To see the other types of publications on this topic, follow the link: Religionsdidaktik. läromedel.
Dissertations / Theses on the topic 'Religionsdidaktik. läromedel'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 24 dissertations / theses for your research on the topic 'Religionsdidaktik. läromedel.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Holmgren, Hampus. "Läromedelsanalys: Levd religion i läromedel." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-44264.
Full textAbstract:
Detta är en läromedelsanalys som ämnar att redovisa om och hur levd religion förmedlas i läroböcker som används inom religionskunskapsämnet. Syftet med detta var att undersöka om läroböcker bär ansvaret för elevers uppfattning om att någon förmedling av den levda religionen helt saknas inom ämnet, en uppfattning som även tidigare forskning har upptäckt. Jag vill därför ta reda på hur levd religion förmedlas inom läroböckerna samtidigt som de uppfyller kraven inom GY11. Läroböckerna analyseras utifrån 7 teman av levd religion för att skapa förståelse och synliggöra var levd religion förmedlas i läroböckerna samt även Robert Jacksons tolkande ansats för att visa på vikten av att förmedla mångfalden inom religionerna. Det jag fann genom analysen av läroböckerna var att läroböcker har en ypperlig förmåga att förmedla levd religion på ett effektivt sätt även om förmedlingen ibland kan vara något svår att uppfatta i texten. Därför anser jag att läroböcker inte ensamt kan bära ansvaret för avsaknaden av levd religion inom religionsämnet och att denna brist kan i stället bero på hur lärare väljer att använda läroböckerna i sin undervisning. Detta arbete har dock endast utgått ifrån en väldigt liten del av de läroböcker som finns tillgängliga inom religionsämnet och har även gjorts utan någon koppling till hur böckerna faktiskt används i klassrummet. Jag skulle därför anse att ytterligare forskning krävs för att vi ska kunna få en bättre förståelse av hur man kan förmedla levd religion på ett effektivt sätt till elever.
2
Ernstson, Fredrik. "Ett läromedel i Etik." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34864.
Full textAbstract:
Syftet med detta utvecklingsarbete är att ta fram en kravspecifikation till ett läromedel i Etik till gymnasieskolans ämne Religionskunskap. Teorin är att en litteratur- och diskursanalys på olika texter såsom styrdokument, kurslitteraturlistor, rekommendationer från skolverket och framvaskat material ska kunna bidra med idéer till hur ett sådant läromedel kan utformas med avseende på form och funktion. Studien hittar sin empiri från nämnda styrdokument och normerande verk, såsom litteratur inom området från lärarutbildningen och rekommendationer från Skolverket. Det tänkta resultatet är ett läromedel indelat i tre grova kategorier; huvudbok, uppgiftsbok och referensbok med ett innehåll som uppfyller ämnesplanens alla mål och centrala innehåll. Studien kommer också fram till att etikdidaktisk forskning inte finns enkelt tillgänglig, och etikdidaktiska överväganden förmodligen inte är beforskat i befogad utsträckning.
3
Ekstrand, Dennis. "Vi och dem : Muslimer som de andra i svenska läromedel." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-25622.
Full textAbstract:
Svenska läromedel i religionsämnet fokuserar ofta på Mohamed och koranen och sällan på hur religionen islam praktiseras av muslimer. Kvinnans roll är ofta nedtonad eller helt utsluten vilket bidrar till en distansering av religionen islam från den modernt sekulära grundsynen. Läroböckerna betonar det patriarkala i religionen islam vilket böckerna inte uttrycker lika tydligt inom andra världsreligioner. Valet av innehåll i böckerna är en representation av författarnas tolkning och inte en objektiv och neutral sanning. Läromedlen kan därmed bidra till en "vi och dem" känsla. Lärarens didaktiska förmåga utmanas därmed i religionsundervisningen. I dagens mångkulturella skola måste läraren därmed anpassa sin religionsundervisning utifrån elevernas förförståelse.<br><p>SO</p>
4
Vestman, Erik. "Afrikabilden i läromedel." Thesis, University of Gävle, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap, 2000. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-5284.
