokamera och fältanteckningar har använts som metod. Undersökningen genomfördes på en småbarnsavdelning där barnen var ett och två år gamla. Nio barn samt fem förskollärare har deltagit i undersökningen.

Resultatet visar att det skiljer sig mellan olika pedagoger och olika situationer då det gäller barns inflytande. De situationer som observerats är samling, fruktstund, lunch, fri lek samt utevistelse. Vid oplanerade situationer såsom fri lek och utevistelse visar resultatet att barnen får större utrymme till att göra egna val samt till att vara delaktiga. Vid av pedagogen planerade situationer såsom samling är inflytandet mer begränsat, dock skiljer det sig här mellan olika pedagoger. Vid lunchen har barnen stor möjlighet att göra egna val både när det gäller vad de vill äta samt vart de vill sitta.

Författarens e-postadress: sara.folkman@gmail.com

Studien syftar till att undersöka hur pedagoger i förskolor med olika pedagogiska inriktningar definierar barn i behov av särskilt stöd. Vi vill också ta reda på vilka faktorer som påverkar deras val av arbetssätt samt vilka barn som är berättigade till ett åtgärdsprogram. Vi har genomfört en kvantitativ studie med en enkät som instrument. Studien har genomförts på tolv förskolor med de för vår studie aktuella pedagogikerna. Enkäten innehåller 21 frågor. Av dessa är 20 stycken slutna frågor med olika kryssalternativ. Den sista frågan är en öppen fråga som syftar till att försöka få reda på informanternas egen definition av barn i behov av särskilt stöd. Materialet har bearbetats och analyserats i statistikprogrammet SPSS 14,0. Vi har genom hela studien rättat oss efter de forskningsetiska aspekterna som gäller. Resultatet av vår studie visar att det endast finns få signifikanta skillnader mellan de pedagogiska inriktningarna som finns representerade i vår studie. De signifikanta skillnaderna är att fler informanter inom Montessoriförskolorna svarade att de oftare får resurspersonal riktad till det enskilda barnet än resurspersonal riktad till barngruppen som de övriga informanterna i vår studie svarade, samt att det finns skillnader i fördelning av professionell handledning mellan de olika pedagogikerna. Att vår studie resulterat i så få signifikanta skillnader är i sig kanske det mest intressanta resultatet. Resultatet visar även att det finns vissa skillnader mellan de olika pedagogiska inriktningarna i hur pedagogerna definierade begreppet barn i behov av särskilt stöd

Syftet med denna studie var att studera reflektionsprocessen i fenomenet pedagogisk dokumentation. Detta gjorde vi genom att intervjua sex pedagoger på tre olika förskolor som arbetar Reggio Emilia inspirerat. Förskolor som arbetar inom inriktningen Reggio Emilia har pedagogisk dokumentation som ett självklart verktyg i verksamheten, det blev på så sätt naturligt att välja pedagoger som arbetar på detta sätt. Vår undersökning bygger på en kvalitativ studie där vi tolkat respondenternas svar utifrån ett hermeneutiskt och reflektionsteoretiskt perspektiv. Studien visade på att pedagogerna vi intervjuade har en hög grad av medvetenhet om och insikt i vad reflektion är och vad denna stöds av. Genom intervjuerna fick vi också en tydlig bild av hur pedagogerna arbetar med reflektion kring den pedagogiska dokumentationen. I studien framkommer att en reflektion behöver understödjas av något slags verktyg som utmanar tänkandet och utmanar till att tänka nytt. De verktyg som pedagogerna ansåg stödja reflektionen var att gå i dialog med andra, genom att analysera dokumentationen eller genom att ta del av teorier från litteratur och föreläsningar. I studien lyfter pedagogerna även fram, att valet av förhållningssätt är viktigt för att reflektionen ska gå hand i hand med det som är syftet med pedagogisk dokumentation. Syftet är att synliggöra barnens och pedagogernas lärandeprocesser, för att sedan med utgångspunkt i detta utmana lärandeprocesserna vidare. Barnen ska synliggöras på ett sådant sätt att deras integritet inte kränks samt att granskningen inte sker utifrån ett bristperspektiv utan istället utgår från barnens kompetenser. Reflektion har enligt de pedagoger som intervjuats ett väldigt högt värde. Det är den reflektiva verksamheten som gör att dokumentationen får ett pedagogiskt värde.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur pedagoger på två förskolor med olika pedagogisk inriktning ser på mötet med barn inom bild- och formskapande. Frågeställningarna behandlar hur pedagoger arbetar och vill arbeta med skapande, om och hur synen på barn och barns utveckling skiljer sig samt hur pedagoger uppfattar att barn upplever skapande.

Intervjuer med sju pedagoger är gjorda på en Montessoriförskola och en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Intervjuerna är inspelade på band och samtidigt gjordes även anteckningar. Intervjuerna är sedan transkriberade, tolkade och analyserade. I samband med intervjuerna är även fotografier tagna på förskolornas bild- och formskapande utrymmen.  

Resultatet visade att synen på barn inte skiljer sig nämnvärt mellan Montessoriförskolan och den Reggio Emilia-inspirerade förskolan. Samtliga pedagoger på båda förskolorna ser barn som kompetenta och upplever att barn utvecklas genom, och är positiva, till bild- och formskapande. Den Reggio Emilia-inspirerade förskolan arbetar dock i högre omfattning med planerad bild- och formskapande verksamhet i jämförelse med Montessoriförskolan. På Montessoriförskolan önskar pedagogerna att de hade mer tid och resurser till bild- och formskapande verksamhet, i nuläget arbetar de enbart spontant med skapande.  

Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur lunchmåltiden ser ut på förskolor med olika pedagogiska inriktningar. Detta får vi genom att undersöka om man kan se spår av dessa under måltidssituationen. I studien tar vi även reda på vilka spår av Lpfö 98 som framkom under lunchsituationen. Inriktningarna som ingår i arbetet är Montessori, Reggio Emilia och ”I ur och skur”. Vi använder oss av en kvalitativ metod där vi besöker tre förskolor med olika pedagogiska inriktningar för att observera hur deras måltid går till. Under observationstillfällena använder vi oss av videokameror, mp3-spelare och fältanteckningar. Från det inspelade materialet väljer vi sedan ut ”critical incidents”, kritiska händelser, som vi sedan analyserar. Resultatet visar att man kan se spår av den specifika inriktningen i måltidssituationen. Det förekommer även händelser som går emot det som inriktningen föreskriver. I resultatet ser vi dessutom flera händelser hos de olika inriktningarna som stämmer väl överens med det som står i Lpfö 98.

The purpose of the study is to get a deeper understanding how the lunch functions at preschools with different educational designs. This by examining meal situations to see if we can discover traces of these designs. In the study we also find out which traces of Lpfö 98 (the curriculum for the Swedish preschool) that appear during the lunch situation. The designs that are included in this study are Montessori, Reggio Emilia and “I ur och skur” (any weather). We use a qualitative method, where we visit three preschools with different educational designs and observe their meals and how they are carried out. During the observations we use video camera, mp3 (digital recorder) and field notes. From the recorded material we then find “critical incidents” to analyze further. The results show us that you can find traces of the specific designs during the meal situations. We can also find events that go against what the designs prescribe. In addition, we can also find several incidents within the different designs that agree with Lpfö 98.

I detta examensarbete inom lärarutbildningen undersöks hur förskolepedagoger arbetar med matematik i kommunala förskolor. Förskolepedagogernas arbetssätt jämfördes i de traditionella respektive Reggio Emilia inspirerade förskolorna. Fokus var på barnen i åldrarna 1-5 år. Fyra förskolepedagoger från de traditionella förskolorna och fyra från de Reggio Emilia inspirerade förskolorna intervjuades. Resultatet visade att alla försko-lepedagoger var positivt inställda till matematik och var medvetna om att det är viktigt att benämna de matematiska begreppen i alla vardagssituationer oavsett förskola. Vi såg även att vissa av pedagogerna problematiserade matematik i vardagen och ordnade spe-ciella tillfällen för barns lärande. Skillnaderna låg i pedagogernas kompetenser och ut-bildningar inom matematik. Om de gjorde på ett specifikt sätt kunde vi inte upptäcka vare sig i den traditionella eller i Reggio Emilia inspirerade förskolan. Hur förskolepe-dagogerna beskriver sitt arbete i praktiken överensstämmer med vad vi har funnit i den litteraturgenomgång vi har gjort inom ämnesområdet. Undersökningen visade oss hur viktigt det är att det finns kompetenser och kunskap hos förskolepedagogerna.