Academic literature on the topic 'Reggio Emilias pedagogiska filosofi'

I denna uppsats undersöker jag om Reggio Emilia filosofin utgör en inspirationskälla bland pedagoger på svenska traditionella förskolor. I en jämförande textanalys mellan förskolans läroplan och Reggio Emilias filosofi framkom att förskolans läroplan är inspirerad av denna filosofi, bland annat genom införandet av pedagogisk dokumentation. Jag har intervjuat fyra pedagoger från fyra olika förskolor där inspirationen av denna filosofi har varit av olika grad. Intervjuerna är gjorda i två mellanstora städer, de tre första i Norrland och den fjärde i östra Mellansverige. Samtliga förskolor står i kontakt med ett utvecklingscenter för förskola som i sig inspireras av filosofin från Reggio Emilia. Dessa center erbjuder bland annat fortbildningskurser till kommunens pedagoger. I intervjuerna berättar pedagogerna om sitt förhållningssätt och sin syn på förskolans läroplan utifrån verksamheten och/eller Reggio Emilias filosofi. Min slutsatts är att oavsett hur uttalad inspirationen av filosofin var, hade förskollärarna i stort samma förhållningssätt och barnsyn. Samtliga hade sett över förskolans miljö och anpassat den efter barnens förmågor samt såg pedagogisk dokumentation som ett viktigt verktyg i arbetet med barnens läroprocess och för verksamhetens utveckling. Läroplanens inspiration av filosofin kan vara en av anledningarna till att pedagogernas förhållnings- och arbetssätt är likartade oavsett hur mycket de ansåg sig inspireras av filosofin och vilken kommun verksamheten låg i.

<p>Syftet var att fördjupa mig i den pedagogiska filosofin som ligger bakom arbetssättet i Reggio Emilias förskoleverksamhet samt att försöka ta reda på om man har lyckats att i den svenska grundskolan arbeta utifrån Reggio Emilias pedagogiska filosofi och förhållningssätt. Reggio Emilia ser barnet som aktivt och kompetent. Jag gjorde en empirisk studie, med observation och intervjuer, på en Reggio Emilia-inspirerad friskola. Genom arbetet kom jag fram till att det inte finns några direkta motsättningar att inom grundskolan försöka arbeta utifrån Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Vid jämförelsen är det viktigt att ta hänsyn till åldersskillnaden förskole- och grundskolebarnen. Varje verksamhet måste dock hitta sitt eget arbetssätt, men gärna med inspiration från Reggio Emilias verksamhet.</p>

BakgrundVi har valt att belysa bildpedagogikens framväxt i Sverige och ge en överblick av viktiga föregångsgestalter och deras pedagogiska synsätt. Reggio Emilias pedagogiska filosofi presenteras, där idén om att använda en ateljerista i den pedagogiska verksamheten startade. Några av Loris Malaguzzis tankegångar kommer även synliggöras. Vidare belyser vi hur Reggio Emilias pedagogiska filosofi kom till Sverige, estetiska lärprocesser och läroplaner. Vår teoretiska utgångspunkt är Vygotskijs sociokulturella teori.SyfteDenna undersökning har gjorts i syfte att få en ökad förståelse för några ateljeristors förhållningssätt till barns bildskapande.MetodVår studie har en hermaneutisk ansats. Vi har valt att använda oss av kvalitativ strukturerad intervju för att få inblick om hur verksam ateljerista och blivande ateljeristor tänker om sin yrkesroll.ResultatInformanterna upplever att de blivit tryggare och friare i sin yrkesroll genom sin ateljeristautbildning. De framhåller vikten av de estetiska uttryckssätten och att barnens ”hundra språk” stimuleras. Processen ses som central och ateljeristorna vill ge barn frihet inom ramarna i deras bildskapande. Barnen ska få möjlighet att arbeta med olika tekniker och material, utforska och nyttja närmiljön i lärandet. Informanterna arbetar gärna projektinriktat med mindre grupper, utifrån barnens idéer och intressen.<br>Program: Lärarutbildningen

BAKGRUND: I vår bakgrund beskriver vi Reggio Emilias pedagogiskafilosofi genom litteratur, vår resa till Italien samt aktuellforskning inom förskolan och svenska förskolans läroplan.SYFTE: Syftet med undersökningen är att beskriva arbetssätt ochtankesätt hos sex pedagoger och hur fyra rektorer stödjerverksamheten utifrån Reggio Emilias pedagogiska filosofi.METOD: Undersökningen omfattar tio kvalitativa intervjuer med sexpedagoger och fyra rektorer på sex förskolor där även sexmiljöobservationer har genomförts. Datainsamlingen harbearbetats genom en kvalitativ analys.RESULTAT: Resultatet har visat pedagogernas tankesätt och arbetssätt,vilket utgår ifrån deras barnsyn. Miljönsanvändningsområden har framkommit genommiljöobservationer. Genom intervjuer med rektorerframkom det hur de stödjer, uppmuntrar och erbjuderpedagogerna fortbildning.<br>Uppsatsnivå: C

