Dissertations / Theses on the topic 'Relativa betyg'

Denna avhandling, som i huvudsak är resultatet av ett projekt finansierat av Skolöverstyrelsen, består av fem delstudier (I-V) utförda under åren 1977-1991 samt en sammanfattande analysdel (VI). Avhandlingens syfte är att studera det unika svenska relativa betygssystemet, som infördes på försök i folkskolan i början av 1940-talet för att senare permanentas och även införas i enhets- och grundskolan samt slutligen även i gymnasiet. Det relativa betygssystemet beskrivs enligt följande indelning: framväxt och avveckling (V), funktioner (I), effekter och sidoeffekter (III) samt användning och behov (II och IV). I de empiriska studierna har elever, lärare, arbetsgivare och arbetstagare fått ge sina synpunkter på de relativa betygen. I delstudie V analyseras utvecklingen av det relativa betygssystemet med hjälp av offentliga utredningar, remissvar från elev-, lärar-, aibetsgivar- och arbetstagarorganisationer samt också via riksdagstryck.De relativa betygen beskrivs som starkt knutna till urvalet till högre studier och som ett försök att tillskapa ett urvalsinstrument med möjlighet till jämförbarhet och större rättvisa. Betygen har visat sig spela liten roll vid urvalet till olika arbeten. Betygen fyller en "körkortsfunktion" genom att ange inriktning och linje. I övrigt speglar betygen i huvudsak förmåga att tillgodogöra sig teoretiskt stoff. Vid urvalet till olika arbeten beskrivs en utveckling från formella till informella meriter i form av vissa personlighetsegenskaper, t ex samarbetsförmåga, flexibilitet och utåtriktad läggning. Arbetslivserfarenhet, referenser och personlighetsegenskaper betyder mer vid anställningar än skolbetygen.I avhandlingen anges såväl mättekniska, informationstekniska som socialpsykologiska förklaringar till att det relativa betygssystemet är på väg att avvecklas. Betänkligheter riktas mot ett eventuellt införande av målrelaterade betyg p g a styrningsriskerna för elever och lärare, samt också mot riskerna för en ökad kontroll och ett ökat beroende av avnämarna. I avhandlingen noteras skillnader mellan praktiska och teoretiska linjer när det gäller synen på betyg. Som tänkbara förklaringar anges användningen och behovet av betyg liksom också närheten och kopplingen till näringslivet. Betygens officiella funktioner som informations-, motivations- och urvalsinstrument har gradvis minskat. Tidigare har frågor om styrning och kontroll kommit i bakgrunden i förhållande till de officiella funktionerna. Om målrelaterade betyg införs och om betygens roll som urvalsinstrument försvinner, torde betygens styrnings- och kontrollfunktioner behöva diskuteras och motiveringar till att över huvud taget ha kvar betyg i skolan lyftas fram.
This dissertation, which is mainly the result of a project financed by the National Board of Education, consists of five substudies (I-V) carried out between 1977 and 1991, and a summary analysis (VI). The aim of the dissertation is to study group-referenced marks which are unique for Sweden. In the 1940s they were introduced on trial into elementary school, where they were later permanent, and they were also introduced into comprehensive school, nine-year compulsory school and finally also into upper secondary school. The description of group-referenced marks is divided into the following substudies: development and phase-out (V), functions (I), effects and side-effects (III), and use and requirements (II and IV). In the empirical studies, students, teachers, employers and employees have been asked to give their opinions of group-referenced marks. Substudy V analyses the development of group-referenced marks through official reports, through reactions to these reports from student, teacher, employers' and employees' organizations, and also through official parliamentary publications.Group-referenced marks are described as closely connected with the selection to higher education and as an attempt to construct an instrument of selection offering possibilities of comparability and greater justice. Marks have proved to be of little consequence for employment. They function as a "driving licence" by indicating direction and course programme. Marks reflect, above all, the ability to assimilate theoretical subject-matter. The selection to various employments manifests a development from formal to informal merits in the form of certain qualities, e. g. the ability to co-operate, flexibility and extrovert behaviour. Work experience, references and personal qualities are more important than marks for employmentThe dissertation indicates measurement technological, information technological and socio-psychological explanations of withdrawing group-referenced marks. The dissertation also expresses apprehensions about the potential introduction of criterion-referenced marks owing to the steering effects for pupils and teachers, as well as about the risks of increasing control and dependence on potential employers. Differences between practical and theoretical course programmes regarding attitudes to marks can also be observed. These differences can perhaps be explained by the use and needs of marks as well as by the nearness and connection to industry and commerce. The importance of the official functions of marks as information, motivation and selection instruments has gradually been reduced. Problems of steering and control used to be subordinate to the official functions. If criterion-referenced marks are introduced and if marks lose their selection function, the steering and control functions of marks should be discussed and the motives for preserving marks in school should be presented.
digitalisering@umu

Under en lång tid har äldre elever haft gynnsammare förutsättningar att klara sig bättre i skolan än yngre elever födda samma födelseår. Orsaken till att specifikt äldre elever har klarat sig bättre och fått högre betyg är på grund av att de ofta är fysiskt och mentalt mognare.Studier tydliggör att problemet med den relativa ålderseffekten är att äldre elever har gynnats samtidigt som yngre elever missgynnats i idrottsämnet. Det finns däremot en forskningslucka i hur den relativa ålderseffekten ser ut i dagens skola utifrån den nuvarande läroplanen. Den här studien syftar därför till att undersöka den relativa ålderseffektens samband med slutbetyg i ämnet idrott och hälsa i årskurs 9 utifrån dagens betygssystem. Syftet besvarades med en kvantitativ ansats utförd med hjälp av en enkät som undersökte gymnasielevers födelsekvartal, betyg, kön, syskonstatus och idrottsbakgrund. 219 av 292 gymnasieelever från tre olika skolor samtyckte till att delta i enkätstudien. Resultatet visar att den högsta andelen elever med betyget A var födda i kvartal 4 och att det för pojkar existerar ett samband mellan födelsekvartal och slutbetyg, men inte för flickor.Resultatet kan tyda på att den nya läroplanen är mer tolkningsbar och har andra kunskapskrav,vilket skulle kunna medföra att lärare inte fokuserar så mycket på resultat utan snarare på progression. Pojkar och elever med idrottsbakgrund visade sig ha bättre betyg än flickor och elever utan idrottsbakgrund. Slutsatsen som kan dras är att tidigt födda pojkar i kvartal 1 och 2fortfarande får högst betyg i idrottsämnet, det är snarare elever utan idrottsbakgrund och pojkar födda i kvartal 3 och 4 som får klart lägre betyg i ämnet idrott och hälsa. Det spelar ingen roll när på året elever med en idrottsbakgrund är födda eftersom deras födelsekvartal inte påverkar deras slutbetyg.

Undersökningens syfte har varit att se om det finns någon relation mellan betygsnivå och förekomsten av interpersonella funktioner i nationella prov genom att analysera och jämföra fyra elevtexter i svenska 1 respektive fyra i svenska som andraspråk 1 med utgångspunkt i systemisk-funktionell grammatik och dess interpersonella metafunktion. Undersökningens resultat visar att studie av de interpersonella grammatiksresurserna språkhandlingar och modalitet kan vara värdefulla för detta syfte. Resultatet visar även att några av dessa interpersonella variabler verkar påverka markant elevtexters betygsnivå medan andra inte gör det i samma skala. Vidare visar undersökningen att de interpersonella variablernas förekomst inte verkar skilja sig markant mellan ämnena.

Syfte och frågeställningar Undersöka hur idrottslärare förhåller sig till sitt ämne utifrån företeelser som berör genus på ett eller annat sätt och hur olika faktorer kan påverka genusmässiga strukturer och mönster. Ta reda på hur lärare i idrott och hälsa ser på att pojkar i snitt har högre betyg än flickor generellt i idrott och hälsa. Frågeställningar: Vilka könsmönster kan lärare urskilja i ämnet idrott och hälsa? Hur ser innehållet och utformningen i ämnet idrott och hälsa ut sett ur ett genusperspektiv? Hur ser lärare på flickor och pojkars möjligheter att få ett visst betyg inom ämnet idrott och hälsa? Metod Kvalitativa intervjuer genomförda med fyra olika lärare i idrott och hälsa på fyra olika skolor, två idrottslärare från högstadiet och två idrottslärare från gymnasiet intervjuades. Intervjuerna spelades in och redovisas utifrån tre frågeområden: könsmönster, innehåll/utformning och betyg/bedömning. Resultat Pojkar tar generellt sett mer plats än flickor på idrottslektionerna. Bollspel är populärast bland pojkar men även populärt bland flickor. Flickor är i större utsträckning tillbakadragna och är generellt bättre på det teoretiska än pojkar som är bättre inom det praktiska generellt. Den enskilda lärarens utformning av ämnet och betygskriterier är snarare det som påverkar könsmönstret på lektionerna än det övergripande innehållet i ämnet idrott och hälsa. Tankarna om pojkars högre betyg i ämnet jämfört med flickors var relativt olika. Diskussion Betyg tenderar att grundas mycket på de lokala betygskriterierna och hur den ansvariga läraren tolkar dessa. Det kan t.o.m. skilja sig avsevärt i hur två idrottslärare på samma skola sätter betyg. Det är lättare för flickor att närma sig aktiviteter som anses typiska för pojkar än det är för pojkar att närma sig aktiviteter typiska för flickor. Idrott och hälsa har traditionellt sett präglats av aktiviteter som ansetts vara närmare den manliga normen än den kvinnliga.
Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasieskolan. Ht 2011

Bladh, Anette och Hallabro, Karin (2016). Undantagsbestämmelsen i relation till läs- och skrivsvårigheter. Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Studien bidrar med kunskap om undantagsbestämmelsen, lyfter problematiken kring tolkning och tillämpning av den samt visar på betydelsen av samarbete inom och mellan olika professioner för ökad förståelse och kunskap. Syftet med studien är att undersöka några lärares, speciallärares och rektorers kunskap om och tillämpning av undantagsbestämmelsen i relation till läs- och skrivsvårigheter. Avsikten är även att synliggöra eventuella skillnader i kunskapen om och tolkningen av lagtexten, då det kan påverka möjligheten till likvärdig bedömning och betygssättning för elever i läs- och skrivsvårigheter. •Vilka kunskaper har lärare, speciallärare och rektorer om undantagsbestämmelsen?•Hur tolkar lärare, speciallärare och rektorer undantagsbestämmelsen i relation till läs- och skrivsvårigheter?•Hur ser lärare, speciallärare och rektorer på tillämpningen av undantagsbestämmelsen i betygssättningen av elever i läs- och skrivsvårigheter?Forskningsprocessen är induktiv vilket innebär att vi har utgått från empirin och närmat oss den med en relativt liten teoretisk förståelse, för att sedan i efterhand söka efter teori som kan användas för att jämföra empirin. Vi valde ramfaktorteorin som teoretisk förankring eftersom de uppfattningar som kommer till uttryck i studien är kopplade till de yttre ramar, i form av lagar och regler i skollag, skolförordning och läroplan, som styr betygssättningen i skolan. Ramfaktorteorin visar på att yttre ramar, som till exempel institutionella krav, påverkar utbildningen och undervisningen vilket i sin tur påverkar resultaten.Studien utgår från en fenomenografisk ansats. För att få svar på studiens syfte har empirin samlats in genom intervjuer. Informanterna består av betygssättande lärare, speciallärare och rektorer som arbetar eller har arbetat i/mot årskurs 6.Resultatet visar att kunskaperna om undantagsbestämmelsen är begränsade och att det råder osäkerhet kring tillämpningen på grund av att tolkningsutrymmet är stort både när det gäller enstaka begrepp i paragrafen och när den får tillämpas. Det framkommer bland annat uppfattningar om att undantagsbestämmelsen kan tillämpas i samband med nationella prov, vilket inte stämmer överens med vad föreskrifterna anger. Resultatet visar också att det saknas utbildning om undantagsbestämmelsen och att samarbete i form av samtal och diskussioner kring paragrafen inte förekommer bland lärarna. Erfarenheten av att ha tillämpat undantagsbestämmelsen på elever i läs- och skrivsvårigheter är liten och orsaken kan vara otillräckliga kunskaper om läs- och skrivsvårigheter och osäkerhet i tolkningen av undantagsbestämmelsen. Bestämmelsen upplevs både som en möjlighet, ett hinder och ett dilemma i relation till elever i läs- och skrivsvårigheter. De faktorer som beskrivs som de största orsakerna till att bestämmelsen inte tillämpas är brist på kunskap, tolkningsutrymmet samt avsaknad av samarbete. Speciallärarens roll kan bli att förebygga och stödja framför allt lärare så att brist på kunskap, osäkerhet vid tolkning och tillämpning samt avsaknad av samarbete minimeras. Ett fungerande samarbete är en nyckelfaktor då man kan tillägna sig ny kunskap, skapa gemensam förståelse och få stöd av varandra. Det är även önskvärt att undantagsbestämmelsen i betygssättningen är en del av de utbildningar som ges inom pedagogik och specialpedagogik för att kunskapen och förståelsen ska höjas. Nyckelord: Bedömning, betyg, likvärdighet, läs- och skrivsvårigheter, undantagsbestämmelsen

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns någon relation mellan det musikaliska utövande som elever i årskurs 9 tillgodogör sig på sin fritid och det betyg de får i musikämnet i grundskolan. Genom enkätundersökning bland elever i årskurs 9 på två skolor samlades data in och respektive svar har granskats i relation till betyget. Utifrån resultatet har det konstaterats att ungdomar som utövar musik på sin fritid erhåller högre betyg i ämnet musik. Det var ingen avsevärd skillnad i betyg beroende på vilket instrument eller inlärningsmetod som eleven behärskade. Resultatet från denna studie visar att betyget ökar i takt med antalet instrument och inlärningsmetoder som eleven hanterar. Användande av internet har en tydlig positiv koppling till det betyg samt det sammanhang som eleven musicerar i. I studien har det också konstaterats att alla elever med god inställning till ämnet musik kan uppnå goda betyg i musikämnet oavsett om de musicerar på fritiden eller inte.

Syfte och frågeställningar Syftet var att undersöka om det kvarstår någon relativ ålderseffekt mellan elever i årskurs 3 på gymnasiet i ämnet idrott och hälsa, samt att söka ett samband och se om idrottsaktiviteter på fritiden har någon inverkan. Frågeställningar: Hur ser eventuella skillnader ut mellan elevers betyg i idrott och hälsa beroende av vilken tid på året de är födda? Hur ser eventuella skillnader ut mellan elevers betyg i idrott och hälsa beroende av idrottsaktivitet på fritiden? Finns det något samband mellan elevernas födelsetid på året, idrottsaktivitet på fritiden och betyg i idrott och hälsa? Metod En kvantitativ enkätundersökning genomfördes på tre gymnasieskolor i stockholmsområdet (innerstad, förort och ytterstad) med 109 elever i årskurs 3. Sambandsanalyser genomfördes med hjälp av korstabulering och korrelationsanalyser (Spearmans rho) i datorprogrammet SPSS. Samband söktes mellan variablerna betyg i idrott och hälsa A, födelsekvartal samt idrottsaktivitet på fritiden (lagidrott, individuell idrott, aktiv fritid samt ej aktiv). Resultat Elever födda under det första halvåret får i större utsträckning de högre betygen VG och MVG. En trend är att de elever som på ett eller annat sätt är aktiva inom idrottsaktiviteter på sin fritid får majoriteten de högre betygen VG och MVG. Endast ett medelstarkt samband ses mellan födelsekvartal och betyg för individuella idrottare, aktiv fritid och ej aktiva. För lagidrottarna framkommer ett avvikande svagt samband mellan födelsekvartal och betyg i idrott och hälsa. Slutsats Denna studie indikerar att en relativ ålderseffekt generellt förekommer i ämnet idrott och hälsa år 3 på gymnasiet. Ett tydligt samband ses mellan betyget i idrott och hälsa och hur idrottsaktiv eleven är på sin fritid. Det är nog ändå lite för enkelt att säga att elevers idrottande på fritiden och den utslagning som förekommer inom speciellt lagidrotter skulle vara en stor bidragande faktor till den relativa ålderseffekten i skolämnet idrott och hälsa. Problemet återfinns även hos elever som står utanför den organiserade idrotten. Det är inte åldersskillnaden i sig hos gymnasieeleverna som är intressant. Det som måste uppmärksammas är hur elever med olika mognadsgrad i de yngre åldrarna troligt behandlas olika och att de födda tidigt på året därmed får en fördel genom utbildningssystemet.

Syftet med den här studien är att söka förstå varför pojkars betyg är lägre än flickors relativt de resultat som uppmätts på nationella prov. Vidare är ambitionen att redogöra för vad elever anser att denna skillnad beror på genom att lyfta fram elevers uppfattningar till och tankar om pojkars underprestation. Denna studie redogör för forskning om pojkars, i relation till flickors, generella underprestation i skolan. Initialt redogörs för forskning som beskriver skillnader mellan pojkars och flickors inställning till, prestation i, måluppfyllelse och erhållna betyg i skolan för att sedan följas upp med och jämföras mot elevers synpunkter och tankar kring fenomenet. Detta är en kvalitativ studie där två pojkar och två flickor intervjuats med syfte att ta del av elevers perspektiv i frågan. Det framkommer att elever i denna studie är väl medvetna om könsskillnader i prestation, ansträngning och förhållningssätt till lärare och skolprestation men eleverna uppfattar även att det finns dolda system som de anser påverkar bilden och bedömningen av eleven. Eleverna menar att flickor anpassar sig till dessa system medan pojkar, generellt sett, inte vill eller kan anpassa sig till normer och värden lärare är bärare av. Studiens resultat pekar också på att det finns sociala vinster för pojkarna i och med att man inte följer dessa normer och värden. Slutligen förs en diskussion om det är så skolans genussystem skulle kunna tänkas ha en negativ inverkan på pojkars skolprestation.

Sammanfattning

Syfte och frågeställningar

Syftet var att undersöka om det finns ett samband mellan elevers betyg i idrott och hälsa i relation till kön och när på året elever är födda, samt om eventuella förändringar över tid går att utläsa.

Frågeställningarna var: 1. Hur ser eventuella skillnader ut gällande slutbetyget i skolår 9 år 2008 i idrott och hälsa för elever födda tidigt på året respektive sent på året? 2. Hur ser eventuella skillnader ut gällande slutbetyget i skolår 9 år 2008 i idrott och hälsa mellan könen? 3. Vilka eventuella skillnader kan utläsas mellan resultaten i vår studie och Allan Svenssons rapport från 1993?

 

Vi har använt oss av en statistisk metod. 1687 betyg från fyra olika områden i Stockholms län har samlats in. Tabeller har sammanställts över tidigt respektive sent födda elever, samt kön, i förhållande till betyg i idrott och hälsa. Jämförelser har gjorts med Svenssons resultat.

 

Killar får klart högre betyg än tjejer i ämnet idrott och hälsa. Elever födda första kvartalet på året får klart bättre betyg än övriga elever. Sämst betyg får de elever som är födda det sista kvartalet. När vi jämför vår studie med Svenssons konstaterar vi att skillnaderna har ökat något mellan tidigt och sent födda killar. Svenssons undersökning visade inga större skillnader mellan tidigt och sent födda tjejer, medan vår visar en nästan lika stor skillnad som hos killarna.

 

Vi tror att selektionen inom föreningsidrotten påverkar elevers betyg i idrott och hälsa. Många sent födda anses som mindre talangfulla, och slås ut. De som fortsätter med föreningsidrottandet är också de som får högst betyg i idrott och hälsa. Dessutom tror vi att lärare i idrott och hälsa fortfarande grundar sina betyg mycket på prestation. Den skillnad vi kunde se i vårt resultat mellan tjejerna tror vi beror på en ökad elitsatsning och selektering på tjejsidan, gentemot för 20 år sedan då Svensson genomförde sin studie.

 

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet med studien har varit att jämföra politikers och idrottslärares uppfattningar om betyg och bedömning i relation till ämnet idrott och hälsa. För att uppfylla syftet har vi undersökt vilka fördelar och nackdelar som finns med betyg, vilka utvecklingsområden som finns inom området betyg och bedömning, samt jämfört politikers motiv till och idrottslärares åsikter om betygsättning i tidiga åldrar. Metod: Metoden som använts är kvalitativ i form av intervjuer. Två strategiska urval har genomförts för att finna de respondenter som ingått i studien. Urvalskriterier har bestått av att idrottslärarna skulle ha arbetat minst tre år på grundskola inom årskurserna sex till nio, och politikerna skulle tillhöra ett av allianspartierna och vara anslutna till utbildningsutskottet i riksdagen. Som teoretisk referensram har vi använt oss av Lindes läroplansteori samt utgått från Wrights handlingsteori med dess fyra bestämnings faktorer. Resultat: De båda respondentgrupperna ser likartat på betygens fördelar. Betyg är studiemotiverande, ger en tydlig signal för stödinsatser, ett kvitto på kunskapsnivåer hos elever. Betyg möjliggör även urval till vidare studier. Betygens nackdelar som anges är betygstress samt svårigheter att få en likvärdig bedömning. Politikerna och idrottslärarna har som gemensamma utvecklingsområden tydligare styrdokument, fler betygssteg samt större samarbete mellan skolor. Politikerna nämner även lagstiftningar och utbildning, medan idrottslärarna nämner utvecklandet av skriftliga omdömen och kursplansförändringar.Politikernas motiv stämmer väl överens med idrottslärarnas åsikter om betyg i tidigare ålder. Både politikerna och idrottslärarna är överens om att den nya betygsreformen är ett steg i rätt riktning mot en förbättrad bedömning. Den gemensamma uppfattningen är också att betygsättning i tidigare åldrar är positivt för skolan och för ämnet idrott och hälsa Slutsats: Med utgångspunkt tagen i Wrights handlingsteori framträder att betyg ses som den främsta metoden att bedöma elevers kunskaper i skolan. Skillnader som framkommit mellan politikernas och idrottslärarnas uppfattningar om betyg utgår ifrån att politikerna ser betyg som ett verktyg för den politiska styrningen av skolan, medan idrottslärarna uppfattar betyg som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen. Studiens slutsatser pekar på att det finns behov av en uppföljning av hur det nya betygssystemet lyckas bidra till både en rättvis urvalsprocess och ett ökat lärande hos elever.
Summary Aim: The purpose of this study has been to compare the perceptions of politicians’ and physical education teachers’ of grading and assessment in relation to physical education and health. To fulfill this aim, we investigated the opportunities and constraints of grading, recent developments in the areas of grading and assessment. We also compared the ambitions of politicians´ and PE-teachers´ opinions on grading in younger ages in elementary schools. Methods: The method used was qualitative and based on interviews. Two strategic selections have been used to find the respondents for the study. The criterias were that the PE-teachers should have worked at least three years in elementary school, grades six to nine and that the politicians should be members of one of the alliance parties and active in the government´s department of education. As theoretical frame Lindes’ curriculum model and Wrights’ action theory with its four determinants has been used. Results: The two respondent group’s share opinions about the opportunities of grading including that they motivate studying, provide clear guidance for the need of supportive measures directed to students, accurately measure the level of achievement of pupils, and allow for the selection of pupils for further studies. Main disadvantages identified included increased stress and difficulties in obtaining equivalent grades. Politicians and PE-teachers alike mentioned the following areas in need of further development: more specific curricula, extended grade spans, and increased cooperation between schools. Politicians also mentioned legislation and further education, while PE-teachers mentioned normative assessment as written reviews and curriculum changes as potential development areas. The politicians and PE-teachers also believe that grading in younger ages is positive for elementary school and for physical education and health. However the PE-teachers mentioned the risk of increased stress among pupils, while the politicians did not mention any such negative factor. Conclusion: In the analysis based on Wrights action theory it appears that grading is seen as the prime method currently available for assessing pupils’ knowledge in school. Both politicians and PE-teachers agreed on that the changes due to the new grading reform are necessary, and that this is a positive step towards improving the assessment procedure. The differences between politicians and PE-teachers are that the politicians refer to the grading procedure as an instrument for political control of the school, and the PE-teachers perceive it is as a pedagogical tool. Finally, the conclusions of the study point to the necessity of a following up of how the grading reform contributes both to a fair selection process and an increased learning amongst pupils.

Dance pedagogy is an under-researched field. Much of the research within a Swedish school context focuses on the Aesthetic program, Dance. Therefore, the present study focuses on the Swedish vocational program for dancers at upper-secondary level. The aim of the study is to contribute to an insufficiently researched field with knowledge regarding dance teachers’ grading and assessment praxis. In this study, the focus is on how vocational teachers in dance understand presence, stage presence and communication with an audience in relation to their grading and assessment praxis. The method used for collecting data was semi-structured interviews. Thematic analysis as defined by Braun and Clarke (2006) was used as an analytical method. The results show that presence, stage presence and communication with an audience are intertwined and can be referred to as presence and communication in a broad sense. Furthermore, the results show that the teachers’ understanding of presence and communication is reflected in their grading and assessment praxis. In conclusion, five components are shown to be of great importance concerning the understanding and grading of presence and communication. These are independence, awareness, reflection, dance technique and working with feedback. A concept of reflection-around-action is presented as a didactic tool as well as concepts for working with feedback and collegial learning.

While socioeconomic inequalities in health seem to level out during adolescence, circumstances related to school appears to have increased in importance. Such circumstances include, for example, school performance. The primary aim of this study is to examine the relationship between school performance and psychosomatic health. The moderating role of self-esteem and the presence of any sex differences will additionally be investigated. Data from the Stockholm School Survey in 2004, covering a total sample of 5 135 adolescents in 9th grade, were used. Based on linear regression, a significant association between school marks and psychosomatic health was found where higher school performance was linked to better health. Moreover, lower self-esteem was linked to more health complaints. Self-esteem moderated the association between school marks and psychosomatic health but only among boys, for whom the effect of having both high marks and high self-esteem was not as beneficial for health as expected. While differences by sex were found in the distribution of school marks, self-esteem and psychosomatic health, none were found in the associations between self-esteem and school performance and psychosomatic health (the only exception being the moderating role of self-esteem among boys).

Bakgrund: För att relativvärderingar inte skall bli missvisande sätts krav på att de jämförda bolagen faktiskt är tillräckligt lika för att tillåta en jämförelse. I praktiken väljs generellt bolag inom samma bransch, medan teorin förespråkar för att skillnader i finansiella variabler som bland annat tillväxt och risk måste kontrolleras för. Tidigare forskning har oftast endast studerat hur de finansiella variablerna påverkar multipelvärdet. Relativvärdering påverkas dock även av pågående marknadstrender, förutsatt att dessa trender influerar börsvärdet. Andra variabler än branschtillhörighet och finansiella sådana kan således påverka värdet och därmed även behöva kontrolleras för, innan en relativvärdering utförs. Hållbarhetsarbete är en sådan trend som vuxit sig väldigt stark på senare tid. Hållbarhetsarbete i allmänhet och ESG-betyg i synnerhet är områden som ännu inte är helt kartlagda, speciellt vad gäller deras påverkan på ett företags värdering. Syfte: Studiens syfte är att analysera om det föreligger några samband mellan ESG-betyg och multipelvärden samt hur dessa samband i så fall ser ut och varför, för svenska stora och medelstora bolag listade på Nasdaq Stockholm Large och Mid Cap. Metod: Studien har utförts med en kvantitativ strategi, där samband mellan ESG-betyg och multipelvärden undersökts för årsskiftet 2020/2021, genom multipla regressionsanalyser. Totalt 151 svenska bolag med erhållna ESG-betyg har analyserats genom att deras multipelvärden för fyra olika multiplar använts som beroende variabler, samt där ESG-betyg och ett antal finansiella kontrollvariabler utgjort oberoende variabler i regressionerna. Underlaget till studien har utgjorts av data från databasen Refinitiv samt årsredovisningar. Slutsats: Resultatet visar att ett statistiskt signifikant negativt samband föreligger mellan ESG-betyg och multipelvärden. Att lägre betyg går hand i hand med högre värdering och vice versa, är fallet genomgående för såväl Mid Cap som Large Cap.
Background: In order for relative valuation not to be misleading, it is required that the companies compared are in fact sufficiently equal to allow a comparison. In practice, these companies are generally chosen within the same industry, while theory advocates that differences in financial variables such as growth and risk are more important and must be controlled for. Previous research has mostly only studied how these financial variables affect the value of multiples. However, relative valuation is also affected by ongoing market trends, provided that these trends influence market value. Variables other than financial ones and industry affiliation may thus affect the value and have to be controlled for, before a relative valuation using multiples is performed. Sustainability is one such trend that has grown tremendously strong in recent times. Sustainability work in general and ESG scores in particular are areas that have not yet been fully mapped, especially in terms of their impact on a company’s valuation. Purpose: The purpose of this study is to analyze potential relationships between ESG scores and values of multiples, how these relationships look and why, for large and medium-large Swedish companies listed on the Nasdaq Stockholm Large and Mid Cap lists. Methodology: A quantitative approach was used for the study, where the relationship between ESG scores and values of multiples was examined for the turn of the year 2020/2021, through multiple regression analyzes. A total of 151 Swedish companies, with published ESG scores, were analyzed using their multiples’ values for four different multiples as dependent variables in the regressions. ESG scores and a number of financial control variables constituted the independent variables in said regressions. The basis for the study has consisted of data from the Refinitiv database and annual reports. Conclusions: The results show that there is a statistically significant negative relationship between ESG scores and the values of multiples. The fact that lower ESG scores go hand in hand with higher valuations and vice versa, is the case throughout for both Mid Cap as well as Large Cap.