Dissertations / Theses on the topic 'Relationer i skolan'

Syftet med denna studie har varit att undersöka relationen mellan elever och lärare samt lyfta fram eventuella meningsskillnader mellan pojkars och flickors relationer till sina lärare.

Studien är uppbyggd av kvantitativ karaktär och har genomförts via en enkätundersökning på en skola i södra Sverige, undersökningen besvarades av 133 elever från år 9. I enkätundersökningen har jag utgått från följande huvudfrågor; känner eleven någon uppmuntran av läraren? Har eleven och läraren en relation där de förstår varandra? Känner eleven sig delaktig i sin utveckling? Upplever eleven tillräckligt med stöd och trygghet från sin lärare? Och slutligen, finns det skillnader mellan pojkars och flickors relation till läraren?

Resultatet visade på att några större skillnader, pojkar respektive flickor emellan inte fanns i hur de upplever relationen till sin lärare. Däremot framstod att pojkar i vissa fall upplever relationen till sin lärare som mer positiv jämförelsevis med flickor. Det finns tidigare undersökningar som delvis förklarar detta genom att pojkarna tar större utrymme i klassrummet och hörs mer. Sammanfattningsvis kan man se att skolan har en del att förbättra när det gäller relationer mellan elever och lärare.

Studier visar att de flesta barn gillar att gå till skolan men det förekommer problem med arbetsron på lektionerna, kränkande kommentarer och mobbing bland eleverna. Syftet med denna studie är att undersöka om 11- 12 åringars erfarenheter av klasskamraternas bemötande har ett samband med attityden till klasskamraterna, samt att ta reda på om det finns några könsskillnader. Studien genomfördes med enkäter för att få svar på frågeställningarna. Resultatet visar att de flesta elever behandlar varandra på ett bra sätt och har oftast någon att vara med. Barn som har positiv erfarenhet från klasskamraters bemötande tenderar att bemöta andra barn på ett positivt sätt. De som anser att man ska vara snäll är också snällare mot andra.

This study aims to examine how the students ethnic background affects them in their social relationships at school. The main research questions in this study have been: 

• How does the ethnic background of students affect there social relationships with their friends at school?
• How does the identity creates and develop in the context of social relationships?
•  What significance does the language that is spoken hold in the social relationships of the children

The main research questions have been investigated based on the students perspective, where the two main methods were individual interviews and observation on the schoolyard during recess. The interviews and observations where carried out at eight informants with three different ethnic backgrounds. The three ethnic backgrounds were Swedish, Somali, and Syrian.           

The results of the study showed in the interviews that no one of the informants differentiated themselves from their friends who came from different ethnic backgrounds from which they did, they did not categorize themselves based upon their ethnicity. However, worth emphasizing is that the observations showed that what the students said in the interviews was not always, what happened in practice. The conclusion of this study is that ethnicity does not affect the students when choosing their friends, at least not in the same proportion as language does. In addition, the choice of friends was more affected by the residential area, which the informants lived in, more so than by their ethnic background. 

Godkännandedatum: 2015-06-04

Our language bear traces of who we are and of the culture we live in. As human beings we create language in interaction with other people and with our society. Media and commercials are other factories that strongly influence our everyday life as well as our language. With this study we would like to illuminate how our surroundings influence our language. We focus on the language of young people and their use of symbols, phrases and expressions when they reflect on relations. To do this we made a survey study comprising two school classes, with pupils of 15 – 16 years old. The subject of the survey is love and love relations. We also did a group interview with seven of the pupils. The result shows that the young people, in this study, use signs and symbols more or less consciously. The result also shows that the media surroundings make impact in the language of young people. We can also gather how significant it is that relations between pupils and teachers are confidently.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken inverkan pedagogers relation kan ha på elevers självbild, samt vilka strategier som används för att bygga relationer. Undersökningen är en kvalitativ undersökning som genomfördes med intervjuer. Totalt intervjuades 5 pedagoger, och alla intervjuer följde samma intervjuplan. Resultatet visar att relationer är mycket viktigt för att stärka elevers självbild, relationskompetens är en egenskap som inte kan läras in, men det är ändå viktigt som blivande pedagog att ta del av det i utbildningen. Inga speciella strategier används för att skapa relationer till eleverna, men SET används av lärarna speciellt i de yngre åldrarna. SET ses som en viktig del i relationsbyggandet i skolan och det är viktigt att det finns på schemat.

Som blivande lärare har vi många gånger funderat på om elever kan vara inkluderande med samtidigt vara exkluderade i den gemensamma grupp en klass bildar. Inkludering har i detta arbete fått betydelsen att vara en social företeelse som innebär gemenskap,

delaktighet och trygghet. Syftet med studien blev därmed att utröna vad det är som gör att elever känner sig inkluderade respektive exkluderade i gemenskapen i skolan. I den teoretiska bakgrunden presenteras tanken med en skola för alla samt vad inkludering

som social företeelse innebär. Studien är baserade på en narrativ metod där tolkning av elevers berättelser om gemenskapen i skolan är en del av arbetet. Resultatet visade att gemenskapen i klassen, kamrater, lärare, aktiviteter i klassrum och på skolgården är

faktorer som påverkar känslan av att vara inkluderade respektive exkluderad. Generellt sett upplever sig alla elever vara trygga i klassrummet och på skolan. Även om eleverna ansåg att ingen i klassen var utanför var det några elever som ansåg sig själva vara

detta. Om lärare i en skolverksamhet tar för givet att en elev är inkluderad i gemenskapen men inte är det kan det vara förödande för den eleven. Detta medför att lärare kontinuerligt bör granska de sociala relationerna mellan eleverna. Grupparbeten där samarbete är det övergripande syftet är något som kan stärka elevernas acceptans

för varandras olikheter vilket kan leda till en bättre gruppgemenskap.

As proposed teachers, we have often speculated on if pupils can be included respectively excluded in that common group a class forms. Inclusion has in this work got the meaning of being a social phenomenon that means spirit of togetherness,participation and wellbeing. The aim with the study became thereby to find out what it

is that makes pupils feel included respectively excluded in the spirit of togetherness within their school. In the theoretical background, the thought with a school for everyone is presented and what inclusion as social phenomenon means. The study is based on narrative method where interpretation of pupils' stories is a part of the work. The result showed that the spirit of togetherness in the class, friends, teachers, activities in the classroom and on the playground are factors that involve the feeling of being included respectively excluded. All the pupils generally experience themselves to be safe in the classroom and on the school. Although the pupils wrote that nobody in their class where left outside, being out of it, some pupils regarded themselves to be this. If

teachers in a school take for granted that a pupil is included in the spirit of togetherness, but is not, it can be devastating for that pupil. This means that teachers continuous should check the social relationships between the pupils. Groupwork where cooperation

is the overall aim is something that can strengthen the students' acceptance for each others differences which can lead to a better group spirit.

Abstract

Essay in political Science (c-level) by Karin Forsling, Spring 2007

A school for the best interest of the child? - The Swedish School System according to the UN Convention on the Rights of the Child.

Supervisor: Stig Montin

The purpose of this essay is to investigate how the Swedish governments work with the im-plementation of this convention and what progress has been made. The inquiry of this study is to describe how the changing in the Swedish School System correspond to the national strat-egy for implementation of UN Convention on the Rights of the Child in Sweden and how the political protagonists.

I have read some of the most relevant documents from the authorities and organisations work-ing with children’s rights in Sweden and papers and communications from the political pro-tagonists.

Since UN Convention on the Rights of the Child was ratified by Sweden in 1990 the work for implementation has been quite successful but there are still lots to do. There are still some problems in School such as bullying, insulting, insecurity and lack of peaceful and harmoni-ous school environment. That is the political actors quite agree this but the have different so-lutions of the problems. The Social democratic party wants more adults in schools to guaran-tee a peaceful and harmonious school environment and the non-socialist Alliance wants clear roles and increased authority for teachers to create order in schools.

Keywords: UN Convention on the Rights of the Child, education, the national strategy, the Social democratic party, the non-socialist Alliance.

Syftet med detta arbete är att genomlitteratur och en empirisk studie undersöka hur relationen familjehem - skolan kan se ut. Studiens problemformuleringar är: Hur kan familjehem uppleva relationen till skolan? Hur kan lärare uppleva relationen till familjehem? Hur kan socialsekreterare uppleva relationen familjehem - skola? Arbetet består av två delar. Den första delen består av en litteraturgenomgång där lagstiftning och olika förhållanden kring familjehemsplacerade barn presenteras. Den andra delen är en resultatdel där fem ostrukturerade intervjuer presenteras, varav två med familjehemsmammor, två med lärare och en med socialsekreterare. Resultatet tyder på att relationen familjehem - skola i stort sätt är positiv samt fungerar bra. Vissa problem tas upp då det rör barn med behov av särskilt stöd. Lärarna i studien anser att relationen är positiv eftersom kontakten med familjehemmen blir så tät. Av studien framkommer att socialtjänsten inte har något stort samarbete med skolan. I arbetet finns tips till lärare som får familjehemsplacerade barn i klassen.

Med avstamp i teorier från George Herbert Mead, Charles Horton Cooley och Thomas J. Scheff kommer vi i denna uppsats fokusera kring frågan, vilken betydelse har läraren för utvecklingen av elevens självkänsla?

Med utgångspunkt i dessa teorier och vissa centrala begrepp såsom spegeljag, sociala band och ME och I kommer vi att fördjupa oss i den verklighet där eleven möter sin lärare, hur detta möte påverkar elevens personliga utvecklig mot en identitet samt hur relationen påverkar elevens utvecklig mot ett själv och deras självkänsla.  

Eftersom ungdomar tillbringar mest tid i skolmiljön och där lärare är de vuxna, vill vi undersöka om relationen med lärare påverkar ungdomar när det kommer till personlig utveckling, självkänsla och identitet.

Nyckelord: självkänsla, personlig utveckling, skola, relationer

Som lärare i grundskolan är kontakten med föräldrar nästintill oundviklig. Relationen anses vara komplex och problem kan uppstå. Syftet med vår studie är att få kunskap om och förståelse för relationen ur ett lärarperspektiv. Lars Eriksson (2004) talar om relationen utifrån fyra olika principer, varav två av principerna förklarar vi mer grundligt. För att få veta varför relationen ser ut som den gör idag följer en historisk återblick för att kunna se hur utvecklingen har skett från 1940-talet fram till idag. Vi har även tagit del av tidigare forskning där vi belyser olika forskares framställning i ämnet hem och skola.

Vi har genomfört en intervjustudie med sex verksamma lärare i grundskolan, årskurs 1-6, från olika geografiska lägen. Resultatet pekar på att lärarna upplever relationen som viktig men även svår i flera situationer, exempelvis när föräldrar inte visar sitt engagemang eller när föräldrar och lärare inte kommer överens. En annan svårighet kan vara när lärarna vill behålla sin auktoritet och därför håller ett visst avstånd till föräldrarna. Lärarna strävar efter ett nära samarbete med föräldrarna. De menar att förtroende är en förutsättning för en bra relation parterna emellan då ansvaret för elevens skolgång är gemensamt. Lärarna menar att det är viktigt för eleven att föräldrar och lärare har en god relation, då föräldrarna är de viktigaste personerna i barnets liv och de kan ge en komplett bild av eleven.