Dissertations / Theses: 'Relationell kompetens'

1

Borgström, Monika, and Johanna Sternberg. "Relationell kompetens i praktiken- och dess påverkan på elevers delaktighet." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-19678.

Full text

Abstract:

Syftet med denna kvalitativa studie med ansats utifrån det relationella perspektivet är att försöka se skillnader och likheter i relationer - det viktiga är inte vad lärare gör utan hur de gör i relationen till eleverna. Vi vill lyfta fram lärares relationskompetens - det som sker i förhållandet, samspelet och interaktionen mellan pedagoger och elever och titta på hur det påverkar elevernas delaktighet. När vi i vårt arbete talar om relationskompetens syftar vi till professor Jonas Aspelins (2018) sätt att föreslå det som ett grundbegrepp för lärares professionalitet vad gäller relationer och personligt förhållningssätt. Aspelins (2018) aspekter av relationell kompetens, Linders (2016) samspelsteman och Liljas (2013) dimensioner för förtroendefulla relationer har varit viktiga för vår studie. Vår förhoppning är att denna studie kan bidra med en bild av hur relationen kan göra skillnad. Observationer och strukturerade, icke-deltagande intervjuer har utgjort datainsamlingsmetod. Empirin har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och diskuterats i relation till tidigare forskning, litteratur, teori och begrepp. Insamlad empiri visade hur de lärare som nådde framgång gjorde under observationstillfällena, utifrån ett relationellt perspektiv, och hur elevernas delaktighet svarade an utifrån det. Det är på lektionerna med de lärare som vi sett flest tecken på relationell kompetens hos, som vi också såg att eleverna var som mest delaktiga. Resultatet medför att vi tycker oss se att de lärare vilka under observationer, samtal och intervjuer i vår undersökning visat tecken på relationskompetens, visade på förmåga att fånga, underhålla, upprätthålla och bygga goda relationer samt förmåga att knyta an, initiera och utveckla relationer. Vidare indikerar resultatet att lärarna arbetade olika med relationsbyggande, och det framkom att lärares relationella arbete hade märkbar betydelse för elevernas delaktighet vid de lektioner vi närvarat.
The aim of this qualitative study is to attempt to see differences and similarities in relationships - the importance is not to distinguish what teachers do, but how they do things. We would like to illuminate teachers’ relational competence - what happens in the relationship and interaction between teachers and their students as well as how it affects the students’ participation. We use the term relational competence the way Aspelin (2018) suggests - as a foundation for teachers’ professionalism when it comes to relationships and personal approach - how teachers build pedagogical relationships with their students. Aspelin’s (2018) aspects of relational competence, Linder’s (2016) themes for interplay and Lilja’s (2013) dimensions of trustful relationships have been important to our study which aims to contribute with a depiction of how the relationship can make a difference. This thesis investigates which characteristics of relational competence can be seen in the observed teachers and how it relates to student participation. It also investigates how the students express what determines participation and if they mention relational competence. Methods used to collect data has been notetaking on observations in seven lessons as well as longer interviews with two teachers and a Special Education teacher as well as shorter conversations with four teachers and two groups of students. All empirical evidence has been collected with a class in year nine, and their different teachers. The data has been analyzed with qualitative content analysis and discussed with regards to previous research, literature, theory and terminology. The evidence show how different teachers use their relational competence variously and the way in which the students’ participation responds to it. Three of six teachers showed more signs of relational competence than the others and it is in those teachers’ lessons that the most student participation could be seen. The impact teachers’ relational competence has on the students’ participation is unmistakable. For Learning Support Coordinators this affect the way we work with coaching conversations and guide teachers in their work.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Fahlberg, Laila, and Mohammed Haidar. "Blivande F-3 lärares utbildning i relationell kompetens : En analys av utbildnings- och kursplaner i lärarutbildningen." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-433340.

Full text

Abstract:

I denna studie undersöktes vilken betydelse relationell kompetens ges i styrdokumenten för lärarutbildningar i Sverige. För att besvara studiens forskningsfrågor undersöktes hur relationell kompetens framskrivs i utbildningplaner och kursplaner i de grundlärarprogram med inriktningen f-3 som, via Antagning.se, var sökbara med start höstterminen 2020. Totalt undersöktes nitton grundlärarprograms utbildningsplaner och kursplaner, genom kvalitativ och kvantitativ analys, utifrån Aspelins definition av relationell kompetens som bestående av delkompetenserna kommunikativ kompetens, differentieringskompetens och socioemotionell kompetens. Dessutom gjordes en jämförelse av andelen av delkompetenserna i kursplanerna, vilka kategoriserats efter kurskärna. Studien motiveras av Aspelin och Jonssons (2019) studie som visar på behov av att utveckla lärares kunskap och förståelse kring relationell kompetens. Dessutom pekar resultaten i Nordenbo, Søgaard, Tiftikçi, Wendt och Østergaards (2008) studie mot att relationell kompetens, jämte didaktisk kompetens och ledarskapskompetens, är av central betydelse för lärares framgång. I syfte att besvara denna studies forskningsfrågor, tar studiens teoretiska ansats avstamp ur Bengtssons (1997) och Brantes (2016) beskrivning av didaktik, närmare bestämt allmändidaktikens vad-fråga. Dessutom används Aspelin och Perssons (2015b) definitioner av relationell pedagogik för att kartlägga området. Utifrån Aspelins (2018) definitioner av delkompetenserna av relationell kompetens, skapades sedan ett analysverktyg som användes för att analysera framskrivningen av delkompetenserna av relationell kompetens i grundlärarprogrammens utbildningsplaner och kursplaner. I analysen av både utbildningsplanerna och kursplanerna framkom ett mönster som verkar tyda på att socioemtionell kompetens är den delkompetens som framskrivs mest och differentieringskompetens är den som framskrivs minst. Resultaten i analysen visar också på skillnader av relationell kompetens i de olika utbildningsplanerna och i de olika kursplanerna. Dessutom framkom skillnader i jämförelsen av relationell kompetens i de olika kurskärnorna. Slutsatsen utifrån studiens resultat är att blivande lärares utbildning i relationell kompetens kan variera stort beroende på var de valt att gå sin utbildning. Ur ett större perspektiv inverkar det på möjligheterna att, ur ett likvärdighetsperspektiv, kunna erbjuda en skola för alla. Avslutningsvis konkluderas att mer forskning av lärares utbildning i relationell kompetens behövs, liksom det finns behov av mer forskning av lärarutbildares relationella kompetens.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Hellman, Simon, and David Waltersson. "Vad elever vill ha : En undersökning om olika elevgruppers uppfattningar om bra lärare." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-110313.

Full text

Abstract:

Denna uppsats syftar till att undersöka elevers uppfattningar om bra lärare samt om det finns skillnader i dessa uppfattningar mellan elever i årskurs 1-6, elever på studieförberedande gymnasieprogram och elever på yrkesförberedande gymnasieprogram. För att undersöka detta har 105 gymnasieelever fyllt i en enkät med endast en, öppen fråga: Hur skulle du beskriva en bra lärare? För att fånga upp yngre elevers uppfattningar har ett material publicerat av Kamratposten använts. Detta material publicerades i samband med att Kamratposten utlyste en tävling där Sveriges bästa lärare skulle utses. Dessa olika typer av material har analyserats med utgångspunkt i tre olika typer av kompetens; didaktisk kompetens, ledarskapskompetens samt relationell kompetens. Att analysera materialet med hjälp av dessa begrepp har medfört att skillnader mellan de olika elevgrupperna har kunnat påvisas gällande vilken eller vilka av dessa kompetenser som ges mest utrymme i beskrivningarna. Resultatet av denna undersökning visar att elever i årskurs 1-6 i hög utsträckning efterfrågar relationella aspekter hos en lärare så som att denna är snäll, stöttande och har en förmåga att vara personlig med eleven. Bland studieförberedande gymnasieelever framkom istället att dessa i högre grad efterfrågade de didaktiska aspekterna av en bra lärare. Vanligt förekommande var här att beskriva vikten av att läraren är kunnig, engagerad och undervisar på ett roligt sätt. Bland yrkesförberedande gymnasieelever fanns inte ett lika tydligt fokus på en enskild kompetens. Istället gavs både didaktiska och relationella aspekter stort utrymme, dock med en större dragning åt de relationella aspekterna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Jönsson, Sara, and Sara Nilsson. "Lösninginriktad pedagogik : Hur uttrycker förskollärare att arbetet med lösninginriktad pedagogik kan göra skillnad?" Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-20193.

Full text

Abstract:

Studiens fokusområde har sitt ursprung i förskollärares förhållningssätt gällande arbetet med lösningsinriktad pedagogik. För att förstå lösningsinriktad pedagogik krävs det en fördjupning i tidigare lösningsbyggande arbetssätt, som presenterar samtalsmetodikens betydelse för att kunna se lösningar istället för problem. Studiens syfte hade för avsikt att undersöka hur förskollärare upplever sitt förhållningssätt i arbetet med lösningsinriktad pedagogik, i det pedagogiska mötet med förskolans barn. Den teoretiska utgångspunkten som studien vilade på är den relationella teorin, som handlar om hur det kan skapas relationer till andra människor. Metoden som användes för att samla in studiens empiri var semistrukturerade intervjuer som genomfördes med fyra förskollärare. Anledningen till att det valdes att göra semistrukturerade intervjuer var för att få reda på förskollärarnas syn och upplevelser av att arbeta med lösningsinriktad pedagogik. Resultatet av studien visade att förskollärares förhållningssätt, bemötande, kommunikation och att skapa goda relationer till barnen i förskolan är viktiga delar för förskollärarna och deras arbete med lösningsinriktad pedagogik i förskolan. Förskollärarna menade att genom att inta ett medvetet förhållningssätt tänkte de mer på hur de kommunicerar och bemöter barn och kollegor i förskolan, vilket genererade i att de skapade goda relationer till alla som rörde sig inom förskolans väggar. Slutsatsen som drogs var att förskollärarna har ett medvetet förhållningssätt gentemot barnen och kollegor genom att använda positiv kommunikation i form av positiv feedback, omformuleringar och önskvärt beteende. Genom en god kommunikation kunde förskollärarna skapa goda relationer till barnen och kollegorna i förskolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Linder, Titti, and Mari-Louise Johansson. "Vem får välja i förskola och skola : En fenomenografisk studie i pedagogers uppfattningar om barn och elevers inflytande." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-78518.

Full text

Abstract:

Bakgrunden till studien är våra tankar kring barn och elevers olika förutsättningar att medverka i ett demokratiskt sammanhang. Påverkansfaktorer som framhålls är aktuell samhällssyn och människosyn, förändringen från kollektiva till individuella utbildningssammanhang i förskola och skola samt de konsekvenser pedagogers roll får i förhållande till barn och elevers likvärdiga möjligheter till inflytande. För att arbeta utifrån barns olikheter och jämlika värde uppfattar vi att specialpedagogiska tankar väcks. Ett kvalitativt angreppssätt genom en fenomenografisk studie ligger till grund för både metod, analys och resultat. Vårt resultat visar hinder för barn och elevers möjligheter till likvärdigt inflytande som är kopplade till pedagogers teoretiska grundsyn samt inkonsekvens när det gäller arbetssätt byggda på demokratiska värderingar. Vi finner flera exempel på hur formuleringsarenan och realiseringsarenan skiljer sig åt vad gäller såväl muntligt formulerade beslut som utifrån de nationella styrdokumentens strävansmål.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Agneta, Malmberg, and Agneta Malmberg. "Professionell kompetens i förskolan - En explorativ undersökning kring sex förskollärares upplevelse av sitt bästa professionsjag." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36395.

Full text

Abstract:

Förskollärares upplevelser av sitt bästa professionsjag bottnar i en förståelse för förskollärareuppdraget. Detta uppdrag omformas ständigt utifrån olika samhälleliga diskurser och styrdokument. Syftet med studien är att skaffa kunskap om på vilka sätt förskollärares professionella kompetens uttrycks i förskolan, samt vilka kunskaper förskollärare använder och relaterar till i möten med barn i förskolan. Genom kvalitativa semistrukturerade samtalsintervjuer undersöks på vilket sätt sex förskollärare formulerar kunskap som framstår som central i upplevda lyckade möten med barn i förskolan. Empirin består av fyra timmar och fem minuters inspelade och transkriberade intervjuer. Analysen är i det första skedet induktiv men övergår till att bli abduktiv. Det teoretiska ramverket består av Grimens (2008) professionsteorier, Aspelin och Perssons (2011) begreppspar sam-varo och sam-verkan samt Illeris (2015) komplexa lärmodell. Studien visar att det är i sam-varon och sam-verkan som förskolläraren upplever sitt bästa professionsjag.
Preschool teachers' experiences of their best professional self are based on an understanding of the preschool teacher assignment. This assignment is constantly being reformed based on different social discourses and control curriculum. The purpose of the study is to acquire knowledge of how pre-school teachers' professional competence is expressed in a preschool context. Which knowledge preschool teachers use and relate to in meetings with children at preschools. Through qualitative semi-structured interviews, the study examines how six preschool teachers formulate knowledge that appears to be central in successful interactions with children at preschools. The material consists of four hours and five minutes’ recorded and transcribed interviews. The analysis is, in the first stage, inductive but turns into being abductive. The theoretical framework consists of Grimens (2008) professional theories, Aspelin and Persson's (2011) conceptual pairs of co-being and co-operation and Illeris (2015) complex learning model. The study shows that it is in co-being and co-operation that the preschool teacher experiences his best professional self.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Goncalves, Andersson Ana Vick, and Jennie Bergner. "Kommunikationsmöjligheter i förskolan : en kvalitativ studie om kommunikationsverktyg vid inskolning av nyanlända." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-18888.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att få en inblick i hur kommunikation fungerar i praktiken utifrån respondenternas perspektiv och erfarenheter. Ambitionen med studien är att den ska bidra med en fördjupad kunskap om hur pedagoger går tillväga för att få kommunikation med nyanlända att fungera. När det verbala språket inte räcker till, vilket tillvägagångssätt använder pedagogerna för att barn och vårdnadshavare skall få en uppfattning av hur förskoleverksamheten fungerar? Studien har en kvalitativ forskningsmetod och utfördes genom enkätintervju. Studien riktar sig mot respondenter som är legitimerade förskollärare, med erfarenheter av att arbeta med mångkulturalitet. Centralt för studien är Aspelins perspektiv på den relationella pedagogiken, vilket är en av studiens två teoriförankringar. Det andra perspektivet är det interkulturella perspektivet. Resultatet visar att pedagoger kommunicerar genom både verbala och icke-verbala kommunikationsverktyg. Respondenterna lyfter att tolk som kommunikationsverktyg minskar missförstånd. De anser att översättningsappar inte är tillförlitliga, eftersom de inte vet om det översätts rätt, vilket kan resultera i missförstånd. Slutsatsen är att det gäller att vara kreativ i sitt sätt att kommunicera med nyanlända. Således gäller det att pedagoger tänker utanför det uppenbara i sitt sätt att kommunicera.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Gagzis, Ulrika. "Specialpedagogens funktion i arbetet med bedömning : ett kunskapsbidrag utifrån specialpedagogers beskrivningar av sitt arbete med bedömning som en del av undervisningspraktiken." Thesis, Högskolan Kristianstad, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-18419.

Full text

Abstract:

Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om specialpedagogers arbete med bedömning som en del av undervisningspraktiken. I arbetet genomförs intervjuer med fyra specialpedagoger som arbetar i olika verksamheter. Deras beskrivningar syftar till att ge vidare insikt och vägledning om hur specialpedagogers arbete kring bedömning kan påverka elevers möjligheter till allsidiga bedömningar utifrån ett relationellt perspektiv. Resultaten i den tidigare forskningen visar att det skett en ökning av antalet bedömningar såväl i svensk skola som internationellt. Det faktum att bakomliggande orsaker till ökningen inte problematiseras eller ifrågasätts kan beskrivas som en ökad bedömningskultur. Detta sker samtidigt som det saknas forskning kring konsekvenser av bedömning och vad som styr bedömning. Bedömningar såsom formativ och summativ bedömning har olika syften och påverkar således eleverna olika. Perspektiv på elever i skolproblematik och vilken roll specialpedagogen tar är viktigt i bedömningssammanhang. De teoretiska perspektiv jag utgår ifrån är systemteori med utgångspunkt i Bronfenbrenners ekologiska systemteori där aktivitet i och mellan mikro-, meso-, exo- och makro-nivåerna är centrala. Dessutom är relationellt- och kategoriskt perspektiv valda utgångspunkter. Metoden är semistrukturerade intervjuer med fyra specialpedagoger. Resultaten visar att specialpedagoger har en stor roll i arbetet kring bedömning, inte minst genom övergripande och aktivt arbete med extra anpassningar samt implementerandet av och upprätthållandet av ett relationellt förhållningssätt i verksamheterna. Genom extra anpassningar och relationellt förhållningssätt ges eleverna möjlighet till stöttning så att deras kunskaper kan bli synliga vid bedömning. Kommunikation är centralt i specialpedagogiskt arbete. Legitimitet att utföra sitt arbete beror till stora delar på specialpedagogens relationella kompetens men att ha rektors mandat är också viktigt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Eriksson, Eva. "Osynliga kvaliteter som inte kan mätas." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27360.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Eklund, Anne. ""Till en början var det lite provocerande att vi skulle undervisa på fritidshemmet" : En studie om olika uppfattningar kring begreppet undervisning i fritidshem." Thesis, Högskolan i Jönköping, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-45685.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Borgström, Kent. "Vad bidrar till en varm och nära elevrelation?" Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31491.

Full text

Abstract:

Detta arbete belyser elevernas syn på lärare och på sin lärsituation. Syftet med arbetet är att belysa elevers syn på pedagoger och vilka egenskaper hos lärare som leder till god och inlärningsfrämjande relation. Den uppfattning eleverna ger vägs sedan in i tidigare forskning inom området relationell pedagogik. Totalt deltog 47 elever i årskurs nio på en F – 9 skola i denna studie. De egenskaper/förmågor som eleverna framhävde var: * Att lärarna ska vara trygga i sig själv och våga vara sig själv.* Att lärarna ska lyssnar på eleverna, visar förståelse och respekt och visar lärarnärvaro.* Att lärarna ska visa bra kreativ kompetens – anpassa undervisningen samt tillämpa goda och nya utlärningsmetoder vilket leder till lustfyllt lärande.* Att lärarna ska använda ett språkbruk på samma nivå som eleverna.* Att lärarna ska tillämpa elevinflytande och likabehandling i undervisningen.* Att lärarna gärna får ha humor och skapa en trygg lärmiljö. Det som skapar en bra relation mellan elev och lärare är enligt eleverna:* Att lärarna visar intresse för elevers tankar och se saker ur elevperspektiv.* Att lärarna tydligt visar att de bryr sig.* Att lärarna ser elever som individer i gruppen.* Att lärarna visar tilltro till elevers vilja och förmåga.* Att lärarna ger eleverna möjlighet och förutsättningar att lyckas.* Att lärarna tar emot det elever berättar och att våga reda ut eventuella problem.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Dávid, Malin. "Classroom Management och arbetsro - ordning och reda i skolan med tydligt lärarledarskap." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32480.

Full text

Abstract:

Utgångspunkten för detta arbete var att sammanställa forskning och beprövad erfarenhet kring studiero och ordning och reda i svensk skola. Fokus i undersökningen har varit att hitta verktyg för högstadiet, men även pedagoger som arbetar med andra åldersgrupper kan hitta fungerande och konkreta verktyg i texten. Jag har i arbetet pekat på orsaker till bristande ordning och arbetsro i klassrum och skolmiljö: En genomgripande förändring i samhället, med en omvandling från yttre till inre disciplinering, har lett till nya tolkningar av begrepp som lydnad och ansvar. Detta har genererat osäkerhet på hur lärare och elever ska förhålla sig till arbetet i skolan och till varandra. Luddiga begrepp som ”värdegrundsarbete” och ”förebyggande arbete” i läroplanen har även lett till osäkerhet om vem som ska bedriva det arbetet och hur det ska göras. I praktiken har många elever inte fått den fostran de har rätt att få. I texten har jag visat på en diskrepans mellan hur media och politiker vill lösa problemet med oordning i skolan, och vad som verkligen ger effekt enligt experter och forskare på området. Hårdare tag, betyg i uppförande och mer tvång och disciplin är inte vägar till framgång. Inte heller skarpare lagstiftning eller fler regler i skolan. Att lärare tjatar, ger tillsägelser, ringer hem till föräldrarna eller delar ut konsekvenser för dåligt uppförande är dessutom direkt ineffektiva medel att stoppa stök i skolan. De refererade författarna pekar istället ut helt andra saker som man behöver arbeta med i skolan när ledarskapet utmanas eller när arbetsron störs. En framgångsrik skola kännetecknas av att normer som sitter i väggarna känns viktigare än de regler som är specificerade eller nerskrivna. Flera av författarna i studien framhåller därför att en positiv skolkultur är en nyckel till framgång. Denna utvecklas bl. a. genom systematisk övning i procedurer och arbete med gruppnormer. Ordning är kontextspecifik, därför behöver ordning och procedurföljsamhet tränas i varje kontext, dvs. med varje lärare som klassen har. En ytterligare viktig aspekt som jag har pekat på är att allt beteende är inlärt, vilket betyder att det går att lära om. I texten redovisar jag flera sätt att via lärarens retorik och principer för grupphantering få elever att imitera och lära in goda skolbeteenden. Vidare har jag visat på att lärarens relationer med eleverna samt de verktyg en lärare har att bemöta socialt oacceptabla ord eller handlingar har en direkt inverkan på ordningen i klassrummet. Ett professionellt sätt att reagera på en kränkning eller ett olämpligt beteende ökar också trygghet och studiero. Också lärarens didaktiska beslut har betydelse; med tekniker som medvaro, överlappning och smidiga övergångar minskar störande elevbeteenden. På samma sätt är det viktigt för en pedagog att kunna urskilja härskartekniker och elevroller i klassrummet för att kunna öka trygghet och ta tillbaka ledarskapet vid oro i gruppen. Via konkreta handlingar i klassrummet, en genomtänkt retorik och övning i beteenden kan en pedagog eller ett arbetslag få ordning och reda, bättre arbetsro och trygghet samt färre störande elevbeteenden och avbrott i undervisningen. Med verktygen som redovisas i detta arbete ägnas tid till det som är önskvärt i skolan och till det som skolan är till för, dvs. inlärning och skolarbete.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Persson, Lisa. "Lärarstudenters pedagogiska relationskompetens : Hur en grupp studenter på fritidspedagogutbildningen föreställer sig kompetensen, dess betydelse i yrket och hur utbildningen bidrar till att utveckla den." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-14936.

Full text

Abstract:

Jag har i denna studie försökt utforska lärarstudenters föreställningar om pedagogisk relationskompetens. Ett underordnande syfte med undersökningen var att diskutera vad utbildningen och i synnerhet den för studien aktuella kursen bidrar med i fråga om studenternas pedagogiska relationskompetens. Undersökningen genomfördes på grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem i en mellanstor svensk kommun. Studien tar främst sin utgångspunkt i skandinavisk forskning i ämnet. Metoderna som använts är såväl individuella intervjuer som fokusgruppsintervjuer. Resultaten av samtliga intervjuer analyserades, sammanställdes och presenterades utifrån teman och underteman. Resultatet visar på att studenterna har en uppfattning om att främjande av goda relationer med elever är en förutsättning för yrket och att utvecklandet av pedagogisk relationskompetens är en viktig faktor för att bli en bra pedagog. Resultatet som framkommit tyder på att studenterna i första hand uppehåller sig vid resonemang om relationer utifrån ett punktuellt perspektiv, där intresse för den enskilda elevens problem och förmågor är i blickpunkten. Dock ges en antydan om att studenterna i viss mån kan resonera kring relationer ur ett relationellt perspektiv, där vikten främst läggs vid hur elevens handlingar kan förstås i relation till det aktuella sammanhanget. Resultatet ger ett visst stöd för att den aktuella kursen ökar studenternas förmåga att utveckla pedagogisk relationskompetens. I första hand kan praktiken ses som viktig och kan antas vara en avgörande del av utbildningen för studenternas möjlighet att utveckla pedagogisk relationskompetens.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Bäckman, Åsa, and Katarina Perman. "Gymnasielärares uppfattning om specialpedagogens kompetens och yrkesfunktion." Thesis, Umeå University, Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-926.

Full text

Abstract:

Vårt syfte med denna studie var att kartlägga gymnasielärares uppfattning om och nyttjande av specialpedagogens kompetens och yrkesfunktion samt om det förelåg några likheter/skillnader bland gymnasielärarnas uppfattning om den specialpedagogiska verksamheten utifrån skoltillhörighet, undervisningsämne och yrkesverksamma år som lärare. För att nå vårt syfte genomförde vi en enkätstudie bland samtliga gymnasielärare på två gymnasieskolor i en mellanstor kommun i Norrland. Det framkom en skillnad mellan gymnasielärarnas uppfattning om vilka insatser de anser bäst och vilka insatser de använder till elever som riskerar att inte nå godkänt i sina kurser. I vår studie visar resultatet, att den enskilde gymnasieläraren har makten när det gäller nyttjandet av specialpedagogens kompetens. Vi har även konstaterat att skolledningen har betydelse för hur den specialpedagogiska verksamheten utformas på respektive skola.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Mathisen, Elin. "Emotionell kompetens - uppfattningar bland några gymnasiepedagoger ur ett relationellt perspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-20500.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Into, Anna-Kaisa, and Markus Niemi. "Mellanmänskliga relationer i akut vårdverksamhet : Sjuksköterskors perspektiv på faktorer som påverkar den mellanmänskliga relationen vid smärtbehandling." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsovetenskaper, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-19626.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Smärta är den mest vanliga orsaken till varför patienter söker vård och innebär lidande för patienten. Varje patient är unik med sina egna behov som behöver bemötas genom anpassning av deras vård. Sjuksköterskan har ett ansvar att lindra patientens lidande genom en god omvårdnad som grundas i den mellanmänskliga relationen. I den akuta vårdverksamheten är sjuksköterskans roll att bemöta patienter, utföra smärtskattning och smärtbehandling samt utvärdera behandling. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors perspektiv på faktorer som påverkar den mellanmänskliga relationen vid smärtbehandling i akut vårdverksamhet. Metod: Litteraturbaserad studie där datamaterialet består av 14 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Ur analysen identifieras tre kategorier; Sjuksköterskerelaterade faktorer, Patientfaktorer och Organisatoriska faktorer med sju underkategorier. Slutsats: Sjuksköterskans kompetens identifierades som den största främjande faktorn. Begränsad tid för god omvårdnad identifierades som den största hindrande faktorn.
Background: Pain is the most common reason why patients seek care and it causes suffering to the patient. Each patient is unique with their own needs that need to be met through adaptation of care. The nurse has a responsibility to alleviate the patient's suffering by providing good care based on the interpersonal relationship. In acute care setting the nurse's role is to treat the patient, to assess the patient’s pain, carry out pain treatment and evaluate treatment. Aim: To describe nurses' perspective on factors that affect the interpersonal relationship in the context of pain treatment in an acute care setting. Method: A literature study based on 14 articles with qualitative approach. Results: From the analysis three main categories were identified; Nurse factors, Patient factors and Organizational factors with seven subcategories. Conclusion: The nurse's competence was identified as the biggest promoting factor. Limited time for good care was identified as the biggest hindering factor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Rasmussen, Hampus, and Svenssson Martina Ljungqvist. "Relationen mellan akademisk stress och autonomi, kompetens samt tillhörighet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för psykologi (PSY), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-69921.

Full text

Abstract:

Rapporter har visat på ökad sjukskrivningsgrad bland akademiker samt att studenter generellt känner sig stressade. Syftet med denna studie var undersöka sambandet mellan stress kopplat till akademiska studier och de psykologiska behoven autonomi, kompetens och tillhörighet, utifrån Self-determination teorin. Studien genomfördes på 142 universitetsstudenter. För att mäta psykologiska behov användes Basic Psychological Need Satisfaction in General Scale (BPNS-G) och för att mäta stress användes delar av The Perception of Academic Stress Scale (PAS). Resultatet visar på signifikanta korrelationer mellan de psykologiska behoven och stress. Signifikanta skillnader mellan kön erhölls i samtliga stressfaktorer samt total stress. Kvinnor skattade sig lägre än män, vilket står i motsats till tidigare rapporter. Skillnaden i kön kan förklaras genom att stressen som universitetsstudenten upplever kommer från andra källor än den akademiska världen.
Studies have shown on an increasing of sick leave among academics and that students feel stressed in general. The purpose of this study was to investigate the relationship between stress connected to academic studies and the psychological needs from Self-determination theory. The study was made with 142 university students. For measuring the psychological needs Basic Psychological Need Satisfaction in General (BPNS-G) was used and for measuring stress parts of The Perception of Academic Stress Scale (PAS) were used. Results show a significant correlation between the psychological need and stress. Significant differences emerged between the sexes in all factors of stress and total stress. Women rated lower than men, which is on the contrary to previous reports. The difference between genders may be explained with that the stress experienced by the university student origin from sources outside the academic world.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Högberg, Malin, and Emma Ahlström. ""Jag vill ge barnet kärlek och trygghet" : En kvalitativ studie om familjehemsföräldrars syn på fostran av det placerade barnet." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-41070.

Full text

Abstract:

Syftet med vår studie är att öka förståelsen för familjhemsföräldrars syn på sitt uppdrag att fostra det placerade barnet. Vi har en kvalitativ ansats på vår studie och vår datainsamling gjordes med hjälp av intervjuer med familjehemsföräldrar. I vår studie medverkar fyra familjehemsföräldrar som alla har olika erfarenheter av att vara familjehem. Vårt resultat visar att familjehemsföräldrar tycker att det är viktigt att stötta det placerade barnet i att utveckla självständighet, goda relationer samt färdigheter. Familjehemsföräldrarna betonar vikten av att förmedla sunda värderingar, människors lika värde samt acceptans inför andra människor. De uttrycker att det är viktigt att barnen får med sig sociala kunskaper, lär sig anpassa sig till andra samt utvecklar en självtillit.Vårt insamlade material kopplades sedan till teorin Self-determination theory som handlar om att människan har tre grundläggande psykologiska behov; självständighet, relationer samt kompetens. Dessa är nödvändiga för att individen ska kunna utvecklas och fungera optimalt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Areschoug, Christian, and Hannah Wagner. "Relationen mellan formell och reell kompetens : En studie om arbetsgivares förväntningar på nyutexaminerade studenter med en utbildning inom personal och arbetsliv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-60299.

Full text

Abstract:

Studien undersöker arbetsgivares perspektiv på kunskaper och färdigheter som en nyutexaminerad student med en utbildning inom personal och arbetsliv förväntas lära och utveckla under sin studietid. En semistrukturerad intervju har tillämpats för insamling av empiri från fem informanter. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats utifrån en tematisk analysmetod och ligger till grund för resultatets och diskussionens rubriker. Resultatet visar att arbetsgivare anser att de kunskaper som nyutexaminerade studenter, inom utbildningen personal och arbetsliv, lär sig är vitala för att hantera ett arbete inom HR. Däremot uppges studenter under sin studietid inte utveckla tillräckliga färdigheter. Bristen av färdigheter får konsekvenser på arbetsmarknaden då det råder ett stort utbud och konkurrens kring arbeten för individer med en utbildning inom personal och arbetsliv. Resultatet sätts i relation till studiens teorier samt perspektiv på anställningsbarhet varpå följande slutligen konstateras. Studenternas kunskapsbas tillsammans med ett driv, engagemang samt viljan till att lära utgör förutsättningar för utveckling av färdigheter i arbetslivets kontext.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Niva, Maria, and Sandra Johansson. "Tysta barn i klassrummet : En kvalitativ studie om bemötande av och synsätt på de tysta barnen." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-27575.

Full text

Abstract:

Vårt val att skriva om detta ämne grundar sig i vårt intresse för de tysta barnen. Ämnet är angeläget att diskutera eftersom det finns för lite forskning kring fenomenet. Syftet med vår studie var att uppmärksamma de tysta och ”osynliga” barnen för att få en insikt i hur dessa tysta och tillbakadragna barn bemöts av omgivningen. Vi använde oss av kvalitativa metoder i form av observationer och intervjuer i två förskoleklasser och i en årskurs 1 för att få fram vårt resultat. Intervjuerna fungerade som ett komplement till observationerna där vi kunde ta del av lärarnas perspektiv. Resultatet visade att lärarna hade skilda synsätt på de tysta barnen och att några är bekymrade över de tysta barnens förutsättningar att lyckas i ett samhälle som premierar extroverta och socialt kompetenta människor. Vår slutsats är att lärarna har svårt att se de tysta barnen och att tystheten blir ett dilemma för de passiva eleverna och för lärare som inte vill tvinga barnen att delta.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Gabriel, Maria, and Haneen Allos. "Ledarens roll i förskolan : En studie om förskollärares syn på ledarskap." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-32100.

Full text

Abstract:

Detta är en studie där elva förskollärare på fyra olika förskolor beskriver hur deser på sin ledarroll i förskolan. Studiens syfte har varit att belysa förskollärarnas syn på ledarskap och hur de gör för att skapa bra relationer till sin omgivning samt hur de utvecklar sitt ledarskap. Kvalitativa intervjuer har genomförts för att samla in material. Resultatet visade att förskollärarna belyste att kunskap om ledarskap är viktigt för att vara en bra ledare och att ledaren kan anpassa sin ledarroll utifrån olika situationer. Av informanternas utsagor framgår att en fungerande relation med kollegor och barn är beroende av ledarens förmåga att vara tydlig, öppen och ha ett lämpligt förhållningssätt. Resultatet visade även att förskollärarna utvecklar sitt ledarskap genom fortbildningar, självkritik och reflektion. Slutsatsen av denna studie visar att ledarens egenskaper och förhållningssätt bidrar till bättre kvalitet i förskolan samt till att samarbetet med både barn och kollegor stärks.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Lolk, Karl, and Marcus Andersson. ""Alla ska få vara med" : Utveckling av kamratrelationer på fritidshemmet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-53760.

Full text

Abstract:

Utvecklingsarbetet syftar till att utveckla kamratrelationerna på fritidshemmet genom Lewins cykliska process inom aktionsforskning, samt aktiviteter utifrån Wengers sociala inlärnings teori. Arbetet riktades in på yngrefritids som består av förskoleklassen samt årskurs 1. I nulägesanalysen framgår det att en barngrupp bestämmer på fritidshemmet. Det gör att en del barn har kommit till pedagoger och velat byta skola om inte en förändring sker. Vi utgick därför ifrån tre utgångspunkter som vi ville att barnen skulle utveckla, social kompetens, värdegrund med inriktning på moralisk normpåverkan samt sammanhållning. För att samla in material använde vi oss av barnsamtal, intervju med fritidspedagog samt loggbok. Under de 5 veckor vi var ute i verksamheten kunde vi med hjälp av vårt insamlade material se en utveckling hos barnen, då förskoleklassen och årskurs 1 lekte betydligt mer tillsammans. I studien kan man även se att barnen har en god kunskap om värdegrund och hur man ska bete sig mot sina kompisar, men att de har svårt att använda sin teoretiska kunskap i praktiken.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Hedfors, Sophie, and David Lundberg. "Specialpedagogisk kompetens i elevhälsoteam : Ett komplicerat uppdrag för specialpedagoger i skolans effektivitetspraktik." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-165914.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka den specialpedagogiska kompetensen att arbeta hälsofrämjande, förebyggande och kollaborativt i elevhälsoteamsmöten (EHT-möten) samt hur den kompetensen förhåller sig till biomedicinska, patogenetiska samt kategoriska perspektiv och insatser för elever i skolsvårigheter. Studien har en kvalitativ ansats genom etnografiskt inspirerade observationer av fem EHT-möten och semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem specialpedagoger på fem grundskolor i Stockholm. De teoretiska utgångspunkterna som tillsammans med empirin ligger till grund för kunskapskonstruktionen, är det kategoriska perspektivet och det relationella perspektivet på orsaker till skolsvårigheter, samt det salutogenetiska och patogenetiska perspektivet på hälsa. Resultatet visar att stor del av EHT-mötena ägnas åt att diskutera enskilda elevärenden, diagnoser och åtgärdande insatser. Resultatet pekar även på att specialpedagogerna är i uppdrag som gör att den specialpedagogiska kompetensen inte kommer till sin rätt i EHT-mötena. Inkluderingsarbetet och det hälsofrämjande arbetet överskuggas av det biomedicinska paradigmets patogenetiska och åtgärdande perspektiv som dominerar i EHT-mötena, vilket gör att insatserna på sin höjd blir förebyggande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Henningson, Ann-Sofie. "Hur ser lärarna på relationen mellan arbetsformer, ämnesområden och elevers matematiska kompetenser?" Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-4608.

Full text

Abstract:

Syftet med detta arbete är att undersöka lärares syn på relation mellan arbetsformer, ämnesområden och elevers matematiska kompetenser när det gäller matematikundervisningen, inom grundskolans tidigare år. Jag ville även ta reda på hur enkäter med öppna frågor fungerar som insamlingsmetod för tidspressade lärare som undervisar inom grundskolans tidigare år. Jag har valt den kvalitativa arbetsmetoden med en öppen enkät och semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att lärarna i liten eller ingen utsträckning anpassar arbetsformerna till de olika ämnesområdena. Lärarna gör inte heller någon koppling mellan vilka kompetenser de önskar att eleverna utvecklar till något speciellt ämnesområde. Lärarna tycker att det är svårt att hinna med att besvara enkäter med öppna frågor på ett bra sätt, om de ens anser att de har tid att besvara dem över huvudtaget.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Bäckman, Kristoffer, and Rikard Wahlgren. "Beteendevetare på arbetsmarknaden : - En studie om den upplevda relationen mellan arbete och kompetenser." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-37425.

Full text

Abstract:

Arbetet är en intervjustudie med kompletterande dokumentstudie som syftar på att utforska och belysa beteendevetares kompetenser och upplevelse av arbetsmarknaden. Examinerade beteendevetare från Mittuniversitetet Sundsvall/Härnösand, som innehar anställning, intervjuas för att skapa en bild av deras upplevelser av utbildning, kompetenser och arbetsmarknaden. Dokumentstudie av lärosätets utbildningsplaner och urval av relevanta kursplaner sker för att skapa komparativa data, samt för att utforska lärosätets kommunikation gällande programmet.Resultatet visar att de examinerade studenterna upplever en växande efterfrågan av beteendevetare på arbetsmarknaden. Vidare beskriver de examinerade studenterna en rad komplexa kompetenser som de upplever att de erhållit från utbildningen. Som avslutande belysningspunkt ifrågasätts det om det finns någon reell separation mellan att uppleva sig som bildad eller anställningsbar. I fallet beteendevetare som erhållit examen från Mittuniversitet finns det ingen upplevd skillnad mellan att vara bildad eller anställningsbar, då de tillfrågade individerna upplever sig själva som bildade och anställningsbara.

Godkännande datum: 2019-06-05

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Albrechtsson, Kajsa, and Sofia Ström. "Relationen mellan fysisk aktivitet, motorisk kompetens och hälsorelaterad livskvalitet : En studie på barn i skolår 2 i Storstockholm." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-1822.

Full text

Abstract:

Syfte Syftet med studien är att undersöka om, och i så fall hur, fysisk aktivitet, skattad motorisk kompetens och skattad hälsorelaterad livskvalitet förhåller sig till varandra hos barn i skolår 2 i Storstockholm. Vidare syftar studien till att undersöka huruvida resultaten skiljer sig mellan flickor och pojkar. Metod Den fysiska aktiviteten (FA) mättes med en accelerometer på barn i skolår 2 (n = 131) i Storstockholm. Den skattade motoriska kompetensen mättes med hjälp av enkätverktyget Prick- och Rutbarn och den skattade hälsorelaterade livskvaliteten (HRQOL) mättes med hjälp av PedsQL. Korrelation, enkel regressionsanalys och variansanalyser användes för att analysera data i SPSS 17.0. Signifikansnivån sattes till p<0,05. Resultat Studien visar på statistiskt signifikanta positiva korrelationer mellan FA och skattad HRQOL samt mellan skattad motorisk kompetens och skattad HRQOL. Dessa samband gäller för hela undersökningsgruppen och för pojkar. Variationer i HRQOL kan till procent förklaras av variationer i FA och skattad motorisk kompetens. Vid tvåvägs ANOVA där Medel tot cpm sattes som beroende variabel och de tre undergrupperna låg, medel och hög skattad livskvalitet, samt kön, sattes som oberoende variabel, visade inte på några statistiska signifikanta resultat. Resultaten från variansanalyser mellan nivågrupperna (låg, medel, hög) på FA i skattad HRQOL visar på en statistisk signifikant skillnad för hela undersökningsgruppen avseende grupperna låg och medel, samt mellan låg och hög. För flickor: mellan låg och medel. Variansanalysen mellan nivågrupperna (låg, medel, hög) av skattad hälsorelaterad livskvalitet i motorisk kompetens visar på statistiskt signifikanta skillnader mellan PedsQLgrupp låg och PedsQLgrupp hög samt mellan PedsQLgrupp medel och PedsQLgrupp hög för såväl gruppen pojkar som för hela undersökningsgruppen. Slutsats Studien visar på en positiv korrelation mellan FA och HRQOL, samt mellan motorisk kompetens och HRQOL. Dessa samband är könsbundna och gäller för pojkar samt för hela undersökningsgruppen.
Aim The aim of this study is to examine the relationship between physical activity, perceived motor competence and health-related quality of life. The study examines primary school children in their second year within the Stockholm region. Moreover, the study aims to identify any differences in results between boys and girls. Methods The physical activity (PA) of children in their second year of primary school was measured with an accelerometer (n=131). Perceived motor competence was measured by The Perceived Motor Competence (PMS) Scale and health-related quality of life (HRQOL) was measured by PedsQL. To analyse data in SPSS 17.0 three statistical models were used: correlation, simple regressions analysis and analysis of variance. The level of statistical significance was set at p<0.05. Results The study indicates that there are significant positive correlations between PA and HRQOL as well as between perceived motor competence and HRQOL. These relationships can be applied to the entire study group and to boys. The regressions analysis shows that 20.1 percent of the variations in approximations for HRQOL depend on the variation in PA and perceived motor competence. Analysis with two-way ANOVA did not reveal any significant difference in PA between the PedsQL groups (low, medium, high). Together with approximations for HRQOL, the results from analysis of variance between the PA groups (low, medium, high) show a significant difference for the entire study group with regards to low and medium, as well as between low and high. For girls: between low and medium. The analysis of variance between the groups (low, medium, high) of HRQOL in motor competence shows that there are significant differences between PedsQL group low and PedsQL group high, and also between PedsQL group medium and PedsQL group high, which goes for boys as well as for the entire study group. Conclusions The study shows that there is a positive correlation between PA and HRQOL as well as between motor skills competence and HRQOL. These relationships are determined by gender and can be applied to the entire study group and to boys.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Jansson, Albin, and Adam Eriksson. "Relationen mellan IT-kompetens och användarmotstånd mot videokonferensapplikationer : En studie gjord på lärare och studenter vid Linköpings universitet." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-176070.

Full text

Abstract:

Relationen mellan IT-kompetens och användarmotstånd mot videokonferensapplikationer– En studie gjord på lärare och studenter vid Linköpings universitet. Syftet med denna studie är att undersöka hur elevernas och lärarnas IT-kompetens påverkar eventuellt användarmotstånd de utövar mot videokonferensapplikationer inom distansundervisning. Vi undersöker användarens IT-kompetens utifrån de tre huvudkomponenterna i IT-kunskap, IT-färdighet och attityd mot IT och vi undersöker användarens utövade användarmotstånd i form av aktivt eller passivt motstånd. Vi undersöker dessa fenomen och förhållandet mellan de två från ett modernt kontext där övergången från salsundervisning till distansundervisning över videokonferensapplikationer har blivit normen sedan coronaviruspandemin bröt ut år 2020. Metoden i denna studie är en kombination av kvalitativa semistrukturerade intervjuer och en kvantitativ nätenkät vilket gör det till en flermetodsstudie. De tillfrågade har varit en blandning mellan studenter och lärare som alla går på Linköpings universitet och har sett en stor övergång från salsundervisning till undervisning och studier över videokonferensapplikationer. Resultaten av denna studie visar att lärarnas och elevernas IT-kompetens påverkar deras användarmotstånd på olika sätt. Vi fann också att respondenterna utövade olika typer av motstånd beroende på deras IT-kompetens då studenter med högre IT-kompetens sågs utöva en högre nivå av aktivt motstånd medan studenter som hade en lägre nivå av IT-kompetens i allmänhet verkade utöva en högre nivå av passivt motstånd.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Palo, Anna-Karin, and Annette Kjell. "Vad skall omvårdaren kunna? : En dokumentanalys." Thesis, Örebro University, Department of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-867.

Full text

Abstract:

Sammanfattning

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur omvårdarens yrkesuppdrag belyses i dels styrdokument och dels i texter av forskare. Avsikten var också att genom en jämförelse av dessa texter studera om de krav och förväntningar som ställs på omvårdaren stämmer överens mellan skola och arbetsliv. Vad omvårdaren ska lära, hur och varför är ytterligare aspekter som behandlats. Studien bygger på en dokumentanalys av åtta avhandlingar, två artiklar, en rapport och två styrdokument. Vid analysen av texterna har en framarbetad analysmodell använts som verktyg för att utröna vad omvårdaren enligt dessa texter ska kunna för yrket ifråga. Avsikten var att erhålla en ökad förståelse för omvårdarens yrkesuppdrag och yrkets komplexitet.

Studien visar på att den kompetens omvårdaren förväntas inneha efter avslutade studier vid gymnasieskolans Omvårdnadsprogram, inte går helt i linje med rådande förväntningar på arbetsmarknaden där kompetenskraven ibland uppfattas vara något högre. Det finns omvårdare som upplever att de generella kunskaper de erhållit på Omvårdnadsprogrammet inte är tillräckligt specialiserade för det specifika område som de anställts för. Där följer ett stort ansvar för arbetsgivaren att följa upp med vidareutbildning. Vidare visar föreliggande studie på en besvikelse bland andra omvårdare som upplever att de inte får använda sin kompetens i praktiskt arbete. Undersköterskan finner den egna formella utbildningen som i viss mån bortkastad. Detta då de i praktiken numera har liknande arbetsuppgifter som vårdbiträdet. Samtidigt framträder en ambivalens hos arbetsgivare vad gäller vilka utbildningskrav som är rimliga att ställa, vilket försvårar frågan om kravet på formell utbildning då traditionen inbjuder den icke utbildade omvårdaren att ändå träda in på arbetsmarkanden.

Omvårdarens yrkesuppdrag har i denna studie framkommit som kompetenser i termer av relationsarbete. Studien speglar omvårdnadsyrkets komplexitet och vikten av samarbete mellan skola och arbetsliv för att omvårdaren ska kunna träda in i yrket och utföra sitt arbete på ett för samtliga berörda tillfredsställande sätt.

Nyckelord: Omvårdnadsprogrammet, omvårdare, didaktik, kunskap, kompetens och relationer

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Lundegårdh, Olivia, and Victoria Arvidsson. "Ämnesintegrering av sex och samlevnad i mellanstadiet." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-440010.

Full text

Abstract:

Sex och samlevnad är ett ämne som kommer mer och mer upp i samhällsdebatten. Även Skolverket vill tydliggöra hur sex och samlevnadsundervisning ska integreras i skolans arbete. Forskning visar att sex och samlevnad är ett svårt ämne men att det finns strategier som lärare använder sig av för att kunna undervisa i ämnet. Studiens syfte är att ta reda på hur lärare arbetar ämnesintegrerat med sex och samlevnad i mellanstadiet. Den teoretiska ansats som har använts är genussystemet och queerteorins heteronormativitet. Datainsamlingsmetoden som har använts är semistrukturerad intervju där sex lärare deltog. Tematisk innehållsanalys användes som analysmetod. I analysen kan det läsas om de teman som framkommit vilka är den planerade undervisningen och fånga frågan i flykten, relationer och var stödet finns och var lärarna saknar stöd. Resultatet visar på att lärare arbetar med ämnesintegrering av sex och samlevnad under hela skoldagen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Brand, Lisa. "Lärarens roll - rollen som lärare." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28297.

Full text

Abstract:

En intervjustudie med elever på gymnasieskolan om vad som kännetecknar en bra lärare och hur teaterns verktyg kan främja dessa egenskaper.
An interview study of high school students about what makes a good teacher and how the theatre's tools can promote these qualities.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Bondesson, Elenore, and Zenita Nöretoft. "NPS-diagnostiserade elever med ett digitalt kompensatoriskt hjälpmedel : Betydelsen av kompetens ur ett lärarperspektiv." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-19543.

Full text

Abstract:

I detta examensarbete har vi undersökt vilket område klasslärare ansåg att det krävdes mest kompetens inom. Vi har även undersökt vad som är den största utmaningen och inom vilket område klasslärarna önskar mer utbildning då de har en elev med NPS-diagnos i klassrummet som tilldelats ett digitalt verktyg som kompensatoriskt hjälpmedel. Då tidigare forskning pekar på att pedagoger har brister på kompetens inom IT, ville vi undersöka om det fortfarande var så med tanke på att den digitala utvecklingen är snabb. Vi har med hjälp av deltagande klasslärare i en enkätundersökning och tre korta semistrukturerade intervjuer analyserat och presenterat resultatet samt satt det i relation till forskningsbakgrunden i vårt arbete. Resultatet från vår undersökning pekar på att klasslärarna anser att lärarrollens betydelse för relationer och motivation är det område det krävs störst komptens inom då de har en NPS-diagnostiserad elev som tilldelats ett digitalt verktyg som kompensatoriskt hjälpmedel. De anser även att det relationella perspektivet är den största utmaningen då man har dessa elever i klassrummet. Motiveringen till dessa två svar var i stort sett desamma. Klasslärarna menade att om man inte har någon god relation så spelar det digitala kompensatoriska hjälpmedlet ingen roll. Vi fick även en indikation på att klasslärarna trots detta, önskade utbildning inom IT.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Axelsson, Anna-Karin, and Elin Nygren. "Relationen mellan flexibel arbetstid och inre arbetsmotivation." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-32919.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att undersöka om nyttjandet av flexibel arbetstid predicerar inrearbetsmotivation. En webbaserad enkätundersökning innehållande 28 frågor skickades ut till152 tjänstemän i en offentlig organisation, totalt deltog 80 respondenter i undersökningen. Föratt mäta inre arbetsmotivation användes Basic Psychological Need Satisfaction at Work (BPNS-W) skalan som mäter autonomi, kompetens och samhörighet och är baserad på self-determination theory (SDT). Resultatet visade att nyttjandet av flexibel arbetstid signifikant predicerar dimensionerna autonomi, kompetens och samhörighet som leder till inrearbetsmotivation. Studiens slutsats vara att nyttjandet av flexibel arbetstid kan predicera inrearbetsmotivation i viss grad.
The purpose of this study was to investigate whether the use of flexible working hourspredicts intrinsic work motivation. A web-based survey containing 28 questions was sent to152 officials in a public organization, a total of 80 respondents participated in the survey. Tomeasure intrinsic work motivation, the Basic Psychological Need Satisfaction at Work(BPNS-W) scale was used. It contains measures of autonomy, competence and relatednessand is based on self-determination theory (SDT). The results showed that the use of flexibleworking hours significantly predicts the dimensions of autonomy, competence and relatednessthat lead to intrinsic work motivation. The conclusion of the study was that the use of flexibleworking hours can predict intrinsic work motivation to some extent.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Westh, Kristin, and Linda Ask. "Sjölanders Mekaniska - Konsten att behålla och utveckla industriella relationer." Thesis, Mälardalen University, School of Sustainable Development of Society and Technology, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-4880.

Full text

Abstract:

Syftet med uppsatsen var att utifrån en fallstudie av ett mellanstort svenskt industriellt företag, som tillverkar kundspecifika produkter, studera etablerade kundrelationer beträffande varför de är viktiga att behålla och utveckla. En fallstudie med kvalitativa intervjuer genomfördes på Sjölanders Mekaniska samt med två av deras etablerade kunder. Frågor såsom "Vad får kunderna att bli långvariga hos Sjölanders Mekaniska?", "Hur arbetar företagen för att föra relationen framåt?" och "Vad ser företagen som viktiga faktorer i en affärsrelation?" besvarades och resultatet visade på att industriella relationer stärks och utvecklas genom att parterna för en öppen dialog och är tydliga med att framföra sina behov. Dessutom anses kvaliteten på produkterna öka då medarbetarna har lång erfarenhet av tillverkningen, vilket medför att kompetensen som finns i en etablerad relation svår och kostsam att ersätta. Vidare är det viktigt med en hållbar planeringsfunktion som aktivt håller koll på leveranssäkerheten. Slutligen kan den tillit som skapas mellan individerna i en affärsrelation ses som relationens viktigaste byggsten.

The purpose of the thesis was to perform a case study of a medium sized industrial company that produce customer specific products, and to study established customer relationships in regard of why they are important to keep and develop. The case study of Sjölanders Mekaniska and two of their established customers has been done through qualitative interviews. Questions such as "Why do the customers continue to choose Sjölanders Mekaniska?", "How do the companies work to bring their relationships forward?", and "What do the companies see as important factors in a business relationship?" were answered and the result showed that industrial relationships strengthens and develops thorough an open dialogue between the parties where clear objectives are presented. Further the quality of the products is said to increase with the employees' long experience of the production. Therefore, one can see the competence that exists within an established relationship, as difficult and expensive to replace. Moreover, it is seen as important to maintain a sustainable planning function which actively keeps control over the reliability of delivery. Finally, the trust that is created between the individuals in a business relationship, is seen as a the most important building block of the relationship as a whole.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Halak, Merima, and Elina Engsmar. "Specialpedagog och fritidshem : - så nära men ändå så långt borta." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40686.

Full text

Abstract:

Sammanfattning/Abstract Engsmar, Elina och Halak, Merima (2021). Specialpedagog och fritidshem – så nära men ändå så långt borta. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Studien ska bidra med att öka kunskapen kring vilka faktorer som påverkar hur den specialpedagogiska kompetensen tillämpas inom fritidshemmet, samt vilka upplevelser specialpedagoger och fritidspedagoger har av den specialpedagogiska kompetensen inom fritidshemmet. Syfte och frågeställningar Syftet är att bidra med kunskap om vilka faktorer som påverkar användandet av den specialpedagogiska kompentensen inom fritidshemmet. Studien syftar även till att få djupare förståelse för specialpedagogernas och fritidspedagogernas upplevelser kring hur den specialpedagogiska kompetensen används inom fritidshemmet. • Vilka faktorer påverkar hur den specialpedagogiska kompetensen används inom fritidshemmet? • Hur beskriver specialpedagoger och fritidspedagoger sina upplevelser av hur den specialpedagogiska kompetensen används inom fritidshemmet? Teori Den teoretiska förankringen har sin utgångspunkt i två teorier; specialpedagogiska perspektivet och systemteori. Specialpedagogiska perspektivet utgår i denna studie från relationellt och kategoriskt perspektiv. Dessa perspektiv handlar om att se de svårigheter som uppstår i skolans verksamheter genom olika synsätt. En kompletterande teori är systemteori. Det är en tvärvetenskaplig teori som handlar om att se helheten av delarna i ett system (Öquist, 2018). Dessa teorier utgår vi ifrån för att kunna tolka och analysera insamlade data i studien.3Metod Denna undersökning bygger på en kvalitativ intervjustudie som utgår ifrån tre specialpedagogers och tre fritidspedagogers upplevelser kring vilka faktorer som påverkar användandet av den specialpedagogiska kompetensen inom fritidshemmet. Genom semistrukturerade intervjuer får vi djupare förståelse för informanternas olika upplevelser och erfarenheter (Kvale & Brinkmann, 2014). Informanterna är från tre olika verksamheter inom samma kommun, och verksamma inom åk F- 3. Resultat Resultaten visar att olika faktorer påverkar hur den specialpedagogiska kompetensen används inom fritidshemmet. I studien har det framkommit att relationer och erfarenhet kan ha betydelse och verka främjade gällande samarbetet mellan fritidshemmet och specialpedagoger inom de verksamheter som varit föremål för vår studie. Studiens informanter beskriver att specialpedagogens uppdrag främst är riktat mot den obligatoriska skolverksamheten. Resultatet visar även att det finns en skillnad i hur det specialpedagogiska stödet utformas inom den obligatoriska skolan och fritidshemmet. Vårt resultat tyder på att det inom den obligatoriska skolan råder ett kategoriskt perspektiv och att det inom fritidshemmet snarare råder ett relationellt perspektiv, kopplat till hur det specialpedagogiska stödet ter sig. Resultatet bekräftar även att det specialpedagogiska stödet skiljer sig under skoltid och fritidstid. Stödet som förekom under den obligatoriska skolan beskrivs som mer individbundet, till skillnad från det stöd som fanns inom fritidshemmet, som främst var generella anpassningar i form av bildstöd. Specialpedagogiska implikationer Resultatet indikerar att goda relationer och erfarenhet kan ha betydelse samt verka främjande gällande samarbetet mellan specialpedagoger och fritidspedagoger. Det är av största vikt att specialpedagoger med sin kompetens ges rätt förutsättningar för att kunna arbeta förebyggande och stödjande mot skolans alla olika verksamheter Nyckelord Fritidshem, specialpedagogisk kompetens, relationer, erfarenheter, struktur.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Petersson, Evelina, and Carin Åkerlund. "Hjälp, vad gör jag nu? : Faktorer som påverkar sjuksköterskans kompetens i bemötandet av kvinnor som är utsatta för våld i nära relationer." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-74734.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt folkhälsoproblem. Två av tio kvinnor i världen har någon gång utsatts för fysiskt våld av en närstående. Det finns olika faktorer som kan påverka en kvinna att söka hjälp hos sjukvården som exempel typ av skada, utbildningsnivå eller känsla av skuld. Det första mötet i sjukvården för den våldsutsatta kvinnan blir ofta med en sjuksköterska. Sjuksköterskan har ett ansvar att i ett tidigt skede upptäcka våldsutsatta kvinnor och detta kräver en hög grad av kompetens. Om sjuksköterskan brister i sin kompetens kan risken att frågor om våld inte ställas eller ställs på fel sätt. Det kan finnas olika faktorer som kan påverka sjuksköterskans kompetens och författarna vill i denna litteraturstudie belysa dessa. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans kompetens i bemötandet av kvinnor utsatta för fysiskt våld i nära relationer. Metod: Metoden var en litteraturstudie med induktiv ansats. Utvalda artiklar kvalitetsgranskades och analyserades med stöd av en latent innehållsanalys. Analysen resulterade i två kategorier och fem subkategorier. Resultat: Kategorierna som skapades var “Sjuksköterskans osäkerhet i yrkesrollen och på arbetsplatsen”, med tillhörande subkategorierna ”bristande rutiner”, ”bristande teamarbete” samt ”bristande kunskap”, och ”Sjuksköterskans professionella förhållningssätt” med tillhörande subkategorierna ”sjuksköterskans emotionella engagemang” samt ”sjuksköterskans fördomar”. Slutsats: Många sjuksköterskor upplever en brist på kunskap, rutiner och utbildning inför bemötandet med kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Genom att öka medvetenheten generellt om de faktorer som kan påverka sjuksköterskans kompetens kan möjlighet till kompetensutveckling ges.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Fricker, Madeleine, and Carina Malmqvist. "Jag ser ju inte det de ser...jag ser andra saker : Specialpedagoger beskriver sin specialpedagogiska kompetens och sina förutsättningar att utföra specialpedagoguppdraget." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-25666.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att beskriva och analysera hur specialpedagogers formella kompetens motsvarar de förväntningar på praktisk yrkeskompetens som specialpedagogerna möter från olika aktörer i skolans vardagsverksamhet. Vi använder oss av en kvalitativ metod och intervjuer för att undersöka vårt fält. I vår studie ingår nio intervjuer med specialpedagoger, verksamma i kommunala skolor, fristående skolor eller central elevhälsa. Forskning har visat att specialpedagoger ofta möter förväntningar på att de ska arbeta direkt med stöd mot elever och att skolor ofta har en kategorisk syn på skolsvårigheter. Nyare forskning har även visat att få professioner, utöver specialpedagogerna själva, i skolan anser att specialpedagoger ska arbeta övergripande med organisation samt skolutvecklingsfrågor. Forskning har också visat att specialpedagoger ofta saknar mandat från ledning för hela sitt uppdrag och att de sällan har den strategiska position, exempelvis i ledningsgrupp, i organisationen som de skulle behöva för att lyckas med uppdraget. Studiens resultat visar att faktorer som respondenterna beskriver som avgörande för huruvida de har förutsättningar att utnyttja sin kompetens till fullo är framför allt en ledning som är medveten om specialpedagogens kompetens och har en vision om en inkluderande skola. Vidare så visar studien att det för skolanställda specialpedagoger även är en stor fördel att ingå i en ledningsgrupp eller ha en ledningsfunktion då det skapar bättre förutsättningar för specialpedagogerna att arbeta organisatoriskt samt närmre samverkan med ledning. De centralt anställda specialpedagoger i studien, som alltså arbetar mot skolor men som extern specialistkompetens, har större möjligheter att utnyttja sin fulla kompetens. Studien tyder också på att de skolanställda specialpedagogerna ofta måste kompromissa och att de får en roll som i mycket liknar speciallärarens på så sätt att de ofta arbetar kompensatoriskt med elever samt fungerar som rådgivare. Specialpedagogerna i studien uttrycker tydligt sitt relationella perspektiv på svårigheter men beskriver hur de ofta möter en kategorisk syn på skolsvårigheter från andra aktörer på arbetsplatsen, i synnerhet pedagoger.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Josefsson, Jennie, and Karlström Anette Aronsson. "Ett otydligt uppdrag? : Specialpedagogers upplevelser av arbetet med att utveckla den pedagogiska verksamheten." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-69420.

Full text

Abstract:

I denna studie undersöks hur några specialpedagogers kompetenser i att leda och driva utveckling av den pedagogiska verksamheten kommer till nytta i praktiken. Detta då studier visar att specialpedagogens uppdrag är komplext och varierande samt att specialpedagogrollen har haft svårt att slå igenom. Syftet med studien är att undersöka hur specialpedagoger i förskola och skola uppfattar sitt uppdrag med särskilt fokus på hur deras kompetenser används för att utveckla den pedagogiska verksamheten. Det är en kvalitativ studie där sju specialpedagoger har intervjuats och skrivit loggböcker. De teoretiska perspektiv som är utgångspunkt för studien är det sociokulturella perspektivet och professionsteorin samt det relationella och kategoriska perspektivet. Resultatet visar att specialpedagogens uppdrag ser olika ut beroende på vilken verksamhetsform de arbetar i. Det framkommer att specialpedagogerna i förskolan har ett tydligare uppdrag och arbetar mer med att utveckla lärmiljön, jämfört med de som arbetar i skolan. Genom studien har olika faktorer framträtt som påverkar uppdraget exempelvis vilken betydelse lärmiljön och det relationella perspektivet har i arbetet med att utveckla den pedagogiska verksamheten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Nääf, Sara, and Åse Remahl. "Outsourcing : En studie om relationen mellan redovisningskonsulter och företag vid outsourcing av ekonomifunktioner." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för teknik och samhälle, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-8508.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Outsourcing har funnits sedan 1960-talet, men var då vanligast inom IT-sektorn. Numera är outsourcing betydligt mer förekommande efter ett större genomslag under 1990-talet. Då kom en slogan att bli vanlig lydande ”satsa på din kärnkompetens”. Outsourcing handlar om att lämna ut en del av ett företag till en extern aktör för att denne ska sköta den delen. Oftast tillhör inte ekonomiavdelningen företagens kärnverksamhet vilket leder till att företagen väljer att outsourca den delen. Genom att istället satsa på kärnkompetensen kan ett företag vara starkare gentemot konkurrens från andra företag. När ett företag väljer att outsourca bör de vara uppmärksamma på de risker som kan föreligga. Forskare pratar om att det är viktigt med en bra relation mellan ett företag och en inhyrd kompetens, och att kommunikationen dem emellan måste fungera. Däremot är det få konsekvenser som tas upp i samband med dålig kommunikation. Forskningsfrågor: Hur arbetar företaget respektive leverantören för att upprätthålla en god relation till varandra vid outsourcing av ekonomifunktioner? Hur upplever aktörerna att relationen fungerar? Syfte: Syftet med studien är att få en ökad förståelse kring hur relationen fungerar mellan företaget och redovisningskonsulten, när företaget väljer att outsourca sina redovisningsfunktioner. Målet med studien är att få en uppfattning om hur förtroende, kommunikation samt kom-petens bygger en relation. Metod: Studien bygger på en kvalitativ metod med intervjuer. Både företag som outsourcar sina ekonomifunktioner samt auktoriserade redovis-ningskonsulter har intervjuats. Slutsats: För att upprätthålla en bra relation krävs bra kommunikation, starkt förtroende och kompetens. Att konsulten har rätt kompetens är under-förstått, och är inte alls lika avgörande för relationen. Personkemin mellan företaget och konsulten måste stämma för att samarbetet ska fungera. De intervjuade aktörerna upplever att relationen fungerar bra och är nöjda med den. Det är viktigt att företagen vet vad de vill uppnå med outsourcingrelationen innan den påbörjas.
Background: Outsourcing has been around since the 1960s; most commonly used in the IT sector. Today outsourcing is frequently used. In the 1990s out-sourcing made a great impact, when a slogan that was common read, "invest in your core competencies." Outsourcing entails releasing a portion of ones business to an external player to handles the task. Often the financial department is not considered to be the core business within the company, this leads to companies deciding to outs-ource this task and department. By focusing on the core competencies, a company can be stronger against the competition that affects companies. When outsourcing ones business the company should be aware of the risks that exist. Scientists talk about the importance of having a good relationship between a company and their outsourcing supplier. A good communication is vital between both parties. How-ever, the implications of poor communication are rarely discussed. Research questions: How do the company and the supplier work to maintain a good relationship between each other, when outsourcing financial and accounting functions? How do both parties experience that the relationship works? Purpose: The purpose of this study is to gain a greater understanding of how the relationship between a company and the accountant works when the company chooses to outsource their financial and accounting funct-ions. The goal is to get an idea and perception of how confidence, communication and skills build a relationship. Method: The essay is based on a qualitative approach based on interviews. Both companies that are outsourcing their accounting functions and authorized accountants have been interviewed. Conclusion: In order to maintain a good relationship good communication, strong confidence and competence is required. The fact that the consultant has appropriate skills is implied, and does not have much effect on the relationship. The chemistry between the company and the outsourcing supplier must correspond for the cooperation to function. Both parties in this study are satisfied with the relationship. It is of great import-ance that the company is aware of their expectations before entering a relation with an outsourcing company.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Wessling, Maria. "Hur ror vi för att komma dit? : Fritidspedagogers uppfattningar om samarbeteoch organiserande av fritidshemmets verksamhet." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-37352.

Full text

Abstract:

Hur kan man förklara och förstå samarbete och varför samarbete kan vara mödan värd? Syftet medstudien har varit att undersöka vilka uppfattningar fritidspedagogerna på en skola uttrycker om attsamarbeta och att organisera och utveckla fritidshemmets verksamhet. Samarbete som begrepp kanförklaras i termer av kollektivt eller kollegialt lärande; det vill säga om medarbetarna lär av varandragenom att utbyta erfarenheter och tankar, i en öppen och fri dialog, vilket kan öka förutsättningarnaför en kollektiv kompetens (Granberg och Ohlsson, 2005). Enligt forskning är den kollegialareflektionen en förutsättning för den kollektiva kompetensen, det vill säga det mervärde tillika denpositiva synergieffekt som ett samarbete kan generera (Granberg & Ohlssons, 2005; Fröman &Johansson, 2011, m. fl.). I studien kopplas samarbete ihop med det systematiska kvalitetsarbetet;fritidspedagogernas gemensamma ”uppgift” för att kvalitetssäkra verksamheten. Inspirerad avfallstudien som forskningsmetod intervjuades fem fritidspedagoger från tre fritidsavdelningar påsamma skola. Resultatet visar att fritidspedagogerna inte nyttjar den kollektiva kompetensen för attlösa fritidshemmets gemensamma uppgifter, utan att de stretar på i par ute på respektive avdelning,där förutsättningar ser olika ut både för personalen och barnen. Målet i arbetsplanen är att fungerasom ett fritids; frågan är varför och hur de ska organisera arbetet för att uppfylla målet?

Godkännande datum: 2019-03-29

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Fredriksson, Emelie, Martin Johansson, and Veronica Svensson. "Etnisk mångfald - "Nödvändigt för några, men bra för alla" : En kvalitativ studie om relationen mellan etnisk mångfald och kompetens med fokus på hållbarhet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-95352.

Full text

Abstract:

This study starts off with an introduction to the challenges organizations today encounter concerning managing knowledge and finding suitable staff that meet the needs of the organization. Thereafter the challenges are seen through the aim of diversity. Several studies discuss the pros and cons of the impact of diversity, and more specifically ethnic diversity among the workforce. This results in a more focused approach on the subject of ethnic diversity, the impact it has on organizations and how ethnic diversity could be managed and also exemplify how they manage. In order to bring light upon the challenge’s organizations face, this study chose an inductive approach with qualitative interviews as the methodical focus. With eleven interviews concluded and brought together in the empirical analysis chapter the focus of the theoretical framework was combined to problematize the results of the empirical findings. Finally, the study concludes that the challenges and possibilities concerning ethnic diversity and organizations need of knowledge can be described through a few conclusions. It is found that there are several positive results on business value and improvement within work environment in dynamic and diverse organizations. By focusing on openness and inclusion an organization has better chances of implementing a suitable organizational culture that allows exchange of knowledge between colleagues of different cultural backgrounds. Also, leadership qualities that allow inclusion, self-criticism and focuses on creating the mentioned work environment is preferable. By paying attention to individual prejudice it is possible to counter the negative impressions of different cultures in order to become less prejudice. One way is to encourage discussions to expand the horizons of colleagues and try to become an intercultural and learning organization. The linguistic aspect is also important to consider, and it is shown how ignoring of language differences has several negative impacts on organizations, but that it at the same time are ways to counteract the negative effects. It is also important to remember to try to see past generalizations and focus on the values of the individual and realize that it is more about the competence of the individual than that of the cultural background.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Svensson, Linda, and Ida-Maria Nilsson. "“Grunden är alltid relationen med och anknytningen till barnet” - En studie om trygghetens betydelse för flerspråkiga barn." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30228.

Full text

Abstract:

I den här studien tar vi reda på hur pedagoger bemöter barn och vårdnadshavare som inte talar eller förstår det språk som talas i förskolan, i detta fall det svenska språket. Vi tittar på hur pedagoger arbetar och förhåller sig till dessa barn och familjer för att skapa trygghet, samt hur de stöttar barnen för att de ska få möjlighet att utveckla såväl sitt modersmål som det svenska språket. Syftet med studien är därför att bygga upp en större förståelse kring praktiska metoder för ett effektivt arbete med flerspråkiga barns trygghet och lärande.Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med utgångspunkt i Vygotskijs teorier om tänkande och språk, Bowlbys anknytningsteori samt Cummins fyrfältsmodell för att beskriva hur barn kan stödjas och utmanas i en andraspråksinlärning med utgångspunkt i den proximala utvecklingszonen. För att samla in empirin har enkäter skickats ut till 15 förskolechefer i kommunens fem områden med en önskan om att vidarebefordra enkäterna till deras förskolor och medarbetare i området. Det kom in 13 svar på enkäten och dessa svar ligger till grund för analysen. Utifrån studiens resultat kan vi se att pedagogerna arbetar aktivt med att stödja barns språkutveckling såväl på modersmålet som i det svenska språket samtidigt som de strävar efter att tillgodose varje barns behov och trygghetsskapande. Pedagogerna lägger stor vikt vid en god föräldrasamverkan och antyder att det har en stor betydelse för barns trygghet på förskolan. Något som nämns och återkommer i vår studie är att pedagogers språkliga kompetens har betydelse både för barns trygghet och språkutveckling. Dock kan vi i vårt resultat ser att pedagogerna inte arbeta likvärdigt med barns olika språk och att barnen ges olika förutsättningar för en språkutveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Weidemann, Arne. "Die Erforschung und Lehre interkultureller Kommunikation und Kompetenz." Doctoral thesis, Universitätsbibliothek Chemnitz, 2011. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:ch1-qucosa-77481.

Full text

Abstract:

Um interkulturelle Interaktionen verstehen und erklären zu können, bedarf es eines Ansatzes, der offen für die Selbst- und Weltverhältnisse aller beteiligten Interaktanden ist und sich dementsprechend emischer, nicht etischer, Beschreibungen von Handlungen und damit verknüpften Bedeutungszuschreibungen verpflichtet fühlt. Auf Basis (1) eines Kulturbegriffs, der von der Kulturdurchdrungenheit jeglichen Handelns einerseits und der (an individuelles Handeln gebundenen) Handlungsbedingtheit von Kultur andererseits ausgeht, wie dies in der Kulturpsychologie der Fall ist, und (2) qualitativ-sinnverstehender Methodologie und Methoden empirischer Sozialforschung ist dies möglich. Da das Verstehen von (kulturell fremden) Handlungen als Grundlage interkulturell kompetenten Handelns gelten kann, kommt der Lehre hermeneutisch-sinnverstehender Ansätze in der Ausbildung interkultureller Kompetenz somit eine besondere Bedeutung zu. Diesen Zusammenhängen widmet sich die in drei Großkapitel gegliederte – teilkumulative – Dissertation. Im ersten Teil der Arbeit werden die Symbolic Action Theory Ernst E. Boeschs, die handlungstheoretisch und kulturpsychologisch fundierte Relationale Hermeneutik Jürgen Straubs und der Grounded Theory-Ansatzes (Glaser/Strauss) im Hinblick auf ihre Eignung für die Erforschung und Lehre interkultureller Kommunikation und Kompetenz beleuchtet, ihre besondere Nützlichkeit für diesen Kontext begründet und zum Verfahren der ‚pragma-semantischen Analyse’ verdichtet. Im zweiten Teil der Arbeit sind die acht eingereichten Schriften in Originalfassung abgedruckt. Eine Zusammenfassung der zentralen Inhalte und Forschungsergebnisse sowie eine Darstellung der inhaltlichen und entstehungsgeschichtlichen Zusammenhänge der einzelnen Schriften findet sich in Kapitel 1.3. Vor dem Hintergrund des zentralen Themas der Erforschung und Lehre interkultureller Kommunikation rücken in Teil 2 konkrete Handlungsfelder (Tourismus, internationaler Schüleraustausch und Hochschule) in den Blick, die im Rahmen von Forschungs- und Lehrforschungsprojekten untersucht wurden. „Pragma-semantische Analysen zur Erforschung interkultureller Kommunikation“ (2.1) ist eine Studie, die am Beispiel eines reisebiographischen Interviews – in konsequenter Fortsetzung des ersten Teils der Arbeit – die Leistung des komparativen Vorgehens vorführt. Dem Zusammenhang zwischen touristischen Reisen und interkultureller Kommunikation und Kompetenz ist der Handbuchartikel „Tourismus“ (2.2) gewidmet. Die Studie „Touristische Begegnungen aus der Perspektive einer Psychologie interkulturellen Handelns“ (2.3) basiert auf vom Autor erhobenen Beobachtungs- und Gesprächsdaten in Ladakh (im indischen Teil des Himalaya). Die Studie „Experiences and Coping Strategies of Host Families in International Youth Exchange“ (2.4) basiert auf im Rahmen eines Lehrforschungsprojekts erhobenen narrativ-biografischen Interviews und analysiert Erfahrungen und Umgangsstrategien der Gasteltern im Hinblick auf kulturelle Differenz. Mit der programmatischen Betrachtung „Interkulturell ausgerichtete Studiengänge“ (2.5) beginnt der dritte Themenkomplex (Hochschule), der sich der Fruchtbarmachung der in Teil 1 und im Kapitel 2.1. dargestellten Theorien und Methoden für die Lehre im Bereich ‚Interkulturelle Kommunikation’ sowie für die Ausbildung interkultureller Kompetenz widmet. Im Kapitel „Akteure\" (2.6) wird dies mit Bezug u.a. auf die Anforderungen an Studierende, das Lehrpersonal und an die involvierten Institutionen konkretisiert. Der Text „Lehrforschung und Lehrforschungsprojekte“ (2.7) sowie die aus einem Lehrforschungsprojekt entstandene „Bedarfsanalyse“ (2.8) demonstrieren beispielhaft die enge Verzahnung von Forschung und Lehre, Theorie und Praxis und zeigen, wie das in den Kapiteln 2.5 und 2.6 formulierte Programm in der Lehre umgesetzt werden kann. In Teil 3 der Arbeit werden die gewonnenen Erkenntnisse für die Ausbildung im Bereich interkultureller Kommunikation und Kompetenz an der TU Chemnitz fruchtbar gemacht. Insbesondere der ermittelte Bedarf (2.8) an interkulturell ausgerichteten Studienangeboten an der TU Chemnitz sowie die in Kapitel 3.1 vorgenommene vertiefte Analyse der konkreten Standortfaktoren ermöglicht die empirisch und theoretisch fundierte Entwicklung eines detaillierten Konzepts zur Ausbildung Interkultureller Kommunikation und Kompetenz an der TU Chemnitz, das in Kapitel 3.2. dargestellt ist
If one views intercultural competence not as a set of – ultimately parameter-based – skills, but as a result of an understanding of otherness, intercultural competence cannot be taught as such. What can be taught, however, is the way one can make sense of otherness, hermeneutics. Understanding and explaining intercultural interactions requires an approach that is open to the self and world relations of interactants and thus committed to emic, not etic, description of actions and ascription of meaning to actions. This necessitates an understanding of culture that views culture as a result of individual action and all action as steeped in culture. Methodologically, this calls for qualitative interpretive methods. This – partially cumulative – dissertation consists of three parts. The first part discusses in detail two hermeneutic approaches to interculturality: Ernst E. Boesch’s Symbolic Action Theory and Jürgen Straub’s Relational Hermeneutics. Using Grounded Theory (Glaser/Strauss), these two approaches can be turned into a highly useful tool for the investigation of intercultural phenomena: Pragma-Semantic Analysis. The second part contains eight papers and articles. Starting with three papers demonstrating the usefulness of pragma-semantic analysis if applied to authentic ethnographic data, this part also explores interculturality in host families in international youth exchange and the intercultural systematics of tourism. The other four papers address various aspects of teaching the subject of Intercultural Communication at universities – degree structures, teaching/research projects and needs analysis. The recurring theme in these four papers is the necessity of a close interrelation between research and teaching as well as theory and practice. The third part, based on a case study from the second, outlines challenges and opportunities for the development of intercultural study programmes at the University of Chemnitz. The methodology employed here is pertinent to all universities wishing to implement intercultural studies programmes that suit their particular local and institutional requirements

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Skullman, Lisa, and Amanda Wallström. ""Det finns inget så praktiskt som en god teori" : En studie av hur MKV-utbildnigar gestaltar arbetsmarknaden och relationen till denna." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medier och journalistik (MJ), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-43650.

Full text

Abstract:

Denna kandidatuppsats redogör för den undersökning som har gjorts för att ta reda på hur universitetsutbildningar inom medie- och kommunikationsvetenskap i Sverige, som uppger i sin programinformation att de utbildar kommunikatörer, gestaltar arbetsmarknaden för kommunikatörer. Undersökningen har en kvalitativ ansats och det empiriska materialet är insamlat genom dokumentanalys av programbeskrivningar samt intervjuer med programansvariga. Urvalet består av nio svenska utbildningar som är representerade av sju lärosäten. Ett centralt begrepp i undersökningen är anställningsbarhet som i det här fallet har sitt ursprung i Bolognaprocessen. Efter utförd undersökning visar det sig att det finns både likheter och olikheter i berättelserna som ges skriftligt och muntligt av de aktuella utbildningarna. Likheterna ligger i synen på arbetsmarknaden och kommunikationsfältets tänkbara yrkesuppgifter. Berättelserna skiljer sig dock åt när relationen till arbetsmarknaden gestaltas. De olika programmen sprider ut sig på en skala mellan “nära arbetsmarknaden” och “nära akademin” men de flesta positionerar sig medvetet i mitten av denna skala och gestaltar en utbildning som tror att anställningsbarhet skapas genom att låta sig påverkas av både det akademiska och det mer praktiska tänkandet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Andersson, Elise, and Maria Olsson. "Vi vill se dig igen... : En studie om serviceinnehållets betydelse för relationer inom optikbranschen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för marknadsföring (MF), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-87039.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka vad serviceinnehållet i en verksamhet inom detaljhandel betyder för möjligheterna att skapa lojala relationer i takt med digitaliseringens utveckling. En fallstudie på optikerbranschen bildar utgångspunkt för en överföring till detaljhandeln. Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod och ansatsen grundas utifrån deduktiv karaktär med induktiva inslag. Det empiriska materialet är insamlat genom nio semistrukturerade intervjuer av representanter inom optikbranschen i Sverige. Resultatet av studien tyder på att serviceinnehållet med dess extratjänster kan resultera i att företag utvecklar långsiktiga relationer och erhåller lojala kunder. Vidare har det framkommit att aktiviteterna i serviceinnehållet är värdeskapande, men dess betydelse varierar mellan olika företag och branscher. Slutligen har vi kommit fram till att extratjänster kan verka som konkurrensfördel och samtidigt visa att kunden är i företagets fokus.
The purpose of this study is to investigate what the service content of a retail business means for the opportunities to create loyal relationships in line with the evolution of digitization. A case study in the optics industry is the starting point for a transfer to the retail trade. The study is based on a qualitative research method and the approach is based on deductive character with inductive elements. The empirical material has been collected through nine semi-structured interviews of representatives in the optics industry in Sweden. The result of the study indicates that the service content with its additional services can result in companies developing long-term relationships and receiving loyal customers. Furthermore, it has emerged that the activities in the service content are value-creating, but its importance varies between different companies and industries. Finally, our conclusion is that extra services can serve as a competitive advantage and show that the customer is in the company's focus.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Engdahl, Ebba, and der Bilt Jacqueline van. "Kommunal revision : Den outforskade relationen mellan förtroendevalda och externa revisorer." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-18373.

Full text

Abstract:

Inom den kommunala revisionen samarbetar förtroendevalda och externa revisorer för att tillsammans genomföra en granskning av kommunens räkenskaper och förvaltning. Kommunfullmäktige utser politiskt utvalda förtroendevalda revisorer och de ska enligt kommunallagen biträdas av externa revisorer för att kunna fullgöra sitt uppdrag utifrån god revisionssed. Majoriteten av kommunerna i Skåne väljer att upphandla en extern revisionsbyrå på marknaden, där PwC, KPMG samt EY tillhörande the Big 4 konkurrerar om att bli upphandlade. Relationen mellan de externa och förtroendevalda revisorerna är outforskad och syftet med uppsatsen är att undersöka relationen mellan de förtroendevalda revisorerna och de externa revisorerna, och vidare granska hur samarbetet fungerar och för vem revisionen skapar värde. Tre kommuner i Skåne har medverkat i uppsatsen där tre förtroendevalda samt fyra externa revisorer från kommunernas upphandlade revisionsbyrå intervjuats. Utifrån studiens empiriska material har tre aspekter av relationen identifierats: relationens uppkomst, relationens utformning samt relationens slutliga framställning. Relationen uppstår efter en upphandlingsprocess där relationens utformning bland annat influeras av de fem elementen reliance, competence, independence, earlier work performancesamt trust. De förtroendevalda revisorerna måste uppleva en tillit till det arbete som de externa revisorerna utför eftersom de externa framställer underlag, rapporter och revisionsberättelsen åt de förtroendevaldas vägnar. Competence, independence, earlier work performancehar en inverkan på graden av upplevd relianceoch trustär ett element som är av stor vikt för ett effektivt samarbete och revisionskvalitén. Relationens slutliga framställning är en revisionsberättelse som är tänkt att bidra som underlag till kommunfullmäktige och skapa värde för allmänheten.
The municipal audit system in Sweden consists of political appointed and external auditors that together audit the municipality's accounts and management. The municipal council elects politically appointed auditors, which are assisted by external auditors in order to fulfill their assignment according to the Swedish municipal law. The majority of the municipalities acquire external auditors from PwC, KPMG or EY. The relationship between the political and the external auditors is unexplored and the purpose of this thesis is to investigate the relationship between the political and the external auditors, and examine how the cooperation works and to whom the audit system creates value for. Three political auditors and four external auditors from three municipalities were interviewed. Based on the empirical material, three aspects of the relationship have been identified: the origin of the relation, the relationship's configuration and the relationship's final output. The relationship begins when the municipality selects an external audit firm. The relationship's configuration is influenced by five elements: reliance, competence, independence, earlier work performance and trust. The political auditors experience a high level of confidence in the work made by the external auditors, as the external auditors construct the audit reports on behalf of the political auditors. Competence, independence and earlier work performance have an impact on the extent of reliance and trust is of great importance for an effective collaboration. The output of the relationship is an audit report that is intended to be of value for both the council and the public.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Ekblad, Lena, and Jessica Håkansson. "Vågar jag...? En enkätstudie om förutsättningarna för ett tryggt klassrumsklimat riktad till elever i skolår 6." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35971.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att undersöka om eleverna känner sig trygga i skolan och i klassrummet. Enkäten formulerades utifrån påståenden om huruvida eleverna känner sig trygga i skolan, i klassrummet och på rasten.Vi valde en kvantitativ metod i form av två enkäter med 44 påståenden och fyra färdiga svarsalternativ. Enkäten utfördes av 85 elever och fyra lärare i skolår sex på två skolor från olika områden i staden. Insamlade data bearbetades både kvantitativt och kvalitativt och vi gjorde jämförelser mellan skolor, kön och klasser, men studerade även skillnader och likheter mellan lärarens och elevernas svar. Studien visade att en klar majoritet av eleverna känner sig trygga både i klassen, i skolan och på rasten. Vi såg en markant skillnad mellan de båda skolorna och i en av klasserna skiljde sig lärarens uppfattning från elevernas på flera punkter. Vårt resultat visar på att läraren är viktig för elevens känsla av trygghet och att det är väl värt att satsa på att bygga upp en relation med sina elever. Vad gäller flickors och pojkars olika uppfattning konstaterade vi att flickorna inte känner sig sedda i samma utsträckning som pojkarna, samt att jämställdheten är betydligt högre på den centralt belägna skolan. Vi såg ett tydligt samband mellan trygghet och trivsel och konstaterade även att eleverna är bättre på att stärka varandras självförtroende än varandras självkänsla. Eleverna verkar däremot inte vara medvetna om vad de arbetar med på lektionerna som tränar social och emotionell kompetens.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Stevendal, Natalie, and Rebecka Garpenskog. "Kompetensbehov vid affärsavslut : En kvalitativ studie om affärsavslut mellan inköpande företag och dess mindre leverantörer." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-357952.

Full text

Abstract:

Kompetens, vid avslutandet av affärsrelationer, anses vara en viktig del för ett företags framtid. I denna uppsats undersöker vi om det finns ett kompetensbehov då inköpande företag avslutar relationer med dess mindre leverantörer. Insamlat material har gjorts genom semistrukturerade intervjuer där leverantörsansvariga, med olika befattningar, från ICA och Coop har medverkat. Sex intervjuer har gjorts med informanter på olika positioner. Vi har även undersökt anledningar som ligger till grund för ett avslut med en leverantör såväl som hur den avslutande processen går till. Detta för att kunna utröna om ett behov av kompetens för affärsavslut med mindre leverantörer finns. Sex intervjuer har gjorts med informanter på olika positioner inom dagligvarubranschen. Studiens mest utmärkande resultat är att det inte förekommer någon gemensam mall för den avslutande processen men att informanterna ändå följer ett välvårdat avslut enligt Alajoutsijärvi et al. (2000) teori. Kompetens för avslut tycks finnas trots att alla informanter kommer från olika bakgrund vilket gör att avslutandeprocessen ser olika ut. Kompetensutveckling för inköpande företag gällande affärsavslut med mindre leverantörer är på så sätt inte nödvändig.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Bi, Xiangming, and Stefan Hansson. "Nyanlända elevers framtidsval : Studie-och yrkesvägledares syn på vägledning av nyanlända elever under högstadietiden." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-185429.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om studie- och yrkesvägledares arbete med nyanlända elevers studie- och yrkesvägledning under högstadietiden, med ett särskilt fokus på metoder som används vid vägledningen av denna elevgrupp samt de utvecklingsområden som kan finnas. Våra frågeställningar handlar om de intervjuades erfarenheter av arbete, vilka metoder de använder och vilka utvecklingsområden som kan identifieras när det gäller arbetet med att vägleda denna elevgrupp. Den teoretiska anknytningen i studien utgörs av konstruktivistisk vägledningsteori. I studien används kvalitativ metod och data har samlats in genom intervjuer. Studien visar att de intervjuade studie-och yrkesvägledarna till stor del har samstämmiga erfarenheter, de känner att de har för lite tid till alla nyanlända elever. Studien visar även att det finns kompetensutvecklingsbehov hos både studie- och yrkesvägledarna och de nyanlända eleverna som består av kulturella och språkmässiga kunskaper för att de tillsammans ska kunna skapa goda relationer och förutsättningar för att lyckas med vägledningen. De intervjuade använder lite olika metoder, men visualiseringsmetoder är vanliga. Det finns vidare ett behov av att anställa fler studie-och yrkesvägledare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Eriksson, Julia, and Pernilla Carlberg. ""En kamp! Stackars barn som inte har föräldrar med kraft och resurser." : En studie av föräldrars perspektiv på språkstörning, skola och livskvalitet." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-158684.

Full text

Abstract:

The aim of this study was to investigate the parents´ perspective of school, their experience of having a child with developmental language disorder (DLD) and their quality of life. A qualitative interview guide was used in three interviews with parents and a survey was answered by 76 parents. The material was analysed using thematic analysis and sorted into three main themes; effects on quality of life, experience we can learn from, and support for children in school. Teachers' relational skills and knowledge of DLD are of great importance. The results show that pupils with DLD are at risk of feeling depressed and that many parents are forced to fight for their children’s rights, to receive feedback, and have functional communications with teachers and other members of the school staff. In conclusion; everyone in school needs to meet parents with openness and accessibility, show understanding and work to eliminate obstacles in school. Furthermore, it is necessary to improve teachers´ knowledge about developmental language disorder.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Hantoft, Sara. "Världens ensammaste: Vardagslivet i en familj där ett barn har en diagnos." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35670.

Full text

Abstract:

Diagnoser är ett ämne som diskuteras både på skolor och i samhället, det finns mycket forskning om bland annat för- och nackdelar kring medicinering, kosthållning, pedagogiska förhållningssätt samt uppfostringstekniker. Lärare och pedagoger möter oftast dagligen barn i behov av särskilt stöd samt deras föräldrar. Men hur präglas och utformas familjens vardag när det finns ett barn med atypiskt beteende, det vill säga när ett barn har ett beteende som inte passar in i alla situationer? Vilka tankar har syskon, föräldrar och barnet själv angående familj, vänner och relationer? För att undersöka detta togs kontakt med fem familjer. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med hjälp av diktafon som senare transkriberades. I varje familj intervjuades tre medlemmar, modern, ett syskon och barnet med atypiskt beteende för att få kunskap om hur familjens vardag präglas och utformas i förhållande till barnet.Resultatet visar att de flesta barnen i studien med atypiska beteenden har svårigheter med sociala relationer och upplever en känsla av att vara annorlunda. Syskonrelationerna är ambivalenta, några umgås inte med varandra och några väljer att gå undan när det blir konflikter. Mammorna i studien känner oro inför sina barns sociala relationer och hur det ska bli i framtiden. Studien visar också att familjerna blir begränsade i olika utsträckningar på grund av det atypiska beteendet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Relationell kompetens'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles