Dissertations / Theses: 'Regnbågsfamilj'

1

Ekman, Louise, and Angelica Norman. "Att leva som regnbågsfamilj : En kvalitativ studie om homosexuella föräldrars erfarenheter av att leva i ett heteronormativt samhälle." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete, SA, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-24234.

Full text

Abstract:

The thesis aims to study how rainbows families are being treated by the authorities and the surroundings. It focuses on how homosexual parents are met in society. Although, homosexuals have the legal right to have a family and enter into marriage, the social norms are still far behind and rainbows families are seen as “the others” and abnormal. Earlier researches have been studding how the authorities still assumes that every family are living in a heterosexual family constellation. By this assumption they exclude families who are not living in a heterosexual family. To find out what kind of experiences the homosexual parents have we have interviewed eight homosexual parents. Which four were females and four were males. The result of this thesis shows that most of the homosexual parents are not experience that they are treated bad or in any other way different then heterosexual parents. It also shows that people in the nearest surroundings to the homosexual family are really glad that the gay couple have a family. At the same time the homosexual parents are saying that there will always be people who think it’s abnormal. But as long as the nearest families and friends find it alright they are not paying too much energy of those who thinks it’s wrong. The majority of gay males explain that the hardest part in building a family is that they are males; it’s harder to be accepted as two fathers. One conclusion is not that homosexuals are being treated different; it’s more a question of gender. Especially when the children are young, a lot of males feels that the always have to state themselves, not as a gay parents but as two males who is having infants.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Askerin, Karin, and Maria Mikaelsson. "Regnbågsfamiljer, skilsmässobarn och bonusföräldrar : En studie om hur olika familjekonstellationer representeras i svensk barnlitteratur och på förskolan." Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-8909.

Full text

Abstract:

Syftet med vårt examensarbete är att se vilka olika familjekonstellationer som finns i den svenska barnlitteraturen. Vi har tittat på utbudet och plockat ut några böcker som vi tyckte var mest intressanta för vår studie. Vi har riktat in oss på andra familjekonstellationer än kärnfamiljen, kärnfamiljen återkommer dock hela tiden i vår studie genom litteratur, intervjuer och diskussion. Syftet är också att undersöka om barnlitteratur med olika familjekonstellationer används i förskolans pedagogiska arbete.

Vår studie är kvalitativ och bygger på litteratur, examensarbeten samt artiklar. Vi har också intervjuat sex förskollärare på olika förskolor, för att se hur de arbetar med de här frågorna. Vi har också läst och analyserat sju stycken barnböcker som vi tyckte var mest intressanta för detta examensarbete.

Resultatet visar att förskollärare sällan på ett medvetet sätt använder barnlitteratur för att uppmärksamma barn på att det finns olika familjekonstellationer. De böcker som de läser med andra familjekonstellationer än kärnfamiljen är oftast för att de är populära barnböcker (t.ex. Pippi och Alfons), och inte ett medvetet val för att visa att familjer kan se olika ut. Resultatet visar också att det har kommit en del böcker senaste åren som tar upp t.ex. regnbågsfamiljer eller barn med skilda föräldrar. Vi tycker dock att det borde finnas fler barnböcker än vad det gör idag som tar upp andra familjekonstellationer än kärnfamiljen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Leo, Sofia, and Anna Karlsson. "Regnbågsfamiljer i bilderböcker : En text- och bildanalys om hur homosexuella föräldrar skildras i fyra bilderböcker." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-49341.

Full text

Abstract:

This analysis concerns four picture books that in different ways address the topic of children in rainbow families. The purpose of the study is to analyse how rainbow families are portrayed in the picture books by the authors and illustrators. In carrying out the analysis, we assess how the texts and pictures are used to depict the families. We also look at how the books are didactically structured to raise the reader’s awareness of rainbow families. Our hope is that this study will inspire teachers to use picture books when teaching to broaden students’ understanding of different family structures. One result of the analysis is that the formation of a family plays a significant part in these books. We have also observed that the books are didactic in different ways to draw attention to and normalise families with homosexual parents. All four picture books have their depiction of the families in common - they all show the families as happy with parents in stable relationships.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Kokkinen, Heli. "Regnbågsfamiljer i förskolan : En kvalitativ studie om hur regnbågsfamiljer konstrueras i förskolan." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-77593.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare konstruerar regnbågsfamiljer i förskolans verksamhet och vilka normer om familj som träder fram ur förskollärares berättelser. Studien vilar på det socialkonstruktionistiska perspektivet där kvalitativa intervjuer genomförts för att besvara studiens syfte och forskningsfrågor. Studiens resultat visar på att regnbågsbarn exkluderas i förskolan om regnbågsfamiljer inte inkluderas och konstrueras i verksamheten. I ett vidare perspektiv kan det innebära att regnbågsbarn i förskolan lider av ett utanförskap då de inte får sin familjebild bekräftad i verksamheten. Trots detta visar resultatet på en tydlig kärnfamiljsnorm i förskollärares berättelser
The aim of this study was to find out how preschool teachers construct LGBTQ families in preschool and what norms of family emerge from preschool teachers´ stories. The study rests on the social constructionist perspective where qualitative interviews were conducted to answer the study´s purpose and questions. The result show that LGBTQ children are excluded in preschool if LGBTQ families are not included and made visible. In a wider perspective this may mean that LBGTQ children in preschool suffer from socially alienation if they do not get their family construction confirmed in preschool. Despite this, the results show a clear norm of heteronormativity in preschool teachers´ stories

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Aronsson, Nadine. "Alternativ familjebildning : en studie om familjenormer på forumet regnbågsfamiljer.ning.com." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-1737.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Andersson, Sandra, and Julia Salomonsson. "Ungas perspektiv på föräldraskap och ursprung : Reflektioner från unga vuxna tillkomna genom könscellsdonation och/eller uppvuxna i regnbågsfamiljer." Thesis, Linköpings universitet, Psykologi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-150160.

Full text

Abstract:

Denna examensuppsats har ämnat undersöka ungdomars och unga vuxnas perspektiv på och upplevelser av föräldraskap och genetiskt ursprung samt aktuell föräldralagstiftning. Examensuppsatsen ämnar vidare utgöra underlag för en rapport som beaktas i en statlig utredning som handlar om att se över aktuella regler kring fastställande av rättsligt föräldraskap. Genom semistrukturerade intervjuer med tio unga vuxna i åldern 17 till 32 år har data samlats in och analyserats med tematisk analys. I resultaten fann vi att deltagarnas sätt definiera och tala om föräldraskap är i linje med tidigare forskning. Även internationell forskning kring synen på könscellsdonatorer och deras roll som föräldrar eller icke-föräldrar har kunnat appliceras på vårt intervjumaterial för att förstå donatorsrollen som infallande på ett kontinuum. Nya fynd som framkommit är att avsaknad av rättsliga band ej utgör ett oöverkomligt hinder för utövandet av socialt föräldraskap, både i avseende på att skaffa barn och sedermera uppfostra det. Deltagarna berättar dock att avsaknad av rättsligt föräldraskap har varit problematiskt vid dödsfall och separationer. Funderingar kring genetiskt ursprung och tillkomst beskrivs påbörjas i tidig ålder hos deltagarna och vara avslutat i tidig vuxen ålder, vilket är ett nytt fynd och går emot lagstiftad ålder för kännedom om donator och genetiskt ursprung. Möjlighet till kännedomen om genetiskt ursprung lyfts som barnets okränkbara rättighet. Utifrån dessa fynd drar vi slutsatsen att trots lagmässiga hinder kan ett fullständigt föräldraskap i många fall utövas av icke-juridiska föräldrar samt att avsaknad av genetiska band ej utgör en barriär för relationsskapande eller identitetsutveckling. Däremot anses lagstiftning och samhällsattityder fortfarande vara exkluderande och osynliggörande gentemot regnbågsfamiljer och könscellsdonation.
Statlig offentlig utredning (Kommittédirektiv 2017:28)

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Everum, Annette, and Calle Viebke. ""Regnbågsfamiljer" - att stå utanför samhällets normer -- "Rainbowfamilies - standing outside the norms of society." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36430.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Nielsen, Jill, and Milena Bjerlin. "Alla är vi människor : Regnbågsföräldrars upplevelse av bemötande i förskola och samhälle." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-30094.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att belysa hur regnbågsföräldrar upplever att de blir bemötta i förskolan, samt deras upplevelser av att vara homosexuella i en heteronormativ förskole- och samhällsmiljö. Trots att det idag finns lagar som reglerar alla människors rätt att leva med och älska vem man vill finns det i samhället fortfarande många hinder att ta sig igenom för dessa familjer. Vi har i vår studie utgått från queerteorin som ifrågasätter det normala och vänder upp och ner på antagandet att det finns ett normalt kontra onormalt sätt att vara sexuell man eller kvinna. Queer intar ett prövande förhållningssätt till det normala, och innefattar inte en begränsande identitet. Undersökningen är gjord med hjälp av kvalitativa intervjuer av tre regnbågsfamiljer. Samtliga uttryckte att de blivit positivt bemötta i kontakten med förskolan. Dock framkom det en hel del andra aspekter som tyder på att det finns en underliggande oro för situationen i stort. Resultatet redovisas utifrån tre olika sfärer, den sociala, den politiska och den kulturella som alla på sitt sätt påverkar familjerna i deras vardag på såväl förskolan som i samhället. Resultatet visar också att det finns en viss oro över att personal på förskolor inte har tillräcklig kunskap och utbildning kring de nya familjekonstellationer som är på frammarsch, vilket innefattar alla de familjer som på något sätt avviker från det normala.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Malmquist, Anna. "Pride and Prejudice : Lesbian Families in Contemporary Sweden." Doctoral thesis, Linköpings universitet, Psykologi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-117933.

Full text

Abstract:

Options and possibilities for lesbian parents have changed fundamentally since the turn of the millennium. A legal change in 2003 enabled a same-sex couple to share legal parenthood of the same child. An additional legal change, in 2005, gave lesbian couples access to fertility treatment within public healthcare in Sweden. The present thesis focuses on families where two women share legal parenthood of their children. It aims to provide knowledge about lesbian parenting couples and their children, and to focus on the interplay between family members within lesbian families, and between family members and their surroundings. Furthermore, the thesis aims to visualize and analyse notions of heteronormativity and homonormativity in contemporary Sweden. The thesis draws on interviews with 118 parents in 61 families, and 12 children in 11 families. The participants’ stories, descriptions, reflections and discourses have been analysed using discursive psychology and thematic analysis. The thesis includes five empirical papers. Paper I focuses on encounters with healthcare professionals prior to and during pregnancy, at childbirth and during the early stages of parenthood. Paper II deals with the participants’ experiences of second-parent adoption processes. Paper III focuses on equality in parenting relations. Paper IV focuses on encounters with fertility clinics within public healthcare. Paper V highlights the children’s reflections and shows how the children talk about fathers and donors.
För lesbiska par har förutsättningarna för föräldraskap förändrats i grunden sedan millennieskiftet. År 2003 möjliggjorde en lagändring att ett barn kan ha två rättsliga föräldrar av samma kön. Ytterligare en lagändring öppnade år 2005 möjligheten för lesbiska par att få barn genom assisterad befruktning inom svensk sjukvård. I avhandlingen fokuseras familjer där två kvinnor delar det rättsliga föräldraskapet om sina gemensamma barn. Studien syftar till att bredda kunskaper om lesbiska familjeliv och fokuserar samspelet mellan familjemedlemmar såväl som samspelet mellan familjen och dess omgivning. Vidare syftar studien till att synliggöra och analysera uttryck för heteronormativitet och homonormativitet i dagens Sverige. Studien bygger på intervjuer med 118 föräldrar i 61 familjer och 12 barn i 11 familjer. Deltagarnas berättelser, beskrivningar, reflektioner och diskurser analyseras med diskursiv psykologi och tematisk analys. Avhandlingen består av fem empiriska artiklar och en kappa. I Artikel I analyseras föräldrarnas berättelser om att möta sjukvården i samband med graviditet och förlossning. Artikel II belyser deltagarnas berättelser om att genomgå en närståendeadoption. I Artikel III fokuseras hur föräldrarna pratar om jämställdhet i sina föräldraroller. Artikel IV analyserar intervjuer med föräldrar som vänt sig till svensk sjukvård för fertilitetsbehandling. I Artikel V, är det barnen som står i fokus. Studien bygger på intervjuer med tolv barn som var mellan 5 och 8 år gamla och växte upp i familjer med två mammor. I artikeln analyseras barnens beskrivningar av pappor och spermadonatorer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Ivåker, Katrin, and Janeke Malin Kellerth. "När olikheter blir likheter : - Hur förskollärare beskriver sitt arbete med att inkludera regnbågsfamiljer i utbildningen." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-45404.

Full text

Abstract:

Syftet med den här kvalitativa studien är att bidra med kunskap om hur pedagoger i förskolan beskriver sitt arbete och sitt förhållningssätt kring mångfalden i utbildningen med fokus på regnbågsfamiljer. Frågeställningarna som valts ut för att syftet ska besvaras är: Hur beskriver pedagoger sitt arbete med att synliggöra mångfalden i förskolan med fokus på regnbågsfamiljer? Vad anser pedagoger att det kan bli för konsekvenser om mångfalden i förskolan inte tas tillvara på? I studien genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer med pedagoger ifrån HBTQ– certifierade förskolor. Analysen av det empiriska materialet skedde utifrån hermeneutiken. Resultatet visade på ett arbetssätt där pedagogernas förhållningsätt var i fokus. Vikten av att reflektera över material, miljön samt språkbruk visade sig vara gynnsamt för inkluderingen av regnbågsfamiljer i utbildningen. Resultatet påvisade även olika konsekvenser av att inte inkludera regnbågsfamiljer i utbildningen samt de positiva konsekvenser som det medför. Resultatet belyser betydelsen av att redan i förskolan arbeta med att bryta normer i samhället.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Andrade, Alexandra, and Edith Olsson. "Familjen annorlunda? –en text- och bildanalys av normbrytande familjekonstellationer i bilderböcker." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-89872.

Full text

Abstract:

I vår uppsats analyserar vi regnbågsfamiljer och deras framställning där vi utgår från två bilderböcker: Malins mamma gifter sig med Lisa och Noras pappor ska gifta sig – med varandra!.Syftet med vår uppsats är att undersöka hur familjekonstellationer utanför normen framställs i bilderböcker. Vi vill i vår uppsats ta reda på om och hur de utvalda bilderböckerna kan kopplas till barns identitetsskapande samt hur de verkar för att bryta normer.För att ta reda på detta gör vi en kvalitativ tematisk studie som baseras på litteratur, vetenskapliga artiklar, artiklar och examensarbeten.Resultatet visar att barnlitteratur som handlar om familjekonstellationer utanför normen är viktig både för barn som själva lever i liknande familjekonstellationer men även för andra barn som inte gör det då deras världsbild e

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Nikolova, Lence, and Henrik Wermelin. "Mamma, pappa, barn : Regnbågsfamiljers upplevelse av barnavårdscentraler." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-142.

Full text

Abstract:

Antalet regnbågsfamiljer blir fler i Sverige och målet med folkhälsoarbetet är att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor. Kunskapsläget om regnbågsfamiljers upplevelser av vårdsammanhang i Sverige är eftersatt när det kommer till mötet med barnavårdscentraler. Med denna studie vill författarna öka kunskapen om hur regnbågsfamiljer upplever mötet med barnavårdscentraler. Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Författarna genomförde intervjuer med åtta vårdnadshavare till barn som för tillfället är inskrivna vid barnavårdscentraler i Boråssamt Göteborgsområdet. Regnbågsfamiljernas upplevelse av barnavårdscentraler innefattar flera positiva erfarenheter såsom trygghet med att få rätt vård samt hög delaktighet i vårdmötet för den icke-biologiska mamman. Bland de negativa erfarenheterna berättas genomgående om heteronormativa inslag främst i form av osynliggörande språkbruk. Informanterna uppger även att barnavårdscentraler har uppvisat ett konservativt genusperspektiv och bristande kunskap om regnbågsfamiljers sätt att skaffa barn. Ytterligare ett område som varit undermåligt är den visuella representationen av regnbågsfamiljer exempelvis i tidskrifter, filmer och affischer med mera. Dessa är områden som barnhälsovården bör inrikta sig på att förbättra. Regnbågsfamiljernas positiva och negativa erfarenheter av mötet med barnavårdscentralen påverkar deras känsla av utanförskap, vilket är det tema vi funnit som övergripande för vårt resultat.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Adriasola, Orellana Stefanía. "Regnbågen har många färger, så låt oss se dem alla! : Om förskolepedagogers attityder, normer och värderingar kring regnbågsfamiljer." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-21052.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to find out which attitudes, norms and values exists about lesbian, gay, bisexual, and transgender (LGBT) families in preschools. Based on five qualitative interviews with teachers that work at a LGBT-certified preschool and one that is active in their work with norm critical pedagogy. To be able to fulfil my purpose of this study I concentrated on why these teachers believed that it was of importance to counter society’s heteronormativity, to prevent discrimination and mistreatments towards children and their LGBT parents in preschool. I wanted to find out what the teachers thoughts were on the concept of what a family is and how the diversity of families is shown in the preschools material and pedagogy. When I analysed the results of my qualitative interviews I used queer theories that include heteronormativity and norm critical pedagogy. The interviews of the teachers showed that they thought it was of great importance to work with a norm critical pedagogy because they did not believe that society’s heteronormativity could or should rule in preschools. The assumption that the majority, to not say all of the children, come from nuclear families does not agree with the reality of many children in our society. To assume such thing can lead to discrimination and obscureness. The results of my study show that by reviewing your own norms and perceptions of normality, will allow you to work with a norm critical approach. It also gives you an awareness that will help you as an educator to make sure that more children and families feel that they are acknowledged and respected. The active choice of methods and materials in the preschool helps the teachers to ensure that the children can be seen and reflected on a daily basis. By questioning heteronormativity in preschool, teachers offer children more opportunities and presents different realities. It also helps them to develop measures to analyse the norms and not just assume that there is only one right way to live.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Berg, Frida, and Josefin Björck. "Vad är en familj? En studie om pedagogernas arbete och barns samtal om olika familjekonstellationer." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31256.

Full text

Abstract:

Vi har under vårterminen undersökt hur förskolor arbetar praktiskt med frågor kring olika familjekonstellationer samt hur barnen uttrycker sig om ämnet. För att få en tydlig bild av förskolans verksamhet, valde vi att observera deras miljö innan vi startade intervjuerna med barnen och pedagogerna. Vi har använt oss utav kvalitativ undersökning, då vi fört halvstrukturerade intervjuer med sex olika pedagoger samt fyra gruppintervjuer med barn. Frågeställningarna som vi använde oss utav är:Vad är en familj för barnen? Vad är pedagogers tankar om värderingar och normer, samt hur de arbetar för att få in det i förskolans verksamhet. Hur arbetar förskolan med likabehandling samt jämställdhet, och hur det avspeglas på barnen i förskolan. Efter dessa intervjuer analyserade vi svaren från barnen och pedagogerna, vi utgick från teorier som Piagets samt Foucault. Vi använde även annan tidigare forskning och andra teorier, som ni kan se i dessa kapitel. Under tiden av vår undersökning såg vi att förskolorna arbetar med våra frågeställningar, mer eller mindre. Skillnaderna vi såg var att barnen på de förskolorna som har jobbat mer aktivt med regnbågsfamiljer har en större förståelse för att det finns olika familjekonstellationer.
During the spring semester examined how nursery practitioners with questions about different family and how children express themselves on the topic.To get a clear picture of preschool, we chose to observe their environment before we started the interviews with the children and teachers. We have used out qualitative research when we brought semi-structured interviews with six teachers and four group interviews with children. The questions that we used out are:What is a family for the children? What are teachers' thoughts about values and standards, and how they are working to get it into preschool. How do preschool with equality of treatment and equality, and how it reflected on the children in the preschool.After these interviews, we analyzed the responses of the children and the teachers, we based theories of Piaget and Foucault. We also used other previous research and other theories, as you can see in these chapters.During the time of our survey, we saw that preschools are working on our issues, more or less. The differences we saw was that the children in the preschools who have worked more actively with rainbow families have a greater understanding that there are different family constellations.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Engman, Linda, and Fidde Gunnarsson. ""Dom säger att hans mamma är lebb" : En kvalitativ intervjustudie om barn som har homosexuella föräldrar." Thesis, Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-15491.

Full text

Abstract:

Denna uppsats syfte är att ta reda på om barn till homosexuella hämmas i det sociala, med det menar vi barnets utveckling av självkänsla, empati, ansvarskänsla och samspelet med andra. Vi ska även försöka ta reda på pedagogernas tankar om deras arbete angående detta i skolans verksamhet. Genom intervjuer har vi fått fram att föräldrar med yngre barn inte ser sina barn som några som kommer bli hämmade i framtiden, medan de föräldrar som har äldre barn, tillsammans med forskningen, påpekar att i situationer där barnen blir tvungna att söka nya kontakter kan det uppstå svårigheter. Pedagogerna påpekar även att det kan uppstå problem under perioden då barnen identifierar sig sexuellt.

Intervjuerna har skett med totalt tio personer, fem av dessa är homosexuella föräldrar och de andra fem är pedagoger som kommit i kontakt med regnbågsbarn ett begrepp som används för att förklara barn som lever tillsammans med homosexuella föräldrar, i förskolans/skolans verksamhet.

Resultatet av intervjuerna visade att föräldrarna och pedagogerna pekade på hur viktigt det är med öppenhet, både gentemot pedagoger i förskolan/skolan, andra föräldrar men speciellt mot barnen. Det visade sig även att pedagogerna har fördomar men att de är noga med att de inte försöker att påverkar barnen utan de bearbetar fördomarna själva eller tillsammans i sitt arbetslag.

Vi har kommit fram till att barn till homosexuella föräldrar inte hämmas mer än ett barn till heterosexuella föräldrar, dock ser vi att i vissa situationer kan det vara svårare att vara barn till homosexuella än till heterosexuella, men att det på samma gång inte behöver vara något negativt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Höglund, Sanna, and Caroline Nordén. ""Det är ju ganska så nytt det här med regnbågsfamiljer" : En kvalitativ studie om arbetssättet kring könsneutralisering och arbetssättet kring synliggörandet av homosexuella relationer på förskolan." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK. Förskolepedagogisk forskning, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-15414.

Full text

Abstract:

Syftet med den här studien är att undersöka förskollärares erfarenheter av arbetssätt kring könsneutralisering och arbetssätt som synliggör homosexuella relationer. Följande frågeställningar har formulerats: • Vilka uppfattningar har förskollärare kring sitt arbete med könsneutralisering? • Vilka uppfattningar har förskollärare kring sitt arbete med att synliggöra homosexuella relationer? För att besvara frågeställningarna har vi valt att göra en kvalitativ studie med semi-strukturerade intervjuer som metod. Studien bygger på intervjuer med tio förskollärare på två olika förskolor. Resultatet av vår studie visar att majoriteten av förskollärarna anser att förhållningssättet gentemot barnen är av stor vikt och är en grundläggande del i arbetet för könsneutraliseringen. Samtal med barnen kring könsneutralisering är viktigt i både spontana och styrda aktiviteter. De flesta förskollärarna är medvetna om hur de tilltalar respektive kön och menar att det är av stor betydelse. Materialet som finns att tillgå ska finns tillgängligt för alla barn oberoende av kön. Alla förskollärarna är överens om att spontana frågor från barnen gällande homosexualitet besvaras, men de uttrycker att det inte är något som de arbetar aktivt med då det inte är aktuellt i nuvarande barngrupper. Hälften av förskollärarna anser att det är viktigt att arbeta med att synliggöra homosexuella relationer. Den andra hälften tycker att barnen är för små för att förstå och inte har behov av sådan kunskap. Utbudet gällande material anser majoriteten är dåligt men de flesta är medvetna om att det finns att tillgå böcker etcetera. Alla de intervjuade tycker att det är av vikt att stärka alla barn oavsett vilken familjekonstellation de lever i.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Henrikson, Malin, and Camilla Sarelid. "Kanske, eventuellt, får jag vara förälder till mitt eget barn." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24584.

Full text

Abstract:

The purpose of this essay is to examine how same-sex couples experience the second-parent adoption process. To assist us, we have used our questions: how do the couples describe their experiences of the adoption process? Which are the couples’ stories about the experience of contact with the involved professionals? What are the opportunities and barriers for same-sex couples to start a family? How do the couples describe their experience of reactions from the community and society, and how do they think the future will look like for same-sex couples? This study has been achieved through a qualitative approach. The empirical data is based on seven semi-structured interviews with same-sex couples or pair members that want to or have had a second-parent adoption. The theory we have used for analyzing the results is phenomenology with focus on queer theory, heteronormativity, and power. We conclude that the couples’ experiences of the second-parent adoption process is that it is a long, time-consuming, and emotionally consuming process. They question why they have to go through with an adoption process. The couples think of it only as a legal security to their child. They have experienced varying treatment in the contact with professionals. The course of action has been different for all our seven couples: home insemination in Sweden, insemination at clinic in Denmark, and surrogacy in India. One clear result is that it is more difficult for gay men to start a family than for lesbians. The couples have mostly received positive responses and a lot of support from their surroundings. Despite that, they are worried about the negative view of homosexuality that is increasing in the world.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Wikström, Maria, and Anna Möllerstrand. "En familj är att man är bra ihop – en diskursanalytisk studie av regnbågsbarns prat om familj och tillblivelse." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-70367.

Full text

Abstract:

Denna studie kan placeras inom barndomsforskningen, där barn ses som aktörer vars röster förtjänar att tas på allvar. Syftet var att undersöka regnbågsbarns syn på familj, sin egen familj och tillblivelse. Intervjuer har genomförts med tolv barn i åldern fem till åtta år som alla var samboende med två mammor. En semistrukturerad intervjuguide användes och barnen ombads att måla sin egen och en annan familj. Barnens tal har analyserats utifrån en diskursanalytisk ansats. Resultatet visar att regnbågsbarnen pratar om familj utifrån relationella band, emotionell närhet, att man bor och gör saker tillsammans. Barnen visar en öppenhet inför olika familjestrukturer. Föräldrar beskrivs som omhändertagande och mammors och pappors funktion sägs vara likvärdig. Pratet om den egna familjen och mammorna präglas av positiva beskrivningar men utmanas i ett fåtal berättelser genom att teman av konflikt lyfts. Majoriteten av barnen pratar om pappor och beskriver dessa dels utifrån ursprung och dels utifrån en relationell mening. En del barns prat framstår förvirrat kring dessa två aspekter av pappor. Barnen uppvisar svårigheter att närma sig prat om tillblivelse och använder begreppen frö och ägg i olika utsträckning. Majoriteten av barnen som pratar om frö berättar att det kommer från en man. Regnbågsbarnens sätt att prata om familj är i linje med tidigare forskning om barns syn på familj. Barnens öppenhet inför olika familjestrukturer kan ses som ett uttryck för att rättfärdiga den egna familjekonstellationen, alternativt visar det på en realistisk spegling av samhällets mångfald vad gäller familjeformer. Svårigheterna att prata om negativa erfarenheter inom den egna familjen visar på det problematiska att gå emot en dominerande diskurs av familj som harmonisk. Regnbågsbarnens prat kring att mammor och pappor är samma sak skiljer sig från tidigare forskning om barns syn på föräldrar och hur detta kan förstås diskuteras i uppsatsen. Den förvirring som en del barns prat kring att i en mening ha en pappa och i en annan inte, kan visa på att barnen behöver få stöd i att hitta en fungerande diskurs om vad en pappa är och skillnaden på en relationell pappa och en donator.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Regnbågsfamilj'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles