Relevant bibliographies by topics / Relationer i skolan

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters

Academic literature on the topic 'Relationer i skolan'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 13 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Relationer i skolan.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Relationer i skolan"

1

Thornberg, Robert. "Lärar-elevrelationens betydelse i antimobbningsarbetet." Venue 6, no. 2 (November 21, 2017): 1–8. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1769.

Full text
Abstract:
Lärare som är varma, lyhörda och stödjande minskar risken för mobbning i skolan. Lärare som medvetet arbetar för att utveckla och bibehålla sådana relationer med sina elever gör skolan till en tryggare plats. Dessutom är det gynnsamt för elevernas skolprestationer.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Blossing, Ulf. "Förbättringskapacitet som funktionalistisk strukturering eller en professionellt lärande gemenskapskultur." Pedagogisk forskning i Sverige 26, no. 1 (May 4, 2021): 70–93. http://dx.doi.org/10.15626/pfs26.01.04.

Full text
Abstract:
Med grund i en nulägesanalys ger Skolverket i satsningen Samverkan för bästa skola (SBS) stöd till skolor för att bygga upp en förbättringskapacitet och stärka elevernas måluppnående. Syftet är att analysera Skolverkets formulär för nulägesanalyser i relation till förbättringskapacitet som funktionalistisk strukturering eller som en professionellt lärande gemenskapskultur. Det antagagande som ligger till grund för frågeställningen är att formulären karaktäriseras av en funktionalistisk strukturering av förbättringskapacitet som riskerar att osynliggöra skolledares och lärares agentskap, deras arbetsrelationer och aktioner i förbättringsarbetet. Frågeställningen är således: I vilken grad uppmärksammar formulären skolledares och lärares arbets-relationer och aktioner? Resultatet visar att antagagandet att formulären karaktäriseras av en funktionalistisk strukturering av förbättringskapacitet till stor del kan verifieras. Det riskerar således att osynliggöra skolledares och lärares agentskap och försvåra uppbyggandet av en förbättringskapacitet. Fortsatt forskning behöver komplettera resultaten från den här studien med studier av Skolverkets processtöd vid nulägesanalysen, liksom studier av lärosätenas insatser för SBS-skolorna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Svensson, Robert. "Mobbare, offer och mobbare/offer: Deras relationer till familj, skola och kamrater." Nordisk Psykologi 51, no. 1 (January 1999): 42–58. http://dx.doi.org/10.1080/00291463.1999.11863938.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Dræbel, Tania Aase, Signe Andersen, and Kasper Sønderhaven Sahner. "Sideways: om ”kropumulige” drenges veje til identitet og relationer via sundhedsfremme i skolen." Nordisk välfärdsforskning | Nordic Welfare Research 6, no. 02 (August 4, 2021): 93–104. http://dx.doi.org/10.18261/issn.2464-4161-2021-02-02.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Cardell, David. "Barns ledarskap." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 36, no. 1 (June 15, 2018): 23–39. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v36i1.2568.

Full text
Abstract:
Denna artikel behandlar barns ledarskap. Syftet är att uppmärksamma relationer mellan barn och ledarskap och att vidga vokabulären kring barns ledarskap. Inledningsvis behandlas betydelser av barns ledarskap utifrån forskning som fokuserat på förekomsten av informellt ledarskap inom institutioner som förskola och skola. Här noteras att forskningen ger en begränsad förståelse av barns ledarskap och detta aktualiserar behov av teoretiskt utvecklande studier på området. Föreliggande artikel introducerar variationsrika exempel på barns ledarskap och därigenom öppnas möjligheter till att förstå fenomenet som ett aktuellt, svårgripbart och omtvistat fenomen. I artikeln uppmärksammas betydelser av formellt ledarskap inom idrottsorganisationer jämte populärkulturens Baby-bossen och Tonårsbossen. Dessa exempel låter utkristallisera två typer av ledarskap, det ekonomiska respektive det demokratiska. Artikeln aktualiserar avslutningsvis möjligheter till en empiriskt grundad förståelse som låter oss teoretisera barns ledarskap och ledarskap-för-barn i olika sammanhang utifrån diskussioner om agency inom barndomssociologin.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Jørgensen, Anne Hovgaard. "De må mere på banen!" Studier i læreruddannelse og -profession 5, no. 1 (June 23, 2020): 73–91. http://dx.doi.org/10.7146/lup.v5i1.121023.

Full text
Abstract:
Denne artikel undersøger, hvordan politiske strømninger, bl.a. via den nye skolereform, har påvirket skolens felt og medført en øget fl eksibilitet og dermed større afhængighed mellem lærere og forældre. For at illustrere dette analyserer artiklen relationer og interaktioner mellem forældre med migrantbaggrund og lærere. Et af artiklens mål er at belyse, hvordan skolens stigende forventninger til forældres engagement og deltagelse i deres børns skolegang påvirker forældrene på forskellig vis, samt hvordan det påvirker læreres opfattelser af, hvad det vil sige at være en god skoleforælder. På baggrund af et feltarbejde på en folkeskole i København analyserer artiklen, hvordan forskellige begrænsninger i en migrantfamilies liv forhindrer dem i at fremstå som ”synlige”, ”engagerede” og ”aktive” skoleforældre, hvilket var de anerkendte måder at performe forældreskab på, set fra lærernes perspektiv. Dette bevirkede, at lærerne kunne opleve visse forældre som apatiske og fraværende på trods af lærernes begrænsede indsigt i og forståelse for forældrenes livsverden og den viden, de ressourcer og evner, som forældrene hver især besad. Artiklen belyser endvidere lærernes tvetydige position i denne problemstilling, og hvordan denfleksible skole gjorde dem afhængige af, at forældrene ”var på”.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Kaganovich, Boris. "A. E. Presnjakov, peterburgskaja skola i marksizm." Cahiers du monde russe 42, no. 42/1 (January 1, 2001): 31–48. http://dx.doi.org/10.4000/monderusse.81.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Olsen, Steen Schytte, Katrine Dahl Madsen, Malene Norup Stolpe, Thea Ilkjær Damgaard, Philip Nordstrand Nielsen, and Mathilde Sederberg. "Krop og trivsel i udskolingen – fra et elevperspektiv." Forskning og Forandring 4, no. 1 (June 14, 2021): 80–97. http://dx.doi.org/10.23865/fof.v4.2238.

Full text
Abstract:
Ud fra forskellige argumenter om, at bevægelse og andre kropslige tilgange kan fremme både fysisk og mental sundhed, således at elevernes læring øges, har der i relation til skolereformen fra 2014 været en interesse for bevægelse som en del af skoledagen. Implementeringen af elementerne fra skolereformen har imidlertid været kritiseret for at være præget af en top-down-tænkning, og derfor har vi i det tværprofessionelle projekt ’Krop og trivsel i udskolingen’ haft fokus på elevernes perspektiv på krop og trivsel. Inspireret af aktionsforskning har målet været at give opmærksomhed til elevernes ressourcer og deltagelse i det læringsmiljø, som de selv er med til at skabe. Igennem otte måneder fulgte projektet to folkeskoleklasser (en 8.- og en 9.-klasse), og den aktionsforskningsbaserede tilgang bestod efter det forberedende arbejde af tre overordnede dele: 1) fremtidsværksted med eleverne for at identificere barrierer og muligheder, 2) projektarbejde i mindre grupper af elever faciliteret af forskerne, og 3) dialogmøde mellem forskere, lærere og skoleledelse. Artiklen her formidler elevernes stemmer, som overordnet kategoriseres i tre temaer: 1) relationer og fællesskaber, 2) mange former for krop, og 3) deltagelse og modløshed. Artiklen diskuterer desuden mulige potentialer for at fremme elevernes deltagelse og trivsel i samarbejde med andre interessenter i skolen, fx andre klasser, elevråd, lærere og skoleledelse.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Carlgren, Ingrid. "Pedagogiken och lärarna." Pedagogisk forskning i Sverige 23, no. 5 (September 21, 2018): 268–83. http://dx.doi.org/10.15626/pfs23.5.15.

