Academic literature on the topic 'Rekommendationer'

Artikeln granskar Skolverkets rekommendationer och råd om att använda normkritik och normkritisk pedagogik i arbetet med att främja lika villkor samt förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier i skola och förskola. Med utgångspunkt i en poststrukturalistisk förståelse av policy och politisk styrning analyseras Skolverkstexter mellan 2009 och 2014 med hjälp av Carol Bacchis och Susan Goodwins analysmetod ”What’s the problem represented to be” (WPR). Resultatet visar att normkritik ofta framställs som en ”teknik” som ska ”införas” och att det både är ”lätt” och ”enkelt” och normkritik beskrivs som ett ”vaccin” mot diskriminering. Det problem som konstrueras och tas för givet i texterna är att lärare och elever är omedvetna om de normer som existerar och att skapa medvetande om normer blir därför en viktig metod (teknik). Det underliggande förgivettagandet är att alla, såväl lärare som elever, har samma intresse av att omvandla diskriminerande normer liksom att de har samma syn på vad som är diskriminerande normer. Därmed synliggörs inte maktrelationer eller ojämlika strukturella villkor.

I det svenska klarspråksarbetet har råd och riktlinjer för språket hittills varit anpassade för olika typer av traditionellt skriftspråkliga och monologiska texter, såsom informationstexter och beslutsbrev. Den nya typ av skriftlig kommunikation i olika digitala forum som börjar bli vanlig ställer krav på nya typer av råd och rekommendationer. För att veta mer om vilka råd och rekommendationer som ska utformas behöver vi dock veta mer om vad som faktiskt försiggår i sådana forum, och vilka kommunikationsproblem som kan uppstå. Artikeln bygger på en undersökning av interaktionen i ett internetforum på en svensk kommuns hemsida. Analysen visar att kommunikationen kännetecknas av en stark betoning av den relationella funktionen från kommunföreträdarnas sida, och denna ”trevlighet” fungerar av allt att döma väl. En utmaning verkar dock vara konflikten mellan vardagsvärld – här och nu – och regelstyrd myndighetsvärld, men analysen visar också att det inte nödvändigtvis är så enkelt att enskilda endast vill veta vad som gäller ”här och nu”.Summary In the ‘Plain Swedish’ effort, advice and guidelines have mostly focused on traditional written and monologic texts. This paper presents some results from a survey of the interactions between government employees and citizens in a Swedish municipality’s online forum, where citizens are invited to ask questions and seek advice. The findings represent a first step towards developing advice for written communication in the digital forums that are used by authorities to provide citizen services. The analysis shows that communication in the forums was characterised by a strong emphasis on the relational function or, in other words, on the relationship between the communicators manning the forum and the citizens. Seemingly, a focus on ‘niceness’ enabled the interactions to run relatively smoothly. One challenge, however, arose from the conflict between citizens’ life-world perspective and the rule-controlled government world. Citizens wish to find practical solutions to their problems in the here and now, and conflicts may occur when a specific question or request is simply answered by quoting the relevant regulation. The analysis, however, also shows that citizens were, in some cases, interested in knowing the underlying rules and regulations. This paper concludes by discussing the actual advantages of online forums for government-citizen interactions where repair in communications is possible.

När covid-19-pandemin nådde Sverige mobiliserade kvinnojourerna snabbt eftersom de visste vad en nedstängning av samhället skulle kunna betyda för kvinnor och barn som lever under hot och med våld i sina hem. På kort tid kom myndigheternas rekommendationer om att arbeta hemma, upprätthålla social distans och undvika resor att minska möjligheterna till rörlighet. Detta gjorde det särskilt svårt för kvinnor som levde under hot och kontroll att komma i kontakt med myndigheter och kvinnojourer. Syftet med denna artikel är att förstå hur relationen mellan samhället och kvinnor som är utsatta för hot och våld i hemmet under pandemitider ser ut. Analysen utgår från en teoretisk modell för ”det immunitära livet”, för att förstå förhållandet mellan individ och samhälle. Studien består av telefonintervjuer som genomfördes våren 2020 med personal vid fem olika kvinnojourer. Ett viktigt resultat i studien är att misshandlade kvinnor under pandemin riskerar att berövas möjligheterna att skapa viktiga relationer med samhället, något som exempelvis kvinnojourer annars möjliggör.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om människors oro över coronapandemin i Sverige. Vi använder enkätdata (n=3 040) för att studera 1) hur utbredd oron är, 2) vad den mer konkret består i, 3) hur den varierar mellan olika demografiska och socioekonomiska grupper, 4) huruvida oron kan förklaras av faktorer som personlighet, livsåskådning, tillit och riskuppfattningar, samt 5) vilka konsekvenser oron får för människors sociala kontakter, livskvalitet, beteenden och åsikter om samhällets åtgärder för att minska smittspridningen. Resultaten visar att det finns en utbredd oro över coronapandemin i Sverige och att denna främst bottnar i en oro för den egna eller familjemedlemmars hälsa. Dessutom varierar oron mellan grupper: framför allt äldre personer men även kvinnor och låginkomsttagare uppvisar jämförelsevis en högre grad av oro. Det finns ett flertal faktorer som förklarar den upplevda oron, men särskilt riskuppfattningar förklarar en stor andel av variationen mellan individer samt skillnader mellan olika grupper. De som oroar sig mer uppger också att de i större utsträckning följer myndigheternas rekommendationer och har minskat sina sociala aktiviteter samt upplever en försämrad livskvalitet under coronapandemin.

Den finländska klarspråkskampanjen vill uppmuntra myndigheter att göra klarspråkssatsningar och att visa exempel, vara förebilder och presentera lyckade resultat. I kampanjen deltar sju pilotmyndigheter och deras åtgärder presenteras på kampanjens webbplats. Via tävlingen ”Den bästa framgångsberättelsen” vill kampanjen också föra fram exempel på nya metoder som myndigheterna har tagit i bruk för att förbättra sitt skrivande. Metoderna representerar mjuk makt (se Josehp Nye), medan hård makt skulle innebära att staten använde lagar eller föreskrifter för att påverka myndigheternas beteende. Båda former av makt behövs emellertid om myndigheterna ska styras till att följa rekommendationerna i det nya handlingsprogrammet för ett klarare myndighetsspråk. SummaryThe Finnish Government’s Plain Language Campaign (2014-2015) encourages government agencies to improve their texts and communication by presenting free plain language tools and good practice on its website. Examples are given by the campaign’s seven pilot agencies, whose plain language projects can be followed on the campaign website. A competition for best practices is another way to disseminate new ways of achieving clear texts and proper communication. These methods may be said to represent soft power (cf. Joseph Nye), but hard power is also necessary: permanent structures must be put in place by legislation or administrative decisions. In the end, it is hard to tell which tool is the more efficient. If writing practices are to be changed, there must be a desire to do better, and that is more likely to be stimulated by using soft power.

I dagens samhälle är maskininlärning en metod som blir allt mer populär för att lösa olika problem som företag ställs inför världen runt. Många företag har berg av lagrad data som inte används till någon nytta. Den datan kan användas på många olika sätt för att göra förbättringar inom företagen. Ett av sätten är maskininlärning, det har blivit mer och mer populärt för att skapa rekommendationer. Det här projektets syfte är att skapa ett bevis på konceptet att en maskininlärningsmodell är kapabel att ge rekommendationer baserat på historisk data. Projektet kommer vara riktlinjer för hur Centrala Studiestödsnämnden (CSN) ska fortsätta med maskininlärning som ett alternativ till manuella rekommendationer. Det uppnås genom att determinera vilken data som ska användas, förstå datan som används och välja en algoritm som passar den datan. Sedan kan algoritmerna användas för att skapa maskininlärda modeller som kan testas i diverse olika sätt för att se vilken som passar ändamålet. Två modeller skapas med olika algoritmer som båda passar uppgiften. Modellerna testas genom praktiska och teoretiska test. Resultatet visar att algoritmerna är liknande i deras predikterade rekommendationer men har en del variation.
In today's society machine learning is a growing method to solve certain problems faced by companies worldwide. Many companies have mountains of stored data that are not being utilised. This data can be used in numerous ways to make improvements within these companies. One of the ways is machine learning, it is used more and more these days to generate recommendations. This project's purpose is to make a proof of concept of a machine learning model capable of giving recommendations based on historical data. This proof of concept will serve as guidelines to Centrala Studiestödsnämnden (CSN) in how they should approach machine learning as an alternative to manual recommendations. This is achieved by determining what data is to be used, understanding the data selected and then picking an algorithm suitable for that data. Then the algorithms will be used to create machine learned models which will be tested in various ways to see which works best for the task at hand. Two models are created with different algorithms that both fit the purpose. The models are tested through practical and theoretical tests. The results show that the algorithms are similar in which predicted recommendations they give but have slight variation.

I samhället finns många verksamheter där avancerad teknik och människor skapar komplexa system som förväntas fungera på ett säkert sätt. Som en del av det arbete mot förbättrad säkerhet som ständigt pågår i dessa system kan olyckor som inträffat bli föremål för en utredning. Statens Haverikommission har som uppgift att utreda olyckor inom bland annat transportdomänerna med avsikten att klarlägga händelseförlopp och orsak till en händelse samt att beskriva resultaten i en rapport. Som ett medel för att förbättra säkerheten kan rekommendationer lämnas till respektive tillsyns- eller säkerhetsmyndighet med avsikten att fungera som underlag för beslut om lämpliga åtgärder för att om möjligt förhindra att en liknande olycka ska inträffa i framtiden.

Det är viktigt att en olycksutredning sker på ett rationellt och systematiskt sätt så att olycksredovisningen inte snedvrids av förutfattade meningar eller favorithypoteser. Teorier gör gällande att utredare har egna olycksmodeller, d.v.s. sätt att se på olyckor och deras uppkomst. Denna olycksmodell stöder utredaren och påverkar olika beslut som fattas under utredningens gång.

Studien som ligger till grund för denna uppsats har undersökt hur utredare på Statens Haverikommission skapar sig en uppfattning om vilka åtgärder som bäst förebygger olyckor i en verksamhet utifrån resultaten av en utredning. Ett särskilt fokus lades på frågan hur utredare bedömer en rekommendations förmodade effektivitet.

Metoden som användes under studien bestod av litteraturstudier samt sju semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades kvalitativt och resultaten jämfördes sedan med teorier ur tidigare forskning.

Under studien identifierades ett antal kriterier som utredarna ansåg kunde öka rekommendationens möjlighet att få en säkerhetshöjande effekt om de uppfylldes. Huvudsakligen utgjordes dessa av att kostnaden bör vara i rimlighet med säkerhetsvinsten, rekommendationen bör peka på ett problem som tillsynsmyndigheten sedan får lösa, vara systempåverkande, motiveras så att mottagaren förstår och accepterar problemet, vara anpassad efter mottagarens säkerhetsmognad, vara tillräckligt generell för att fånga upp liknande olyckor och tillräckligt specifik för att mottagaren ska förstå problemet, ej skapa sidoeffekter, vara möjlig att avgöra om den är implementerad, vara välformulerad och begriplig.

Detaljhandeln i fysiska butiker är utsatt av konkurrens från en betydligt mer innovationsrik e-handel och har därför ett behov av att vidareutvecklas. Ett sätt för detaljhandeln att utvecklas är att utnyttja tekniker som visats fungera bra inom e-handeln. Rekommendationssystem som ger rekommendationer till sina användare har nått stora framgångar och används av i stort sett alla företag inom e-handeln. Den mest använda tekniken för att ta fram rekommendationer kallas för collaborative filtering. Inom detaljhandel används dock inte detta i någon större utsträckning. Det finns därför förhållandevis lite kunskap om vad kunder anser om rekommendationer i butik. Syftet med studien är därför att utvärdera hur ett rekommendationssystem baserat på collaborative filtering presterar i en fysisk butik. Utvärderingen sker genom att mäta träffsäkerheten på rekommendationerna kunder får i en butik samt vad kunderna anser om dessa. Studien ämnar även att ta reda på hur kunder förhåller sig till automatiska rekommendationer i butik. I studien används två forskningsmetodiker för att uppnå dess forskningsmål. Design science har tillämpats för att utvärdera hur ett rekommendationssystem baserat på collaborative filtering presterar i en fysisk butik. En prototyp baserat på collaborative filtering utvecklades för att generera rekommendationer. Prototypen användes sedan i ett användartest som genomfördes i en butiksmiljö. För att belysa hur kunder förhåller sig till automatiska rekommendationer i butik användes en enkätundersökning som utfördes i samband med studiens användartest. Studiens resultat visar att prototypen gav rekommendationer med en hög träffsäkerhet där deltagarna upplevde rekommendationerna som bra och relevanta. Resultaten visar även att deltagarna i studien var positivt inställda till att få rekommendationer i butik. Detta leder till slutsatsen att rekommendationssystem baserat på collaborative filtering kan prestera väl i butiker vilket ger en indikation om att detta kan vara ett sätt för butiker att vidareutveckla handeln.
Retail stores are challenged by competition from the more innovative retailers in e-commerce and thus needs to adapt and evolve in order to stay competitive. This could be accomplished by using technology which has been proven successful in e-commerce. Recommender systems that produces recommendations to its users has been used successfully and is used by essentially all businesses involved in e-commerce. The most common method employed in these recommender systems is called collaborative filtering. Recommender systems have however not yet found its way into retail stores to a greater extent. This has led to a gap in knowledge regarding customer’s opinions of recommendations in retail stores. The purpose of this study is therefore to evaluate how recommender system based on collaborative filtering performs when used in retail stores. The evaluation is performed by measuring the accuracy of the recommendations a customer receives in a retail store as well as what the customer thinks of the recommendation. This study also intends to explore and shed light on people’s opinions concerning automatic recommendations in retail stores. Two different research methods have been used in this study. Design science is being used in order to evaluate how a recommender system based on collaborative filtering performs when used in retail stores. A prototype based on collaborative filtering was developed in order to generate recommendations. The prototype was then used in a user-test taking place in a retail-like environment. In order to shed light on people’s opinions regarding automatic recommendations in retail stores a questionnaire was handed out to the participants in conjunction with the user-test. The results of the study show that the prototype could produce high accuracy recommendations where the participants perceived the recommendations as good and relevant. The results also show that the participants of the study have positive attitude and were in favor of receiving automatic recommendations in retail stores. This leads to the conclusion that recommendations based on collaborative filtering could indeed perform well in retail stores. This indicates that recommender systems using collaborative filtering is one possible way for retail stores to evolve their business.

Några ändamål med styrketräning kan vara muskelhypertrofi, ökad muskelstyrka, sportspecifik förbättring eller rehabilitering. Vid träning för hypertrofi kan den metaboliska stressen vara en viktig faktor och på samma vis är intensiteten en av de viktigaste variablerna då individen tränar för ökad muskelstyrka. Volym och intensitet är centrala styrketräningsvariabler i ett träningsprogram och det är viktigt att träningsprogrammet varieras. C-uppsatsen är utformad som en litteraturstudie och är baserad på vetenskapliga artiklar och tryckt litteratur. Dessa artiklar är hämtade från databasen Pubmed och tidsskriften Journal of Strength and Conditioning Research. Materialet sammanställdes och jämfördes mot varandra. Vid träning för muskelhypertrofi rekommenderas att en nybörjare tränar med ett repetitionsantal på 8 - 12 repetitioner med 1 - 3 set. En intensitet på 60 - 85 % av 1RM rekommenderas och en träningsfrekvens på 2 - 3 dagar i veckan. Då nybörjare tränar för att öka i muskelstyrka rekommenderas 1 - 3 set per övning och ett repetitionsantal på 8 - 12. Intensiteten bör ligga på 60 - 70 % av ett 1RM med en träningsfrekvens på 2-3 dagar i veckan. Vid träning för muskelhypertrofi rekommenderas 1 - 12 repetitioner för vältränade individer, detta i samband med periodisering. Antal set rekommenderas variera mellan 1 - 6 set och intensiteten bör ligga på 67 - 100 % utav 1RM. Träningsfrekvensen rekommenderas ligga mellan 2 - 4 dagar i veckan. Vid träning för muskelstyrka rekommenderas 3 - 12 repetitioner med 4 set eller mer per övning. Intensiteten bör ligga på 70 - 85% av 1RM med en träningsfrekvens på 2 - 4 dagar i veckan. Litteraturstudiens resultat visar att det finns många olika rekommendationer. Det finns alltså inget träningsprogram som passar alla. Med detta sagt menar vi att varje individs träningsprogram bör vara anpassat efter individens mål och förutsättningar. För att se vad som passar individen bör denna testa sig fram för att hitta sitt optimala träningsupplägg.

Masskonsumtion har lett till att konsumenter idag står inför många fler val än vad de någonsin har gjort. Eftersom det finns så mycket att välja mellan uppstår ibland “choice paralysis” eller analysförlamning, vilket innebär att en konsument avstår från ett köp på grund av för många valmöjligheter. Enligt Nilsson (2016) har intresset för konsumenters beslutsfattande och beteende ökat i ett par decennier, inom forskningen.Syftet med arbetet var att genomföra ett experiment för att förklara om rekommendationer kan minska risken för analysförlamning. Det finns enligt författarna ett gap mellan människors ökade valmöjligheter och förmågan att hantera dem som kan fyllas med rekommendationer. Det är relevant att bevisa om rekommendationer påverkar människors beslutsamhet när de gör ett val. I detta fall isolerades rekommendationerna och det kontrollerades om de är en bidragande faktor till ett val. Metodologiskt innebar detta att det var av vikt att genomföra ett experiment som kunde mäta rollen av rekommendationer i relation till analysförlamning. Arbetet var explorativt eftersom det hade en undersökande form. En hypotetisk-deduktiv abstraktionsnivå användes för uppsatsen för att pröva teoriers riktighet efter utförandet av experimentet. För datainsamling samt analys av experimentets resultat valdes en kvantitativ metod. Författarna sökte att fånga, inte bara människors handlingar, utan även tolka dessa handlingars innebörder.Resultatet från arbetet visade att människor anser att ett val är lättare att göra genom att använda sig av rekommendationer, vilket leder till en förminskad risk till analysförlamning eftersom rekommendationer kan skapa vissa gränser samtidigt som de tillåter “gränslösa” valmöjligheter. Rekommendationerna kan “ge människor ett antal meningsfulla alternativ”. Genom avgränsning, som exempelvis med hjälp av människors preferenser eller snittbetyg, kan de meningsfulla alternativen anpassas för varje människa samtidigt som det totala antalet valmöjligheter förblir detsamma. Resultatet visade även på att rekommendationer i form av betyg påverkar människors val. Vid användning av rekommendationer blir människor påverkade av vad andra människor tycker och anpassar sig, medvetet eller omedvetet, till vad andra tycker.Nyckelord: rekommendationer, analysförlamning, valmöjligheter, konsumtion, konformitet, ansvar och förväntningar.
Mass consumption has led consumers to face many more choices than they ever have. Since there is so much to choose from, it sometimes can happen that "choice paralysis" occurs, which means that a consumer refrains from a purchase due to too many choices. According to Nilsson (2016), interest in consumer decision-making and behavior has increased for a couple of decades, in the research field.The purpose the work was to conduct an experiment to explain whether recommendations can reduce the risk of choice paralysis. The authors believe that there is a gap between people's increased choices and the ability to handle those choices. This lead to the belief that this gap can be filled with recommendations. It is relevant to prove whether recommendations affect people's ability to choose when making a choice. In this case the authors wanted to isolate recommendations and control whether they can be a contributing factor to a decision between choices. Methodologically, this means that it was important to carry out an experiment that could measure the role of recommendations in relation to choice paralysis. The study had an exploratory form where the goal was to explore the field of choice paralysis and recommendations. The Hypothetico-deductive abstraction level was used for our essay to test the correctness of theories after the experiment. For both data collection and analysis of the result from the experiment, a quantitative method was chosen. The authors sought to capture, not only human actions, but also to interpret the meaning of these actions.The results of the research showed that people feel that a decision is easier to make using recommendations, which lead to a conclusion that recommendations reduced the risk of choice paralysis because they create certain boundaries while allowing "boundless" choices. Recommendations can "give people a number of meaningful alternatives". By delimiting, for example, using human preferences or average grades, the meaningful options can be customized for each person, while the total number of choices remains the same. The results indicate that recommendations in terms of grades affect the choices of people. With the use of recommendations, people are influenced by what other people think and adapt, consciously or unconsciously, to what others think.Keywords: recommendations, choice paralysis, choices, consumption, conformity, responsibility and expectations.

Vid sökning på internet via en webbläsare finns en mängd tredjepartsaktörer aktiva som samlar in information om användarens beteende. Det saknas idag en transparens gentemot användaren om vilka aktörer, vilken information och vad informationen används till. Genom simulerad surfning undersöks vilken utsträckning datainsamling sker. I studien undersöks de i dagsläget största aktörerna och deras respektive informationshantering. Studien visar på fem stora tjänster inom rekommenderat material och data-analys varav två företag undersöks vidare. Företagens informationshantering analyseras i uppsatsen utifrån respektive företags sekretessavtal. Undersökningen visar att en stor datainsamling sker utan att det är uppenbart för användaren.
When searching on the Internet via a web browser there is a variety of third-party actors active that collects information about the user’s behavior. Today, there is a missing transparency for the user about the actors, what information is gathered and what the information is used for. By simulating web browsing the extent of data collecting is researched. This study examines the current situation of major actors and their respective information. The study revealed five major services within recommended materials and data analysis. Two companies were investigated further. These companies are analyzed in the article based on each company’s privacy policy. The study shows that a lot of data is being gathered without it being obvious to the user.

Människor fattar varje dag olika beslut. Dessa beslut sker oftast under situationer med osäkerhet, där sannolikheterna och konsekvenserna inte är kända. Med den nya tekniken och ständiga samhällsutvecklingen ställs människor inför beslut i allt mer komplexa situationer. Det finns därför en efterfrågan på beslutsstöd till människor. Ett av dessa beslutsstöd som har utvecklas är med hjälp av artificiell intelligens (AI) och då i form av AI-rekommendationer. Dessa AI-rekommendationer finns redan i situationer som exempelvis i trafiken, sjukvården och finansmarknaden. Det som dock inte har undersökts är hur AI-rekommendationer faktiskt påverkar det mänskliga beslutsfattandet, vilket denna studie syftade till att göra. Studien genomfördes genom ett osäkerhetstest på deltagare som antingen fick rekommendationer från en AI (N=99) eller rekommendationer från en människa (N=85). Det som undersöktes var om det fanns någon skillnad mellan hur människor tar beslut och i deras informationsinsamling, samt i människors säkerhet till sina beslut beroende på om de fick rekommendationer från en AI eller människa. Vidare undersöktes hur AI och mänskliga rekommendationers stödjande och motstridiga information påverkar det mänskliga beslutsfattandet samt människors säkerhet till sina beslut. Slutligen undersöktes om det fanns ett samband mellan människors generella attityder mot AI till deras beslutsfattande, informationsinsamling och säkerhet till sina beslut. Studiens resultat både bekräftar och dementerar tidigare forskning. Framtida forskning bör därför fortsätta undersöka AI-rekommendationers påverkan på det mänskliga beslutsfattandet för att de ska kunna användas på bästa sätt och då samtidigt förhoppningsvis fortsätta utveckla samhället.

The use of insecure networks -such as the Internet- to send and receive information has made the need for preventing unauthorised people reading it yet more important. One of the easiest way to do this is through public key cryptography. However, the problem with this solution is how to tie a specific public key to a certain subject. This is solved by letting a trusted third party issue a certificate that holds, as a minimum, the name of the subject and the subject's public key along with the issuer's digital signature on the information. The rules we make for issuing, revoking and verifying of certificates and the entities that are being used to do so are called PKI - Public Key Infrastructure. In this thesis we shall se what PKI really is in a more detailed way and which entities it constitutes of. We will also investigate some of the areas in which we could make use of it, for instance secure e-mail and virtual private networks. Next, we will look into some of the drawbacks with PKI and what you should think of in order to aviod these. Finally, we'll give recommendations for the implementation itself. As for the theory of cryptography, the basics is presented to the interested reader in a separate appendix.

OKG AB äger de tre kokvattenreaktorerna Oskarshamn 1, 2 och 3. Kärnkraftverket ligger i Simpevarp norr om Oskarshamn. Examensarbetet har utförts på Oskarshamn 1 inom ett projekt som kallas CEM. Oskarshamn 1 togs i drift 1972 och kan leverera en elektrisk effekt på 491 MW.

Examensarbetet behandlar underhållsaspekter som bör tas hänsyn till vid projektering och konstruktion av det nya automatiskt gasturbinsäkrade 6,3 kV ställverket i system 642. Ställverket är huvudfördelningsställverk inom Oskarshamn 1 och ska bytas ut på grund av hög ålder samt brist på reservdelar.

I syfte att uppnå hög driftsäkerhet och tillgänglighet för det nya ställverket har aspekter som förbättrar dess funktionssäkerhet, underhållsmässighet och underhållssäkerhet specificerats. Förslag på ny lastfördelning samt uppställning av ställverkets fack ges också.

Resultatet av examensarbetet är de framtagna underhållsaspekter som kan tillämpas vid projektering och konstruktion av ställverket. De viktigaste underhållsaspekterna som tagits fram är att utrustningen ska vara personsäker, det ska finnas tillräckligt med utrymme i facken för att kunna utföra underhållsarbete samt att fullständig dokumentation ska levereras samtidigt som utrustningen. Ett förslag till ny lastfördelning av ställverkets belastningar har utförts utifrån en teknisk specifikation. Förslaget på uppställning av ställverkets fack tyder på att tillräckligt utrymme finns i befintliga ställverksrum.

OKG AB is the owner of the three boiling water reactors Oskarshamn 1, 2 and 3. The nuclear power plant is located in Simpevarp north of Oskarshamn. The thesis has been carried out at Oskarshamn 1 within a project called CEM. Oskarshamn 1 started to produce electricity in 1972 and can today deliver an electrical power of 491 MW.

The thesis considers maintenance aspects which are to be taken into consideration before planning and construction of the new automatic gas turbine secured switchgears in system 642. The switchgears are the main distribution switchgears within Oskarshamn 1 and are to be replaced because of high age and lack of spare parts.

In purpose to achieve high availability performance and availability for the switchgears, aspects which improves the reliability, maintainability and maintenance supportability has been specified. Suggestion of new distribution of the loads between the busbars and arrangement of the cubicles has also been carried out and specified.

The results of the thesis are the specified maintenance aspects which can be used when planning and constructing the switchgears. The most important maintenance aspects are that the equipment has high personnel safety, that there is enough space in the cubicles to perform maintenance and that a complete documentation is delivered together with the equipment. Suggestion of new load distribution between the busbars has been carried out with the help of a technical specification. The suggestion of new arrangement for the switchgears implies that there is enough space in the existing electrical room for the switchgears.

Med denna rapport vill vi förmedla hopp till unga, öka kunskapen, med-vetenheten och minska skammen kring psykisk ohälsa. Unga uttrycker själva att de vill ha mer kunskap om psykisk hälsa och skolan lyfts ofta som en bra plattform. Många unga vet inte vart de ska vända sig för att få hjälp med psykiska besvär och de har behov av att bli lyssnade på. När-varande vuxna som lyssnar behövs, dock saknar många vuxna kunskap om psykiska besvär och diagnoser kopplat till psykisk ohälsa.Psykisk hälsa bland unga är en viktig samhällsfråga som de senaste åren har fått mer uppmärksamhet i samhällsdebatten. Flera satsningar har gjorts av civilsamhällesaktörer och offentliga aktörer. Samtidigt visar den internationella kartläggningen att det är svårt att påvisa långsiktiga effek-ter av alla de satsningar som görs. Det kan finnas flera orsaker till detta. Det finns dock insatser som verkar mer lovande och här finns en möjlighet för beslutsfattare att göra skillnad för ungas psykiska hälsa. Förutom att bespara unga onödigt lidande är dessa insatser ofta samhällsekonomisktkostnadseffektiva, eftersom de på sikt leder till minskat vårdsökande och bättre förutsättningar för unga att klara skolan och i förlängningen arbets-livet. Sådana satsningar går även i linje med Barnkonventionen artikel 24 om alla barns rätt till bästa möjliga hälsa, som sedan 2020 är lag i Sverige. Utifrån kartläggningen har vi följande rekommendationer 1. Rusta unga med färdigheter om psykisk ohälsaUnga bör få tillgång till de kunskaper och färdigheter som enligt forsk-ning visat sig lovande för att främja psykisk hälsa och förebygga ohälsa. Internationellt ges flera av dessa insatser inom ramen för sko-lan. De behöver utveckla sina färdigheter i hur man tolkar och förstår sina egna känslor och sin kropp och vad som är vanlig livssmärta, hur man kan hantera den och när man behöver kontakta vården. Därför bör ett nationellt initiativ som når alla barn tas för att främja barn och ungas kunskap och färdigheter om psykisk hälsa för att rusta dem för livet. Det bör även inkludera information om vart man kan vända sig om man behöver ytterligare stöd eller vård. Unga ska vara delaktiga i utformningen av ett sådant initiativ. 2. Ge vuxna kunskap och verktyg om psykisk hälsa – för att underlätta stöd till ungaBarn och unga behöver närvarande vuxna som har förmågan att lyssna, fånga upp och vägleda dem. Det är inte ovanligt att vuxna i barns och ungas närhet upplever osäkerhet och saknar kunskap om psykiska besvär och diagnoser. Därför behöver vuxna, framförallt föräldrar och yrkes-verksamma som jobbar nära unga, få bättre kunskap och verktyg för hur de ska möta unga på ett bättre sätt. Satsningar på att höja föräldrars kun-skap om psykisk hälsa bör göras, exempelvis i form av föräldrastödspro-gram och folkbildning. Lärare bör även ges grundläggande kunskaper om psykisk hälsa inom ramen för lärarutbildningen. 3. Insatser bör följas upp under en längre tidInsatser för att främja psykisk hälsa bör planeras, implementeras och ut-värderas med långtidsuppföljningar (>12 månader). Detta för att bättre kunna bedöma de långsiktiga effekterna och för att kunna utveckla och anpassa insatserna efterhand.