To see the other types of publications on this topic, follow the link: Relationer i skolan.
Journal articles on the topic 'Relationer i skolan'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 25 journal articles for your research on the topic 'Relationer i skolan.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse journal articles on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Thornberg, Robert. "Lärar-elevrelationens betydelse i antimobbningsarbetet." Venue 6, no. 2 (November 21, 2017): 1–8. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1769.
Full textAbstract:
Lärare som är varma, lyhörda och stödjande minskar risken för mobbning i skolan. Lärare som medvetet arbetar för att utveckla och bibehålla sådana relationer med sina elever gör skolan till en tryggare plats. Dessutom är det gynnsamt för elevernas skolprestationer.
2
Blossing, Ulf. "Förbättringskapacitet som funktionalistisk strukturering eller en professionellt lärande gemenskapskultur." Pedagogisk forskning i Sverige 26, no. 1 (May 4, 2021): 70–93. http://dx.doi.org/10.15626/pfs26.01.04.
Full textAbstract:
Med grund i en nulägesanalys ger Skolverket i satsningen Samverkan för bästa skola (SBS) stöd till skolor för att bygga upp en förbättringskapacitet och stärka elevernas måluppnående. Syftet är att analysera Skolverkets formulär för nulägesanalyser i relation till förbättringskapacitet som funktionalistisk strukturering eller som en professionellt lärande gemenskapskultur. Det antagagande som ligger till grund för frågeställningen är att formulären karaktäriseras av en funktionalistisk strukturering av förbättringskapacitet som riskerar att osynliggöra skolledares och lärares agentskap, deras arbetsrelationer och aktioner i förbättringsarbetet. Frågeställningen är således: I vilken grad uppmärksammar formulären skolledares och lärares arbets-relationer och aktioner? Resultatet visar att antagagandet att formulären karaktäriseras av en funktionalistisk strukturering av förbättringskapacitet till stor del kan verifieras. Det riskerar således att osynliggöra skolledares och lärares agentskap och försvåra uppbyggandet av en förbättringskapacitet. Fortsatt forskning behöver komplettera resultaten från den här studien med studier av Skolverkets processtöd vid nulägesanalysen, liksom studier av lärosätenas insatser för SBS-skolorna.
3
Svensson, Robert. "Mobbare, offer och mobbare/offer: Deras relationer till familj, skola och kamrater." Nordisk Psykologi 51, no. 1 (January 1999): 42–58. http://dx.doi.org/10.1080/00291463.1999.11863938.
Full text
4
Dræbel, Tania Aase, Signe Andersen, and Kasper Sønderhaven Sahner. "Sideways: om ”kropumulige” drenges veje til identitet og relationer via sundhedsfremme i skolen." Nordisk välfärdsforskning | Nordic Welfare Research 6, no. 02 (August 4, 2021): 93–104. http://dx.doi.org/10.18261/issn.2464-4161-2021-02-02.
Full text
5
Cardell, David. "Barns ledarskap." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 36, no. 1 (June 15, 2018): 23–39. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v36i1.2568.
Full textAbstract:
Denna artikel behandlar barns ledarskap. Syftet är att uppmärksamma relationer mellan barn och ledarskap och att vidga vokabulären kring barns ledarskap. Inledningsvis behandlas betydelser av barns ledarskap utifrån forskning som fokuserat på förekomsten av informellt ledarskap inom institutioner som förskola och skola. Här noteras att forskningen ger en begränsad förståelse av barns ledarskap och detta aktualiserar behov av teoretiskt utvecklande studier på området. Föreliggande artikel introducerar variationsrika exempel på barns ledarskap och därigenom öppnas möjligheter till att förstå fenomenet som ett aktuellt, svårgripbart och omtvistat fenomen. I artikeln uppmärksammas betydelser av formellt ledarskap inom idrottsorganisationer jämte populärkulturens Baby-bossen och Tonårsbossen. Dessa exempel låter utkristallisera två typer av ledarskap, det ekonomiska respektive det demokratiska. Artikeln aktualiserar avslutningsvis möjligheter till en empiriskt grundad förståelse som låter oss teoretisera barns ledarskap och ledarskap-för-barn i olika sammanhang utifrån diskussioner om agency inom barndomssociologin.
6
Jørgensen, Anne Hovgaard. "De må mere på banen!" Studier i læreruddannelse og -profession 5, no. 1 (June 23, 2020): 73–91. http://dx.doi.org/10.7146/lup.v5i1.121023.
Full textAbstract:
Denne artikel undersøger, hvordan politiske strømninger, bl.a. via den nye skolereform, har påvirket skolens felt og medført en øget fl eksibilitet og dermed større afhængighed mellem lærere og forældre. For at illustrere dette analyserer artiklen relationer og interaktioner mellem forældre med migrantbaggrund og lærere. Et af artiklens mål er at belyse, hvordan skolens stigende forventninger til forældres engagement og deltagelse i deres børns skolegang påvirker forældrene på forskellig vis, samt hvordan det påvirker læreres opfattelser af, hvad det vil sige at være en god skoleforælder. På baggrund af et feltarbejde på en folkeskole i København analyserer artiklen, hvordan forskellige begrænsninger i en migrantfamilies liv forhindrer dem i at fremstå som ”synlige”, ”engagerede” og ”aktive” skoleforældre, hvilket var de anerkendte måder at performe forældreskab på, set fra lærernes perspektiv. Dette bevirkede, at lærerne kunne opleve visse forældre som apatiske og fraværende på trods af lærernes begrænsede indsigt i og forståelse for forældrenes livsverden og den viden, de ressourcer og evner, som forældrene hver især besad. Artiklen belyser endvidere lærernes tvetydige position i denne problemstilling, og hvordan denfleksible skole gjorde dem afhængige af, at forældrene ”var på”.
7
Kaganovich, Boris. "A. E. Presnjakov, peterburgskaja skola i marksizm." Cahiers du monde russe 42, no. 42/1 (January 1, 2001): 31–48. http://dx.doi.org/10.4000/monderusse.81.
Full text
8
Olsen, Steen Schytte, Katrine Dahl Madsen, Malene Norup Stolpe, Thea Ilkjær Damgaard, Philip Nordstrand Nielsen, and Mathilde Sederberg. "Krop og trivsel i udskolingen – fra et elevperspektiv." Forskning og Forandring 4, no. 1 (June 14, 2021): 80–97. http://dx.doi.org/10.23865/fof.v4.2238.
Full textAbstract:
Ud fra forskellige argumenter om, at bevægelse og andre kropslige tilgange kan fremme både fysisk og mental sundhed, således at elevernes læring øges, har der i relation til skolereformen fra 2014 været en interesse for bevægelse som en del af skoledagen. Implementeringen af elementerne fra skolereformen har imidlertid været kritiseret for at være præget af en top-down-tænkning, og derfor har vi i det tværprofessionelle projekt ’Krop og trivsel i udskolingen’ haft fokus på elevernes perspektiv på krop og trivsel. Inspireret af aktionsforskning har målet været at give opmærksomhed til elevernes ressourcer og deltagelse i det læringsmiljø, som de selv er med til at skabe. Igennem otte måneder fulgte projektet to folkeskoleklasser (en 8.- og en 9.-klasse), og den aktionsforskningsbaserede tilgang bestod efter det forberedende arbejde af tre overordnede dele: 1) fremtidsværksted med eleverne for at identificere barrierer og muligheder, 2) projektarbejde i mindre grupper af elever faciliteret af forskerne, og 3) dialogmøde mellem forskere, lærere og skoleledelse. Artiklen her formidler elevernes stemmer, som overordnet kategoriseres i tre temaer: 1) relationer og fællesskaber, 2) mange former for krop, og 3) deltagelse og modløshed. Artiklen diskuterer desuden mulige potentialer for at fremme elevernes deltagelse og trivsel i samarbejde med andre interessenter i skolen, fx andre klasser, elevråd, lærere og skoleledelse.
9
Carlgren, Ingrid. "Pedagogiken och lärarna." Pedagogisk forskning i Sverige 23, no. 5 (September 21, 2018): 268–83. http://dx.doi.org/10.15626/pfs23.5.15.
Full textAbstract:
Många ser antagligen pedagogikämnet som läraryrkets teoretiska kunskapsgrund. Relationen mellan universitetsämnet pedagogik och lärarutbildningen har dock alltid varit ansträngd. Även om lärarutbildningens behov var ett viktigt motiv för inrättandet av den första professuren i pedagogik i början av 1900-talet, har pedagogikämnet inte utvecklats till att bli den kunskapsbas läraryrket behöver. Bland annat genom att pedagogikforskningen i stor utsträckning ägnat sig åt utbildningsfrågor snarare än undervisning, framstår pedagogikdisciplinen mer som politikers och policyaktörers vetenskap än lärarnas. Lärarutbildningen och universitetspedagogiken är i stor utsträckning skilda världar och även om det undervisas i pedagogik på lärarutbildningarna så är det något annat än universitetsdisciplinen pedagogik. Detta skapar en oklarhet angående innebörden i pedagogik, som förutom universitetsdisciplinen pedagogik kan syfta på pedagogiken i lärarutbildningen eller olika pedagogiska skolor. En annan aspekt är att den oklara situationen försvårar utvecklingen av en för läraryrket egen och självständig kunskapsbas. Eftersom det finns en föreställning om att en sådan redan finns omvandlas problemet att lärarna saknar en egen vetenskap till att bli en fråga om att lärare inte använder den kunskap som finns.
Artikeln beskriver några aspekter av pedagogikens utveckling – på universitetet såväl som på lärarutbildningen – med fokus på relationen mellan pedagogiken och lärarna.
Avslutningsvis diskuteras inrättandet av utbildningsvetenskap och de möjligheter att tydligare urskilja olika pedagogiska kunskapsområden och därigenom realistiska förväntningar på vad dessa olika områden kan eller inte kan bidra med till läraryrket och lärarutbildningen.
10
Jederlund, Ulf. "Tillit som förutsättning för skolutveckling. En studie av skolutveckling genom kollektivt lärande i arbetslag." Pedagogisk forskning i Sverige 24, no. 3-4 (October 28, 2019): 7–34. http://dx.doi.org/10.15626/pfs24.0304.01.
Full textAbstract:
Artikeln bidrar till fördjupad förståelse av lokala förutsättningar för skolutveckling genom kollektivt lärande i arbetslag. En longitudinell fallstudie genomfördes av skolutvecklingsprocesserna i fem arbetslag på olika skolor som deltog i ett identiskt, externt utformat, utvecklingsprojekt. Projektet innebar en handledd lärandeprocess där lärarna förväntades utveckla gemensam kunskap och kompetens genom kollektiv reflektion, baserad på synliggjord praktik i form av kollektivt planerade och genomförda elevinterventioner. Interventionerna bestod i kartläggning av skolsvårigheter, filmade samarbetsbaserade lärar-elevsamtal och uppföljningar av dessa, med anpassningar i undervisning och elevarbete. Utfallet av projektet, såsom skattat av lärarna efter två år, varierade stort mellan skolorna. Variationen i utfall, trots att arbetslagen deltagit på jämförbara premisser och med likvärdigt tillförda resurser, är artikelns utgångspunkt.
Intresset riktas mot lärarnas upplevelser i utvecklingsprocessen. Analysen bygger på kvalitativa processdata insamlade före, under och efter projektet. I tematisk analys urskildes tre aspekter av lärares upplevelser av tillit i skolutvecklingsprocessen som centrala; processtillit, kollegial tillit och kollektiv tillit. Övergripande processtillit och kollektiv tillit framstod som förutsättningar för arbetslagens uthållighet i utvecklingsarbetet. Kollegial tillit - tillitsfulla interpersonella relationer och professionellt förtroende lärarna emellan i arbetslaget - framstod som en särskild förutsättning för att lärares praktik skulle synliggöras, och att ett fördjupat kollektivt lärande därmed skulle kunna äga rum. Kollegial tillit och kollektiv tillit är begrepp som återfinns i organisationslitteraturen, medan processtillit är ett begrepp som artikeln förslår.
11
Haug, Erik Hagaseth. "«Det er fint å være hos rådgiver, hun skjønner oss skjønner du». En empirisk studie av tema som anses som kjennetegn på kvalitet i skolens karriereveiledning." Nordisk tidsskrift i veiledningspedagogikk 2, no. 1 (February 15, 2017): 16. http://dx.doi.org/10.15845/ntvp.v2i1.1161.
Full textAbstract:
The aim of the study is to contribute to a more nuanced and differentiated understanding of the concept of quality in career guidance in schools, and to see how the local understandings interrelate with theoretical assumptions. The study focuses on patterns of understanding of the phenomenon quality in career guidance in a Norwegian school context, as the following four actors describe it: Pupils at intermediate and secondary levels, Counsellors from both levels, Administrative leaders from the sampled schools and the School-owners (municipality-representatives). Methodologically, the study uses a grounded theory approach, and the results are based on analysis of focus group interviews with representatives from the different actor groups. The result indicate that the understandings of quality are centered around three interrelated thematic areas; the importance of the practitioners’ relational competence, a focus on the next career choice, and a variety of actors and activities involved in the provision of the service.
12
Gulløv, Eva. "Diskussionen om opdragelse." Forskning i Pædagogers Profession og Uddannelse 2, no. 2 (November 8, 2018): 15. http://dx.doi.org/10.7146/fppu.v2i2.110780.
Full textAbstract:
Artiklen diskuterer den aktuelle debat om opdragelse og viser, hvordan den må forstås i lyset af nogle historiske ændringer i synet på børn og opvækst. Med inspiration fra figurationssociologien vises det, hvordan der har været en udvikling fra et mere hierarkisk syn på relationen mellem børn og voksne til en jævnbyrdig og uformel generationel omgangsform med en mere barnesensitiv opdragelsesform. Denne opdragelsesform er imidlertid under skarp kritik, fordi den ikke passer særlig godt med vilkårene i daginstitutioner og skoler. Artiklens viser, hvordan det er denne diskrepans mellem idealer for børn og praktiske vilkår i institutionerne, der har givet anledning til usikkerhed og den aktuelle debat om, hvad der er de rigtige opdragelsesværdier, og hvilken rolle og ansvar forældre har.
[Abstract – UK]
The discussion of upbringing – responsibility, authority and balancesThis article focuses on the current debate on upbringing in Denmark and argues that it should be seen in light of historical changes in the view of children and upbringing. There has been a shift from a more hierarchical perception of the relationship between children and adults, to a more informal approach stressing generational equality and the need for a child-sensitive form of care and upbringing. However, this approach is currently criticised as it does not match well with the frames and conditions of contemporary day-care institutions and schools. This discrepancy between ideals for children and practical conditions in the institutional settings has given rise to uncertainty and debate about the right form of upbringing and the role and responsibility of parents.
13
Ash, C. J. "On countable fractions from an elementary class." Journal of Symbolic Logic 59, no. 4 (December 1994): 1410–13. http://dx.doi.org/10.2307/2275713.
Full textAbstract:
The following fairly elementary result seems to raise possibilities for the study of countable models of a theory in a countable language. For the terminology of model theory we refer to [CK].Let L be a countable first-order language. Let L′ be the relational language having, for each formula φ of L and each sequence υ1,…,υn of variables including the free variables of φ, an n-ary relation symbol Pφ. For any L-structure and any formula Ψ(υ) of L, we define the Ψ-fraction of to be the L′-structure Ψ whose universe consists of those elements of satisfying Ψ(υ) and whose relations {Rφ}φϵL are defined by letting a1,…,an satisfy Rφ in Ψ if, and only if, a1,…, an satisfy φ in .An L-elementary class means the class of all L-structures satisfying each of some set of sentences of L. The countable part of an L-elementary class K means the class of all countable L-structures from K.Theorem. Let K be an L-elementary class and let Ψ(υ) be a formula of L. Then the class of countable Ψ-fractions of structures in K is the countable part of some L′-elementary class.Comment. By the downward Löwenheim-Skolem theorem, the countable Ψ-fractions of structures in K are the same as the Ψ-fractions of countable structures in K.Proof. We give a set Σ′ of L′-sentences whose countable models are exactly the countable Ψ-fractions of structures in K.
14
Elstad, Eyvind, and Knut-Andreas Christophersen. "Læreres kollegiale hjelpsomhet med IKT i undervisning og deres forbedringsbestrebelser." Acta Didactica Norge 12, no. 1 (January 29, 2018): 2. http://dx.doi.org/10.5617/adno.3589.
Full textAbstract:
Denne studien undersøker hvilke organisasjonsmessige faktorer som er relatert til læreres kollegiale hjelpsomhet med IKT i undervisning og læreres forbed-ringsbestrebelser. Analysen baseres seg på et utvalg av lærere i videregående skoler som plasserer seg i midtsjiktet når det gjelder inntakspoeng og bidrag til elevers læringsframgang. Det anvendes tversnittsanalyse, og strukturell lik-ningsmodellering er brukt som metode. Vi finner at tydelig kommunisert ledelse er relatert til læreres kollegiale hjelpsomhet med IKT i undervisning. Derimot finner vi noe svakere sammenheng mellom tydelig ledelse og læreres forbedringsbestrebelser og utviklingsorientert skolekultur. Et annet funn er en noe svak, men negativ relasjon mellom utviklingsorientert skolekultur og læreres individuelle forbedringsbestrebelser. Vi drøfter dette funnet som opplagt bør følges opp i videre forskning. Relasjonell tillit mellom lærere er derimot svakt relatert til både kollegial hjelpsomhet og individuelle forbedringsbestrebelser. Men det er en moderat sterk relasjon mellom tydelig ledelse og utviklingsorientert skolekultur på den ene siden og tydelig ledelse og kollegial tillit mellom lærere på den andre siden. Dette indikerer at tydelig kommunisert ledelse er relatert til både skoleutvikling, kollegial tillit og kollegial hjelpsomhet. Vi finner en meget svak sammenheng mellom utviklingsorientert skolekultur og kollegial hjelpsomhet. Implikasjoner for videre forskning drøftes.Nøkkelord: IKT, lærere, kollegial hjelpsomhet, individuelle forbedrings-bestrebelser, tydelig ledelse, skolekultur, relasjonell tillitTeachers’ organizational citizenship behavior for ICT in teaching and their improvement effortsAbstractThis study investigates organizational factors related to teachers’ organi-zational citizenship behavior for ICT in teaching and their improvement efforts. The analysis is based on a sample of high school teachers working at schools characterized by near average intake points and value added measures. The method used is a cross-sectional analysis and structural equation modelling. We find that clear leadership is related to teachers’ organizational citizenship behavior for ICT in teaching. We find a weaker relation between clear leadership and teachers’ improvement efforts and a development-oriented school culture. Another finding is a weak, but negative relation between development-oriented school culture and teachers’ individual improvement efforts. We discuss this finding which should be an avenue for further research. Relational trust among teachers is weakly related to both organizational citizenship behavior and individual improvement efforts. But to a certain extent, there is a strong and a moderately strong association between clear leadership and development-oriented school culture on the one hand and clear leadership and organizational citizenship behavior on the other hand. These relations indicate that clear leadership is related to school development projects, relational trust among school professionals and organizational citizenship behavior. We find a very weak association between development-oriented school culture and organizational citizenship behavior. Implications for further research are discussed.Keywords: ICT, teachers, organizational citizenship behavior, improvement efforts, clear leadership, school culture, relational trust
15
Hellang, Bente Velle, and Gro-Renée Rambø. "Teori i praksis - praksis i teori. GLU-studenters refleksjoner om fag og didaktikk." Acta Didactica Norge 11, no. 2 (October 4, 2017): 6. http://dx.doi.org/10.5617/adno.3864.
Full textAbstract:
De siste tiårs forskning, samfunnsdebatt og politikkutforming knyttet til skolesektoren har vært preget av diskusjoner om hva det egentlig innebærer å være en kompetent lærer, og hvordan de to læringsarenaene i lærerutdanningene – teoriarenaen og praksisarenaen – best kan utfylle hverandre for å utdanne kompetente lærere. I denne artikkelen presenterer vi resultatene fra en undersøkelse blant grunnskolelærerstudenter på én utdanningsinstitusjons grunnskolelærerutdanning for 1.–7. trinn. I undersøkelsen har vi rettet blikket mot studentenes opplevelser av lærerrollen og av sammenhengen mellom teoriarenaen og praksisarenaen. Dette har vi gjort i tilknytning til ett spesifikt undervisningsfag i lærerutdanningen – norskfaget. Gjennom en spørreskjemaundersøkelse og gruppeintervjuer har vi bedt studentene svare på hvordan de mener at norskfaglig kompetanse bidrar til at de kan fylle lærerrollen på en god måte, og hvordan de opplever sammenhengen mellom undervisning i norskfaget ved lærerutdanningsinstitusjonen og praksiserfaringer fra norskfaget i skolen. Målsettingen med artikkelen er å bidra til diskusjonen om hvordan man best mulig kan legge til rette for en god lærerutdanning, hvor studenter og lærerutdannere (på både praksisarenaen og teoriarenaen) opplever gjensidig toleranse og felles forståelse for kompleksiteten som ligger i denne profesjonsutdanningen, og der de anerkjenner de to læringsarenaenes likeverdighet. Hovedfunnene er at lærerstudentene ikke uten videre klarer å omsette kunnskap mellom de to læringsarenaene, at de i stor grad ser relasjonskompetanse som viktigere enn fagkompetanse, at disse to kompetanseområdene er uavhengige av hverandre og at praksisarenaen er viktigere enn teoriarenaen som grunnlag for å tre inn i lærerrollen.Nøkkelord: lærerutdanning, lærerstudent, lærerkompetanse, lærerrolle, fagkunnskap, læringsarenaer, norskfagetAbstractDuring the last few decades, research, public debate and policymaking related to the school sector, have been characterized by discussions concerning what being a competent teacher involves. Another issue has been how the two learning arenas in teacher education – the theory arena and the practice arena – can best complement each other to educate competent teachers. In this article we present and discuss results from an investigation conducted among teacher students in teacher education 1-7 at one particular educational institution. We have focused on getting across the students´ experiences and understanding of what the teacher role comprises, and how they see the connections between the two learning arenas as campus training and practice training in partner schools in the school subject Norwegian. This is done using a survey and group interviews. Our goal has been to contribute to the ongoing discussion about how to develop a teacher education in which teacher students and teacher educators (in both learning arenas) share an understanding of mutual tolerance and respect. Another has been to develop a common understanding of the complexity of teacher education, and thereby recognizing the equivalence of the students` two learning arenas. Our main findings are that the respondents are not automatically able to transfer knowledge between the two arenas. Consider relational competence more important than subject competence, that these two competence areas are seen as independent of each other, and that the practice arena is considered as more important than the theory arena for developing the role of the teacher.Key words: teacher education, student teacher, teacher competence, teacher role, subject knowledge, learning arenas, the subject Norwegian
16
Ekström Lind, Linda, Anna Martín Bylund, and Linnéa Stenliden. "Covid-19 i svenska skolor synliggör sårbarhetens potential i lärares praktik." ATENA Didaktik, November 18, 2020. http://dx.doi.org/10.3384/atena.2020.3345.
Full textAbstract:
När covid-19-pandemin skakar utbildningssystemet i grundvalarna angrips inte bara elever och lärare utan också de pågående processer som skapas i utbildningens relationella spänningsfält. Syftet med denna text är att belysa lärares förmåga att ta in och agera i den unika fysiska och digitala kontext som uppstår. Studien genomfördes mellan 19 mars och 19 april 2020. Genom dagboksanteckningar och reflektionsnoteringar dokumenterade fem svensklärare sin skolvardag under denna tid. Med hjälp av begreppet respons- och ansvarskapabel pedagogik analyseras de förändrade processerna och lärares agerande. Studien visar att de komplexa händelserna aktiverar lärares känslighet för sina inneboende förmågor och sin moraliska kompass. Med andra ord, de sociala, politiska och materiella relationer som uppstår påverkar lärares etisk-politiska praktik. Det blir än mer centralt att vara uppmärksam, nyfiken och agera ansvarsfullt. En sådan respons- och ansvarskapabel pedagogik förstärks alltså när den gängse lärarpraktiken delvis är satt ur spel. Avslutningsvis diskuteras hur undervisningen ska bedrivas framöver. Hur ska vi tänka när skolan fortsätter att innebära en turbulent tillvaro?
17
Erikson, Lars. "Föräldrasamverkan – en fråga om förtroende och erkännande i ljuset av några principer för relationen mellan föräldrar och skola." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 31, no. 4 (August 21, 2020). http://dx.doi.org/10.5324/barn.v31i4.3746.
Full textAbstract:
I takt med de marknadsliberala reformvindar som under de senare decennierna blåst över och förändrat det svenska skollandskapet har också relationen mellan föräldrar och skola förändrats. Föräldrarhar fått ett utökat rättighetsutrymme att bestämma över de egna barnens utbildning, ett större mandatatt utöva inflytande över skolan och därigenom har föräldrar ”dragits in” i skolan och kommit närmarede professionella. Fyra principer för relationen mellan föräldrar och skola beskrivs för att utskilja någrahuvudsakliga innebörder av denna alltmer komplexa relation. Teoretiskt är arbetet förankrat i en kunskapssociologisk tradition (Durkheim 1922/1956, Mannheim 1928/1968) och principerna kan ses somidealtyper i en weberiansk mening (Weber 1947). Två principer, isärhållandets princip och partnerskapsprincipen, står i centrum för den fortsatta diskussionen. Syftet i artikeln är att använda isärhållandets princip och partnerskapsprincipen som en referensram för att analysera hur några lärarebygger upp en förtroendefull relation till föräldrar. Det visade sig i de samtalsinriktade intervjuerna avsammanlagt 16 F-9 lärare, att lärarna använde förtroendeskapande strategier som handlade om en”öppen kommunikation” och en medveten gränssättning med barnet/eleven i centrum av lärare-förälder-relationen. Artikeln avslutas med ett resonemang där förtroende och tillit relateras till begreppeterkännande.
18
Seipold, Judith. "Kan brugen af mobiletelefoner i undervisningen styrke elev-centrerede læreprocesser?" Tidsskriftet Læring og Medier (LOM) 3, no. 5 (October 6, 2010). http://dx.doi.org/10.7146/lom.v3i5.3952.
Full textAbstract:
Mobil læring er et emne på vej frem. Det er ikke kun det konstant tiltagende antal af konferencer om m-læing, der understøter dette faktum (Traxler 2007). Overgangen fra at betragte fordelene og ulemperne ved m‐læing i praksis til dannelse af teorier karakteriserer også hvordan denne disciplin er ved at blive voksen. Sidst men ikke mindst implementeres i stigende grad projekter med mobiltelefoner og med relevans for læring, som bliver realiseret inden for og uden for skolen, i job- og fritidssammenhæge. Såanne projekter stræber mod at forbedre læing og undervisning, lære-, skrive- og læringskompetencer for at støtte fremmøde, adfærd og sociale fædigheder, og for at imødegå den digitale kløft, social udelukkelse osv. helt generelt: "Research into mobile learning is the study of how the mobility of learners augmented by personal and public technology can contribute to the process of gaining new knowledge, skills and experience" (Sharples et al. 2007). Målene i forbindelse med forskning er lige såforskellige som måderne, hvorpå m-læring implementeres - de funktioner, der bliver anvendt på mobiletelefonerne, er lige så omfattende som elevernes aktiviteter. Den pæagogiske dimension bag målet om at opnå kontinuerlig læring med fokus på elevernes erfaringer, kulturelle praksisser, viden osv. fra hverdagen opstår på baggrund af mindst to dimensioner: En af disse er behovet for livslang læring der har en uddannelsespolitisk dimension (se f.eks. COMM/EAC 2008). Livslang læring tager ikke kun formel og ikke‐formel læing i betragtning, men også uformel læing, der refererer til områder og aktiviteter som ikke direkte er at finde i uddannelsesmæssige sammenhænge men hovedsagligt i elevens hverdag. Denne tilgang fastholder perspektivet om integration af uformel læring i sin bredeste forstand i skolesystemet, men med et behov for at moderere denne uformelle læing og for at gøe eleverne opmæksomme på hvordan de produktivt kan bruge deres møstre i deres læing. En anden dimension refererer til skolen som et sted, hvor der er plads til uformelle aktivitetsmøstre og handlingsorienteret mediebrug i specifikke situationer f.eks. i forbindelse med projektforløb. I den resterende tid dominerer skolens regler, og aktiviteter der normalt foregå uden for skolen kan måske medføre regler og begræsninger, som kan være prekære for eleverne, hvilket Herbert Schweizer (2007) skitserer. Men i stedet for at udvikle såanne kløfter er det skolens opgave at støtte eleverne i deres meningsdannelse og læring, selvom det er nøvendigt at moderere forholdet mellem skolens og hverdagens perspektiver samt at sætte information og viden ind i den rette sammenhæng. Alligevel bliver denne opgave realiseret ret tøvende.I denne artikel bliver spørgsmålet om kontinuitet inden for læring sat i forbindelse med at skabe relationer mellem elevens kulturelle praksisser og uformelle læring uden for skolen og læring med mobile medier inden for skolens rammer. Som det vil vise sig, bliver mobiltelefoner brugt som redskaber i skoler, men deres "originale" formål, der stammer fra elevernes daglige brug af mobile medier, bliver sjældent taget i betragtning. Det lader til, at dette afhænger af lærerens didaktiske design; jo mere undervisningen er rettet imod at eleverne selv er organiserede og ansvarlige for deres læring, des mere synes brugen at fokusere på de mobile mediers situerede betydning og deres respektive egenskaber. Derfor bliver mobiltelefonen nogle gange brugt mere formelt som et redskab inden for læring, og nogle gange bruges den under forholdsvis uformelle vilkår og i overensstemmelse med situerede krav og elevens kulturelle praksisser. Personlig, kommunikativ og samarbejdsmæssig læring såvel som elevernes viden/praksisser bliver derfor fremhævet.
19
Kryger, Niels. "Barndomskonstruktioner i skole-hjem-relationen i Danmark." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 33, no. 1 (February 18, 2020). http://dx.doi.org/10.5324/barn.v33i1.3434.
Full textAbstract:
Denne artikel fokuserer på de – ofte implicitte – barndomsforestillinger der produceres i skole-hjemrelationen i retorikker og dominerende forestillinger om, hvad skole-hjem-relationerne skal handle omi en dansk kontekst. Artiklen kaster et kritisk blik på de senere års ændringer ved at anskue skolehjem-samarbejde i et barndoms- og generationsperspektiv. Der argumenteres for at der er sket entendentiel øgning i voksen-monitoreringen af børn som følge af en øget samordning/sammensmeltningaf de voksen-positioner de møder i hjemmet (forældrene) og skolen (lærere). Denne bevægelse er ledi en mere omfattende og institutionalisering af børns liv idet den også omfatter det der tidligere blevopfattet som børns fritidsinstitutioner (børnehave, fritidshjem). Samtidig har staten i stigende gradbemyndiget sig selv til at intervenere i familiens indre liv; ikke blot i dens skabelse af det ‘private barn’,men også ved at forpligte familien på at være medskaber af ‘det offentlige barn’, herunder ikke mindstdets funktion som kommende arbejdskraft.
20
Högström, Per, and Mattias Rundberg. "Att bygga relationer mellan lärare, student och naturvetenskapligt innehåll i digitala miljöer." ATENA Didaktik, March 11, 2021. http://dx.doi.org/10.3384/atena.2020.3514.
Full textAbstract:
Att bygga relationer är en viktig del av lärande och undervisning. Det handlar såväl om relationer mellan individer som mellan individer och ämnesinnehåll. Dessutom skapar relationer mellan teknik, pedagogik och ämneskunskap fundament för lärarprofessionen i ett allt mer digitaliserat samhälle. Den snabba övergång till undervisning på distans på grund av COVID-19 som många lärare vid universitet och skolor har gjort innebär nya utmaningar för byggandet av dessa relationer. Men även om det är svårare att skapa relationer på distans är det fortfarande möjligt. På Högskolan i Halmstad har undervisningen i lärarutbildningens kurser med naturvetenskapligt innehåll gett erfarenheter och anpassningar som är intressanta att dela med sig av. I vårt arbete som lärare innebar onlineläget att flera komplexa tekniska och professionella utmaningar har kunnat uppmärksammas och lösas. Syftet med den här texten är att beskriva hur vi tagit oss an de utmaningar som detta inneburit och att reflektera över de kompetenser som vi utvecklat under anpassningen av olika processer i vår undervisning till den rådande situationen.
21
Kilhamn, Cecilia, Lennart Rolandsson, and Kajsa Bråting. "Programmering i svensk skolmatematik." LUMAT: International Journal on Math, Science and Technology Education 9, no. 1 (May 6, 2021). http://dx.doi.org/10.31129/lumat.9.2.1457.
Full textAbstract:
När programmering skulle inkorporeras i skolans arbete valde Sverige i sin läroplansrevidering 2017 att skriva in det i matematikämnet, med stark koppling till algebra. Samtliga matematiklärare ställdes då inför utmaningen att undervisa i programmering. Vi undersöker här resultatet av 32 lärargruppers gemensamma arbete med att planera och genomföra lektioner i programmering i matematik i grundskolan. För att få insikt i hur lärare tolkar uppdraget och transponerar läroplananes beskrivning av programmering till klassrumspraktiken analyserar vi det matematiska innehållet i dessa lektioner samt vilken syn på relationen mellan matematik och programmering som framträder i lärarnas beskrivning av syfte, lärandemål, aktivitet och reflektion. Vi finner att programmeringsaktiviteter i 1/3 av lektionerna inte kopplas till något traditionellt matematiskt innehåll. I övriga lektioner är det främst aritmetik eller geometri som utgör det matematiska innehållet. Få explicita kopplingar görs till algebra förutom till begreppet variabler, men då är det främst variabler inom programmering som avses. I materialet framträder fyra olika relationer mellan matematik och programmering: 1) enbart programmering; 2) matematik som en kontext för programmering; 3) programmering som ett verktyg för att effektivisera beräkningar; 4) programmering som ett verktyg för att utforska matematik. Resultaten diskuteras i relation till matematikämnets syfte och innehåll i den svenska läroplanen.
In English
When incorporating programming in the school curricula, Sweden decided to integrate it with mathematics, and specifically within the core content of algebra. As a result, all mathematics teachers at all levels were faced with the challenge of teaching programming. In this study we analyse documentation from 32 lessons studies where groups pf teachers have planned, conducted, and revised lessons on programming within the school subject mathematics. To gain insight into how the teachers interpret the new task and thus contribute to the transposition of knowledge from the curriculum level to the classroom level, we analyse the mathematical content in these lessons and the relations between mathematics and programming that emerge in the way the teachers describe the aim, the activites and the learning outcomes of the lessons. We find that 1/3 of the lessons do not connect to any traditional mathematics content, and the rest of the lessons mostly focus on arithmetic or geometry. Few explicit connectiions are made to algebra, execpt for the variable concept, but when variables are treated the focus is on variables in the programming sense rather than algebra. Four different relationships between mathematics and programming emerge in the data: 1) programming without connecting to mathematics; 2) mathematics as a context for programming, 3) programming as a tool for efficient calculations; 4) programming as a tool for exploring mathematics. The results are discussed relation to the transposition of knowledge of mathematics as a school subject.
22
Kobayashi, Sofie, Mirjam Godskesen, and Gitte Wichmann-Hansen. "Ph.d.-vejlederkurser i Danmark: Status på indhold og diskussion af kvalitet." Dansk Universitetspædagogisk Tidsskrift 12, no. 22 (March 2, 2017). http://dx.doi.org/10.7146/dut.v12i22.24422.
Full textAbstract:
I denne artikel kortlægger vi kompetenceudviklingsaktiviteter for ph.d.-vejledere i Danmark, hvilket ikke tidligere er gennemført systematisk. Syv ud af de otte danske universiteter udbød kompetenceudviklingsaktiviteter for ph.d.-vejledere. I alt identificerede vi 14 kurser/aktiviteter gennemført i 2015. Undersøgelsen er dels baseret på data fra en tematisk analyse af eksisterende kursusbeskrivelser og programmer, og dels på en spørgeskemaundersøgelse. Kortlægningen viser, at fire faglige temaer går igen i de fleste kurser; vejlederroller, relationer, understøttelse af den ph.d.-studerendes selvstændighed samt kommunikation. Kortlægningen diskuteres op imod international litteratur fra forskningsfeltet med særlig fokus på et australsk studie, hvor udbuddet af ph.d.-vejlederkurser kortlægges på otte store (forskningstunge) australske universiteter. Udbuddet i Danmark er forholdsvis ensartet sammenlignet med både Australien og aktiviteter rapporteret fra andre lande, hvor en større variation af formater er afprøvet, fx online kurser og uformelle læringscirkler. Herefter tages spørgsmålet om kvalitet i kompetenceudviklingsaktiviteterne op. Internationalt vurderes kvalitet i ph.d.-vejlederkurser på, hvorvidt det lykkes at få vejlederen til at reflektere over sin praksis. Vi har derfor valgt at diskutere kvalitet med udgangspunkt i Schön’s begreber om refleksion-over-praksis og refleksion-i-praksis (Schön, 1987). Målet er, at artiklen kan bruges af ph.d.-skoler og pædagogiske enheder til videreudvikling af deres udbud af kurser og andre initiativer målrettet ph.d.-vejledere.
23
Vitus, Kathrine. "Gymnasieelevers sundhed som sanselige, kollektive og kropspolitiske engagementer." Tidsskrift for Forskning i Sygdom og Samfund 15, no. 29 (December 3, 2018). http://dx.doi.org/10.7146/tfss.v15i29.111303.
Full textAbstract:
Artiklen undersøger gymnasieunges oplevelser med, forståelser af og praksisser omkring sundhed i deres hverdagsliv. Børn og unge eksponeres i dag for sundhedsbudskaber, påbud og overvågning i mange af de sociale sfærer med sundhed forstået som et individuelt ansvar der udøves gennem at regulere sin kost, rusmiddelbrug og motionsvaner. Gymnasieeleverne oplever gymnasielivet stressende og presset, men de formår også – måske som en reaktion herpå – aktivt at skabe sociale og kropslige rum, som de forbinder med sundhed. I disse rum afstresser de, ”er i kroppen” og lader op igen. Disse kropslige og kollektive sundhedsrum er dog ikke identiske med, men står snarere i modsætning til, dominerende individualistiske, biomedicinsk forankrede sundspolitiske påbud og normer. Tværtimod er et væsentligt aspekt af de unges følelse af sundhed, at skærme sig imod disse normer, som også repræsenterer udefrakommende, moralske krav, som virker ikke-kropsliggørende i forhold til deres egne fornemmelser for, hvad der er sundt for dem. Studiet illustrerer vigtigheden af at skoler skaber læringsmiljøer som muliggør at eleverne udforsker deres kropslige og intellektuelle potentialer og kapaciteter, bl.a. gennem at overskride den individualisme som i øjeblikket præger ungdomsuddannelser og sundhedsfremme i Danmark. Gymnasiet bør i stedet søge at skabe rum for kollektiv kropsligt forankret og forankrende læring, i en erkendelse af at motivation, engagement og myndiggørende og styrkende affektive relationer – isundhed, krop og skolepræstationer – hviler på en sam-produktion af engagementer.
24
"Ethnic and Cultural Space of the Eastern Sami (Skolts) of the Northern Frontier of Russia and Norway-Denmark in the XVIII century." Bylye Gody 51, no. 1 (March 5, 2019). http://dx.doi.org/10.13187/bg.2019.1.29.
Full text
25
Antonsen, Yngve, Gregor Maxwell, Kristin Emilie Willumsen Bjørndal, and Rachel Jakhelln. "«Det er et kjemperart system!» – spesialpedagogikk, tilpasset opplæring og nyutdannede læreres kompetanse." Acta Didactica Norden 14, no. 2 (May 13, 2020). http://dx.doi.org/10.5617/adno.7918.
Full textAbstract:
De nye femårige grunnskolelærerutdanningene i Norge skal utdanne lærere med fag-fordypning og forskningsbasert kunnskap. Disse lærerne skal kunne tilpasse opp-læringen til den enkelte elev og integrere spesialundervisning i grunnskolen. Studiens forskningsspørsmål er: Hvordan erfarer nyutdannede grunnskolelærere at den formelle lærerkompetansen fra en integrert femårig grunnskolelærerutdanning samsvarer med deres behov for kunnskap om tilpasset opplæring og spesialpedagogikk i yrkesstarten? Studien er basert på kvalitative intervjuer med 43 nyutdannede lærere fra de tre første grunnskolelærerkullene med femårig integrert masterutdanning for skolens trinn 1–7 og 5–10 fra UiT Norges arktiske universitet. Undersøkelsen inngår i det longitudinelle forskningsprosjektet «Relevant masterutdanning for grunnskolelærere». Analysen av data er basert på en temasentrert analysestrategi i NVivo12. Resultatene viser at de nyutdannede lærerne opplevde utfordringer med å tilpasse opplæringen for en sammensatt elevgruppe, og spesielt for elever med behov for særskilt tilrettelegging. De nyutdannede lærerne erfarte at de manglet kunnskap og ferdigheter til å arbeide med atferds¬problemer og bestemte diagnosegrupper. De manglet også kunnskap om hvordan det eksterne spesialpedagogiske støtteapparatet fungerer, og hvordan og når de skal melde inn tiltak. De nyutdannede tilegner seg spesialpedagogisk kompetanse ved å teste ut egne ideer, eller de bygger på råd fra kolleger. Enkelte deltar på kurs eller veiledning fra PPT, BUP eller andre aktører om temaer som individuelle opplæringsplaner eller diagnoser. Den erfaringsbaserte læringstilnærmingen styrker etablert og kritisert tenkning om spesialpedagogikk og viderefører et system som ikke fungerer (Nordahl et al., 2018). Nyutdannede lærere trenger mer kunnskap om inkluderende pedagogikk og relasjonell tenkning i utdanningen.
Nøkkelord: femårig grunnskolelærerutdanning, nyutdannede lærere, spesialpedagogikk, tilpasset opplæring, relasjonell tenkning, inkluderende pedagogikk
“It’s a very strange system!” – Special education, adapted education, and newly qualified teachers’ competence
AbstractThe new Norwegian five-year primary and lower secondary school teacher education prepares teachers with increased subject-specific and research-based knowledge. These new teachers should be able to adapt teaching to individual students and integrate special education approaches. The research question is: How do newly qualified teachers experience their formal teacher competences from a five-year integrated master’s programme compared with their need for knowledge about adapted and special education at career-start? The study is based on qualitative interviews with 43 newly qualified teachers from the first three cohorts of a five-year integrated master’s teacher education programme at UiT The Arctic University of Norway. The study is part of the longitudinal research project “Relevant master education for school teachers”. Data are thematically analysed in Nvivo12 with results showing that new teachers experienced challenges in adapting teaching to all students, especially to students with needs of additional support. The new teachers found that they lack the competence to work with behavioural problems and particular diagnostic groups. They felt that they lack expertise on how external specialist support systems work and how and when to report concerns. Newly qualified teachers acquire special education competence by testing out their own ideas or based on advice from colleagues. Some also attend courses or seek guidance from support services on topics such as individual plans or diagnoses. The experience-based learning approaches taken by new teachers strengthen established and criticised thinking about special education and perpetuates a dysfunctional system. Newly qualified teachers need more knowledge about inclusive pedagogy, adapted education, and relational thinking in education.
Keywords: primary and lower secondary school teacher education, newly qualified teachers, special education, adapted education, relational thinking, inclusive pedagogy