Full text
Abstract:
Många ser antagligen pedagogikämnet som läraryrkets teoretiska kunskapsgrund. Relationen mellan universitetsämnet pedagogik och lärarutbildningen har dock alltid varit ansträngd. Även om lärarutbildningens behov var ett viktigt motiv för inrättandet av den första professuren i pedagogik i början av 1900-talet, har pedagogikämnet inte utvecklats till att bli den kunskapsbas läraryrket behöver. Bland annat genom att pedagogikforskningen i stor utsträckning ägnat sig åt utbildningsfrågor snarare än undervisning, framstår pedagogikdisciplinen mer som politikers och policyaktörers vetenskap än lärarnas. Lärarutbildningen och universitetspedagogiken är i stor utsträckning skilda världar och även om det undervisas i pedagogik på lärarutbildningarna så är det något annat än universitetsdisciplinen pedagogik. Detta skapar en oklarhet angående innebörden i pedagogik, som förutom universitetsdisciplinen pedagogik kan syfta på pedagogiken i lärarutbildningen eller olika pedagogiska skolor. En annan aspekt är att den oklara situationen försvårar utvecklingen av en för läraryrket egen och självständig kunskapsbas. Eftersom det finns en föreställning om att en sådan redan finns omvandlas problemet att lärarna saknar en egen vetenskap till att bli en fråga om att lärare inte använder den kunskap som finns. Artikeln beskriver några aspekter av pedagogikens utveckling – på universitetet såväl som på lärarutbildningen – med fokus på relationen mellan pedagogiken och lärarna. Avslutningsvis diskuteras inrättandet av utbildningsvetenskap och de möjligheter att tydligare urskilja olika pedagogiska kunskapsområden och därigenom realistiska förväntningar på vad dessa olika områden kan eller inte kan bidra med till läraryrket och lärarutbildningen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Jederlund, Ulf. "Tillit som förutsättning för skolutveckling. En studie av skolutveckling genom kollektivt lärande i arbetslag." Pedagogisk forskning i Sverige 24, no. 3-4 (October 28, 2019): 7–34. http://dx.doi.org/10.15626/pfs24.0304.01.

Full text
Abstract:
Artikeln bidrar till fördjupad förståelse av lokala förutsättningar för skolutveckling genom kollektivt lärande i arbetslag. En longitudinell fallstudie genomfördes av skolutvecklingsprocesserna i fem arbetslag på olika skolor som deltog i ett identiskt, externt utformat, utvecklingsprojekt. Projektet innebar en handledd lärandeprocess där lärarna förväntades utveckla gemensam kunskap och kompetens genom kollektiv reflektion, baserad på synliggjord praktik i form av kollektivt planerade och genomförda elevinterventioner. Interventionerna bestod i kartläggning av skolsvårigheter, filmade samarbetsbaserade lärar-elevsamtal och uppföljningar av dessa, med anpassningar i undervisning och elevarbete. Utfallet av projektet, såsom skattat av lärarna efter två år, varierade stort mellan skolorna. Variationen i utfall, trots att arbetslagen deltagit på jämförbara premisser och med likvärdigt tillförda resurser, är artikelns utgångspunkt. Intresset riktas mot lärarnas upplevelser i utvecklingsprocessen. Analysen bygger på kvalitativa processdata insamlade före, under och efter projektet. I tematisk analys urskildes tre aspekter av lärares upplevelser av tillit i skolutvecklingsprocessen som centrala; processtillit, kollegial tillit och kollektiv tillit. Övergripande processtillit och kollektiv tillit framstod som förutsättningar för arbetslagens uthållighet i utvecklingsarbetet. Kollegial tillit - tillitsfulla interpersonella relationer och professionellt förtroende lärarna emellan i arbetslaget - framstod som en särskild förutsättning för att lärares praktik skulle synliggöras, och att ett fördjupat kollektivt lärande därmed skulle kunna äga rum. Kollegial tillit och kollektiv tillit är begrepp som återfinns i organisationslitteraturen, medan processtillit är ett begrepp som artikeln förslår.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Relationer i skolan"

1

Bernström, Josefin, and Jessica Stigsson. "Nätkränkningar : Interventioner och relationer i skolan." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-58889.

