Academic literature on the topic 'Rehabiliteringsprocessen'

<p>Syftet med denna studie var att förstå och beskriva upplevelser av delaktighet under rehabiliteringsprocessen. Studien utgick från fem intervjuer som utfördes hos personer som har varit långtidssjukskrivna och som har deltagit i olika rehabiliteringsinsatser. Intervjuerna bearbetades kvalitativ, textanalysen utfördes utifrån hermeneutisk teori och metod. Frågeställningen var inriktad mot klienternas upplevelse av delaktighet under rehabiliteringsprocessen. Resultatet visade att delaktighet har förekommit vid rehabiliteringen, men begreppet har olika ansikten. Det konstaterades att motivation är nära förknippad med graden av engagemang i olika rehabiliteringsaktiviteter. Även handlingsutrymme och inflytande i de beslut klienterna har deltagit i har spelat roll för individens delaktighet. Vidare alla klienter hade en hög grad av tillhörighet/ samhörighet.</p><br><p>The purpose of this study was to understand and describe the experiences of the participation during the rehabilitation process. The study started out from five interviews with persons who have been long term sick and who have taken part in different rehabilitation programs. The interviews were worked up by a qualitative method, the analysis of the text were made by a hermeneutic theory and method. The question of the study was directed towards the clients' experiences of involvement during the rehabilitation process. The result showed that the clients have felt an involvement in the rehabilitation process, but the concept has different faces. It has been established that motivation is close related to the level of commitment of different activities of the rehabilitation. The ability to private action and influence in the decisions where the clients were involved has also played a part for the participation of the individual. Furthermore all clients had a strong sense of belonging.</p>

<p>Debatten om sjukskrivningar och ohälsan i landet är något som ständigt rapporteras om i media. Olika lösningar för hur man ska gå tillväga med att få de som är sjuka tillbaka till arbete, samt hur man ska göra för att förebygga ohälsan på arbetsplatserna. Syftet med mitt arbete är beskriva hur rehabiliteringsprocessen ser ut utifrån det regelverk som vi har idag. Samtidigt ger jag en viss tillbakablick för att kunna utreda rehabiliteringsprocessen. Jag har i mitt arbete valt att utgå från att den som är sjukskriven har anställning, vilket leder till att huvudaktörerna i mitt arbete är Arbetsgivaren, arbetstagaren och Försäkringskassan.</p><p> </p><p>Försäkringskassan är den aktören som har det övergripande ansvaret i att samordna och utöva tillsyn över rehabiliteringsprocessen. Det innebär att det är Försäkringskassan som ska vara spindeln i nätet som får alla trådar att strålar samman i syfte att utforma den bästa planen för den sjukskrivne att återgå till arbete. Samtidigt har försäkringskassan ansvar i att göra bedömning av arbetstagaren efter vissa tidsramar för att pröva om de kan utföra någon form av arbete.</p><p> </p><p>Arbetsgivaren är den aktör som har huvudansvaret vad gäller rehabilitering på den egna arbetsplatsen. Jag har beskrivit vad som gäller både i förebyggande syfte samt vilket ansvar som arbetsgivaren har när personen väl är sjukskriven, och vilka rättigheter samt skyldigheter arbetsgivaren har. Allt från att skaffa hjälpmedel, omplacering och sista alternativet, nämligen avsluta anställningen.</p><p> </p><p>Arbetstagaren är den person som alltid ska stå i fokus i rehabiliteringsprocessen. Hon eller han har vissa skyldigheter att lämna uppgifter till försäkringskassan och att aktivt delta i de program som man gemensamt genom en rehabiliteringsplan har satt upp.</p><p> </p><p>Rehabiliteringsprocessen är en tidsbegränsad process där målet är att den som är sjuk ska kunna återgå till arbete och försörja sig själv. Den rättliga resan börjar här.</p>

<p>The background to the thesis is the high rate for sickness absence in Sweden since the end of the 1990s. In an international perspective, the Swedish sickness absence appears exceptionally high. This can appear paradoxical bearing in mind the high standard of living and the high average length of life in Sweden, and there is much to indicate that complex causal correlations are involved.</p><p>The overall aim of the thesis is to study and analyse the return to work or transition to disability pension, for persons on long-term sick leave from their own perspective. The focus of the thesis is the individual in a social context.</p><p>The theoretical frame of reference is within medical sociology and is about sickness concepts and models and on medicalisation. The concept of work capacity is also taken up based on the concepts of disability and impairment.</p><p>The empirical material consists of four studies. Two of these are qualitative interview studies with women. One of them (I) is about Greek women who have been granted Swedish disability pension. The aim of this study is to find explanations why such a large number of Greek women have become disability pensioners in Sweden. The analysis indicated some important factors: the doctors, the family and the social insurance system. The women had unclear psychosomatic complaints, which had been medicalised. The other qualitative study (IV) concerned women who after sick leave and rehabilitation succeeded in returning to work. It was seen to be strong and stubborn women who had to struggle to get back to working life. They had also been well taken care of in rehabilitation.</p><p>The other two studies (II and III) are quantitative, prospective cohort studies with persons on sick leave with unspecified back and neck complaints. One main aim of one study (III) was to investigate the importance of motivation for rehabilitation and return to work. Two specially designed forms were used. It was seen, among other things that the forecasts of the person on sick leave on return to work coincided quite well with a follow-up two years later. One important result was that those who had undergone rehabilitation measures had returned to work to a much lesser extent than those who had not.</p><p>Overall, the results showed the importance of listening to the individual and taking their own assessments of obstacles and possibilities in the rehabilitation process into consideration. The results in study III indicated that rehabilitation had not been sufficiently effective and in many cases did not lead to a return to work.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att ur fem långtidssjukskrivnas perspektiv studera arbetsledarens betydelse i en rehabiliteringsprocess. I studien har en kvalitativ, hermeneutisk metod använts, då avsikten var att försöka ta vara på och förstå andra människors upplevelser och erfarenheter, något som svårare låter sig mätas med kvantitativ metod. Hermeneutik handlar om människors verklighet och hur de, inom ramen för denna verklighet, tolkar och förstår omvärlden. Fem långtidssjukskrivna kvinnor har delat med sig av sina upplevelser och deras berättelser gav oss mycket värdefull information, som också svarade mot studiens syfte. Resultatet visade att arbetsledaren har betydelse, men kanske inte i den utsträckning och form som man i litteratur förespråkar och som vi innan trodde. Respondenternas berättelser vittnade om att arbetsledaren framförallt har en viktig funktion att fylla då det gäller tidig upptäckt i insjuknandefasen, att hålla kontakt under frånvarofasen samt att följa upp efter återgången till arbetet. Ur intervjuerna framgick även att arbetsledarens förhållningssätt och kunskap påverkar dennes agerande i rehabiliteringsprocessens alla aktiviteter.</p>

Syftet med studien är att undersöka upplevelsen av rehabiliteringsprocessen ur ett psykologiskt perspektiv hos elitsatsande handbollsungdomar vid en idrottsskada. För att besvara detta syfte fokuserar studien på respondenternas upplevelse- och hantering av rehabiliteringsprocessen ur ett psykologiskt perspektiv samt vilken betydelse det sociala stödet har för deras rehabiliteringsprocess. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer och empirin analyserades med hjälp av Self-determination Theory. Resultatet indikerar att rehabiliteringsprocessen upplevs som väldigt lång, tråkig och jobbig vilket skapar frustration. Det sociala stödet som innebär familj, vänner, tränare och lagkamrater upplevde respondenterna som väldigt betydelsefullt för deras välbefinnande och motivation. De värderade sin familj som det absolut största och mest betydelsefulla sociala stödet för sin rehabiliteringsprocess. Respondenterna hanterade rehabiliteringsprocessen genom att sätta upp olika mål som fick dem bli motiverade till att genomföra sin rehabilitering. Ett annat hanteringssätt var visualisering och användning av mentala bilder. De upplevde att målsättning och visualisering var det bästa sättet för dem att ta sig igenom sin rehabilitering. Slutsatsen i den rådande studien är att vid en idrottsskada påverkas idrottaren inte bara fysiologiskt utan även psykologiskt. Skadan medför olika psykologiska responser och ju allvarligare skadan är och ju mer fysiologiskt begränsade idrottaren blir desto mer påverkar skadan dem psykologiskt. Vidare visar studien på att det sociala stödet har en betydande roll för rehabiliteringsprocessen ur ett psykologiskt perspektiv. Emotionellt stöd från familj och lagkamrater samt informativt stöd från en sjukgymnast gör det lättare för idrottaren ta sig igenom rehabiliteringsprocessen på ett framgångsrikt sätt.

Bakgrund: I Sverige uppkommer varje år runt 100 000 idrottsskador som kräver vård. Idrottsskador förekommer i stor utsträckning inom truppgymnastik, den största disciplinen inom svensk gymnastik. Fysioterapeutens roll i rehabilitering av idrottsskador syftar till att stödja läkningsprocessen men också till att försöka minimera de negativa följderna som en eventuell skadefrånvaro kan innebära, ur ett såväl fysiologiskt som psykosocialt perspektiv. Det finns i studieförfattarnas vetskap inga studier om truppgymnasters upplevelse av rehabiliteringsprocessen trots att detta är en idrott med helt unika krav. Syfte: Syftet med studien var att undersöka truppgymnasters upplevelser av rehabiliteringsprocessen för återgång till idrott efter skada. Metod: Kvalitativ deskriptiv design med semistrukturerade intervjuer. Sex tidigare skadade truppgymnaster som var aktiva på SM-nivå inkluderades i studien. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes som analysmetod. Resultat: Analysen resulterade i arton underkategorier indelade i fem kategorier: Tankar och känslor under rehabiliteringstiden, Utmanande faktorer vid genomförandet av rehabiliteringen, Omständigheter som påverkade genomförandet av rehabiliteringen positivt, Fysioterapeutens förmågor och insatser och Stödet från den sociala omgivningen. Slutsats: Resultatet i den här studien pekar på att såväl fysiska, psykologiska som sociala faktorer kan påverka upplevelsen av rehabiliteringsprocessen hos skadade truppgymnaster.<br>Background: Approximately 100 000 sport injuries that require medical care, occur in Sweden every year. Sport injuries are common in teamgym, the gymnastics discipline with the largest number of members in Sweden. In rehabilitation the physiotherapist´s role is to support the healing process and minimize negative consequences following injury absence, considering both physical and psychosocial aspects. According to the authors knowledge no study exists that examine teamgymnasts’ experience of the rehabilitation process, even though the sport has unique demands.  Aim: To explore teamgymnasts’ experience of the rehabilitation process in returning to sport after injury. Method: Qualitative descriptive design. Semistructured interviews were conducted. Six previously injured teamgymnasts competing at national level were included. Qualitative content analysis with inductive approach was used to analyze the data. Results: The analysis resulted in 18 subcategories devided into five categories: Cognitions and emotions during rehabilitation, Challenging factors during the performance of rehabilitation, Circumstances that positively influenced the performance of rehabilitation, Abilities and contributions of the physiotherapist, Support from the social environment.  Conclusion: The results of this study indicate that both physical and psychosocial factors may influence the experience of the rehabilitation process among injured teamgymnasts.