Full textAbstract:
<p>Syftet med examensarbetet är att ta reda på hur bra skolböcker i samhällsorienterande ämnen lyckas förmedla en dynamisk och rättvis bild av Afrika. Mina frågeställningar är: Vilken bild av den afrikanska kontinenten och afrikanerna förmedlas av läroböckerna för högstadieelever? Hur dynamisk och mångfacetterad är egentligen den bilden? Ger läroböckerna en god möjlighet till en positiv identifikation med människor i Afrika? Hur skiljer sig denna bild från den som ges av den socialrealistiska afrikanska filmen <em>Borom Sarret</em>?</p><p>Läroboken är fortfarande ett viktigt strukturerande verktyg för läraren. Den styr till stor del fortfarande undervisningen på ett övergripande sätt. Trots detta är det inte många som verkar intressera sig för läroböckerna och deras utformning.</p><p><em>Lpo-94</em> nämner vikten av att förstå både det egna kulturarvet och delaktigheten i det gemensamma, om vikten av en stark identitet och en kulturell mångfald. Det bör rimligtvis innebära att man inte får försumma en hel kontinents kulturarv genom att enbart ta upp Afrikas historia när den varit viktig för Europas historiska utveckling. Detta är vad som sker i de allra flesta skolböcker.</p><p>Skolböckerna utgår alldeles för ofta från att vår kultur och vår utveckling är ett facit för hur andra länder bör se ut. De ger grovt generaliserande och stereotypa bilder av Afrika som ett enda stort u-land befolkat av anonyma afrikaner. Vi behöver en mer dynamisk och mindre generaliserande bild av Afrika och dess befolkning.</p><br>Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 2000.
5
Strand, Malin. "Homosexuella, bisexuella och transpersoner i läroböcker i religionskunskap : En kritisk diskursanalys av framställningen av hbt med särskilt fokus på transpersoner." Thesis, Högskolan i Gävle, Religionsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-27493.
Full textAbstract:
The aim of this study is to investigate discursive positions that are made about lgbt-people in study books for upper secondary school in the religious studies subject. The study uses a critical discourse analysis to uncover how textual formations as well as textual structures shape a discourse that impacts lgbt-people. The study shows that there are some issues at hand concerning the way that the course books present lgbt-people and -themes. The study does show that there are some differences between books produced before and after the implementation of gy11 curriculum which can indicate some changes in the discursive practices which lgbt-people can benefit from.
6
Segerdahl, Margareta. "Representation av hinduism och buddhism : En innehållsanalys av två läromedel." Thesis, Uppsala universitet, Teologiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-431765.
Full textAbstract:
One of the criteriums for the course Religionskunskap 1 in upper secondary school is that the religious education should highlight how world religions express themselves for individuals and groups in the present, in Sweden and abroad. This study aimed to examine how two teaching textbooks that are used in religious education achieve this criterium. The representation and portraying of Hinduism and Buddhism in the textbooks has been analyzed in relation to the previously mentioned criteria. The theoretic framework for the study has been Robert Jackson and his interpretive approach. The study shows that the two textbooks are not enough to fulfill the criteria. Therefor teachers need to look beyond the textbooks to fulfill this specific criterium and use diverse and different teaching tools.
7
Vernersson, Björn. "Text och kontext i religionskunskap: en studie om texter i läromedel och i lärares undervisning." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29824.
Full textAbstract:
Examensarbetet handlar om texter och textanvändning i Religionskunskap 1 på gymnasiet. Vilka texter används och hur används de? Utifrån en kvalitativ metod besvarar jag frågorna genom att dels analysera två läromedel i ämnet – Religionskunskap för gymnasiet. Kurs 1. samt Söka svar: religionskunskap kurs 1 & 2 – dels intervjuar jag två lärare om deras användning av texter i undervisningen. Undersökningen visar på skilda resultat mellan läroböckerna. Texterna i Religionskunskap för gymnasiet. Kurs 1. handlar enbart om urkunder och dessa finns främst i kapitlens avslutande elevuppgifter och diskussionsfrågor. Utdrag från eller hänvisningar till andra urkunder än Bibeln och Koranen finns inte i läroboken, ej heller till någon annan genre. I Söka svar: religionskunskap kurs 1 & 2 finns flera exempel på hur författarna citerat och använt texter från olika genrer och kulturer. Förutom utdrag från romaner finns även dikter, tidningsartiklar, krönikor, debattartiklar och urkunder från samtliga religioner i läroboken. Textmaterialet återfinns främst i kapitlen om sekulära livsåskådningar och etik. I lärarintervjuerna framkom att de använder texter av olika slag i undervisningen. Även om lärarna har tillgång till relativt nya läroböcker så läses dessa sällan på lektionerna. I stället återfinns texter som debattartiklar och tidningsartiklar om aktuella samhällsfrågor i bådas undervisning. Informanten ”Anders” använder gärna låttexter och vetenskapliga artiklar medan ”Eva” använder textmaterial och statistik från internet. Vad gäller urkunder använder lärarna dessa texter främst för att visa på olika tolkningstraditioner. I diskussionen framhålls vikten av att lärare breddar sitt perspektiv på vilket textmaterial som kan användas i undervisningen, vilket är viktigt då religionskunskapen bland annat ska behandla hur religion tar sig uttryck för människor och grupper i vår samtid. Även vikten av att välja ”rätt läromedel” och att arbeta språkutvecklande med texter nämns i detta avsnitt.
8
Salih, Hesho. "Läroböcker i religionskunskap för grundskolans senare år - ur ett genusperspektiv." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31858.
Full textAbstract:
Uppsatsens syfte är att undersöka hur framställningen av kvinnor är konstruerad i tvånyproducerade stadie-läroböcker i religionskunskap för årskurs 7-9. Syftet är även attundersöka vilka värderingar och normer som kommer till uttryck genom de texter och bilder som finns i läroböckerna samt hur dessa värderingar och normer ser ut i förhållande till Lgr 11. Den teoretiska delen utgörs av Jeanette Sky och Ingvild Saelid Gilhus & Lisbeth Mikaelsson. Tidigare forskning har visat att det manliga perspektivet dominerar och att det saknas fokus på kvinnans roll i religionen. Uppsatsen använder genustrappan som analysredskap och texterna i läromedlen har kategoriserats in i olika nivåer utifrån en modifierad genustrappa. Undersökningen visar att den ena läroboken är mer genusmedveten än den andra, dock varierar genusmedvetenheten såväl mellan läroböckerna som mellan beskrivningarna av religionerna. Den rådande framställningen av kvinnan är att hon oftast marginaliseras och osynliggörs i läroböckerna, däremot är det uppseendeväckande att de mest genus- och jämställhetsmedvetna texterna var de som behandlade islam. Dessutom visar undersökningen på att det råder ett tydligt glapp mellan läroböckerna och skolans uppdrag i form av Lgr11.
9
Alp, Aho. "Senare års bild av den muslimska kvinnan i gymnasieskolans läromedel." Thesis, University of Gävle, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-4432.
Full textAbstract:
<p>Syftet med min uppsats var att undersöka och jämföra den bild av muslimska kvinnor som har förmedlats och förmedlas av svenska läromedel i religionskunskap för gymnasiet de två senaste årtiondena. Jag ville ta reda på om, och i sådant fall hur bilden av muslimska kvinnor som förmedlas av böckerna har ändrats sedan terrorattentaten mot New York 11/9 2001. Målet med min uppsats var att försöka få fram data som synliggör om det eventuellt var så att den ökande islamofobin i samhället även har letat sig in i skolans läroböcker.</p><p>Efter att ha undersökt texterna i böckerna så skulle jag bestämt vilja hävda att den ökande islamofobin i samhället efter 11/9 inte motsvaras av det som står i böckerna. Jag har inte kunnat hitta något som tyder på att läroböckerna har tagit en mer fördomsfull riktning efter 11/9. Istället så tyder min analys på att böckerna efter 11/9 är betydligt mer nyanserade och har en mer neutral och objektiv hållning till materialet än vad de tidigare böckerna har. Visserligen så märks det tydligt att böckerna som är skrivna efter 11/9 har påverkats av det pågående samhällsklimatet. Men det är en positiv påverkan skulle jag vilja hävda då de belyser och slår hål på de fördomar som finns. Materialet som jag har använt har varit 4 stycken läroböcker för gymnasieskolan i ämnet religionskunskap. Två av böckerna är skrivna innan 11/9 och de andra två efter. Metoden som jag har använt är en kvalitativ innehållsanalys.</p>
10
Nylander, Nicklas. "Definitioner av religion i Religionskunskap : En kritisk studie om framställningen av olika definitioner av religion i läromedel." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-172359.
Full textAbstract:
Ansvaret för val av läromedel som ska användas i Religionskunskap är fördelat till varje enskild skola. Som en följd av detta används olika läromedel i det svenska skolsystemet i vilket olika definitioner av religion presenteras. Följaktligen har studien undersökt hur läromedel i Religionskunskap framställer och diskuterar definitioner av religion. Studien har även undersökt hur man kan använda olika definitioner av religion i undervisningen och hur studiens resultat påverkar den ämnesdidaktiska diskussionen. Studien granskar åtta läromedel. Studien analyserar resultatet utifrån Skolinspektionens kritik gällande läromedels framställning av olika definitioner av religion. Resultatet visar tendentiösa inslag, ett fokus på kunskap och reflektion samt tillkortakommanden mot styrdokumenten. Av tidigare nämnda skäl blir lärare ansvarig att komplettera och belysa problematiken för elever vilket diskuteras genom möjliga ämnesdidaktiska undervisningsstrategier och teorier.Sökord:
11
Ljungqvist, Josefine. "Kristendom och islam, eller vi och de andra : En analys av två läromedel i religionskunskap för grundsskolans senare år." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-6136.
Full textAbstract:
The aim of this study is to analyze how two different education books produce christianity and islam. The analyzed books is from 2003 and 2008 and the books are adapted for the last years of primary school. The meaning and translation of words is often a problem and can get the reader wrong understaning of the religion. The analyze include the perspective of this meaning and how the sacred things are described in each religion. The textanalyze is made with different criterias; the context, the pre- understanding and if the text is objectiv is some of the most important. The language is important too. Both books are produced in the occidental context which can be a problem when to describe islam. The religion is not the same here and preconcenptions can occure. When to put islam in an occidential context and describe it will not get an objecive describtion. Both books are focused on information and will get the reader as much data as posible.
12
Åkerlund, Marianne. "Representation av islam och muslimer i svenska läromedel : en analys av religionsböcker i grundskolan." Thesis, University of Gävle, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3777.
Full textAbstract:
<p>Skolan är en mångkulturell mötesplats för människor från hela världen. Hur presenteras andra religioner i svenska skolböcker? Vilka bilder möter eleverna där?</p><p>Om man betänker att den första stora invandrargruppen kom för drygt 40 år sedan, betyder det att allt fler muslimer är personer som är födda och uppväxta här. De är således ”svenskar” men med en annan trosuppfattning än den traditionellt kristna som råder i Sverige. Islam är Sveriges andra största religion.</p><p>Det betyder att skolan under en lång tid varit en av våra mest mångkulturella mötesplatser. Hur ser läromedlen i religionskunskap ut? Vilka texter och bilder möter eleverna där? Hur presenteras kvinnan inom islam? Har läromedlen lyckats att förmedla förståelse för andra religioner och deras tro? Av anledningar som dessa är det viktigt att veta hur islam presenteras i svenska läroböcker. Denna analys kommer att enbart analysera läroböcker i religionskunskap och hur islam skildras i dessa.</p><ul><li>Hur presenteras generellt islam?</li><li>Vilka bilder har valts i anslutning till texterna?</li><li>Hur presenteras den muslimska kvinnan? </li></ul>
13
Löfborg, Pettersson Christina. "En studie om hur Sveriges ursprungsfolk representeras i läroböcker inom ämnet religion." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28420.
Full textAbstract:
Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur samerna representeras i läroböcker. Hur framställs de beträffande genus, etnicitet, religion, kultur och historia? Tolv läroböcker har valts ut till undersökningen och analyserats med hjälp av de tidigare studier som presenteras i den här uppsatsen. Anledningen till att jag valde det här ämnet är att jag innan skrivandet inte visste så mycket om samerna. Jag hade en uppfattning att det överlag är dåliga kunskaper om samer hos både lärare och elever. Jag ville se vad de läromedel som jag valde ut innehöll samt hur det framställdes. Var det så att samerna framställdes som exotiska i böckerna och på grund av detta generade i en ”vi och dem” syn.Uppsatsens undersökning utgår från tolv läroböcker för grundskolans senare år där författarna tar upp ursprungsfolket samerna. Detta ligger till grund för den läromedelsanalys på vilken jag har byggt uppsatsen.Resultatet är uppdelat i sex delar. Läroböckerna analyseras med hjälp av tidigare forskning i resultatdelen, för att kunna diskuteras senare i diskussionsdelen. Det som kommer fram i slutsatsen är att kristendomen har påverkat samerna och hur mycket det framhävs i läroböckerna. En ytterligare punkt är hur mycket fokus det läggs på nåjden, medan andra saker som till exempel kvinnorna och hur samerna lever i dagens samhälle fokuseras det inte lika mycket på.
14
Nilsson, Sofie. "En genusundersökning i religionsläroböcker inom de abrahamitiska religionerna." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29835.
Full textAbstract:
Denna uppsats handlar om en genusundersökning och läromedelsanalys i religionsläroböcker för skolans senare år inom de abrahamitiska religionerna. Jag har använt mig av sju olika läroböcker och baserat min undersökning på dem, alla läroböckerna är utgivna under olika år tal med den äldsta från 1991 och den senaste från 2012. I min teori lyfter jag fram att kvinnorna osynliggörs i religionsläromedel då man oftast beskriver en religion ur ett manperspektiv. Syftet med undersökningen var att se hur mycket kvinnorna nämns i läroböckerna och jag ställde frågorna hur beskrivs kvinnorna i läroböckerna? Vad skriver författarna om kvinnorna i läroböckerna? Finns beskrivning om kvinnornas roll med i alla läroböckerna? Finns det någon skillnad på äldre och nyare läroböcker? Vilka är i så fall skillnaderna? Med hjälp av textanalys och innehållsanalys besvarade jag min frågeställning. Mitt resultat blev att författarna tog upp ungefär samma saker, kvinnan fick minst plats i styckena om kristendomen. Inom judendomen och islam nämndes det ofta att kvinnornas religiösa roll skedde i hemmet och att männens var i synagogan och moskén. Det var flera av läroböckerna som hade en egen rubrik om kvinnorna medan andra författare vävde in kvinnorna i texten under kapitlets gång. Jag tycket att det var intressant att se vad författarna valde att lägga fram och hur det la fram fakta om kvinnorna. Vissa författare var med detaljerade medan andra bara tog upp baskunskaperna. Undersökningen och mitt resultat har fått mig att inse att man som lärare måste granska sitt material noga innan man använder det för att veta exakt vad som finns med och vad som inte finns med i läroböckerna.
15
Backström, Andreas. "Livsåskådningar i religionsundervisningen : en granskning av livsåskådningar i läromedel med utgångspunkt i aspekterna utrymme, beskrivning och kunskapssyn." Thesis, University of Gävle, Ämnesavdelningen för kultur- och religionsvetenskap, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-6064.
Full textAbstract:
<p>Religionsämnets utformning har sedan 1950-60-talet varit en del av en större politisk debatt i Sverige. Dagens kursplan för kursen Religionskunskap A på gymnasiet visar att eleverna både skall studera religioner och (icke-religiösa) livsåskådningar. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket utrymme livsåskådningar har i några läromedel, samt hur livsåskådningarna beskrivs och vilken typ av kunskap om dessa som förmedlas.</p><p>Min hypotes är att livsåskådningar är underordnade religioner i de läromedel jag granskat. Definitionen av begreppet livsåskådning hämtas från Anders Jeffner. Forskningsläget visar att det bedrivits lite forskning om livsåskådningar i läromedel. Metoden har jag själv skapat med inspiration från Kjell Härenstam. Analysen av kunskapssynen har sin utgångspunkt från Härenstam och är uppdelad i den hermeneutiska och den positivistiska kunskapssynen.</p><p>Resultatet visar att livsåskådningar är underordnade religioner i samtliga läromedel, samt att beskrivningen av livsåskådningar i samtliga läromedel utom <em>Relief </em>bygger på den positivistiska kunskapssynen. ”Helheten” som finns när författarna beskriver kristendomen saknas vid beskrivningen av livsåskådningar, eleverna får i de läromedel jag granskat bara en fragmentarisk bild av livsåskådningarna. Detta trots att samtliga författare gör skillnad på begreppen religion och livsåskådning. Trots att kursplanerna idag inbjuder till en icke-konventionell religionsundervisning, så tar inte läromedel som används i dagens gymnasieskola den möjligheten.</p>
16
Bergström, Madelene. "Ateismens utrymme i läroboken : en studie av läromedel för gymnasiet från 1960-talet fram till idag." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-11578.
Full textAbstract:
Den här uppsatsen är en studie av läromedel från 1960-talet och fram till idag. Syftet med min uppsats är att undersöka hur ämnesområdet ateism tas upp samt i vilken omfattning man gör det i läroböcker från 1960-talet fram till idag. Det jag kommit fram till utifrån mina frågeställningar är följande: Av alla de läroböcker som jag tagit upp i undersökningen är det bara de två böckerna från 1960-talet som låter ateismen få ha en egen rubrik. I de böcker jag nämner från 70-talet och fram till 90-talet tycker jag att de kapitel som tar upp ateism har en viss negativ laddning i sitt uttryck. Religionslös, religionskritik och frågan: ”Finns Gud? Till skillnad från dessa böcker så har läroböckerna från 1990-talet och framåt kapitel, där man tar upp ateism, som har ett positivare uttryck. ”Livets mening”, ”Sökande efter en livskompass”, ”Livsåskådningar utan Gud” och ”Religioner och livsåskådningar”. Ateismen får även en negativ innerbörd när den förknippas så intimt med marxismen och därmed också med de hemskheter som gjorts i marxismens namn. Det kan bli svårt för elever att skilja på att ateismen inte är likställt med marxismen. Det är i princip bara i böckerna från 60- och 70-talen som det görs en åtskillnad mellan olika former av ateism. Den starka kopplingen till marxismen gör även att begreppet ateism ofta beskrivs ur ett historiskt perspektiv. De senare böckerna beskriver hur det ser ut för den enskilda människan vad det gäller troende och ateism. Man uttrycker här ateismen som ett aktuellt och meningsfullt valalternativ. Efter 1970-talets böcker blir det mindre viktigt att precisera olika former av ateism samt att ateismen får mindre utrymme, det skulle man kunna tolka som att ateismen blir mindre intressant som livsåskådning att lära ut. Genom min undersökning tycker jag att det växer fram en bild av att ateismen får ett allt mindre utrymme i läromedlen för gymnasieskolan. Detta tycks ske i två steg. I ett första steg kan man se att i böckerna efter 1970-talet faller preciseringarna av olika former av ateism bort. I ett andra steg faller den historiska beskrivningen av ateism bort i böckerna från 1990-talet fram till idag.
17
Larsson, Camilla, and Ann-Katrin Svensson. "Från enkelriktat till flerfiligt : en fallbeskrivning av religionsämnets utveckling i grundskolans senare år från 1950- till 1990-tal i Sverige utifrån läromedel och styrdokument." Thesis, University of Gävle, Department of Humanities and Social Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-605.
Full textAbstract:
<p>Denna uppsats syftar till att kartlägga religionsämnets utveckling i Sverige från 1950-tal till 1990-tal genom att undersöka och jämföra styrdokument och läromedel från dessa årtionden. Resultatet visar att ämnet har gått från att vara konfessionellt i kristen mening till att bli icke-konfessionellt. Detta yttrar sig genom ökad objektivitet och neutralitet i läromedlens beskrivning av kristendomen. Undersökningen visar också att ämnets omfång har ökat från att vara enbart kristendomslära till att innefatta både andra religioner samt livskunskap. Uppsatsförfattarna ger här också sin framtidsprognos av en trolig förändring av ämnet samt sin vision om en önskad utveckling.</p>
18
Dostal, Jan-Roman. "Skol-orientalism : En religionsdidaktisk analys av hur läromedel framställer islam." Thesis, Uppsala universitet, Teologiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-432148.
Full textAbstract:
This is a study that with critical eyes, studies schoolbooks that are meant for upper secondary school in the curriculum – Religion. I am studying how schoolbook authors portray Islam and its practitioners. Is there possibly any tendency towards orientalism to be found in them? Hopefully, none or very little. There are earlier studies that show how Muslims are portrayed as “the other”, the lesser, while Christians are portrayed as “we”, the normal. To be able to do this study I am using qualitative content analysis as a method. That way it is possible to systematically work through a larger text and cut it down to smaller themes. How are the authors portraying God? How is Islam´s view of man presented versus the Christian view of man? Finally, in what way has the representation of Islam changed over time?By using Edward Said’s theory of orientalism, I have been able to get the following result. It shows that the presentation of Islam and Christianity is still othering Islam and its practitioners, but differs on how easy you as a reader can see it. By using the theory of religious literacy, I have been able to identify how the author uses his/her language, if the author thought of conveying a deeper explanation and not just focus on small factual parts.
19
Johansson, Malin. "Eleven som aktör i religionsundervisningen : en pilotstudie av gymnasieelevers roll i kristendomsundervisningen." Thesis, University of Gävle, Department of Humanities and Social Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3315.
Full textAbstract:
<p>Syftet med den här uppsatsen är att försöka förstå vad ungdomar och i synnerhet dagens elever har för tankar kring kristendomen och vad som anses vara relevant i religionsundervisning för eleven.</p><p> </p><p>Uppsatsen är uppdelad i två delar. För det första har jag med elevernas bilder och bilder från läromedel och jag ska göra en jämförelse för att se om det finns någon skillnad. För det andra finns en del angående urval av material som både elever och lärare kan använda sig av.</p><p> </p><p>I första delen ska jag se vilka urval som läraren har när de väljer undervisningsmaterial och jämföra med vad eleverna, den andra delen, vill ha för sorts material i kristendomsundervisningen.</p><p> </p><p><strong> </strong>Mina frågeställningar i del ett är:</p><p> </p><p>Vad har elever, på min partnerskola, för syn på religionen kristendomen?</p><p> </p><p>Hur skiljer sig elevernas bilder i jämförelse med läroböckernas bilder?</p><p> </p><p>Mina frågeställningar i del två är:</p><p> </p><p>Vilken sorts material kan man använda sig av i kristendomsundervisningen för att göra ämnet mer intressant?</p><p> </p><p>Vad vill eleverna använda för undervisningsmaterial och hur kan de vara med och påverka?</p><p> </p>
20
Roos, Emma. "Används läroboken? : en undersökning om lärobokens användning inom religionsämnet." Thesis, University of Gävle, Department of Culture Studies, Religious Studies and Educational Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-7163.
Full textAbstract:
<p>Läroboken har använts en del genom tiderna. Från början var det mest genom den kristna religionen som man började använda sig av läroböcker. De främsta läroböckerna var Luthers katekes och Bibeln. Läroboken kom sedan mer och mer att utvecklas till den vi har idag. Man kan relatera utvecklingen till två perioder: 1500- och 1600-talet då trycktekniken utvecklades och 1800- och 1900-talet då läroboken blev det grundläggande redskapet i den organiserade undervisningen.</p><p>Min undersökning visar att nästan alla lärare (alla utom en) använder läroboken, vilket också stämmer bra med litteraturen. Läroboken används dock olika mycket, men den största delen av lärarna menar att de använder den lite mindre än halva tiden.</p><p>Läroboken används som diskussionsunderlag, underlag till egna arbeten, till att svara på frågor och inför prov. Många lärare använder den som ett komplement till den övriga undervisningen och den fungerar då också som ett stöd till läraren.</p><p>Annat material man använder sig av är filmer, övrig litteratur, tidningar, TV-program, internet, bilder, radio, skönlitteratur, antologisamlingar, symboler samt universitetslitteratur och arbeten från den egna studietiden. Dessutom så använder sig alla lärare utom en av egenproducerat material.</p><p>Hälften av lärarna anser att läroboken lever upp till läroplanens mål. 4 av de 9 svarande lärarna menar att den lever upp till målen i stora drag, medan en person svarar att den varken lever upp till målen eller inte gör det.</p>
21
Pennerdahl, Charlotte. "Analys av hur kvinnor framställs i förhållande till män i religionskunskapsböckernas avsnitt om judendomen." Thesis, University of Gävle, Ämnesavdelningen för kultur- och religionsvetenskap, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-6194.
Full textAbstract:
<p>Syftet är att jag i min religionsdidaktiska studie ska undersöka hur kvinnor framställs i jämförelse med män i de fyra religionskunskapsböckernas avsnitt om judendomen. Om det nu finns en skev fördelning gällande det bild- och textmaterial som finns, hur kan man då förklara det? Syftet med uppsatsen är också att ta reda på i vilken mån dessa fyra läroböcker i religionskunskap kan uppfylla genusaspekten, då det står i kursplanerna att ”skolan aktivt och medvetet skall främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter”.</p><p>I uppsatsen utgår jag från följande frågeställningar:</p><ul><li>Hur framställs män respektive kvinnor i de fyra religionskunskapsböckernas avsnitt om judendomen?</li><li>Blir kvinnor och män i lika hög grad representerade i text och bild?</li><li>Om det finns en skev fördelning gällande representationen av män och kvinnor i bild- och textmaterialet, hur ska man förklara detta?</li></ul><p> </p>
22
Jonsson, Jennifer. "Lärobokens bilder av vardagslivet : en objektivitetsgranskning." Thesis, University of Gävle, Ämnesavdelningen för kultur- och religionsvetenskap, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-6043.
Full textAbstract:
<p>Syftet med denna uppsats var att objektivitetsgranska och undersöka vilka bilder av de fem stora livsåskådningarnas vardagsliv som förekommer i gymnasiala religionsläroböcker som är publicerade på 2000-talet. Objektivitetsgranskningen avsåg att kartlägga fyra läroböckers innehåll av vardagsbilder med tillhörande bildtexter samt dess estetiska utformning och dess innehållsliga värde i form av objektivitet, saklighet och nutidsanknytning.</p><p>Granskningen visade att läroböckerna innehöll en ansenlig mängd av schabloniserande bilder som föreställde livsåskådningarnas vardagsliv. Dessa schablonbilder tenderade att peka ut särskiljande drag i troende människors liv som representanter för det vanliga och vardagliga livet. Schablonbilderna ger signaler om att troende människor inom de berörda livsåskådningarna lever i en vardagskontext som är ceremoniellt styrd, främmande och exotisk. Granskningen visade också att det fanns, men i en mer blygsam utsträckning - bilder som hade en motsatt betydelse, det vill säga objektiva bilder som är aktuellt uppdaterade och sakligt beskrivande av och om troende människors vardagsliv.</p>
23
Olsson, Leif. "De förbisedda högkulturerna : en studie av hur sju ämnesböcker i religionskunskap återger tre högkulturer i det förcolumbianska Amerika." Thesis, University of Gävle, Department of Humanities and Social Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3307.
Full textAbstract:
<p>I studien har sju nutida ämnesböcker i religionskunskap riktade mot grundskolans senare år granskats. Det har skett utifrån hur de skildrar de förcolumbianska högkulturerna i Amerika som utvecklats självständigt utifrån två separata kulturområden: Mesoamerika med maya och azteker samt Centralanderna med inkas. Med frågeställningar riktade mot vilket textutrymme kulturerna får i läromedlen, om det förekommer negationer i skildringarna samt hur tydliga läromedelsförfattarna är i sina beskrivningar av de termer de använder, har studien bl.a. visat på att de båda kulturområdena ofta blir förbisedda fastän de är två av de sju ställen på jorden förutom de i Kina, Mesopotamien, Egypten, Indusdalen, samt Nigeria, där högkulturer utvecklats självständigt. Studien visar på att i den ringa omfattning som ges åt studiets kulturer i läromedlen så projiceras en sammanfattande bild av dem som exotiska och annorlunda. Detta faktum gör att studiet söker efter motiv i skolans styrdokument för att se om det finns stöd i dem för att ge studiets kulturer mer utrymme i läromedlen.</p>
24
Lingvall, Stefan. "Den frånvarande samen : en studie av åtta läroböcker och deras framställning av samernas religion." Thesis, University of Gävle, Department of Humanities and Social Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-522.
Full textAbstract:
<p>Uppsatsens syfte är att undersöka hur samerna framställs i åtta stycken läroböcker i ämnet religionskunskap på gymnasienivå. Tar läroböckerna överhuvudtaget upp samerna och i sådana fall i vilken utsträckning? Hur beskrivs samerna i läroböcker? Kan beskrivningen leda till att den samiska religionen ses som något avvikande och konstigt, det vill säga kan läroböckernas beskrivning av samerna leda till exotism? Det empiriska materialet för denna uppsats har utgjorts av en textanalys av åtta stycken läroböcker i religionskunskap för gymnasiet. Författarna till de utvalda läroböckerna har i de flesta fallen en personlig erfarenhet av att undervisa i religionsämnet. Uppsatsen visar att samerna överhuvudtaget inte nämns i fyra av de åtta läroböckerna. Endast två av läroböckerna ger en god bild av samerna och deras religion. Flera av läroböckerna ger dessutom en bild av samerna och deras religion som kan leda till exotism. Samernas religion avhandlas ofta tillsammans med ett flertal andra religioner som till viss del påminner om den samiska, men som även skiljer sig från den på många sätt. Detta gör att stora generaliseringar inte är särkilt ovanliga. I flera fall jämförs den samiska religionen även med de stora världsreligionerna på ett sådant sätt att den samiska religionen framstår som något avvikande och konstigt.</p><br>En sammanfattning av uppsatsen har publicerats som "Den frånvarande samen" ss. 18-19 i "R & L: religion & livsfrågor : aktuellt för undervisningen." 2008, Nr. 2 "Tema: Religionsläraren i focus" Solna: Föreningen Lärare i religionskunskap.