Full text
Abstract:
This study is a systematic literature review over 12 peer reviewed articles regarding the topiccyberbullying. The purpose of this study is to summarise and critically discuss different interventions and preventions used to tackle cyberbullying in school environments.Interventions and preventions will be analysed from a relational perspective. The articles are sorted and discussed in four relevant categories. These are: Netiquette, building relationships, Learning through role models, antibullying programs. The study found that the foundation of most successful interventions against cyberbullying is healthy relationships between students and school staff. The result showed that based on meaningful relationships, successful interventions and preventions can be formed and used in school. It is important to acknowledge that not a single intervention can solve a complex problem like cyberbullying, but instead there is a need for a combination of different interventions and more knowledge about the phenomena cyberbullying.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Rosenlöf, Charlotte. "Relationernas betydelse i skolan : Berättelser från elevens livsvärld." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-121014.

Full text
Abstract:
The meaning of relations in school is often given great significance in research and can also be considered as the base for Swedish school policy documents. In spite of this the understanding of students often tends to orient towards the individuals inability to learn. The aim of this study is to describe students’ experience of relations in school and what meaning they give to these relations. In the process of interpreting a life world approach was used to reach the students perspective on relations in school. The method is semi-structured interviews with six pupils on two schools in year 6-9. The result is presented in four themes related to the meaning of relations. The most important result is that relations are of great significance for learning and that it is mainly connected to the teachers’ ability to develop mutual trust together with the students. The teacher gives time and attention to the student and shows by changing the teaching that learning is a collective action. The trust between student and teacher is also a ground for the teachers’ authority which gives a space for the teacher to add new knowledge and help the student to exceed itself. An important finding is that learning, in the students’ point of view, does not contain separate but interlaced processes of new knowledge and personal experience and can be understood as taking different acting positions. Meeting students is therefore a result of the teachers’ ability to shift between different acting positions and being well prepared for this as a part of the daily work in school. The result of the study can be seen as a contribution considering relations in school as a foundation for the learning process. The pedagogical implications can be described in terms of a need for developing a practice of the teachers reflecting over practice in school.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Gustafsson, Anna-Klara. "Därför trivs eleven i skolan! : Elevperspektiv på positiva bemötanden och relationer i skolan." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-99657.

Full text
Abstract:
Utifrån elevperspektivet syftade denna studie att skapa förståelse om psykosocial skolmiljö, som elever i årskurs fem upplevde som positiv. Fyra frågeställningar ställdes: Vad är viktigt för trivsel i skolan? Hur vill eleven bli bemött? Vilka relationer gör att eleven mår bra i skolmiljön? Vad kan skolan lära av eleven för att forma en så positiv psykosocial skolmiljö som möjligt? Den metod som användes var av en kvalitativt och induktiv karaktär och inspirerad av ett fenomenologiskt förhållningssätt. Sex elever i årskurs fem intervjuades genom en halvstrukturerad livsvärldsintervju. Resultatet av studien visade att det viktigaste, för att elevens ska må bra och uppleva trygghet i skolan, var kompisar och vänner. Elever mådde bra och trivdes i skolan då de fick hjälp, lärde sig, fick lyckas och då de var i mindre grupper. Det bästa var att blanda grupperna. Demokratiska processer som skedde i skolan var positivt och då upplevde eleverna att de hade inflytande och blev lyssnade på. För skoltrivsel ansåg eleverna att andra skulle lyssna på riktigt, ögonkontakten var det väsentligaste för att respondenterna skulle uppleva att de blev lyssnad på. Gällande vuxna i skolan menar eleverna att vuxna lyssnade på dem, eleverna ville ha vuxennärvaro på rasterna för att de skulle uppleva trygghet. Vad gäller bemötanden i skolan menade eleverna att hen sak vara mot andra så som hen vill bli bemött. Framgång upplevs av eleven individuellt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Ilvesten, Ritva. "Relationer i skolan : Möten mellan elever och lärare." Thesis, Växjö University, School of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1621.

Full text
Abstract:

Syftet med denna studie har varit att undersöka relationen mellan elever och lärare samt lyfta fram eventuella meningsskillnader mellan pojkars och flickors relationer till sina lärare.

Studien är uppbyggd av kvantitativ karaktär och har genomförts via en enkätundersökning på en skola i södra Sverige, undersökningen besvarades av 133 elever från år 9. I enkätundersökningen har jag utgått från följande huvudfrågor; känner eleven någon uppmuntran av läraren? Har eleven och läraren en relation där de förstår varandra? Känner eleven sig delaktig i sin utveckling? Upplever eleven tillräckligt med stöd och trygghet från sin lärare? Och slutligen, finns det skillnader mellan pojkars och flickors relation till läraren?

Resultatet visade på att några större skillnader, pojkar respektive flickor emellan inte fanns i hur de upplever relationen till sin lärare. Däremot framstod att pojkar i vissa fall upplever relationen till sin lärare som mer positiv jämförelsevis med flickor. Det finns tidigare undersökningar som delvis förklarar detta genom att pojkarna tar större utrymme i klassrummet och hörs mer. Sammanfattningsvis kan man se att skolan har en del att förbättra när det gäller relationer mellan elever och lärare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Sörblom, Groth Mia. "Skolan som social arena? : En studie om den levande sociala gemenskapen på två skolor." Thesis, Umeå universitet, Lärarhögskolan vid Umeå universitet (LH), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-79814.

Full text
Abstract:
Detta examensarbete syftar till att skapa en ökad förståelse för skolan som arena för att främja allsidiga kontakter och en levande social gemenskap samt att undersöka hur pedagoger och rektorer uppfattar och tolkar skollagens och läroplanens direktiv om detta uppdrag. Utgångspunkten i undersökningen ligger i kvalitativa intervjuer med pedagoger och rektorer från två högstadieskolor. Vid intervjuerna undersöks hur den levande sociala gemenskapen prioriteras och definieras, hur man arbetar med att utveckla den och vilka som är den sociala gemenskapens arenor på skolorna. De intervjuade är alla överens om att förutsättningarna för en levande social gemenskap börjar med goda relationer mellan lärare och elever och att den levande sociala gemenskapen är en förutsättning för att skolan ska vara en fungerande institution. I undersökningen framgår att alla informanter är på det klara med vad styrdokumenten beskriver rörande de sociala relationerna utan att de för den skull har en bild som överensstämmer med varandra. Olikheterna i tolkningen av begreppet kan bli ett problem om skolinspektionen beslutar sig för att göra en granskning av hur direktiven om den levande sociala gemenskapen på skolorna efterlevs. Frågan är vilken tolkning som är den rätta och hur den levande sociala gemenskapen ska se ut för att bli godkänd i en granskning?
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Fahlgren, Anna-Karin, and Victoria Hansen. "Barns attityder till sina jämnåriga i skolan." Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1289.

Full text
Abstract:

Studier visar att de flesta barn gillar att gå till skolan men det förekommer problem med arbetsron på lektionerna, kränkande kommentarer och mobbing bland eleverna. Syftet med denna studie är att undersöka om 11- 12 åringars erfarenheter av klasskamraternas bemötande har ett samband med attityden till klasskamraterna, samt att ta reda på om det finns några könsskillnader. Studien genomfördes med enkäter för att få svar på frågeställningarna. Resultatet visar att de flesta elever behandlar varandra på ett bra sätt och har oftast någon att vara med. Barn som har positiv erfarenhet från klasskamraters bemötande tenderar att bemöta andra barn på ett positivt sätt. De som anser att man ska vara snäll är också snällare mot andra.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Hansson, Susanne. "Den nödvändiga osäkerheten : Elevers perspektiv på respekt i relationer i skolan." Doctoral thesis, Karlstads universitet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-11960.