Denna studie behandlar vilka förutsättningar lärmiljön på förskolor inspirerade av Reggio Emilias filosofi erbjuder för barns meningsskapande. Reggio Emiliafilosofin kan sammanfattas som ett förhållningssätt där man ser barnet som kompetent och utforskande. Studiens syfte är att studera betydelsen av design för lärande och design i lärande i förskolor inspirerade av Reggio Emiliafilosofin. Detta gör vi genom att ta del av utvalda förskollärares uppfattningar. I studien intervjuades fem förskollärare som alla gav sin uppfattning om den pedagogiska lärmiljön inom Reggio Emilias filosofi. Vi har utgått från det socialsemiotiska perspektivet. Det empiriska underlaget består av en kvalitativ forskning med semistrukturerade intervjuer. Metoden valdes för att kunna belysa respondenternas uppfattningar av den inre lärmiljön i Reggio Emilia inspirerade förskolor. Studiens resultat visar att lärmiljön har en stor betydelse för barns utveckling och lärande. Med genomtänkta, flexibla och föränderliga miljöer som är iscensatta tillsammans med barnen och där utformningen utgår från barnens åsikter och intresse genererar miljön till ny kunskap och utveckling.

Denna studie tar sin utgångspunkt i förskolans inomhusmiljö, där diskurser konstrueras utifrån pedagogers tankar och visioner om den rådande inomhusmiljön, dess lärandematerial och barnsyn. Studiens syfte är att jämföra de diskurser om förskolemiljö, lärandematerial och barn som framträder i inomhusmiljön på två olika förskolor. Dessa förskolor har två skilda pedagogiska inriktningar, Montessoripedagogik respektive Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Genom intervjuer, observationer och fotografering har vi besvarat studiens frågeställningar, som utgörs av vilka diskurser som kan konstrueras i dessa pedagogiska verksamheter. Resultatets huvudfokus baseras på att lyfta fram och analysera vilka diskurser som konstrueras utifrån hur pedagogerna talar om deras inomhusmiljö. Utifrån dessa urskiljer vi likheter och skillnader mellan de deltagande förskolorna i syfte att jämföra hur de pedagogiska idéerna och visionerna präglar de olika verksamheterna. Studien bidrar med kunskap om hur förskolan, som ska vara likvärdig mellan verksamheter, kan utformas på skilda sätt. Detta diskuteras med hjälp av allmänna normer och traditioner som förskolans verksamhet utgörs av. Sammanfattningsvis kan studien bidra till att den pedagogiska yrkeskompetensen kan utvecklas och att pedagoger i svensk förskola kan inspireras av vår studie för att få syn på de diskurser som präglar deras verksamheter.

<p>Syftet med denna studie är att synliggöra hur demokrati kommuniceras på Månens förskola.  Hur kommer demokrati till uttryck och på vilket sätt kommuniceras barns delaktighet och inflytande i planeringen av en fest?</p><p>Uppsatsen är en kvalitativ studie med en etnografisk ansats. Empirisk data av festens planeringsprocess samlades och observerades under tre månader. Fokus i studien var hur demokrati kommunicerades.</p><p>I planeringsprocessen av Månens ettårsfest kom demokrati till uttryck på ett formellt sätt och på ett informellt sätt. Formell demokrati uttrycktes genom förskolans barnråd och demokratin var representativ, det vill säga sex barn representerade alla barn på förskolan vid beslutsfattande. Informell demokrati uttrycktes då barnen fattade beslut om att genomföra en show på festdagen. Barnens agerande i planeringsprocessen visade att barn har förmågor och förutsättningar att delta i demokratiska processer.</p><p>Barnen på Månens förskola hade få möjligheter att bli delaktiga och få inflytande över planeringen av festen. Lärarnas agerande och förhållningssätt och det talade språket har haft stor betydelse för barnens möjligheter till inflytande och delaktighet.</p>

Inom Reggio Emilia pedagogiken ses miljön på förskolorna som en tredje pedagog och man lägger stor vikt vid hur denna ska utformas. Studiens syfte var att undersöka hur detta omsätts i praktiken genom att analysera hur pedagoger på Reggio Emilia inspirerade förskolor pratar om inomhusmiljöns utformning och användning. Forskningsmetoden rundtur användes för att möjliggöra ett samtal som på ett naturligt sätt kunde fånga pedagogernas berättelser om den miljö de befinner sig i. Arbetet med resultatet utgick från en postmodern grundsyn tillsammans med Foucaults beskrivning av diskurs- och maktbegreppet. Diskursanalys användes som analysmetod och tre dominerande diskurser utlästes. Resultatet av analysen gav beskrivningar av möjligheter och begränsningar kring utformning av inomhusmiljön som pedagogerna upplever i verksamheten. Främst lyftes att det sällan förs ett aktivt samtal kring pedagogernas syfte med inomhusmiljön, med anledningar som brist på tid och brist på tydligt ledarskap. Arbetet avslutas med en diskussion kring resultatet genom ett maktbegrepp, resultatet i relation till tidigare forskning och tankar om framtida forskning.

Uppsatsen syftar till att göra en genuskritisk undersökning av en text Att göra lärandet synligt i vilken Reggio Emilias filosofi presenteras. Med hjälp av feministisk poststrukturalism, diskursanalys och dekonstruktion har jag i materialet kunnat identifiera en stark särartsdiskurs om kön, som bygger på två könskategorier, flickor och pojkar, som är ömsesidigt uteslutande och varandras motsatser. Trots att man inom Reggiodiskursen ofta betonat en konstruktionistisk kunskapssyn och hur ”alla barn är kompetenta och intelligenta” om de bara får vistas i intelligenta lärandemiljöer framstår synen på kön som essentialiserande. Det vill säga det framstår som om kön finns givet inom barnet oavsett lärandemiljö. Genom dekonstruktion går jag dock bakom och försöker tillfälligt lösa upp dessa dikotomier för att synliggöra hur en kategorisering utifrån två kön som varandras motpoler inte behöver ses som naturgiven. Det blev tydligt att barnen faktiskt inte ens i texten alltid beter sig på ett sätt som överensstämmer med dessa diskurser. Pojkarna verkar också använda fysisk närhet i ett intensivt samarbete och arbetar mestadels två och två med staden. Flickorna verkar också ägna mycket tid till förbindelser i form av gator som symboliska gränser. Det finns alltså motstridigheter i texten som kan plockas upp och användas för att rubba de till synes fasta kategorierna flickor och pojkar.

Studien syftar att få kunskap om hur inspiration från Reggio Emilia filosofi kan användas som en pedagogisk resurs för lärandet för hållbar utveckling i förskolan. Huvudfrågan i arbetet är: Vilka metoder, strategier och synsätt använder pedagoger i lärandet för hållbar utveckling i förskolan? Kvalitativa intervjuer med förskollärare används som en metod för att uppnå studiesyftet och besvara frågan. Data analyserades för att visa vilka metoder och strategier pedagoger använder i lärandet för hållbar utveckling, samt att ta fram fördelar och hinder som finns i Reggio Emilias förhållningssätt i relation till lärandet. Studiens resultat visar att lärandet för hållbar utveckling i förskolan är en viktig del av förskoleverksamheten som hjälper barn att skapa en relation till naturen, utveckla kunskap, respekt och ansvar för natur och miljö. Pedagogerna jobbar för att ge barnen möjligheter att möta olika variationer av miljö och naturmaterial. Upplevelser som barn får i naturen väcker barns intresse, motivation och lust att lära sig för att veta mer om omvärlden. Barns intresse får styra lärandet. Lärandet sker i gruppen genom kommunikation och dialog, där barnen deltar aktivt i lärandet och skapar kunskap om natur och miljö. Medforskande närvarande förskollärare lär barn olika verktyg för att ta reda på saker själva. Värdegrundsarbete är det viktigaste området i lärandet för att barn ska utveckla respekt och ansvar för naturen. Fördelar i Reggio Emilia filosofi är syn på kompetenta barn, demokratiskt arbetssätt, inspirerande och stöttande lärandemiljö och pedagogisk dokumentation vilka hjälper att skapa kultur av hållbarhet och utveckla barns handlingsberedskap för en hållbar framtid.<br>The study aims to develop knowledge about how inspiration from Reggio Emilia's philosophy can be used as an educational resource for teaching about sustainable development in preschool. The main question is: Which methods, strategies and approaches do teachers use in learning for sustainable development in preschool? Qualitative interviews with preschool teachers are used as a method for achieving the aim of the study and answering the research question. The data has been analysed to indicate which methods and strategies preschool teachers use in learning for sustainable development, as well as to define advantage and barriers found in Reggio Emilia's philosophy in relation to that learning. The result shows that learning for sustainable development in preschool is an important part of preschool activities that helps children create a relationship with nature, develop knowledge, respect and responsibility for nature and the environment. The teachers work to give the children opportunities to meet different variations of the environment and natural materials. Experiences that children get in nature arouse children's interest, motivation and desire to learn to know more about nature and the environment. Children's interest may guide learning. This learning takes place in the group through communication and dialogue, where the children participate actively in learning and create knowledge about nature and the environment. The teachers introduce many different tools to the children to enable them to explore things by themselves. Working with fundamental values is the most important part of the learning to enhance children´s development of respect and sense of responsibility for nature. The advantages of Reggio Emilia philosophy are the view of children as competent, democratic working methods, inspirational and supportive learning environment and pedagogical documentation which help to create culture of sustain-ability and develop children's readiness for action for a sustainable future.