Contents
Academic literature on the topic 'Relationellt perspektiv'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Relationellt perspektiv.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Relationellt perspektiv"
1
Ehrlin, Anna, and Ulrika Jepson Wigg. "När checklistorna får företräde – det punktuella perspektivets grammatik i revidering av mottagandeplaner för nyanlända elever." Pedagogisk forskning i Sverige 26, no. 2-3 (September 27, 2021): 61–84. http://dx.doi.org/10.15626/pfs26.0203.06.
Full textAbstract:
Syftet med denna artikel är att beskriva och analysera vad lärare väljer att utveckla gällande övergångar mellan förberedelseklass och ordinarie klass för nyanlända elever, när dessa rutiner ska formuleras i mottagandeplaner. De frågor som vägleder analysen är 1. Vilka perspektiv inkluderas respektive exkluderas när mottagandeplanerna ska formuleras? 2. Vilken påverkan har policydokument om nyanlända elever på lärarnas arbete med skolornas mot-tagandeplaner? Analysen tar utgångspunkt i de läroplansteoretiska begreppen formuleringsarena, transformeringsarena och realiseringsarena, samt begreppen punktuellt och relationellt perspektiv. Det empiriska materialet är insamlat under ett forsknings- och utvecklingsprogram som pågick under 3 år. Metoden för datainsamling var forskningscirklar, och datamaterialet som analyseras består av inspelade diskussioner under forskningscirkel-träffarna, samt de dokument som de deltagande lärarna arbetade fram. Analysen visar att lärarna intog både ett relationellt och ett punktuellt perspektiv i arbetet med att ta fram mottagandeplanerna. Trots det så styrde riktlinjerna på formuleringsarenan, och kravet på att rutinerna i mottagande-planerna ska vara möjliga att bocka av och utvärdera, lärarnas arbete mot ett punktuellt perspektiv. Analysen visar också att det punktuella perspektivet riskerar att förstärka ett bristtänkande i relation till nyanlända elever.
2
Lindqvist, Henrik, Rickard Östergren, and Lotta Holme. "Elevassistenter i skolan." Pedagogisk forskning i Sverige 25, no. 2-3 (October 1, 2020): 114–37. http://dx.doi.org/10.15626/pfs25.0203.06.
Full textAbstract:
Vi har studerat forskning som handlar om elevassistenters arbete för elever i behov av särskilt stöd. Syftet med studien är att undersöka elevassistenters arbete i en allmän och friare roll som resurs i skolan och om det finns forskningsstöd för den typen av insats. Genom sökningar identifierades 16 artiklar och resultaten i artiklarna användes för att genomföra en tematisk analys. Resultaten visar att elevassistenter i en fri roll agerar som (1) Undervisare av elever i behov av särskilt stöd, (2) Experter på elever i behov av särskilt stöd, (3)Stödfunktion till lärare och (4) Upprätthållare av en särskild elevsuppmärksamhet. Temana diskuteras, i ett relationellt perspektiv, utifrån riskeroch möjligheter med elevassistenters arbete med elever i behov av särskiltstöd. En slutsats vi drar av den granskade forskningen är att det är tveksamtom elevassistenter ska användas som primära undervisare för dessa elever.
3
Mortensen, Maria. "Smerte – i et relationelt og socialt perspektiv." Tidsskrift for kjønnsforskning 40, no. 02 (September 7, 2017): 140–55. http://dx.doi.org/10.18261/issn.1891-1781-2017-02-04.
Full text
4
Edwards, Kasper, and Sanne Lykke Lundstrøm. "Relationel koordinering — kan ændringer i samarbejde og relationer måles?" Tidsskrift for Arbejdsliv 16, no. 4 (December 1, 2014): 50–68. http://dx.doi.org/10.7146/tfa.v16i4.108977.
Full textAbstract:
Relationel koordinering har tiltrukket sig betydelig opmærksomhed på sundhedsområdet. Relationel koordinering appellerer til både det medicinskfaglige perspektiv og arbejdslivsperspektivet, idet relationel koordinering tilbyder en teori og et måleredskab, der kan afdække produktivitet, behandlingskvalitet og trivsel på samme tid. Dette er ideelt i forbindelse med organisatorisk forandring, da man med udgangspunkt i relationel koordinering-og arbejde med relationer og kommunikation i arbejdet-vil kunne øge både trivsel og kvaliteten i arbejdet. Denne artikel rejser spørgsmålet om, det gennem et forandringsprojekt reelt er muligt at måle ændringer i samarbejde og relationer. Artiklen belyser teorien og præsenterer data fra 11 forandringsprojekter, som udviser meget små ændringer i relationel koordinering. Ændringerne står i kontrast til interviews i projekterne, som peger på betydelige ændringer i samarbejde og relationer. Det er dermed tvivlsomt, hvad måling af relationel koordinering faktisk betyder, og disse målinger skal dermed behandles med varsomhed i konkrete forandringsaktiviteter.
5
Metz, David, and Ann Westenholz. "Identitetsdannelse i midlertidige og spredte arbejdsfælleskaber- belyst via et relationelt perspektiv." Tidsskrift for Arbejdsliv 2, no. 4 (December 1, 2000): 61. http://dx.doi.org/10.7146/tfa.v2i4.108327.
Full textAbstract:
Artiklen argumenterer for, at udviklingen af medarbejdernes identitet og deltagelse i det danske arbejdsliv er en kompleks proces, hvor tre forskellige institutionaliserede ordningsmåder er opstået på forskellige tidspunkter i det 20. århundrede: kollektive forhandlinger, medbestemmelse og med-ledelse. Det antages, at disse institutioner er sat under pres som følge af fremvæksten af nye former for midlertidige og spredte arbejdsfælleskaber. Forfatterne ønsker at forstå, hvordan nye ordningsmåder bliver produceret i disse midlertidige og spredte arbejdsfælleskaber, og præsenterer teori, der kan bidrage hertil.
6
Metz, David, and Ann Westenholz. "Identitetsdannelse i midlertidige og spredte arbejdsfælleskaber- belyst via et relationelt perspektiv." Tidsskrift for Arbejdsliv 2, no. 4 (December 1, 2000): 61. http://dx.doi.org/10.7146/tfa.v2i4.108330.
Full textAbstract:
Artiklen argumenterer for, at udviklingen af medarbejdernes identitet og deltagelse i det danske arbejdsliv er en kompleks proces, hvor tre forskellige institutionaliserede ordningsmåder er opstået på forskellige tidspunkter i det
7
Hvid, Helge. "To be in control — vejen til godt psykisk arbejdsmiljø, læring og innovation?1." Tidsskrift for Arbejdsliv 11, no. 1 (March 1, 2009): 011–30. http://dx.doi.org/10.7146/tfa.v11i1.108763.
Full textAbstract:
Kontrolbegrebet, som har en lidt anden betydning på engelsk end det har på dansk, har i 30 år haft en central placering i forskningen om psykisk arbejdsmiljø. Artiklen stiller spørgsmålstegn ved, om kontrolbegrebet har samme centrale betydning i det moderne arbejde med værdibaseret teamorganisering, præget af selvledelse. Artiklen konkluderer, at kontrolbegrebet har samme centrale betydning som tidligere, både som kritisk perspektiv og et udviklingsperspektiv på psykisk arbejdsmiljø, men det er nødvendigt, at kontrolbegrebet reformuleres med større vægt på det relationelle. Artiklens pointer illustreres med udviklingen af arbejdet i finansielle institutioner for de medarbejdere, der behandler lånesager.
8
Krøjer, Jo, Niels Christian Mossfeldt Nickelsen, and Katia Dupret Søndergaard. "Teknologier i arbejdslivet og teorier herom." Tidsskrift for Arbejdsliv 14, no. 3 (September 1, 2012): 5–10. http://dx.doi.org/10.7146/tfa.v14i3.108911.
Full textAbstract:
F orskningen i arbejdsliv og organisationer har siden Taylor og Ford været optaget af, hvordan man anvender teknologi, og hvorledes teknologier influerer på menneskers arbejdsliv, organisering og effektivitet. Teknologi er således et centralt element for arbejdslivsforskningen. Det er derfor oplagt for Tidsskrift for Arbejdsliv at stille skarpt på, hvorledes teknologi kan forstås og udforskes, og her står nyere teoridannelser som STS (Science- and Technology Studies) og ANT (Aktør-Netværk Teori) centralt. Dette temanummer af tidsskriftet har derfor disse teorier og deres anvendelse i studier af arbejdsliv som tema. I den såkaldte STS-tradition har man igennem 30-40 år på sociologisk, antropologisk og socialpsykologisk grundlag forsøgt at begrebsliggøre samspillet mellem teknologi, videnskab og samfund. STS udgør ikke et klart teoretisk perspektiv, men nærmere en række metodisk orienterede tilgange, som på forskellig vis og med forskellig vægtning lader sig inspirere af relationel filosofi (fx James 1909/1996 og Bergson 1946). På den
9
Madsen, Anders Koed. "Dataficerede offentligheder – overvejelser over digitale metoder i lyset af den tidlige amerikanske pragmatisme." Dansk Sociologi 29, no. 1 (April 5, 2018): 97–119. http://dx.doi.org/10.22439/dansoc.v29i1.5742.
Full textAbstract:
Med afsæt i henholdsvist den amerikanske offentlighedssociologi fra den første halvdel af det 20. Århundrede – samt den vigtigste litteratur indenfor digitale metoder – vil denne artikel fremføre to argumenter. Det første argument er, at offentligheder ikke kan begrebsliggøres isoleret fra de materielle omstændigheder, der giver dem synlighed for sig selv og andre. Det andet argument er, at infrastrukturen omkring digitale spor og digitale metoder åbner for muligheden af at synliggøre – og dermed også begrebsliggøre – den offentlige debat ud fra et mere relationelt of processuelt perspektiv end f.eks. spørgeskemaundersøgelsen. Med afsæt i disse to argumenter introducerer artiklen fire principper, der kan være med til at guide anvendelsen af digitale metoder til at forstå offentlighedsdannelser i en digitalt medieret tid. De fire principper er a) at følge sagsdrevne offentligheder, b) se distinktioner nede fra de symboler, der udveksles af disse offentligheder, c) tage borgeres netværkspositioner med i vurderingen af deres meningers effekt og d) at være opmærksom på temaers intensitet og omskiftelighed over tid. Den praktiske konsekvenser af at følge disse principper vises gennem empiriske erfaringer fra et nyligt overstået datasprint med Teknologirådet.
ENGELSK ABSTRACT:
Anders Koed Madsen:
DataPublics – reflections on digital methods in the light of early American pragmatism
This article introduces two arguments concerning discussions of digital methods. They are based on US public sociology from the first half of the 20th century and the most important literature within the field of digital methods. The first argument is that publics cannot be understood in isolation from the material conditions that give them visibility both for themselves (intra-public visibility) and for others. The second argument posits that the infrastructure of digital traces and digital methods affords visualizing and conceptualizing public debate from a relational and procedural perspective rather than from employing a questionnaire survey. The article introduces four principles that can help guide the use of digital methods to understand publics in a digitally mediated era. They are: a) follow issue publics, b) use the analytical distinctions from the symbols exchanged by these publics, c) take into account the network positions of citizens when assessing the impact of their opinion, and d) be aware of the intensity and interchangeability of themes over time. The practical consequences following these principles are shown through empirical experiences from a recently held data sprint with the Danish Board of Technology.
Keywords: Digital methods, pragmatism, Chicago-school, publics, surveys, Lazarsfeldt.
10
Nørtoft, Kamilla. "Prepress Alderdommens pædagogisering." Tidsskrift for Forskning i Sygdom og Samfund 15, no. 30 (August 16, 2018). http://dx.doi.org/10.7146/tfss.v15i30.112891.
Full textAbstract:
Denne artikel handler om pædagogisering af alderdommen og ældre mennesker. Pædagogik forekommer på mange forskellige niveauer, og ofte giver ordet associationer til opdragelse, dannelse og uddannelse af børn og institutionaliserede unge og voksne. Det danske samfunds pædagogiske tiltag overfor ældre mennesker handler oftest om sundhed på den ene eller den anden måde. Ældrepædagogik bliver således til sundhedspædagogik. Det handler om at få folk til at arbejde aktivt på at holde sig sunde og friske for at modvirke den såkaldte ældrebyrde, som ifølge visse diskurser om den demografiske udvikling er som en bombe under vores samfund. Denne diskurs tager udgangspunkt i forestillingen om den naturlige aldring og en medicinsk forståelse af cellernes uundgåelige degenerering. Mens ældre mennesker således fra forskellige sider opfordres til at holde sig sunde og aktive for at udsætte det forestillede forfald så længe som muligt, bliver yngre ældre mennesker også opfordret til at forholde sig til den dag, hvor udsættelsen ikke længere er aktuel, men forfaldet er indtrådt. Dette kan f.eks. ske ved at fremtidssikre deres bolig med fysiske foranstaltninger, der gør den tilgængelig og håndterbar – selv for folk med fysiske funktionsnedsættelser. I artiklen vil jeg kaste lys over ældrepædagogikken på to niveauer; et politiko-økonomisk niveau repræsenteret ved forskellige former for politiske mål og retningslinjer og et relationsniveau repræsenteret af de medarbejdere, som møder ældre borgere i deres kontakt med velfærdssamfundet. De to niveauer er ikke isoleret fra hinanden, og særligt det relationelle niveau er i forskellige grader rammesat af det politiko-økonomiske niveau, som dog alligevel efterlader et vist manøvrerum for mellemmenneskelige relationer i den pædagogiske praksis. Efter en kort introduktion til ældrepædagogik som felt, der bevæger sig mod sundhedspædagogik, og til eksempler på politikudvikling inden for ældreomsorgen, vil jeg præsentere tre forskellige ældrepædagogiske perspektiver: a) vellykket aldring, b) selvstændig læring og udvikling under vejledning og uddannelse og c) bæredygtig aldring. Jeg vil illustrere de tre perspektiver med eksempler fra forskellige ældrepædagogiske praksis- og fagfelter og vise, hvordan de kan forstås ud fra det politiko-økonomiske og/eller det relationelle pædagogiske niveau. Perspektiverne er baseret på etnografiske studier af ældrepædagogiske sammenhænge, politikker og tværfaglige personaleteams’ forståelser af professionelles opgaver og roller i forhold til deres målgrupper. Analysen viser, hvordan pædagogiske tilgange baseres på forskellige værdisæt og måder at at identificere ældre mennesker på.
Dissertations / Theses on the topic "Relationellt perspektiv"
1
Hirsch, Lena. "Personlig handledning utifrån ett relationellt synsätt : En undersökning om lärares uppfattningar om elevers lärande och utveckling." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-119870.
Full textAbstract:
Syftet med undersökningen är att studera och analysera uppfattningar om personlig handledning. Särskilt fokuseras lärares uppfattningar om vilka framgångfaktorerna är i personlig handledning. Forskningsfrågan har formulerats enligt följande: Vilka faktorer i detta sätt att handleda leder till framgångsrikt lärande och utveckling? Mina egna erfarenheter i personlig handledning har bidragit till att detta blev mitt fokusområde. På ett tidigt stadium kom jag i kontakt med relationell pedagogik, det relationella perspektivet och relationella förhållningssätt, och upptäckte snart många beröringspunkter med personlig handledning. I syfte att fördjupa min förståelse för dessa beröringspunkter har jag valt att genomföra en kvalitativ tematisk intervjuundersökning med en explorativ och fenomenografisk ansats. Intervjupersonerna består av sju ämneslärare som alla har lång erfarenhet av undervisning och personlig handledning. Intervjusvaren presenteras inom ett antal definierade kategorier som i analysen leder fram till sju framgångsfaktorer för personlig handledning: 1) Skolan har ett uttalat engagemang, 2) Läraren har legitimitet i relation till eleven, 3) Läraren omfattar de förhållningssätt som skapar trygghet hos eleven, 4) Läraren skuldbelägger inte eleven, 5) Läraren är lösningsorienterad och visar på nya vägar framåt, 6) Läraren har en väl utvecklad verbal och kommunikativ förmåga och 7) Läraren arbetar målmedvetet med att skapa ett relationellt kontrakt med eleven. Dessa framgångsfaktorer har sedan diskuterats dels mot innehållet i intervjukategorierna, dels mot den forskning som presenteras i litteraturöversikten. Undersökningens resultat tyder på att det finns starka kopplingar mellan de sju framgångfaktorerna för personlig handledning och relationell pedagogik, det relationella perspektivet och relationella förhållningssätt. Det framstår till och med som om personlig handledning inte blir möjligt att genomföra på ett meningsfullt vis om det relationella lämnas utanför.
2
Svedborg, Paulina, and Maria Häll. "Perspektiv på svårigheter med taluppfattning i grundskolan : Fem lärares resonemang kring svårigheter." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-17657.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att hos fem lärare undersöka vilket av det kategoriska eller relationella specialpedagogiska perspektivet som är mest framträdande när en elev visar svårigheter inom matematiken. Vi har valt att intervjua enbart lärare då de anses ha mest erfarenhet av sina elever. Som intervjumetod har vi valt att använda oss av en halvstrukturerad metod. Matematiken innehåller många olika områden och vi begränsar oss till taluppfattningen på grund av dess grundläggande betydelse för vidare inlärning av matematik. Lärarna vi intervjuar arbetar i årskurserna 1-3 där taluppfattningen är ett centralt inslag inom matematiken. De fem grundskolelärare som vi intervjuat, arbetar i en byskola eller en stadsskola.Vi använder oss av hermeneutisk metod som centralt inslag i analysen. Det relationella och det kategoriska perspektivet är specialpedagogiska perspektiv som vi använder som analysverktyg, samt relationell pedagogik.I resultatet framkom det att två utav fem lärare använde sig av relationell pedagogik när de märkte att en elev visade på svårigheter. Fyra av fem lärare påtalade vikten av samarbete i arbetslaget. Detta för att finna bättre arbetsätt i klassrummet och för att föra eleven vidare i sin inlärning. Lärarna tar ofta hjälp av en speciallärare/specialpedagog på grund av tidsbrist, några lärare för att ändra sin undervisning och några tar hjälp direkt relaterat till elevens svårigheter. Resultatet visar att det relationella perspektivet är lite mer framträdande än det kategoriska.
3
Jansson, Emelie, and Johanna Erlandsson. "IUP i förskolan : Ett relationellt eller punktuellt redskap för bedömning?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-24177.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i förskolan tänker kring att arbeta med utvärderingsinstrumentet individuell utvecklingsplan, IUP. Studien utgick från följande frågeställningar: Varför väljer läraren att använda IUP som bedömningsverktyg? Varför väljer läraren att avstå från arbete med IUP? samt Hur tänker pedagogerna kring möjligheten att utveckla verksamheten vidare utefter varje enskild IUP? För att vinna kunskap om lärarnas tankar vilar studien på ett kvalitativt perspektiv där enkätfrågor legat till grund för insamlingen av empirin. Resultatet av lärarnas tankar analyserades utifrån de relationella och punktuella perspektiven som beskrivs av Wright. Vad som framkommer av resultatet är att lärarna i studien har olika syn på att använda IUP som bedömningsverktyg i sin verksamhet. De olika tankarna kring materialet är beroende av om läraren väljer att inta ett relationellt eller punktuellt perspektiv. Studiens resultat visar att lärarna som förespråkat IUP intar ett postmodernt och relationellt sätt att arbeta med IUP då de ser arbetsverktyget som ett sätt att utvärdera och utveckla verksamheten, men även som en bra utgångspunkt vid utvecklingssamtal. Studiens resultat visar även att lärarna framhåller tankar om att IUP kan begränsa den pedagogiska verksamheten och att bedömning av det enskilda barnet är en bidragande faktor till att läraren väljer att inte använda IUP i sin verksamhet. Vad samtliga lärare i studien påvisar är att ett relationellt arbetssätt är att föredra när man väljer utvärderingsinstrument till sin verksamhet. Diskussionen visar på slutsatser som att lärarens grundsyn speglar hur IUP som utvärderingsinstrument används i förskolan verksamhet.
4
Frenning, Linda, and Sofia Ekstrand. "Problematisk skolfrånvaro : Att förstå skolfrånvaro ur ett relationellt perspektiv." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-172399.
Full textAbstract:
Syftet med studien har varit att undersöka hur skolpersonal ser på skolrelaterade orsakerna till frånvaro samt vilka åtgärder de arbetar med för att öka närvaron. I vår studie har vi intervjuat och genomfört gruppsamtal med 10 personer som alla har lång erfarenhet av att arbeta med elever med omfattande skolfrånvaro. Vi har använt oss av ett relationellt perspektiv för att tolka materialet för att att förstå och analysera hur skolpersonal resonerar kring vilken betydelse lärmiljön kan ha för att elever utvecklar problematisk skolfrånvaro och vilka skolrelaterade åtgärder som kan vara betydelsefulla för att öka elevers närvaro.I undersökningen har vi lyft fram fem teman som samtliga av våra informanter har berört i intervjuer och gruppsamtal. De fem temana är ”att förstå skolfrånvaro utifrån komplexitet”, ”synen på det frånvarande barnet”,” det sociala sammanhanget”, ”lärmiljön- diversitet i hur den ska anpassas” och ”samhällets ansvar för elever med omfattande skolfrånvaro”. I analysen av dessa teman framkommer det att informanterna anlägger olika perspektiv när de lyfter fram förklaringsmodeller till varför elever hamnar i långvarig skolfrånvaro. De olika perspektiven påverkar även hur man ser på eleven och vilka åtgärder man lyfter fram för att åtgärda frånvaro. Vi kan se att ett kategoriskt perspektiv finns representerat där mycket av orsaksförklaringarna läggs på den individuella eleven och hens familj. Även det relationella perspektivet lyfts när informanterna betonar att orsakerna till elevens frånvaro är ett problem för skolan. Vi ser även att flera informanter lyfter fram ett perspektiv där de betonar “sårbarheter” hos den individuella eleven och skolans bristande förmåga att möta eleven. Detta har vi tolkat som uttryck för ett slag tredje perspektiv, där dikotomiseringen mellan de två perspektiven uteblir och man tar både individuella och relationella faktorer i beaktande.
5
Mathisen, Elin. "Emotionell kompetens - uppfattningar bland några gymnasiepedagoger ur ett relationellt perspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-20500.
Full text
6
Grahn, Elenor. "Bemötande och relationer till vårdnadshavare i förskolan. : Utifrån ett relationellt perspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-103903.
Full textAbstract:
Studiens syfte är att försöka lyfta fram mer vetskap kring förskollärarnas bemötande och relationerna till barnen och vårdnadshavare i förskolan. Jag har använt mig av semistrukturerade kvalitativa intervjuer, där både förskollärare och vårdnadshavare har varit deltagande. Vid intervjuerna som genomfördes valde jag att titta närmre på om de olika parterna delade samma eller liknande åsikter kring vardagskommunikationen och relationerna mellan förskollärare och vårdnadshavare. I relationerna som skapas mellan förskollärare och barn, ansåg både förskollärare och vårdnadshavare att relationerna till varandra var av betydelse för barnets fortsatta utveckling, lärande och glädje. Förskollärarna och vårdnadshavarna talade om vikten av att möta alla barn utifrån deras förutsättningar. Studiens resultat visade att både förskollärare och vårdnadshavarna delade samsynen av vikten till relationer och bemötande i förskolan.
7
Sjöberg, Mattias. "Högstadielärares syn på specialpedagogiska resurser." Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-4167.
Full textAbstract:
Detta examensarbete ger en bild av hur högstadielärare ser på specialpedagoger och deras arbete på högstadiet. Det visar också lärarnas inställning till specialpedagoger och deras arbete. Resultatet visar att inställningen hos lärarna varierar men man har tillit till specialpedagogernas kompetens. Lärarna använde sig av de specialpedagogiska resurserna i varierande grad, där lärarna i kärnämnena använde sig mer av den specialpedagogiska resursen än övriga lärare.
8
Gagzis, Ulrika. "Specialpedagogens funktion i arbetet med bedömning : ett kunskapsbidrag utifrån specialpedagogers beskrivningar av sitt arbete med bedömning som en del av undervisningspraktiken." Thesis, Högskolan Kristianstad, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning grundskola, gymnasium och specialpedagogik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-18419.
Full textAbstract:
Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om specialpedagogers arbete med bedömning som en del av undervisningspraktiken. I arbetet genomförs intervjuer med fyra specialpedagoger som arbetar i olika verksamheter. Deras beskrivningar syftar till att ge vidare insikt och vägledning om hur specialpedagogers arbete kring bedömning kan påverka elevers möjligheter till allsidiga bedömningar utifrån ett relationellt perspektiv. Resultaten i den tidigare forskningen visar att det skett en ökning av antalet bedömningar såväl i svensk skola som internationellt. Det faktum att bakomliggande orsaker till ökningen inte problematiseras eller ifrågasätts kan beskrivas som en ökad bedömningskultur. Detta sker samtidigt som det saknas forskning kring konsekvenser av bedömning och vad som styr bedömning. Bedömningar såsom formativ och summativ bedömning har olika syften och påverkar således eleverna olika. Perspektiv på elever i skolproblematik och vilken roll specialpedagogen tar är viktigt i bedömningssammanhang. De teoretiska perspektiv jag utgår ifrån är systemteori med utgångspunkt i Bronfenbrenners ekologiska systemteori där aktivitet i och mellan mikro-, meso-, exo- och makro-nivåerna är centrala. Dessutom är relationellt- och kategoriskt perspektiv valda utgångspunkter. Metoden är semistrukturerade intervjuer med fyra specialpedagoger. Resultaten visar att specialpedagoger har en stor roll i arbetet kring bedömning, inte minst genom övergripande och aktivt arbete med extra anpassningar samt implementerandet av och upprätthållandet av ett relationellt förhållningssätt i verksamheterna. Genom extra anpassningar och relationellt förhållningssätt ges eleverna möjlighet till stöttning så att deras kunskaper kan bli synliga vid bedömning. Kommunikation är centralt i specialpedagogiskt arbete. Legitimitet att utföra sitt arbete beror till stora delar på specialpedagogens relationella kompetens men att ha rektors mandat är också viktigt.
9
Lindmark, Sabina, and Agneta Johansson. "Att arbeta relationellt eller kategoriskt utifrån alla barns förutsättningar- en studie av blivande förskollärares föreställningar och intentioner." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-23501.
Full textAbstract:
Vårt syfte med denna studie är att undersöka och analysera blivande förskollärares föreställningar av och intentioner inför att möta och arbeta utifrån alla barns förutsättningar i verksamheten utifrån det relationella och det kategoriska perspektivet. Vi har använt oss av kvalitativa halvstrukturerade gruppintervjuer som metod. Vår analys har skett utifrån en analysmodell vilken utgår ifrån det relationella och kategoriska perspektivet relaterat till läroplanen för förskolan samt den tidigare forskning vi använt oss av i vår studie. Resultatet utifrån våra gruppintervjuer visar på att de blivande förskollärarna har en väl förankrad idé som utgår ifrån ett relationellt perspektiv om hur lärare i förskolan skall möta alla barn utifrån dess förutsättningar. Däremot sker inte alltid detta i förskolans verksamhet vilket visar sig i de blivande förskollärarnas föreställningar om vad som sker i praktiken utifrån sina verksamhetsförlagda utbildningsperioder. Vi har utifrån våra intervjuer med de blivande förskollärarna samt vår analysmodell skapat oss en uppfattning om vilka perspektiv som kan förekomma i förskolans verksamhet. Studien har gett oss en djupare förståelse för och kunskap om hur vi ska agera och verka utifrån alla barns förutsättningar i vårt kommande yrke.
10
Karlsson, Anita. ""De kan uppträda lite udda och annorlunda" : Pedagogers bild av särbegåvade och högpresterande elever i grundskolan." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-125470.
Full textAbstract:
Syftet med mitt examensarbete var att undersöka hur pedagoger identifierar särbegåvade elever och högpresterande elever. Jag var också intresserad av att undersöka pedagogers erfarenheter av och uppfattningar om möjligheter och hinder för att dessa elever ska lyckas i skolan. Mina informanter var sexverksamma lärare i grundskolan med olika erfarenheter av undervisning. Jag har genomfört en kvalitativ studie med enskilda intervjuer som datainsamlingsmetod. Intervjuerna var halvstrukturerade med möjlighet att ställa följdfrågor. Det empiriska materialet har bearbetats genom tematisk analys. Jag redovisar mitt resultat utifrån följande teman: definitioner, relationer, förmågor, prestationer, struktur och organisation. Resultaten i studien visar att det råder viss osäkerhethos pedagoger hur de kan identifierarsärbegåvade elever. Vidare visar studien att det kring högpresterande elever fanns en kunskap som var i linje med aktuell forskning, nämligen att de bland annat är motiverade för att lära, har lätt för att lära, får ofta höga betyg och har hög närvaro i skolan. Resultatet visar också att planering och arbetssätt är viktigt för båda dessa elevgrupper.
Books on the topic "Relationellt perspektiv"
1
Nielsen, Karin Kell. Individuel ledercoaching: Udvikling af relationelle kompetencer ; et psykodynamisk perspektiv. [Virum]: Dansk psykologisk forlag, 2009.
Find full text