Full text
Abstract:
This thesis deals with students’ views on respect as an element in their relationships with teachers and peers. The purpose of the thesis is to gain further knowledge of relationships in school by applying concepts of the theory of ethical demand in the analysis of students’ descriptions of respect in their relationships with their teachers and peers. The theoretical basis of the study is the theory of the ethical demand (Løgstrup, 1997) which is supplemented with Thomas Ziehe’s (1986/2003, 1993) theoretical concepts of proximity and distance in relationships. An important point of departure for the study is the meaning of relationships in education. According to Løgstrup, interrelationship is seen as a characteristic feature of human existence, and respect and trust as the natural basis in human relationships. The empirical material consists of 21 group interviews with 69 students aged 14 attending two Swedish schools. The interviews were conducted as semi-structured qualitative interviews aiming to understand the students’ perspective on respect in relationships in school. The results show that respect is described as a reciprocal phenomenon in the students’ relationships. The students’ starting-point was in experiences of disrespect, which indicates that it is difficult to describe respect. The students picture respectful relationships to teachers with a wish of being seen for who they are, e.g. by equal treatment, being listened to and existentially confirmed. The students’ disrespectful relationships to teachers deal with descriptions of teachers’ inability to listen, abuse of power, and teachers’ inability to teach with structure and planning. Respect in peer relations is described as allowing a person to be the way she or he is. Honesty is important in peer relations due to the students’ need to see the other person’s true self in order to get to know him or her, which is their starting point for respectful peer relations. The theoretical interpretation of these results gives an understanding of respect as an essentially human need to reciprocally affirming the life of one another. The overall conclusion is that respect is given a deeper understanding as a human phenomenon in relationships, something that goes beyond the students’ volition. Disrespectful relationships force the students to harbour mistrust and insecurity when interacting with peers and teachers. Respectful relationships in school are seen as necessary for the students’ possibilities to enjoy life.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Ahmed, Lisa. "Betydelsen av elevers sociala relationer för att må bra i skolan." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för matematik och ämnesdidaktik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-36206.

Full text
Abstract:
Avsikten med min studie är att veta hur sociala relationer stimulerar elever att må bra i skolan. Hur lärare och elevhälsoteam ser på sociala relationens betydelse för elevers välmående i skolan. Lärare och elevhälsoteam samarbetar i skolan för elevers välmående, men vilka hinder ser de för att utveckla elevers sociala relationer. För detta syfte har jag intervjuat ett antal lärare och kuratorer om deras arbetssätt, hur de planerar för en undervisning som bygger på sociala relationer, hur sociala relationer och elevhälsa förhåller sig till varandra enligt dem. Samtidigt har jag undersökt vilka hinder som de ser till att utveckla elevers sociala relationer samt hur de ser på vårdnadshavarens roll här. Det resultatet som jag ser i min studie är att i huvudsak anser samtliga pedagoger och kuratorer att sociala relationer har en avgörande roll i elevers välmående i skolan. Samtliga informanter tycker att elever som har bra sociala färdigheter mår bra både fysiskt och psykiskt och i sin tur lyckas bra i skolarbetet. De anser också att ett starkt samarbete mellan pedagoger, elevhälsoteam och hem är väldigt viktigt för att utveckla elevers sociala färdigheter. De tycker att om samarbetet mellan parter fungerar bra då elever känner sig trygga i skolan. Resultatet blir att elever som kan skapa en bärande relation både med vuxna och andra kompisar, blir även motiverade i skolarbetet och lyckas i skolan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Blixt, Linus, and Jorrit Okkema. "Makt i skolan : En studie om maktrelationer i gymnasieskolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-202768.

Full text
Abstract:
Syftet med studien var att undersöka och jämföra i vilken utsträckning eleverna uppfattar att olika maktfenomen förekommer i olika relationer i skolan. Dessa maktfenomen är: Initiativ till maktutövandet, förmåga att nå avsett resultat, benägenhet att göra maktmotstånd, utsatthet och utövande av tvångsmakt samt mottagandet och utövandet av samtyckesproducerad makt.  För att besvara detta syfte användes följande frågeställningar; I vilken utsträckning upplevs dessa maktfenomen i elev till lärarrelationen och i elev till elevrelationen samt hur förhåller sig maktrelationen mellan elever till relationen mellan lärare och elev? För att undersöka detta har det genomförts en enkätstudie bland 111 elever. En avgränsning gjordes genom att enbart undersöka detta på gymnasiet. Enkäten bestod av totalt 36 frågor varav fyra stycken berörde elevernas bakgrund och resten olika fenomen inom Perssons maktbegrepp. Eleverna fick svara på påståenden på en värdeskala. Genom att gruppera dessa frågor inom de olika maktfenomenen har vi genom medianer analyserat materialet för att besvara syftet. Databearbetningen skedde i statistikprogrammet SPSS v.21. Resultatet visar att eleverna sällan upplever att de blir tvingade att göra saker i skolan men att det förekommer. Det finns en relativt stor grupp som aldrig väljer att göra motstånd när de utsätts för maktutövning från lärare. Vi har vidare funnit att eleverna upplever sin relation till andra elever mer samtyckeorienterad och lyckas i större utsträckning uppnå sina mål samt ta initiativ till maktutövning än i sin relation till lärare. Slutsatsen av studien är att en så pass stor andel av eleverna aldrig gör motstånd mot sina lärare och bara ibland uppnår sina mål mot läraren är problematisk. Detta med tanke på att medborgare i vårt samhälle behöver förmågan att kunna kritiskt granska och göra sin röst hörd när det behövs.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Trolin, Johan. "Hur är socialt klimat relaterat till mobbning i skolan?" Thesis, Linköpings universitet, Pedagogik och didaktik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-89726.

Full text
Abstract:
Denna litteraturstudies ansats är att beskriva hur det sociala klimatet i skolan står i relation till mobbning.Med mobbning menas återkommande beteende/händelser där en part blir drabbad, fysiskt eller psykiskt/socialt av en eller flera individers handlande.Med socialt klimat menas huvudsakligen hur relationerna ter sig mellan dem som befinner sig i skolmiljön, främst lärare och elever. Bakgrundsfaktorer såsom socioekonomisk status, etnicitet och kön påverkar det sociala klimatet, liksom faktorer både på individ-, klassrums- och skolnivå.I studien konstateras att forskning till stor del saknas, som belyser effekter av olika insatser för förändring av det sociala klimatet med målet att minska mobbning (kausalstudier). Däremot finns det en mängd forskningsunderlag som belyser korrelationer mellan olika aspekter på det sociala klimatet och hur dessa faktorer korrelerar med mobbningsnivån på respektive skola.Huvuddragen av studiens resultat: Skolklimatet spelar större roll för flickors beteende än för pojkars. Det kan få elever att med- eller motverka och rapportera mobbning, beroende på deras självförtroende, rådande diskurs m.fl. faktorer. Skolklimatet kan göra det svårt att korrekt mäta mängden mobbning. Forskningen är oense om hur stor roll skolklimatet spelar för drabbade elevers återhämtning. Bättre gemenskap, aktivare och medvetnare arbete med skolklimatet och mindre stress tycks vara framgångskoncept för att uppnå mobbningsfri skolmiljö.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Relationer i skolan"

1

Normell, Margareta. Pedagog i en förändrad tid: Om grupphandledning och relationer i skolan. Lund: Studentlitteratur, 2002.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Normell, Margareta. Pedagog i en förändrad tid: Om grupphandledning och relationer i skolan. Lund: Studentlitteratur, 2002.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Holm, Ann-Sofie. Relationer i skolan: En studie av feminiteter och maskulinititer i år 9. Göteborg: Goteborgs universitet, 2008.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Holm, Ann-Sofie. Relationer i skolan: En studie av feminiteter och maskulinititer i år 9. Göteborg: Goteborgs universitet, 2008.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Sjöwall, Anna. Kulturmöten i barnomsorg och skola: Antirasistiskt arbete med barn. [Lund]: Studentlitteratur, 1994.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Bredänge, Gunlög. Gränslös pedagog: Fyra studier om utländska lärare i svensk skola. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis, 2003.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Williams, Pia. Barn lär av varandra: Samlärande i förskola och skola. Göteborg, Sweden: Acta Universitatis Gothoburgensis, 2001.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Williams, Pia. Barn lär av varandra: Samlärande i förskola och skola. Göteborg, Sweden: Acta Universitatis Gothoburgensis, 2001.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Rosales, Rene̋ Leőn. Vid framtidens hitersta gräns: Om maskulina elevpositioner i en multietnisk skola. Tumba: Mångkulturellt centrum, 2010.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

TV-ett hot eller en resurs för barn?: En longitudinell studie av relationen mellan TV och skola. Malmö: CWK Gleerup, 1985.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Relationer i skolan"

1

Tiplic, Dijana, and Eyvind Elstad. "Forhold ved skolen som påvirker skolelederens tilfredshet med jobben." In Hva kan vi lære av TALIS 2018?, 21–33. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2021. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.123.ch2.

Full text
Abstract:
School aspects that influence the principals’ job-satisfaction This article aims to analyze how different school relations can influence principals’ job satisfaction. Our analysis is based on TALIS survey data from 162 Norwegian principals. We have used Structural Equation Modelling (SEM) to analyze statistical relations between several potential explaining variables and principals’ professional and individual job satisfaction. The main findings show that innovation support and stress are statistically related to principals’ job satisfaction with school. On the other hand, principals’ teaching support is not related to their job satisfaction with school. In addition, principals’ perception of stress is negatively related to several positively charged characteristics of school as an organization (innovation support, teaching support, and job satisfaction with school). Possible interpretations of the findings are that innovation support contributes to job satisfaction with school but that stress can be perceived as an inhibitory factor in principals’ work. This article focuses on stress that involves a work overload from following up on teachers’ professional development, having too much administrative work, as well as having extra work due to staff absence. This stress is primarily related to a connection between principals’ working capacity and their ambitions to execute their leadership goals. Implications for practice and further research are discussed.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Fine, Kit. "Comments on Gabriel Sandu’s “Indefinites, Skolem Functions, and Arbitrary Objects”." In Metaphysics, Meaning, and Modality, 423–28. Oxford University Press, 2020. http://dx.doi.org/10.1093/oso/9780199652624.003.0025.

Full text
Abstract:
Gabriel Sandu has made important contributions to the development of independence-friendly logic and I am grateful to him for his searching and sympathetic critique of my own work on arbitrary objects in relation both to independence friendly logic and to other treatments of quantificational and anaphoric dependence....
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Hedman, Shawn. "Beyond first-order logic." In A First Course in Logic. Oxford University Press, 2004. http://dx.doi.org/10.1093/oso/9780198529804.003.0013.

Full text
Abstract:
We consider various extensions of first-order logic. Informally, a logic 𝓛 is an extension of first-order logic if every sentence of first-order logic is also a sentence of 𝓛. We also require that 𝓛 is closed under conjunction and negation and has other basic properties of a logic. In Section 9.4, we list the properties that formally define the notion of an extension of first-order logic. Prior to Section 9.4, we provide various natural examples of such extensions. In Sections 9.1–9.3, we consider, respectively, second-order logic, infinitary logics, and logics with fixed-point operators. We do not provide a thorough treatment of any one of these logics. Indeed, we could easily devote an entire chapter to each. Rather, we define each logic and provide examples that demonstrate the expressive power of the logics. In particular, we show that none of these logics has compactness. In the final Section 9.4, we prove that if a proper extension of first-order logic has compactness, then the Downward Löwenhiem–Skolem theorem must fail for that logic. This is Lindstrom’s theorem. The Compactness theorem and Downward Löwenheim–Skolem theorem are two crucial results for model theory. Every property of first-order logic from Chapter 4 is a consequence of these two theorems. Lindström’s theorem implies that the only extension of first-order logic possessing these properties is first-order logic itself. Second-order logic is the extension of first-order logic that allows quantification of relations. The symbols of second-order logic are the same symbols used in first-order logic. The syntax of second-order logic is defined by adding one rule to the syntax of first-order logic. The additional rule makes second-order logic far more expressive than first-order logic. Specifically, the syntax of second-order logic is defined as follows. Any atomic first-order formula is a formula of second-order logic. Moreover, we have the following four rules: (R1) If φ is a formula then so is ￢φ. (R2) If φ and ψ are formulas then so is φ ∧ ψ. (R3) If φ is a formula, then so is ∃x φ for any variable x.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Relationer i skolan' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography