Academic literature on the topic 'Relativa betyg'

Ett problem i bedömning av skrivprov är bristande samstämmighet mellan bedömare. Att fler än en person bedömer samma skrivprov är ett vanligt sätt att öka samstämmigheten, men denna metod är tidskrävande och kostsam. Ett automatiskt bedömningsverktyg, som ger bedömaren stöd på ett effektivt och förutsägbart sätt, vore därför ett användbart hjälpmedel. I artikeln presenteras en pilotundersökning inför ett framtida arbete med automatisk bedömning av skrivprov, där användbarheten av fyra olika textmått i automatisk bedömning undersöks: textlängd, ordlängd, ordvariationsindex och nominalkvot. Materialet utgörs av två korpusar med benchmarktexter från nationella prov, Np 1 och Np 3. Varje prov ges i två olika skolämnen, svenska och svenska som andraspråk. I analysen beräknas medel- och medianvärden samt korrelationer för textmåtten och texternas betyg. Resultatet visar att skillnaderna mellan textmåttens värden i de två korpusarna är relativt stora. I Np 3 uppmäts generellt högre värden för de fyra textmåtten än i Np 1. Vidare korrelerar samtliga undersökta textmått med betyg i Np 1, medan de textmått som visar starkast korrelation i Np 1 inte på ett signifikant sätt korrelerar med betyg i Np 3. Dessutom visar analysen att texter från ett av proven, som har samma betyg men har tillkommit inom olika svenskämnen, ligger nära varandra utifrån de objektiva textmåtten. I ett framtida arbete inför automatisk bedömning av skrivprov måste användningen av textmåtten anpassas till det specifika provet. Vidare bör en automatisk bedömning omfatta många fler textegenskaper än de som mäts med de undersökta måtten.Nyckelord: skrivbedömning, automatisk bedömning, nationella prov, elevtexter, bedömning i svenska och svenska som andraspråkAnalyzing Quantity in Qualitatively Assessed Student Texts – a Future Tool for Fair Assessment?AbstractIn assessing writing one problem is the lack of rater consistency. Letting more than one rater take part in the assessment of the same test is one way of improving rater consistency, but this method is time-consuming and expensive. A tool for automated assessment, giving the human rater support in an effective and predictable way, would therefore be useful. In this article a pilot study is presented, where the usefulness of four automatic text measures in the assessment of writing tests are investigated: text length, word length, word variation and nominal ratio. The data consists of two corpora with benchmark texts from two national tests, Np 1 and Np 3. Each test is given in both Swedish and Swedish as a second language. Mean and median values are calculated, as well as correlations for the text measures and the assessment grades of the texts. The results show important differences between the values of the text measures from the two tests. In Np 3 the values for text measures are generally higher than in Np 1. Further, the four text measures correlate significantly with grades in Np 1, but the measures correlating strongest in Np 1 do not show a significant correlation in Np 3. In one of the tests, the texts with the same assessment grade but different school subjects are very similar according to the text measures. The conclusion is that a tool for automated assessment must be adapted to a specific writing test. Furthermore, an automated assessment should include the analysis of a greater amount of text qualities than those having been the focus of this study.Keywords: assessing writing, automated assessment, national tests, student texts, assessment in Swedish and Swedish as a second language

A szerző a 2005-ös évi Kudász József Emlékelőadás keretében a mitralis billentyű korszerű sebészete tárgyban ismertette az általa végzett sebészi beavatkozások eredményeit. Az 57 betegnél 72%-ban izolált billentyű és 28%-ban kombinált (billentyű és koszorúér) műtétet végzett. Az esetek 75%-ában sikerült a billentyűt megjavítani és csak 25%-nál kellett műbillentyűt beültetni. A műtét után két beteg (3,5%) halt meg az ischaemiás szívbetegség miatt végzett kombinált (billentyű + koszorúér) beavatkozás következtében. A beültetett műbillentyűk az összes betegnél kifogástalanul működtek és a plasztikával helyreállított billentyűk 84%-a kiválóan működött, 14%-ban mérsékelt és 2%-nál közepes billentyűelégtelenség mutatkozott az utánvizsgálat során, de ez reoperációt nem igényelt. A betegek 85%-ának sinusritmusa, 13%-nak pitvari fibrillációja és 2-nek pacemaker ritmusa volt a műtét után. A mitralis billentyűhiba esetén mindig meg kell kísérelni a billentyű megtartását, amely degeneratív billentyű prollapsus, ínhúrszakadás esetén szinte mindig megvalósítható.

Háttér: A magyar lakosság több mint egyharmadát érinti e betegség. A vele járó komorbid depresszió a betegek csaknem felénél előfordul. Életvitelükre a rokkantsági állapot jellemző. Rehabilitációs lehetőségeik szűkösek. Tudományosan megalapozott, kidolgozott rehabilitációs program mind ez idáig nem létezik.Célkitűzés: A betegek komplex személyiségvizsgálatán alapuló személyiségi potenciálok feltárása, az int- rapszichés dinamika, életviteli működésmód átfogó elemzése, különös tekintettel a rehabilitációs programtervezés szempontjából döntő „erőfaktorokra", mint énerő, önsegítő-önépítő aktivitás és életviteli kontroll- rendszer.Módszer: A Rorschach komplex és átfogó személyiségvizsgálat alkalmazásával kilenc hipotézis mentén a személyiségjellemzők feltárása, a személyiség egészének kontextusába helyezve az önsegítő, belső erőtényezőkre fókuszált elemzés.Vizsgálati minta: 576 beteg és 609 sine morbo kontrollszemély. Az adatokat SPSS programcsomaggal elemeztük.Eredmények: A betegek sajátos személyiségjellemzői „deficit arculatú" hiánytényezőkként detektálhatók. Ezek közül az önsegítő és önépítő intrapszichés erők, az önkontroll, a motivációs aktivitás súlyos károso- dottsága, valamint az emocionális élet deficitjegyei emelhetők ki. Az életvezetés „deficit szindrómás" mivolta az életminőséget rombolja, és mintegy „életképtelenségi" beteghelyzetet tükröz. Magas megbízhatóságú differenciáldiagnosztikai indexet dolgoztunk ki, amely szűrési és preventív eszközként szolgálhat.Következtetések: Gazdag eredményanyagunk lehetőséget nyit állapot- és betegségspecifikus rehabilitációs program kidolgozására, amelyben a hangsúlyt a belső erőtartalékok, motivációk felerősítésére, énerősítésre és a pozitív copingok megtanítására kell helyeznünk.Background: More than one third of the Hungarian population is affected by chronic pain syndrome, which is accompanied by comorbid depression in almost half the patients. Their lifestyles are peculiar to disability and their rehabilitation opportunities are scarce, but so far, no scientifically based rehabilitation programme has been elaborated.Objective: This study aims to explore personality potentials based on a complex personality assessment of patients and a comprehensive analysis of intrapsychic dynamics and lifestyle, with special regard for strength factors that are crucial for the design of a rehabilitation programme, such as self-empowerment, self-help/self-build activity and the lifestyle control system.Method: Using the Rorschach complex and comprehensive personality survey, this study explores personality traits along ten hypotheses, placed in the context of the whole personality, with a focus on the factors relating to the patients' internal self-help ability.Sample size: 576 patients and 609 “sine morbo” controls. The data were processed with the help of the SPSS statistics software.Results: Patients’ specific personality characteristics can be analysed as deficiency factors that form a "deficit image". These include severe damage to intrapsychic self-help and self-build ability, self-control mechanisms and motivational activity, as well as deficits of emotional life. The patients' lifestyle, which is characteristic of the "deficit syndrome", destroys their quality of life and is thus illustrative of the unviable nature of their situation. We have developed a highly reliable, differential diagnostic index that can serve as a screening and preventive tool.Conclusions: The rich material of our results provides an opportunity for the elaboration of a rehabilitation programme specifically for this conditions/disease, with emphasis on strengthening the patients' inner power reserves, self-motivation and self-empowerment and teaching them positive coping.

Összefoglaló. Bevezetés: A vastagbél-diverticulosis a lakosság kb. 60%-át érinti, incidenciája folyamatosan növekszik. A betegek 6%-ánál van szükség sebészi beavatkozásra. Jelenleg nincs egységes irányelv, mikor indokolt elektív műtétet végezni. Módszer: Retrospektív módszerrel elemeztük az osztályunkon 2017. július 17. és 2020. április 30. között vastagbél-diverticulosis miatt operált betegek demográfiai és műtéti adatait, emellett a szövődmények arányát. Összehasonlítottuk az elektív (EM) és a sürgős műtétek (SM), illetve a nyitott és a laparoszkópos műtétek adatait. Eredmények: 38 operált beteg közül 19-nél történt EM, illetve 19 betegnél SM. A betegek átlagéletkora az EM-eknél 64 év, az SM-ek esetében 67 év volt. EM-nél az indikáció 12 esetben recidiváló diverticulitis, 5 esetben colovesicalis, 2 esetben colovaginalis sipoly volt. SM-nél az indikáció 17 esetben perforáció, 2 esetben hasüregi tályog volt. Az EM-ek 89%-a laparoszkópos módon került elvégzésre; az átlagos műtéti idő EM/SM esetében 96 perc/89 perc, az átlagos ápolási napok száma 17/14 volt. Az EM-csoportból 1 beteg, míg az SM-csoportból 5 beteg meghalt. Szignifikáns különbség volt a műtét típusa, a stomaképzés és a transzfúziós igény tekintetében. Nem találtunk szignifikáns eltérést a posztoperatív ápolási napok és a mortalitás tekintetében. Következtetés: Az elektív műtétek alacsonyabb morbiditása és mortalitása, illetve a laparoszkópos technika alkalmazhatósága miatt törekedni kell a tervezett műtétre. Nincs egységes irányelv a relatív műtéti indikáció felállításában: gasztroenterológus és sebész által felállított, személyre szabott kezelési stratégia szükséges. Véleményünk szerint indokolt a műtét, amennyiben igazolt diverticulosis esetében szigorú diéta mellett kiújul a gyulladás. Orv Hetil. 2020; 161(51): 2146–2152. Summary. Introduction: Colonic diverticulosis affects 60% of the population, incidence of the disease grows progressively. During its course, 6% of patients with diverticulosis will need surgical intervention. There is no current guideline when to carry out elective operation. Method: We analyzed demographics, surgical patient data and also post-operative complications of patients operated in our department due to colonic diverticulosis between 17-07-2017 and 30-04-2020 retrospectively. We compared the results of elective (ES) and acute surgeries (AS), also laparotomies versus laparoscopies. Results: 19 out of 38 patients underwent ES and 19 AS. ES group average age was 64 years, and 67 in the AS group. Indications of ES were recurring diverticulitis in 12, colovesical fistula in 5 and colovaginal fistula in 2 cases. Indications of AS were perforations in 17 and intraabdominal abscesses in 2 cases. 89% of all ES were operated laparoscopically; average operation time in ES/AS was 96/89 minutes, average hospital stay was 17/14 days. 1 patient after ES and 5 after AS died. Significant difference was found between the groups with regard to the type of operation, frequency of colostomy creation and the need of blood transfusion but no significant difference was demonstrated in average hospital stay and mortality. Conclusion: Due to the lower morbidity and mortality rate as well as the benefits of laparoscopic approach, we should always opt for ES. No guideline for relative surgical indication exists: gastroenterologist and surgeon should make a personalized surgical plan. In our opinion, operation should be carried out if diverticulitis reoccurs while the patient is on strict diet. Orv Hetil. 2020; 161(51): 2146–2152.

Háttér és célkitűzések: Önkéntes beteglátogatóként és a kórházakban gyógyuló felnőtt betegek mentálhigiénés gondozásával foglalkozó szakemberként gyakran foglalkoztat az a kérdés, hogyan lehet a kórházakban kezelt betegek mentális állapotán javítani, a kórházban eltöltött heteket mentálisan segíteni. Egyre többet hallani az „empatikusabb gyógyításról", vagyis a betegekkel szembeni megértőbb hozzáállásról, de az empatikus magatartás rendkívül nagy energiát igényel. Meglátásom szerint a kedvesség, a másokkal szembeni kedves hozzáállás és cselekedet már önmagában nagyon sokat tehet a betegek mentális egészségének megőrzésében. Módszer: A vizsgálat során a klinikán dolgozó betegkísérők közül négy fővel készítettem félig strukturált interjút. Az interjúk mellett a retrospekció, továbbá extrospekció módszerét alkalmaztam. Eredmények: A betegkísérőkkel készült interjúk összegzése és saját tapasztalataim alapján a kedvességnek öt olyan alappillérét határoztam meg (a bemutatkozás, a mosoly, az együttérző érintés, a figyelmesség, valamint a biztatás és beszélgetés), amelyek sokat jelenthetnek a betegek gyógyulása során, és amelyeket bárki elsajátíthat a betegek mentális egészégének megőrzése vagy javítása érdekében. Következtetések: A betegek iránti tisztelet és törődés nemcsak a segítségnyújtás különböző formáiban, de a kedvesség gyakorlásában is megmutatkozhat. Sokszor nem tudhatjuk, hogy egy beteg ember mit él át, hogyan éli meg az adott élethelyzetet, milyen érzései vannak, de egy kedves cselekedet már az egész napját meghatározhatja, erősítheti a gyógyulásba vetett hitét, a beteg és a gyógyító személyzet tagjai között pedig elősegítheti a bizalmi kapcsolatot. A betegekkel való jó kapcsolat kialakítása nemcsak a betegek mentális egészségére van jó hatással, de az egészségügyi dolgozókat is védheti a kiégéstől.Background and aims: As a voluntary patient visitor and a specialist working for the mental health of hospital-treated adult patients, I frequently dwell on the question how the mental state of hospitalized patients could be improved, and how the weeks spent in a hospital could be supported mentally. Although the healing power of empathy, thus a more emphatic attitude towards patients is recognized today, emphatic behaviour requires a lot of energy. In my view, kindness, and a kind attitude or action can greatly improve the mental health of patients. Methodology: In the course of the analysis, I have done semi- structured interviews with four patient escorts working at the clinic. Besides the interviews, I have also applied the methods of retrospection and extrospection. Results: Based on the summary of the interviews with the patient escorts and my own experiences, I distinguished five basic elements of kindness (introduction, smile, compassionate touch, thoughtfulness, and encouragement) that may greatly contribute to the healing of the patients, and are easily adaptable for the sake of the preservation or improvement of their mental health. Conclusions: The respect and concern for patients can not only be manifested in the various forms of medical assistance, but also in the practice of kindness. In many cases we might not even suspect what a sick person experiences, and what she/he goes through in a certain situation. There is no doubt, however, that a kind act can determine a person's whole day, strengthen one's faith in healing, and promote trust between patients and healthcare providers. Maintaining a good relation is not only beneficial for the mental health of the patients, but it could also prevent healthcare professionals from burnout.

Svensk gymnasieskola övergår 18 mars 2020 till distansundervisning med anledning av covid-19. Eleverna deltar hemifrån och lärarna arbetar antingen på skolan eller hemma. Grundskolan är fortsatt öppen och lärarna, och majoriteten elever, vistas i skolan. Rådande restriktioner anger att de med symtom ska vara hemma (Utbildningsdepartementet, 2020), vilket gör att vissa grundskoleelever deltar på distans. Därmed förändras skolpraktiken inom båda skolformerna: lärare och elever befinner sig i samma tid - arbetar utifrån befintligt schema - men separeras helt eller delvis fysiskt. Nu väcks nya frågor kring bedömning och betygsättning. Under vårterminen brukar elever få möjlighet att bekräfta eller höja sina prestationer. Hur ska detta ske när lärare och elever är åtskilda vid bedömningstillfällena? Betydelsefullt är att betygsättning genomförs på ett trovärdigt och rättssäkert sätt. Därför belyser vi hur lärare utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv agerar i relation till bedömning och betygsättning i en förändrad skolpraktik.

Det har från statligt håll under många år funnits en ämnesövergripande ambition för undervisningen i SO i årskurs 4–6 i svensk grundskola. I och med införandet av den nuvarande läroplanen (Lgr 11) fick dock de enskilda SO-ämnena (geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap) en mera framträdande roll i kursplanerna. Lgr 11 innebar också att betyg infördes från årskurs 6, med kunskapskrav för varje SO-ämne. Lgr 11 föreskriver dock också att eleverna ska ges möjligheter att arbeta ämnes-övergripande. Det finns dock indikationer på att undervisningen i SO i årskurs 4–6 på många skolor, inte sker ämnesövergripande. Studiens syfte är att beskriva och analysera möjligheter och utmaningar som lärare i årskurs 4–6 ser med ämnesövergripande undervisning i SO. Det empiriska materialet består av semi-strukturerade intervjuer med sex lärare. Resultaten, analyserade främst i relation till Blanck (2014), Ross (2006a) samt Carlgren (2016) visar att möjligheter som lärarna anger med ämnesövergripande undervisning i SO är att det kan ge eleverna helhetsförståelse och sammanhang, utifrån lärarnas beskrivningar av vad som är gemensamt för SO-ämnena. Utmaningar för ämnesövergripande undervisning gäller främst bedömning och betygsättning i förhållande till kunskapskraven i varje SO-ämne. Lgr 11:s summativa bedömningsfokus avspeglar sig i lärarnas resonemang, och påverkar även deras undervisningspraktik, främst på så sätt att det försvårar elevers utveckling av de mer komplexa kunskaper som ämnesövergripande undervisning kan ge. Nyckelord: ämnesövergripande undervisning, SO-ämnen, synteskunskaper, bedömning, kunskapskrav Subject-integrated teaching in the social studies subjects in Swedish compulsory school – What do the teachers say? AbstractFor many years, at the state level, there has been an ambition for subject-integrated teaching in years 4–6 in Swedish compulsory school. However, with the introduction of the current national curriculum (Lgr 11), the individual social studies subjects (civics, geography, history and religious studies) became more prominent in the national syllabi. Lgr 11 also included a new grading system, now starting from year 6, with knowledge requirements for each social studies subject. However, Lgr 11 also stipulates that students should be given the opportunity to work subject-integrated. But there are indications that current teaching in social studies in years 4–6 at many schools, does not occur subject-integrated. The purpose of the study is to describe and analyse teachers’ views of opportunities and challenges regarding subject-integrated teaching in social studies in years 4–6. The study is based on interviews with six teachers. The results, analysed mainly in relation to Blanck (2014), Ross (2006a) and Carlgren (2016), show that the teachers state that the potential in subject-integrated teaching is that it can develop students’ understanding of the whole, based on the teachers’ descriptions of what is common for the social studies subjects. Challenges for subject-integrated teaching mainly concern assessment and grading, in relation to the knowledge requirements in each subject. The summative focus in Lgr 11 is also reflected in the teachers’ views, and also affects their teaching practice, primarily in such a way that the summative focus makes it difficult for students to develop the more complex knowledge that subject-integrated teaching can provide. Keywords: subject-integrated teaching, social studies subjects, synthesized knowledge, assessment, knowledge requirements

I will review the drastic change seen in herd composition and slaughtering strategy the last decades inthe reindeer husbandry of Fennoscandia (i. e. Finland, Norway and Sweden). Herd composition was traditionally a function of the multipurpose herd, where reproduction of draught power played a major role. Hence, the slaughter scheme was based on adult males, in particular castrates. The herd represented the owner's capital and was viewed as the best insurance for staying in business. Indeed, a big and well composed herd announced social status as well as authority. Historically this has resulted in rises and falls in reindeer numbers. Control of the herd was being emphasized through age and sex composition and selection of behavioural traits and easily recognisable animals which favour handling. A high proportion of adults alleviated control of the herd as it eased the herding and reduced the mortality risk as they were able to withstand the highly stochastic environment. The introduction of the snowmobiles in the 1960s revolutionized the herding and transportation and hence reduced the importance of the male segment of the herd and amplified the ongoing transformation of the modern society into a market based economy. Now, the challenge was to efficiently convert the limited primary plant production into animal product, mainly meat. This is primarily achieved by balancing the animal numbers in accordance to the forage resources. However, also herd composition and slaughtering strategy are essential for maximizing the meat output per area unit. A highest possible proportion of reproductive females combined with a slaughtering scheme based on calves was tested and partly implemented in Soviet-Union already in the 1930s and introduced in the 1960s in Finland. Also in parts of Norway and Sweden this scheme was modified and tested. However, the formal work of refining and testing this new strategy based on modern population theory blended with traditional knowledge, started in Riast/Hylling reindeer herding district in southern Norway in the early 1970s and was completed around 1985. The work was followed up in Ruvhten Sitje (earlier called Tännäs Sameby), the neighbouring herding community of Riast/Hylling on the Swedish side of the border. In its stringent form the modern herd should comprise the highest proportion possible of reproductive females. The stocking rate should be adjusted to allow females to reproduce early; preferably at an age of 1.5 year, and they should be able to raise calves successfully every year. The male segment should be large enough to serve the females successfully during rut. Using 1.5 years old males as breeding bulls means that they can be slaughtered after rut. The culling should primarily aim at calves and removal of females reaching reproductive senescence, normally at around 12 years of age. Only the best female calves are selected as replacement of the senescence females slaughtered and the best male calves are selected as breeding bulls for the next year's rut. Calculations suggest that this new herd composition and slaughtering strategy could increase the meat production per area unit by around 50% compared to a traditional herd composition and off take scheme. However, such a strategy necessitates a strict control of environmental factors, including forage resources, as well as predators and human disturbance. Breeding programme based on selection on autumn calf weight has been proven successful. This work has been carried out in Ruvhten Sitje. The challenge is to establish appropriate breeding objectives in an ever changing environment. Selection for only calf weight may lead to improvement of capacity of growth only, which necessitates improvement of the environment in order to realize the genetic potential. Emphasize on maternal ability may lead to increase efficiency. To secure the genetic improvement in an open nucleus breeding scheme, with partly different breeding goals and different dedication to the breeding work is challenging. As the female part of the herd has been in focus in this research I will evaluate the importance of the male segment for offspring performance and herd productivity based on a 10 years study in the experimental research herd in Kaamanen, Finland. The results confirm basically the findings from Riast/Hylling and Ruvhten Sitje; 10% of 1.5years old males in good shape are sufficient to secure normal pregnancy rate, a synchronous rut and early parturition and hence a decent production output. I will review the "state of the art" and the biological challenges and limitations in applying such a "modern" production strategy. Today herd composition and slaughtering strategies vary and are modifications of the modern strategy developed adjusted according to natural condition, social settings and the production objectives. However, in many areas the variable grazing pressure makes the implementation of the model difficult. New products call for new adaptations. This is seen locally where products related to eco-tourism and so called ecological services (for example keeping up the semi-natural grazing induced vegetation types and serving as prey for the predators). This will call for new compositions of the herd and new slaughtering strategies. Accordingly herd composition has to be put in a historical context.Flokkstruktur og slaktestrategi i reindrifta - et historisk perspektivAbstract in Norwegian / Sammendrag: I denne oversiktsartikkelen vil jeg gjennomgå bakgrunnen for den drastiske omleggingen av flokkstruktur og slaktestrategi som har funnet sted i reindrifta i Fennoskandia de siste tiårene. Tradisjonelt var flokkstrukturen sterkt påvirket av behovet for trekkdyr, og slakteuttaket var i stor grad basert på voksne bukker, spesielt kastrater. Akkumulasjon av dyr var ansett som den beste forsikringen for fortsatt drift og ga status og makt. Dette førte til relativt store svingninger i tamreintallet. Et høyt innslag av voksne dyr sikret kontroll over flokken da de var lettere å gjete og bedre i stand til å takle harde vintre. Det materielle grunnlaget for omleggingen av flokkstruktur og slaktestrategi var innføringen av mekanisert trekkraft; særlig snøskuteren på 1960-tallet, kombinert med en markedsøkonomi basert på kjøttproduksjon. Det biologiske utgangspunktet er en begrenset beiteressurs som må utnyttes optimalt. Dette gjøres primært gjennom å tilpasse beitebelegget til ressursgrunnlaget. Men også flokksammensetningen og en tilpasset slaktestrategi er avgjørende for hvor mange kilo kjøtt en kan høste på et gitt areal. Innen reindrifta var en høy simleandel kombinert med slakt av kalver allerede utprøvd i Sovjetunionen på 1930-tallet og vant innpass i finsk reindrift på 1960-tallet. En slik omlegging ble modifisert og utprøvd også i enkelte områder i Norge og Sverige, og diskusjonen gikk høyt om dens berettigelse. Arbeidet med å utvikle og etterprøve denne nye strategien basert på moderne produksjonsteori og tradisjonellkunnskap startet for fullt i Riast/Hylling reinbeitedistrikt i Sør-Norge i begynnelsen av 1970-tallet og ble avsluttet rundt 1985. Dette arbeidet ble videreført i Ruvhten Sitje (tidligere Tännäs Sameby). I sin rendyrkede form innebærer den nye flokkstrukturen en høyest mulig andel simler i vinterflokken. Disse reproduserer og fostrer årlig opp kalver slik at flest mulig er i live og i godt hold første høst. Antall bukker holdes på et minimum, men høyt nok til å sikre full bedekking. Slaktestrategien tilpasses denne flokkstrukturen ved at de fleste kalvene slaktes; bare de beste settes på til livdyr eller parringsbukker. Dette betyr at simlene utrangeres når aldringen begynner å påvirke reproduksjonen negativt, normalt ved 12 års alder. Bruk av 1,5-årige parringsbukker innebærer at disse kan slaktes etter brunst. Som et resultat blir vinterflokken bestående av produktive simler pluss påsettet av simlekalver til livdyr og bukkekalver til bedekking av simlene neste høst. Beregninger viser at en ved å optimalisere flokksammensetningen etter slike kriterier kan øke slakteuttaket per arealenhet med rundt 50% sammenlignet med en tradisjonell struktur og uttak. Dette krever imidlertid kontroll med miljøet gjennom en god beitebalanse og med andre miljøfaktorer som rovvilt og menneskelig forstyrrelse. Utvalg av framtidige mordyr og avlsbukker, basert på simlekalvenes og bukkekalvenes høstvekt har vist seg å gi en avlsmessig framgang. Dette arbeidet har vært utført i Ruvhten Sitje. Utfordringen i avlsarbeidet er valg av utvalgskriterier i et variabelt miljø. Ensidig vekt på kalvetilvekst kan innebære ensidig avl for kapasitet, noe som krever styrking av miljøet for å kunne realisere det genetiske potensialet. Vektlegging av morsegenskaper kanimidlertid øke dyrenes effektivitet. Å sikre den genetiske framgangen i et åpent system (liten kontroll over hanndyrsegmentet) med uensartede avlsmål og ulik grad av bevisst avlsarbeid blant reineierne er også en utfordring. Siden simlesegmentet har vært i fokus i dette arbeidet, vil jeg vurdere bukkesegmentets betydning for produksjonsresultatet basert på forskning utført i forsøksflokken i Kaamanen de siste ti årene. Funnene herfra samsvarer i all hovedsak med Rørosmodellens anbefalinger om at rundt 10% 1,5-årige bukker i godt hold sikrer full bedekking, en tilfredsstillende synkronisering av brunsten og en tidlig kalving og dermed et godt produksjonsresultat. Særlig en tidlig kalving og konsentrert kalving er avgjørende. Jeg vil gå gjennom disse nye strategiene og de biologiske utfordringer og begrensinger som ligger i dem. Flokkstrukturen og slaktestrategien i reindrifta i dag kjennetegnes av stor diversitet og modifiseringer av Rørosmodellen ut fra naturgitte og sosiale forhold og ulike produksjonsmål. Det er imidlertid klart at misstilpasninger i beitebruken mange steder gjør det vanskelig å gjennomføre modellen. Produksjonsspektret er imidlertid stadig i endring og må tilpasses lokalt. Andre produkter knyttet til turisme og såkalte økologiske tjenester, for eksempel opprettholdelse av det åpne, kulturpåvirkede beitelandskapet i fjellet og mat til rovdyr som storsamfunnet vil ta vare på, vil betinge nye flokkstrukturer og slaktestrategier.

Denna avhandling, som i huvudsak är resultatet av ett projekt finansierat av Skolöverstyrelsen, består av fem delstudier (I-V) utförda under åren 1977-1991 samt en sammanfattande analysdel (VI). Avhandlingens syfte är att studera det unika svenska relativa betygssystemet, som infördes på försök i folkskolan i början av 1940-talet för att senare permanentas och även införas i enhets- och grundskolan samt slutligen även i gymnasiet. Det relativa betygssystemet beskrivs enligt följande indelning: framväxt och avveckling (V), funktioner (I), effekter och sidoeffekter (III) samt användning och behov (II och IV). I de empiriska studierna har elever, lärare, arbetsgivare och arbetstagare fått ge sina synpunkter på de relativa betygen. I delstudie V analyseras utvecklingen av det relativa betygssystemet med hjälp av offentliga utredningar, remissvar från elev-, lärar-, aibetsgivar- och arbetstagarorganisationer samt också via riksdagstryck.De relativa betygen beskrivs som starkt knutna till urvalet till högre studier och som ett försök att tillskapa ett urvalsinstrument med möjlighet till jämförbarhet och större rättvisa. Betygen har visat sig spela liten roll vid urvalet till olika arbeten. Betygen fyller en "körkortsfunktion" genom att ange inriktning och linje. I övrigt speglar betygen i huvudsak förmåga att tillgodogöra sig teoretiskt stoff. Vid urvalet till olika arbeten beskrivs en utveckling från formella till informella meriter i form av vissa personlighetsegenskaper, t ex samarbetsförmåga, flexibilitet och utåtriktad läggning. Arbetslivserfarenhet, referenser och personlighetsegenskaper betyder mer vid anställningar än skolbetygen.I avhandlingen anges såväl mättekniska, informationstekniska som socialpsykologiska förklaringar till att det relativa betygssystemet är på väg att avvecklas. Betänkligheter riktas mot ett eventuellt införande av målrelaterade betyg p g a styrningsriskerna för elever och lärare, samt också mot riskerna för en ökad kontroll och ett ökat beroende av avnämarna. I avhandlingen noteras skillnader mellan praktiska och teoretiska linjer när det gäller synen på betyg. Som tänkbara förklaringar anges användningen och behovet av betyg liksom också närheten och kopplingen till näringslivet. Betygens officiella funktioner som informations-, motivations- och urvalsinstrument har gradvis minskat. Tidigare har frågor om styrning och kontroll kommit i bakgrunden i förhållande till de officiella funktionerna. Om målrelaterade betyg införs och om betygens roll som urvalsinstrument försvinner, torde betygens styrnings- och kontrollfunktioner behöva diskuteras och motiveringar till att över huvud taget ha kvar betyg i skolan lyftas fram.
This dissertation, which is mainly the result of a project financed by the National Board of Education, consists of five substudies (I-V) carried out between 1977 and 1991, and a summary analysis (VI). The aim of the dissertation is to study group-referenced marks which are unique for Sweden. In the 1940s they were introduced on trial into elementary school, where they were later permanent, and they were also introduced into comprehensive school, nine-year compulsory school and finally also into upper secondary school. The description of group-referenced marks is divided into the following substudies: development and phase-out (V), functions (I), effects and side-effects (III), and use and requirements (II and IV). In the empirical studies, students, teachers, employers and employees have been asked to give their opinions of group-referenced marks. Substudy V analyses the development of group-referenced marks through official reports, through reactions to these reports from student, teacher, employers' and employees' organizations, and also through official parliamentary publications.Group-referenced marks are described as closely connected with the selection to higher education and as an attempt to construct an instrument of selection offering possibilities of comparability and greater justice. Marks have proved to be of little consequence for employment. They function as a "driving licence" by indicating direction and course programme. Marks reflect, above all, the ability to assimilate theoretical subject-matter. The selection to various employments manifests a development from formal to informal merits in the form of certain qualities, e. g. the ability to co-operate, flexibility and extrovert behaviour. Work experience, references and personal qualities are more important than marks for employmentThe dissertation indicates measurement technological, information technological and socio-psychological explanations of withdrawing group-referenced marks. The dissertation also expresses apprehensions about the potential introduction of criterion-referenced marks owing to the steering effects for pupils and teachers, as well as about the risks of increasing control and dependence on potential employers. Differences between practical and theoretical course programmes regarding attitudes to marks can also be observed. These differences can perhaps be explained by the use and needs of marks as well as by the nearness and connection to industry and commerce. The importance of the official functions of marks as information, motivation and selection instruments has gradually been reduced. Problems of steering and control used to be subordinate to the official functions. If criterion-referenced marks are introduced and if marks lose their selection function, the steering and control functions of marks should be discussed and the motives for preserving marks in school should be presented.
digitalisering@umu

Under en lång tid har äldre elever haft gynnsammare förutsättningar att klara sig bättre i skolan än yngre elever födda samma födelseår. Orsaken till att specifikt äldre elever har klarat sig bättre och fått högre betyg är på grund av att de ofta är fysiskt och mentalt mognare.Studier tydliggör att problemet med den relativa ålderseffekten är att äldre elever har gynnats samtidigt som yngre elever missgynnats i idrottsämnet. Det finns däremot en forskningslucka i hur den relativa ålderseffekten ser ut i dagens skola utifrån den nuvarande läroplanen. Den här studien syftar därför till att undersöka den relativa ålderseffektens samband med slutbetyg i ämnet idrott och hälsa i årskurs 9 utifrån dagens betygssystem. Syftet besvarades med en kvantitativ ansats utförd med hjälp av en enkät som undersökte gymnasielevers födelsekvartal, betyg, kön, syskonstatus och idrottsbakgrund. 219 av 292 gymnasieelever från tre olika skolor samtyckte till att delta i enkätstudien. Resultatet visar att den högsta andelen elever med betyget A var födda i kvartal 4 och att det för pojkar existerar ett samband mellan födelsekvartal och slutbetyg, men inte för flickor.Resultatet kan tyda på att den nya läroplanen är mer tolkningsbar och har andra kunskapskrav,vilket skulle kunna medföra att lärare inte fokuserar så mycket på resultat utan snarare på progression. Pojkar och elever med idrottsbakgrund visade sig ha bättre betyg än flickor och elever utan idrottsbakgrund. Slutsatsen som kan dras är att tidigt födda pojkar i kvartal 1 och 2fortfarande får högst betyg i idrottsämnet, det är snarare elever utan idrottsbakgrund och pojkar födda i kvartal 3 och 4 som får klart lägre betyg i ämnet idrott och hälsa. Det spelar ingen roll när på året elever med en idrottsbakgrund är födda eftersom deras födelsekvartal inte påverkar deras slutbetyg.

Undersökningens syfte har varit att se om det finns någon relation mellan betygsnivå och förekomsten av interpersonella funktioner i nationella prov genom att analysera och jämföra fyra elevtexter i svenska 1 respektive fyra i svenska som andraspråk 1 med utgångspunkt i systemisk-funktionell grammatik och dess interpersonella metafunktion. Undersökningens resultat visar att studie av de interpersonella grammatiksresurserna språkhandlingar och modalitet kan vara värdefulla för detta syfte. Resultatet visar även att några av dessa interpersonella variabler verkar påverka markant elevtexters betygsnivå medan andra inte gör det i samma skala. Vidare visar undersökningen att de interpersonella variablernas förekomst inte verkar skilja sig markant mellan ämnena.

Syfte och frågeställningar Undersöka hur idrottslärare förhåller sig till sitt ämne utifrån företeelser som berör genus på ett eller annat sätt och hur olika faktorer kan påverka genusmässiga strukturer och mönster. Ta reda på hur lärare i idrott och hälsa ser på att pojkar i snitt har högre betyg än flickor generellt i idrott och hälsa. Frågeställningar: Vilka könsmönster kan lärare urskilja i ämnet idrott och hälsa? Hur ser innehållet och utformningen i ämnet idrott och hälsa ut sett ur ett genusperspektiv? Hur ser lärare på flickor och pojkars möjligheter att få ett visst betyg inom ämnet idrott och hälsa? Metod Kvalitativa intervjuer genomförda med fyra olika lärare i idrott och hälsa på fyra olika skolor, två idrottslärare från högstadiet och två idrottslärare från gymnasiet intervjuades. Intervjuerna spelades in och redovisas utifrån tre frågeområden: könsmönster, innehåll/utformning och betyg/bedömning. Resultat Pojkar tar generellt sett mer plats än flickor på idrottslektionerna. Bollspel är populärast bland pojkar men även populärt bland flickor. Flickor är i större utsträckning tillbakadragna och är generellt bättre på det teoretiska än pojkar som är bättre inom det praktiska generellt. Den enskilda lärarens utformning av ämnet och betygskriterier är snarare det som påverkar könsmönstret på lektionerna än det övergripande innehållet i ämnet idrott och hälsa. Tankarna om pojkars högre betyg i ämnet jämfört med flickors var relativt olika. Diskussion Betyg tenderar att grundas mycket på de lokala betygskriterierna och hur den ansvariga läraren tolkar dessa. Det kan t.o.m. skilja sig avsevärt i hur två idrottslärare på samma skola sätter betyg. Det är lättare för flickor att närma sig aktiviteter som anses typiska för pojkar än det är för pojkar att närma sig aktiviteter typiska för flickor. Idrott och hälsa har traditionellt sett präglats av aktiviteter som ansetts vara närmare den manliga normen än den kvinnliga.
Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasieskolan. Ht 2011

Bladh, Anette och Hallabro, Karin (2016). Undantagsbestämmelsen i relation till läs- och skrivsvårigheter. Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Studien bidrar med kunskap om undantagsbestämmelsen, lyfter problematiken kring tolkning och tillämpning av den samt visar på betydelsen av samarbete inom och mellan olika professioner för ökad förståelse och kunskap. Syftet med studien är att undersöka några lärares, speciallärares och rektorers kunskap om och tillämpning av undantagsbestämmelsen i relation till läs- och skrivsvårigheter. Avsikten är även att synliggöra eventuella skillnader i kunskapen om och tolkningen av lagtexten, då det kan påverka möjligheten till likvärdig bedömning och betygssättning för elever i läs- och skrivsvårigheter. •Vilka kunskaper har lärare, speciallärare och rektorer om undantagsbestämmelsen?•Hur tolkar lärare, speciallärare och rektorer undantagsbestämmelsen i relation till läs- och skrivsvårigheter?•Hur ser lärare, speciallärare och rektorer på tillämpningen av undantagsbestämmelsen i betygssättningen av elever i läs- och skrivsvårigheter?Forskningsprocessen är induktiv vilket innebär att vi har utgått från empirin och närmat oss den med en relativt liten teoretisk förståelse, för att sedan i efterhand söka efter teori som kan användas för att jämföra empirin. Vi valde ramfaktorteorin som teoretisk förankring eftersom de uppfattningar som kommer till uttryck i studien är kopplade till de yttre ramar, i form av lagar och regler i skollag, skolförordning och läroplan, som styr betygssättningen i skolan. Ramfaktorteorin visar på att yttre ramar, som till exempel institutionella krav, påverkar utbildningen och undervisningen vilket i sin tur påverkar resultaten.Studien utgår från en fenomenografisk ansats. För att få svar på studiens syfte har empirin samlats in genom intervjuer. Informanterna består av betygssättande lärare, speciallärare och rektorer som arbetar eller har arbetat i/mot årskurs 6.Resultatet visar att kunskaperna om undantagsbestämmelsen är begränsade och att det råder osäkerhet kring tillämpningen på grund av att tolkningsutrymmet är stort både när det gäller enstaka begrepp i paragrafen och när den får tillämpas. Det framkommer bland annat uppfattningar om att undantagsbestämmelsen kan tillämpas i samband med nationella prov, vilket inte stämmer överens med vad föreskrifterna anger. Resultatet visar också att det saknas utbildning om undantagsbestämmelsen och att samarbete i form av samtal och diskussioner kring paragrafen inte förekommer bland lärarna. Erfarenheten av att ha tillämpat undantagsbestämmelsen på elever i läs- och skrivsvårigheter är liten och orsaken kan vara otillräckliga kunskaper om läs- och skrivsvårigheter och osäkerhet i tolkningen av undantagsbestämmelsen. Bestämmelsen upplevs både som en möjlighet, ett hinder och ett dilemma i relation till elever i läs- och skrivsvårigheter. De faktorer som beskrivs som de största orsakerna till att bestämmelsen inte tillämpas är brist på kunskap, tolkningsutrymmet samt avsaknad av samarbete. Speciallärarens roll kan bli att förebygga och stödja framför allt lärare så att brist på kunskap, osäkerhet vid tolkning och tillämpning samt avsaknad av samarbete minimeras. Ett fungerande samarbete är en nyckelfaktor då man kan tillägna sig ny kunskap, skapa gemensam förståelse och få stöd av varandra. Det är även önskvärt att undantagsbestämmelsen i betygssättningen är en del av de utbildningar som ges inom pedagogik och specialpedagogik för att kunskapen och förståelsen ska höjas. Nyckelord: Bedömning, betyg, likvärdighet, läs- och skrivsvårigheter, undantagsbestämmelsen

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns någon relation mellan det musikaliska utövande som elever i årskurs 9 tillgodogör sig på sin fritid och det betyg de får i musikämnet i grundskolan. Genom enkätundersökning bland elever i årskurs 9 på två skolor samlades data in och respektive svar har granskats i relation till betyget. Utifrån resultatet har det konstaterats att ungdomar som utövar musik på sin fritid erhåller högre betyg i ämnet musik. Det var ingen avsevärd skillnad i betyg beroende på vilket instrument eller inlärningsmetod som eleven behärskade. Resultatet från denna studie visar att betyget ökar i takt med antalet instrument och inlärningsmetoder som eleven hanterar. Användande av internet har en tydlig positiv koppling till det betyg samt det sammanhang som eleven musicerar i. I studien har det också konstaterats att alla elever med god inställning till ämnet musik kan uppnå goda betyg i musikämnet oavsett om de musicerar på fritiden eller inte.

Syfte och frågeställningar Syftet var att undersöka om det kvarstår någon relativ ålderseffekt mellan elever i årskurs 3 på gymnasiet i ämnet idrott och hälsa, samt att söka ett samband och se om idrottsaktiviteter på fritiden har någon inverkan. Frågeställningar: Hur ser eventuella skillnader ut mellan elevers betyg i idrott och hälsa beroende av vilken tid på året de är födda? Hur ser eventuella skillnader ut mellan elevers betyg i idrott och hälsa beroende av idrottsaktivitet på fritiden? Finns det något samband mellan elevernas födelsetid på året, idrottsaktivitet på fritiden och betyg i idrott och hälsa? Metod En kvantitativ enkätundersökning genomfördes på tre gymnasieskolor i stockholmsområdet (innerstad, förort och ytterstad) med 109 elever i årskurs 3. Sambandsanalyser genomfördes med hjälp av korstabulering och korrelationsanalyser (Spearmans rho) i datorprogrammet SPSS. Samband söktes mellan variablerna betyg i idrott och hälsa A, födelsekvartal samt idrottsaktivitet på fritiden (lagidrott, individuell idrott, aktiv fritid samt ej aktiv). Resultat Elever födda under det första halvåret får i större utsträckning de högre betygen VG och MVG. En trend är att de elever som på ett eller annat sätt är aktiva inom idrottsaktiviteter på sin fritid får majoriteten de högre betygen VG och MVG. Endast ett medelstarkt samband ses mellan födelsekvartal och betyg för individuella idrottare, aktiv fritid och ej aktiva. För lagidrottarna framkommer ett avvikande svagt samband mellan födelsekvartal och betyg i idrott och hälsa. Slutsats Denna studie indikerar att en relativ ålderseffekt generellt förekommer i ämnet idrott och hälsa år 3 på gymnasiet. Ett tydligt samband ses mellan betyget i idrott och hälsa och hur idrottsaktiv eleven är på sin fritid. Det är nog ändå lite för enkelt att säga att elevers idrottande på fritiden och den utslagning som förekommer inom speciellt lagidrotter skulle vara en stor bidragande faktor till den relativa ålderseffekten i skolämnet idrott och hälsa. Problemet återfinns även hos elever som står utanför den organiserade idrotten. Det är inte åldersskillnaden i sig hos gymnasieeleverna som är intressant. Det som måste uppmärksammas är hur elever med olika mognadsgrad i de yngre åldrarna troligt behandlas olika och att de födda tidigt på året därmed får en fördel genom utbildningssystemet.

Syftet med den här studien är att söka förstå varför pojkars betyg är lägre än flickors relativt de resultat som uppmätts på nationella prov. Vidare är ambitionen att redogöra för vad elever anser att denna skillnad beror på genom att lyfta fram elevers uppfattningar till och tankar om pojkars underprestation. Denna studie redogör för forskning om pojkars, i relation till flickors, generella underprestation i skolan. Initialt redogörs för forskning som beskriver skillnader mellan pojkars och flickors inställning till, prestation i, måluppfyllelse och erhållna betyg i skolan för att sedan följas upp med och jämföras mot elevers synpunkter och tankar kring fenomenet. Detta är en kvalitativ studie där två pojkar och två flickor intervjuats med syfte att ta del av elevers perspektiv i frågan. Det framkommer att elever i denna studie är väl medvetna om könsskillnader i prestation, ansträngning och förhållningssätt till lärare och skolprestation men eleverna uppfattar även att det finns dolda system som de anser påverkar bilden och bedömningen av eleven. Eleverna menar att flickor anpassar sig till dessa system medan pojkar, generellt sett, inte vill eller kan anpassa sig till normer och värden lärare är bärare av. Studiens resultat pekar också på att det finns sociala vinster för pojkarna i och med att man inte följer dessa normer och värden. Slutligen förs en diskussion om det är så skolans genussystem skulle kunna tänkas ha en negativ inverkan på pojkars skolprestation.

Sammanfattning

Syfte och frågeställningar

Syftet var att undersöka om det finns ett samband mellan elevers betyg i idrott och hälsa i relation till kön och när på året elever är födda, samt om eventuella förändringar över tid går att utläsa.

Frågeställningarna var: 1. Hur ser eventuella skillnader ut gällande slutbetyget i skolår 9 år 2008 i idrott och hälsa för elever födda tidigt på året respektive sent på året? 2. Hur ser eventuella skillnader ut gällande slutbetyget i skolår 9 år 2008 i idrott och hälsa mellan könen? 3. Vilka eventuella skillnader kan utläsas mellan resultaten i vår studie och Allan Svenssons rapport från 1993?

 

Vi har använt oss av en statistisk metod. 1687 betyg från fyra olika områden i Stockholms län har samlats in. Tabeller har sammanställts över tidigt respektive sent födda elever, samt kön, i förhållande till betyg i idrott och hälsa. Jämförelser har gjorts med Svenssons resultat.

 

Killar får klart högre betyg än tjejer i ämnet idrott och hälsa. Elever födda första kvartalet på året får klart bättre betyg än övriga elever. Sämst betyg får de elever som är födda det sista kvartalet. När vi jämför vår studie med Svenssons konstaterar vi att skillnaderna har ökat något mellan tidigt och sent födda killar. Svenssons undersökning visade inga större skillnader mellan tidigt och sent födda tjejer, medan vår visar en nästan lika stor skillnad som hos killarna.

 

Vi tror att selektionen inom föreningsidrotten påverkar elevers betyg i idrott och hälsa. Många sent födda anses som mindre talangfulla, och slås ut. De som fortsätter med föreningsidrottandet är också de som får högst betyg i idrott och hälsa. Dessutom tror vi att lärare i idrott och hälsa fortfarande grundar sina betyg mycket på prestation. Den skillnad vi kunde se i vårt resultat mellan tjejerna tror vi beror på en ökad elitsatsning och selektering på tjejsidan, gentemot för 20 år sedan då Svensson genomförde sin studie.