Dissertations / Theses on the topic 'Rekommendationer'

I samhället finns många verksamheter där avancerad teknik och människor skapar komplexa system som förväntas fungera på ett säkert sätt. Som en del av det arbete mot förbättrad säkerhet som ständigt pågår i dessa system kan olyckor som inträffat bli föremål för en utredning. Statens Haverikommission har som uppgift att utreda olyckor inom bland annat transportdomänerna med avsikten att klarlägga händelseförlopp och orsak till en händelse samt att beskriva resultaten i en rapport. Som ett medel för att förbättra säkerheten kan rekommendationer lämnas till respektive tillsyns- eller säkerhetsmyndighet med avsikten att fungera som underlag för beslut om lämpliga åtgärder för att om möjligt förhindra att en liknande olycka ska inträffa i framtiden.

Det är viktigt att en olycksutredning sker på ett rationellt och systematiskt sätt så att olycksredovisningen inte snedvrids av förutfattade meningar eller favorithypoteser. Teorier gör gällande att utredare har egna olycksmodeller, d.v.s. sätt att se på olyckor och deras uppkomst. Denna olycksmodell stöder utredaren och påverkar olika beslut som fattas under utredningens gång.

Studien som ligger till grund för denna uppsats har undersökt hur utredare på Statens Haverikommission skapar sig en uppfattning om vilka åtgärder som bäst förebygger olyckor i en verksamhet utifrån resultaten av en utredning. Ett särskilt fokus lades på frågan hur utredare bedömer en rekommendations förmodade effektivitet.

Metoden som användes under studien bestod av litteraturstudier samt sju semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades kvalitativt och resultaten jämfördes sedan med teorier ur tidigare forskning.

Under studien identifierades ett antal kriterier som utredarna ansåg kunde öka rekommendationens möjlighet att få en säkerhetshöjande effekt om de uppfylldes. Huvudsakligen utgjordes dessa av att kostnaden bör vara i rimlighet med säkerhetsvinsten, rekommendationen bör peka på ett problem som tillsynsmyndigheten sedan får lösa, vara systempåverkande, motiveras så att mottagaren förstår och accepterar problemet, vara anpassad efter mottagarens säkerhetsmognad, vara tillräckligt generell för att fånga upp liknande olyckor och tillräckligt specifik för att mottagaren ska förstå problemet, ej skapa sidoeffekter, vara möjlig att avgöra om den är implementerad, vara välformulerad och begriplig.

The use of insecure networks -such as the Internet- to send and receive information has made the need for preventing unauthorised people reading it yet more important. One of the easiest way to do this is through public key cryptography. However, the problem with this solution is how to tie a specific public key to a certain subject. This is solved by letting a trusted third party issue a certificate that holds, as a minimum, the name of the subject and the subject's public key along with the issuer's digital signature on the information. The rules we make for issuing, revoking and verifying of certificates and the entities that are being used to do so are called PKI - Public Key Infrastructure. In this thesis we shall se what PKI really is in a more detailed way and which entities it constitutes of. We will also investigate some of the areas in which we could make use of it, for instance secure e-mail and virtual private networks. Next, we will look into some of the drawbacks with PKI and what you should think of in order to aviod these. Finally, we'll give recommendations for the implementation itself. As for the theory of cryptography, the basics is presented to the interested reader in a separate appendix.

OKG AB äger de tre kokvattenreaktorerna Oskarshamn 1, 2 och 3. Kärnkraftverket ligger i Simpevarp norr om Oskarshamn. Examensarbetet har utförts på Oskarshamn 1 inom ett projekt som kallas CEM. Oskarshamn 1 togs i drift 1972 och kan leverera en elektrisk effekt på 491 MW.

Examensarbetet behandlar underhållsaspekter som bör tas hänsyn till vid projektering och konstruktion av det nya automatiskt gasturbinsäkrade 6,3 kV ställverket i system 642. Ställverket är huvudfördelningsställverk inom Oskarshamn 1 och ska bytas ut på grund av hög ålder samt brist på reservdelar.

I syfte att uppnå hög driftsäkerhet och tillgänglighet för det nya ställverket har aspekter som förbättrar dess funktionssäkerhet, underhållsmässighet och underhållssäkerhet specificerats. Förslag på ny lastfördelning samt uppställning av ställverkets fack ges också.

Resultatet av examensarbetet är de framtagna underhållsaspekter som kan tillämpas vid projektering och konstruktion av ställverket. De viktigaste underhållsaspekterna som tagits fram är att utrustningen ska vara personsäker, det ska finnas tillräckligt med utrymme i facken för att kunna utföra underhållsarbete samt att fullständig dokumentation ska levereras samtidigt som utrustningen. Ett förslag till ny lastfördelning av ställverkets belastningar har utförts utifrån en teknisk specifikation. Förslaget på uppställning av ställverkets fack tyder på att tillräckligt utrymme finns i befintliga ställverksrum.

OKG AB is the owner of the three boiling water reactors Oskarshamn 1, 2 and 3. The nuclear power plant is located in Simpevarp north of Oskarshamn. The thesis has been carried out at Oskarshamn 1 within a project called CEM. Oskarshamn 1 started to produce electricity in 1972 and can today deliver an electrical power of 491 MW.

The thesis considers maintenance aspects which are to be taken into consideration before planning and construction of the new automatic gas turbine secured switchgears in system 642. The switchgears are the main distribution switchgears within Oskarshamn 1 and are to be replaced because of high age and lack of spare parts.

In purpose to achieve high availability performance and availability for the switchgears, aspects which improves the reliability, maintainability and maintenance supportability has been specified. Suggestion of new distribution of the loads between the busbars and arrangement of the cubicles has also been carried out and specified.

The results of the thesis are the specified maintenance aspects which can be used when planning and constructing the switchgears. The most important maintenance aspects are that the equipment has high personnel safety, that there is enough space in the cubicles to perform maintenance and that a complete documentation is delivered together with the equipment. Suggestion of new load distribution between the busbars has been carried out with the help of a technical specification. The suggestion of new arrangement for the switchgears implies that there is enough space in the existing electrical room for the switchgears.

Bakgrund: Redovisningen är inte längre enbart en teknisk angelägenhet utan intresset för att uppnå kunskap om de samhälleliga faktorerna som påverkar redovisningen har ökat. Samhällsutvecklingen har lett till ett ökat krav på öppenhet i redovisningen vilket i sin tur har lett till mer kontrollerad redovisning. Med en ökad reglering följer dock problem med efterlevnaden av rekommendationerna.

Syfte: Syftet med vår studie är att beskriva utvecklingen av rekommendationer för årsredovisningen genom att undersöka vilken genomslagskraft Redovisningsrådets rekommendationer har och hur företagen tillämpar rekommendationerna. Vi ämnar även undersöka hur företagen idag förhåller sig till öppenhetsbegreppet samt hur företagen ställer sig till standardsättning.

Avgränsningar: Studien är avgränsad till att omfatta företag som är börsnoterade vid OM Stockholmsbörsen. De årsredovisningarsom har studerats är från utvalda år under 1990-talet. Genomförande: Genom att studera valda företags årsredovisningar har vi undersökt hur företagen tillämpar Redovisningsrådets rekommendationer och vilka upplysningar de lämnar. För att validera informationen i årsredovisningar och för att besvara frågeställningarna om standardsättning och öppenhet har vi också genomfört intervjuer med företagsrepresentanter.

Resultat: I studien har framkommit att företagsrepresentanterna anser att standardsättning är nödvändig, framför allt ur jämförelsehänseende. Företagen tillämpar under hela undersökningsperioden också Redovisningsrådets rekommendationer och lämnar i stort sett de upplysningar som krävs. Detta gäller samtliga undersökta rekommendationer utom RR 8 där upplysningarna genomgående är bristfälliga. Rörande upplysningskraven i RR 6 kunde viss fördröjning urskiljas. I undersökningen konstaterades att företagen inte hade lämnat samma information om standards inte funnits, vilket innebär att reglerad öppenhet fordras. När det gäller definitionen på öppenhet sträckte sig svaren från att uppfylla rapporteringskraven till att inte dölja någonting. Syftet med öppenhet är enligt företagsrepresentanterna exempelvis att möjliggöra jämförelser mellan företag.

Definition av goodwill enligt IFRS/IAS 2005: ”Goodwill som förvärvas i ett rörelseförvärv kan ses som en betalning för framtida ekonomiska fördelar som inte går att enskilt identifiera och heller inte redovisas separat.”

”I företagsekonomiskt hänseende är goodwill det immateriella värde som representeras av ett företags namn och rykte, varumärke, kundkrets etc. Goodwillen utgör då skillnaden mellan företagets verkliga värde och värdet enligt balansräkningen. Om ett bolag köper ett annat representerar goodwillen det övervärde som utgörs av skillnaden mellan koncernens anskaffningsvärde på aktierna och marknadsvärdet på tillgångar och skulder i dotterbolaget vid förvärvstillfället.”

Bakgrund och problem: Från och med år 2005 ska alla börsnoterade företag inom EU följa det internationella redovisningsorganet International Accounting Standards Boards (IASB) rekommendationer. Särskilt rekommendationerna gällande goodwill har förändrats markant. Nu ska årlig prövning ske av goodwill som vid behov skrivs ned mot periodens resultat, till skillnad från tidigare då linjär avskrivning tillämpades. Konsekvensen av detta kan leda till stora negativa resultatpåverkningar om företag tvingas att skriva ner stora belopp av goodwillposten. Det intressanta är att i de fall goodwill inte måste skrivas ned påverkas resultatet inte alls. Detta innebär att det i jämförelse med de gamla reglerna får en positiv effekt på resultatet på kort sikt.

Företag inom resebranschen har stora goodwillposter gentemot de totala tillgångarna och kommer att påverkas i hög utsträckning. Studien har därför inriktats på att se vilka effekter de nya rekommendationerna har på Ticket Travel Group, TUI Group och Kuoni Travel Group.

Syfte: Att undersöka hur koncerner inom resebranschen påverkas av det nya sättet att redovisa goodwill.

Avgränsningar: Studien fokuserar på tre reseföretagskoncerner som opererar på den svenska marknaden. Studien är gjord utifrån redovisningsprofessionens perspektiv för att få en objektiv synvinkel på problemet.

Metod: Studien är kvalitativ då primärdata främst har samlats in genom intervjuer med tre revisorer. Den är även kvantitativ eftersom de utvalda företagens finansiella rapporter har använts.

Resultat och slutsats: Reseföretagens resultat kommer enligt studien att bli större i och med IASBs nya rekommendationer, främst beroende på goodwillposten. När dessa effekter inträffar varierar för de tre reseföretagen. TUI påverkades redan år 2004 av de nya reglerna medan Ticket och Kuonis årsredovisningar kommer att påverkas mest år 2005. Studien visar att då företags resultat ökat markant kan detta tyda på att ingen nedskrivning gjorts. Denna ökning kommer dock inte att ske varje år utan endast under det år företag väljer att införa de nya reglerna. Är resultatet det omvända, en stor negativ post, kan detta eventuellt tyda på att en stor nedskrivning gjorts.

Den 1 januari 2005 sker en stor omställning för många av de svenska företagen avseende det sätt deras redovisning skall uppföras på. För noterade företag införs en tvingande lag som innebär att koncernredovisningen skall ske efter internationell standard, istället för de tidigare rekommendationerna utgivna av svenska Redovisningsrådet. De onoterade företagen däremot har sedan tidigare haft möjlighet att välja mellan två normgivare, den 1 januari 2005 tillkommer således ytterligare ett val. Viktigt är dock, för såväl noterade som onoterade företag, att följa Årsredovisningslagen och begreppet God redovisningssed. Så vad styr då valet av IASBs rekommendationer för de svenska onoterade aktiebolagen?

För att svara på ovanstående fråga har denna studie utförts i enlighet med ett positivistiskt synsätt samt en deduktiv ansats. Tretton hypoteser har utformats utifrån den teori som använts och den teori som ansågs bäst lämpad för undersökningen var Agentteorin, Positiv redovisningsteori samt Institutionell teorin.

Undersökningen genomfördes med en webbaserad enkät och av totalt 392 utskickade enkäter erhölls slutligen 185 svar, vilket utgör 47,2 % av urvalet. Då hypoteserna prövats empiriskt och resultatet analyserats påvisades enligt de bivariata analyserna att sju av undersökningens tretton hypoteser fick falsifieras.

Slutsatsen av undersökningen visar att koncernmoderbolagets redovisning, bonus/kompensationsavtal och antal ägare är de variabler som, enligt både de bivariata analyserna samt diskriminantanalysen och de logistiska regressionsanalyserna har det starkaste sambandet med valet eller icke valet av IASBs rekommendationer.

Följande arbete behandlar möjliga lösningar för hantering av SYN flooding, en Denial-of-Service-attack mot tjänster som använder TCP för kommunikation över datanätverk. Ett flertal olika skyddsmetoder, med varierande ansatser, identifieras, beskrivs och undersöks. Även möjligheter att kombinera dessa analyseras. Det visas att genom att implementera existerande skydd, samt kombinera flera av dessa begränsas hotet från SYN flooding avsevärt. Rekommendationer presenteras dessutom för hur organisationer bör gå tillväga för att säkra tjänster som riskerar att utsättas för SYN flooding-attacker genom att implementera skydd nära tjänsten först  samt  därefter ytterligare lager allt längre ut i nätverket.

I dag har svenska onoterade företag möjlighet att välja vilket regelverk de vill tillämpa i sin årsredovisning. De kan välja att redovisa enligt bokföringsnämnden (BFN) eller redovisningsrådets rekommendationer (RR). Hur företagen väljer att redovisa och vilket regelverk de väljer att tillämpa kommer att ge konsekvenser.

Syftet med uppsatsen är att förklara vilka faktorer som påverkar onoterade aktiebolags val av regelverk, i vårt fall när de valt RR före BFN. Valet av att tillämpa RR kommer att leda till mer tilläggsupplysningar och att högre kompetens efterfrågas. Hur kommer det då sig att onoterade aktiebolag väljer att använda sig av RR före BFN?

Vi har utifrån tre befintliga teorier utformat hypoteser som vi har testat för att hitta förklaringar till företagens redovisningsval av RR. Forskning som tidigare gjorts har i hög grad varit inriktad på noterade företag, medan vår studie är gjord på onoterade aktiebolag.

Vi har utgått ifrån en kvantitativ studie och en deduktiv ansats som baserar sig på företagen årsredovisningar från 2008. Det visade sig att 79 onoterade aktiebolag av vårt totala urval på 235 företag har valt att tillämpa RR en eller flera gånger i sin årsredovisning.

I vår analys har vi genomfört en regressionsanalys som visar att endast institutionell teori kan förklara de onoterade aktiebolagens redovisningsval. Resultatet visade att revisionsbyråer och bransch till viss del är signifikanta.