Academic literature on the topic 'Rektor / Preschool'

Denna studie handlar om personalens medvetenhet om matematik i förskolan. Syftet med undersökningen är att ta reda på om det arbetas medvetet med matematik ute på förskolorna. Jag är också intresserad av rektorernas inflytande över personalens medvetenhet om matematik och verksamheternas arbetsplaner/målformuleringar inom ämnet.

Intervjuerna gjordes med rektorer och personal i förskolan för att ringa in deras medvetenhet om matematiken i förskolan. Studien bygger på kvalitativa forskningsintervjuer. Jag tog även del av deras arbetsplaner/målformuleringar.

Resultatet av min studie visar på en tydlig förekomst av medvetenhet om matematik i förskolan. Den visar också att det är av stor betydelse hur matematik lyfts fram av rektor/chef. Det är dock förskollärarens egen inställning som har störst betydelse för hur de arbetar, enligt sina egna redogörelser, med matematik i sin verksamhet. I och med det blir också betydelsen av fortbildning inom matematik relevant för barnens möjligheter att lära sig matematiska begrepp.

In July 2019, the preschool received a new curriculum that emphasizes that the education in the preschool should be equivalent regardless of where in the country it is organized. Our purpose with this study was to see how an assistant principal and four preschool teachers conceive of and lead the work with this concept of equality in preschool. We did this through a qualitative interview study involving the said participants. The research questions that guided our questions to the respondents were: how is gender equality defined by the assistant principal and preschool teacher and how the assistant principal and preschool teacher implement equality in the preschool and how the preschool teacher leads the working group in this work. When we compiled our material, we were able to distinguish certain recurring factors that were linked to the concept. We could also see how the deputy principal's view of equality was more from an overall perspective, while the preschool teachers linked the concept to an equal education for the children. Other factors for an equivalent education were competence, the profession's responsibility, organizational conditions and quality linked to both structure- and process quality. Our conclusion based on our thesis is that equality is a concept with many interpretations. The preschool teachers lacked time to implement this in the work team, but it was something they asked for to create a dialogue and bring to life the concept of equality in the business. By doing so, you create the conditions for an equal education but also to develop the pedagogical relationships.

Det övergripande syftet med den här studien är att bidra med kunskap om hur fåtal rektorerna tar ansvar för utveckling av förskollärarnas digitala kompetens för att kunna leva upp till målen i läroplanen. Utifrån syftet formulerades två frågeställningar till den här studien; hur uppfattar rektorerna den samlade digitala kompetens på sina förskolor och hur stödjer rektorerna förskollärarna i att utveckla digital kompetens? I studien används kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har använts till att intervjua tre rektorer från tre olika kommuner i södra Sverige. Studiens resultat har analyserat med hjälp av förståelseorienterad och problembaserad skolutvecklingstriangel. Resultatet visar på rektorernas uppfattning på förskollärarnas digitala kompetens och hur de stödjer sina förskollärare i sin digitala kompetens. Slutsatsen i studien är att rektorerna är medvetna att det finns förskollärare som känner att de har en låg digital kompetens och att rektorer erbjuder olika möjligheter till att stödja förskollärarnas utveckling av digital kompetens.

I dagens informationssamhälle ses kunskap om IKT som en viktig kompetens för att människor ska fungera i samhälle och näringsliv. Källor visar på flera motiv till varför barn i tidig ålder ska introduceras för datoranvändning (då datorn som verktyg kan generera ny kunskap och möjliggöra nya arbetssätt). Utifrån en kvalitativ metod har vi undersökt retoriken bakom barnens datoranvändning på förskolan. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med två rektorer för att ta reda på deras pedagogiska idéer om och satsningar på IKT. Med utgångspunkt ur detta har även två fokusgruppintervjuer genomförts med pedagogerna i deras arbetslag med syfte att studera vad dessa uttrycker för tankar om att använda IKT i den pedagogiska verksamheten. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv blir termer som samspel, meningsskapande och artefakter centrala. Resultatet visar bland annat på ambitioner hos både rektorer och pedagoger gällande utveckling av IKT-arbetet på förskolan, samtidigt som det praktiska arbetet förekommer i väldigt liten skala. Vidare påvisas att inga egentliga utvärderingar sker kring de satsningar som genomförs gällande IKT på förskolan. I diskussionen ställer vi oss kritiska till den bristande kommunikation som ses mellan rektorer och arbetslag gällande IKT-satsningarnas implementering i verksamheten. Studien behandlar även behovet av kompetensutveckling samt bakomliggande orsaker till hur arbetet med IKT organiseras. Avslutningsvis formuleras råd till rektorer och pedagoger för utveckling av IKT-arbetet inom förskolan.
In today's society ICT-knowledge is viewed as an important skill for humans to function in society and business. Sources indicate motives which underline the importance of the fact that children at an early age are introduced to computing, as the computer becomes a tool to generate new knowledge and enable new ways of working. Based on a qualitative approach, we have studied the reasoning behind children's computer use in preschool. Semi-structured interviews were conducted with two principals to determine their opinions on educational benefits of and investments in ICT. On this basis we have also, through focus groups, studied what kind of thoughts teachers express on ICT in educational practice. From a sociocultural perspective terms like interaction, meaning and artifacts became central. The results show that the principals and teachers both have ambitions regarding the development of ICT work at the preschool, while the practical work occurs on a very small scale. The study further demonstrated that no real evaluation takes place regarding the ICT-investments in preschool. In the discussion we are critical to the lack of communication that is seen between principals and their teacher-teams regarding the implementation of ICT-investments in the practice. We also discuss the teachers’ need for further education regarding ICT-development and the underlying causes of the use of ICT today. In the conclusion we present guidelines for the development of ICT work in preschool.

Bakgrunden till denna studie är att undersöka och kritiskt granska synen på lek och vilket handlande det kan generera. Särskilt avser studien undersöka hur förskollärare, specialpedagoger och rektorer ser på förskollärares handlande samt hur den specialpedagogiska rollen beskrivs i relation till förskollärares handlande och barns lek. Tidigare forskning hänvisar till att förskollärare har behov av kunskap för att agera stödjande i förhållande till barns lek. Studier pekar på att omkringliggande samverkansfaktorer är avgörande för förskollärares möjligheter, där betydelsen av ett systematiskt tänk i organisationer visar på positiva effekter i ett långsiktigt perspektiv. Studien utgår från systemteoretiska synsätt samt från kommunikationsteoretiska, sociologiska och kulturella synsätt på lek. Både kvalitativ metod i form av fokusgruppintervjuer och kvantitativ metod i form av enkät har använts. Fokusgruppintervjuer har genomförts med förskollärare och specialpedagoger och digital enkät med öppna frågeställningar till rektorer. Resultaten från intervjuer och enkät visar att lekens betydelse behöver lyftas för att möjliggöra förskollärares handlade i samverkan med specialpedagog och rektor. Resultatet visar också att förskollärare handlande styrs av andra delar i organisationen som ses som viktigare. Andra delar som framkommer är behov av kunskap av betydelsen av vuxnas agerande i förhållande till lek som innefattar teorier kring lek samt att lyfta leken i de lokala styrdokument och uppföljningsverktyg som används. Sammantaget kan resultatet relateras till ett helhetstänk som kan bidra till ett systematiskt arbete runt lek i en organisation. Genom fokus på professioners handlande gällande barns lek och ett proaktivt arbetssätt kan barn stödjas i socialt samspel som ett sätt för att minimera risken för utanförskap.
The basis of this study is to investigate and critically examine the view on play and what action it can generate. In particular, the study aims to investigate how preschool teachers, special educators, and principals view preschool teachers' behavior, as well as how the role of the special education teacher is described in relation to preschool teachers behavior and childrens play. Previous research refers to preschool teachers having a need for knowledge in order to act in a supportive way in relation to children's play. Studies indicate that surrounding collaboration factors are crucial for preschool teachers' opportunities, where the importance of systematic thinking in organizations shows positive effects in a long-term perspective. The study assumes the systems theory perspective as well as the communication theoretical, sociological, and cultural approaches to play. Both a qualitative method in the shape of focus group interviews as well as a quantitative method by way of questionnaires have been used. Focus group interviews have been carried out with preschool teachers and special educators, and digital questionnaires with open questions for the principals. The results from interviews and questionnaires illustrates that the importance of play needs to be emphasized to enable preschool teachers to act in collaboration with special educator and principal. The results show that the preschool teacher's actions are guided by other parts of the organization that are seen as more important. Other parts that appear in the results are the need for knowledge of the meaning of adult's actions in relation to play that involves theories around play, and to lift play in the local control documents and follow-up tools that are being used.   Overall the result can be seen related to holistic thinking that can contribute to a systematic work around play in an organization. Through focus on professionals' actions regarding children's play and a proactive way of working, children can be supported in social interaction as a way to minimize the risk of exclusion.

The aim of our study is to investigate and analyze how preschool teachers and principals reason about the preschool teacher's pedagogical leadership in general and in relation to the teaching concept in particular. To collect the empirical material for our study, we conducted a total of eight interviews, two with principals and six with preschool teachers. We chose to look at the interviews from a theory of professions perspective. The result of the analysis shows that the preschool teachers' interpret pedagogical leadership as largely about contributing to children's knowledge development through teaching. From the theory of professions perspective, we could see that the relationship between the preschool teachers' view on pedagogical leadership and the teaching assignment is a central part of the development work to quality assure their own activities in the preschool and to strengthen the preschool teacher's profession.

Children have the by law regulated right to an equal education and they also have the right to equivalence in their education. Furthermore, it is also important that their education should lead to equity. Equal, equivalence and equity are different words used in the same context. They stand for somewhat different meanings, but they are used as an important objective of the educational system. Equivalence is a word with a wide meaning and how you define the word might impact your educational practice of equivalence somewhat differently. Although the meaning of equivalence as a concept have differed during the past decades, it is an important part of the school policies in Sweden. This means that although the School law and the Curriculum regulating the Early Childhood Education and Care regards equivalence as an important part of our children’s education, the people implementing the concept might actualize equivalence differently. The purpose of our study is to explore how four principals' and four assistant principals' reasons about their implementation of the equivalent education in preschools from eight different catchment areas. We also wish to study if there are any significant variation in the implementation strategies between the two municipalities (equable in their population) regarding an equal education for the youngest children in the educational system. In our study we used qualitative interviews with prepared questions as a method for gathering our empiric material. After transcribing the interviews, we used specific keywords to search through the material as a preparation for a content analysis of the transcribed interviews. Our theoretical basis used in our results is selected models of implementation strategies, including the aspects that may influence the process of implementation. Our result points to both similarities and variations in our respondents reasoning. We also found that different strategies are used in separate stages of the implementation process. These different strategies also use variations in the distribution of accountability within the chain of implementation participants.