To see the other types of publications on this topic, follow the link: Religionskunskap 1.
Dissertations / Theses on the topic 'Religionskunskap 1'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 31 dissertations / theses for your research on the topic 'Religionskunskap 1.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Pårs, Joakim. "Neutralitet : En studie av ämneslärare i religionskunskaps förhållningssätt till momentet tro och vetenskap i religionskunskap 1 på gymnasiet." Thesis, Högskolan i Gävle, Religionsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-32493.
Full textAbstract:
The purpose of this essay was to study how Swedish teachers of religion view and contemplate topics like diversity, neutrality, subject view and the relationship between religion and science, in teaching of the “religious belief and science” theme, at the upper secondary level. The “religious belief and science” theme is included in the basic religion course (Religionskunskap 1) in Swedish upper secondary schools and therefore it is likewise a mandatory course and, furthermore, theme, for Swedish students at this level. However, due to the multicultural nature of the current Swedish society, which includes people and students with a broad variety of cultural and religious backgrounds, it is arguably a complex task to teach a theme which include two such contrasted §phenomena, in a context which is based on natural science. Consequently, religion and religious beliefs risk being designated as abnormal. During this study, teachers were interviewed and asked about their experiences teaching this theme and about their views of the topics above, utilizing a qualitative research method. The results derived from this study were many and some results stood out. Regarding diversity among students and students´ backgrounds, the theme clearly requires planning and a certain attentiveness from teachers in order to neutralize and counteract intolerance among students. Furthermore, regarding neutrality and subject view, teachers´ own opinion and subject view in accordance to the theme seems to affect the teaching, even though teachers aspirations might be to appear neutral and to clearly take a neutral stand. Regarding teachers´ view on the relationship between religion and science, a majority of teachers consider both perspectives equally relevant and, additionally, that they bring unique perspectives on complex questions and matters.
2
Hedendahl, Carolin, and Sandra Löfbom. "Det var bättre förr! Eller? : En komparativ textanalys av kursplanen i Religionskunskap A och ämnesplanen i Religionskunskap 1." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-15558.
Full textAbstract:
I Det var bättre förr! Eller? En komparativ textanalys av kursplanen i Religionskunskap A och ämnesplanen i Religionskunskap 1 ämnar vi att undersöka vilka likheter och skillnader kursplanen i Religionskunskap A gentemot ämnesplanen i Religionskunskap 1 uppvisar. Dessutom vill vi undersöka vad de eventuella förändringarna kan innebära för läraren i sin yrkesutövning. Metoden för vår undersökning utgörs av en innehållsmässig textanalys med utgångspunkt i Lennart Hellspongs och Per Ledins analysmetod för brukstexter. Vår teori grundar sig i Ulf P. Lundgrens och Göran Lindes Läroplansteori och läroplanskoder. I och med att vi undersöker och jämför likheter och skillnader är det möjligt för oss, att med hjälp av läroplanskoderna, uppmärksamma eventuella förändringar. Det har visat sig att styrdokumenten uppvisar fler likheter än skillnader sett till innehållet i kursen, exempelvis vilka kunskaper eleverna ska tillägna sig.
3
Kohlin, Linda. "Lärares planering av Religionskunskap 1 : Utmaningar och svårigheter i gymnasieskolan." Thesis, Högskolan i Gävle, Religionsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29927.
Full textAbstract:
Denna uppsats ämnar söka svar på två frågeställningar, nämligen: Hur planerar lärare sin undervisning i religionskunskap 1 för att hinna med alla punkter i det centrala innehållet för kursens angivna tid, samt hur kan kristendomens status i Religionskunskap 1 bemötas. De metoder som används i uppsatsen är dels en intervjumetod med två ämneslärare i gymnasieskolan i religionskunskap 1 men även en litteraturstudie. En jämförelse mellan två olika läroplaner har också använts för att ge en djupare förståelse för hur lärarens tid används. Uppsatsen finner svar på hur lärare planerar undervisningen genom att de två intervjuade lärarnas planering redovisas och analyseras där det framkommer att lärarna behöver mer tid till att genomföra sina lektioner alternativt att en förändring av läroplanen behöver göras. Kristendomen har idag en särställning i läroplanen eftersom det är den enda religion som nämns vid namn, detta var något som sågs som negativt av de intervjuade lärarna som helst skulle dra ner på kristendomen för att kunna fokusera på de fördjupande delarna. De slutsatser som kan dras av uppsatsen är att en reviderad läroplan samt ett eventuellt ämnesövergripande upplägg skulle underlätta för läraren i dennes planering, samtidigt som denna uppsats ger förslag på hur läraren kan involvera eleverna mer i sin undervisning. Det har även framkommit i uppsatsen att de intervjuade lärarnas önskan är att minska ner på kristendomens särställning i läroplanen.
4
Harrysson, Axel. "Buddhism i Läroböcker : Presentation av buddhism i läroböcker för religionskunskap 1." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-162054.
Full textAbstract:
Tidigare forskning tyder på att läroböcker framställer buddhism på ett otillräckligt vis som intebehandlar dess mångfacetterade uttryck. De behandlar inte heller om hur buddhism tar siguttryck i väst i jämförelse med asiatiska länder. Detta medför att religionen blir generaliseradoch exotifierad. I detta arbete ser vi hur framställningen av buddhism i läroböcker skrivna förreligionskunskap 1 och läroplanen Lgy11 ter sig. Undersökningen vilar på textanalys avläroböcker samt en kvalitativ forskningsprocess. Det visar sig att undersökningen ärsamstämmig med tidigare forskning då läroböckerna inte framställer buddhism tillräckligt ifråga om mångfald. Det visar sig också hur läroböckerna på egen hand inte når kraven somkursens syfte och centrala innehåll ställer samt hur endast en minoritet av läroböckernabeskriver västerländsk buddhism.
5
Andersson, Josefin. "Svenska buddhismbilden : En kvalitativ innehållsanalys av buddhism i läroböcker för Religionskunskap 1." Thesis, Uppsala universitet, Religionshistoria, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-255340.
Full textAbstract:
Western scholars have long sought to grasp the essence of and explain Buddhism. Western representation of Buddhism has been in a manner that reflects their concerns and interests. In addition to this it is also known that Buddhism in Sweden is seen in a favorable way. This study tries to locate where this positive attitude toward Buddhism stems from and if it is represented in this manner in Swedish textbooks. Therefore three textbooks of upper secondary class of religion are to be examined, not only to see if there is a positive attitude towards it, but to see in what manner Buddhism is depicted in Swedish schools on the whole. To achieve this, a content analysis that contains two different methods are conducted to approach the matter. The analysis shows that the chapters which regard Buddhism is depicted in an all together favorable way, with a focus on the life of the Buddha and his discipline, the doctrine. The authors try to de-emphasize aspects of the mythical and narrative dimension which can be conceived as strange in the west. Theravada is portrayed as “pure” Buddhism. Furthermore monks are mentioned in a more comprising way in comparison to nuns. To conclude Buddhism is depicted in a manner that reflects western values and interests.
6
Saveman, Rasmus. "Religion och sexualitet i skolan : En analys av läroböcker för religionskunskap 1." Thesis, Uppsala universitet, Tros- och livsåskådningsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-403085.
Full textAbstract:
This essay is about how sexuality is written about in Swedish textbooks for the upper secondary school in Sweden according to the curriculum. Sweden got a new curriculum for the upper secondary school in 2011 and the term sexuality entered the chapter about the religion education for the first time. The essay works through textbooks systematically and see how they write about the subject and how they chose to interpret the curriculum. Some textbooks have editions issued both before and after 2011 and the essay analyses how they have changed in order to fit to the new curriculum.
7
Kristensson, Rebecca. "Kvalitativ studie av läromedel i religionskunskap 1 - Uppnår läromedel kraven från läroplanen?" Thesis, Uppsala universitet, Teologiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-314118.
Full textAbstract:
Skolverket claims from a study that students are using school textbooks that are outdated and doesn't reach the curriculum of Lgy11. The first aim of the study, therefore, is to find out if outdated upper secondary school textbooks are used at high schools today. The second aim of the study is to analyse Christianity, Judaism, conception of life, ethical models and the relationship between religion and science in the textbooks to see if they attain to Lgy11. The textbooks that are analyzed is selected by a sample in terms of email contacts form various high school teachers, from different cities around Sweden. The textbooks that were selected by the sample was published before and after 2011 to see the differences on how close the textbooks are according with the current curriculum published in 2011. The method that has been used in the study in order to analyze the textbooks are content analysis with different categories from Lgy11.
8
Ljunggren, Charlotte. "En observationsstudie av momentet religion och vetenskap i religionskunskap 1 på gymnasiet." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-24511.
Full textAbstract:
I denna studie undersöks hur undervisningen om religion och vetenskap i religionskunskap 1 på gymnasiet kan vara konstruerad i klassrumspraktiken, det vill säga vad som presenteras angående förhållandet mellan religion och vetenskap, samt vad som sker i interaktionen mellan läraren och eleverna. Studien bygger på observationer av en klass och deras lärare under momentet religion och vetenskap. Observationerna har därefter analyserats med hjälp av diskursanalys. Resultatet visar två diskurser, vilka jag kallar för en sekularistisk rationell diskurs, samt en källkritisk diskurs. I den sekularistiskt rationella diskursen framgick det att relationen mellan religion och vetenskap presenterades på ett relativistiskt vis. Den relativistiska undervisningen triggade ett rationalistiskt tankesätt, vilket grundade sig i en sekularistisk syn på religion. Detta resulterade i att religionen framstod i underläge i förhållande till vetenskapen, vilket orsakade att religiösa livsåskådningar beskrevs utifrån ett ”dom”, medan sekulariserade beskrevs utifrån ”man”. I den källkritiska diskursen betonades kritiskt tänkande och källkritik, trots detta var den sekularistiskt rationella diskursen dominerande i klassrumspraktiken. Vidare visar resultatet att den sekularistiskt rationella diskursen kan undvikas om förhållandet mellan religion och vetenskap sätts i en historisk kontext, samt om undervisningen anpassas efter de kontextuella villkoren i klassen, vilket i detta fall var att eleverna hade en sekularistisk syn på religion. En annan lösning är att presentera olika perspektiv på kunskap, som till exempel ontologiska och epistemologiska ansatser, vilka följaktligen kan utmana elevernas syn på religion respektive vetenskap.
9
Skog, Simon. "Religionsdidaktik i teori och praktik : En kvalitativ undersökning av Religionskunskap 1 i gymnasieskolan." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-110280.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie var att skapa kunskap om vilka religionsdidaktiska teorier som influerat formuleringarna i ämnesplanen för Religionskunskap 1. Vidare var syftet att få kunskap om vilken slags religionsdidaktik som kommer till uttryck i klassrummen, och huruvida den religionsdidaktiken tangerar den som ämnesplanen uttrycker. Den kvalitativa studien genomfördes med en metodtriangulering. Först gjordes en textanalys av ämnesplanen för Religionskunskap 1 och därefter semistrukturerade intervjuer med religionslärare. På de transkriberade intervjuerna gjordes en innehållsanalys. Studien visade att bland de olika religionsdidaktiska teorierna var det Robert Jacksons tolkande religionsdidaktik som framförallt influerat formuleringarna av ämnesplanen för Religionskunskap 1 även om andra religionsdidaktiska teorier kunde skönjas. Den tolkande religionsdidaktiken vad även den teori som mestadels framträdde i innehållsanalysen av de transkriberade lärarintervjuerna. En av slutsatserna av studien var att ämnesplanen för Religionskunskap 1 varken kan sägas förorda en bestämd religionsdidaktisk teori eller uttrycka någon enhetlig religionsdidaktik. En annan slutsats var att den religionsdidaktik som kommer till uttryck i klassrummen utifrån innehållsanalysen av intervjuerna med respondenterna i stora drag tangerar den religionsdidaktik som enligt textanalysen dominerar ämnesplanen för Religionskunskap 1.
10
Engstrand, Cecilia. "Den Andra religionen : En granskande undersökning av orientalistiska maktstrukturer i Gy 2011s ämnesplan för Religionskunskap 1." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-6200.
Full textAbstract:
The aim of my thesis is to unveil orientalistic powerstructures in the new national curriculum for religious studies in Swedish upper secondary schools. Western imperialism and modernistic ideals has formed the Swedish perception of what constitutes as Swedish, this perception also influences the Swedish religious understanding. This understanding is imbedded in the national curriculum for religious studies which enables a western hegemony to prevail.
11
Karatzios, Dimitrios. "Gud akhbar : En didaktiskt analys av islams framställning i läroböcker för gymnasiets religionskunskap 1." Thesis, Uppsala universitet, Religionshistoria, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-323849.
Full textAbstract:
Critical studies of upper secondary text books in religion is a popular essay topic for soon to be teachers in Swedish universities. In particular the study of the portrayal of Islam in said textbooks, using Edward Saids well discussed oriental studies as a foundation. Thus, there are a lot of earlier essays and works showing similar results: that Islam and muslims tend to be ”othered” by being portrayed as a homogenous tradition and a homogenous group of people. This study also uses Saids oriental studies as at theoretical standpoint, but also the concept of religious literacy. By using qualitative content analysis this study has come up with similar results as many other essays. The main difference is the way the study shows how muslims are being ”othered”. By focusing on the textbooks usage of the word ”Allah” - the arabic word for ”God” - and how muslims are portrayed, the results show that muslims tend to be portrayed not only as a homogenous group, but as one with a specific God, different from the Judeo-Christian one. The results also show that certain phenomena that the different religions have in common tend to be left out when describing one or the other. All these tendencies combined might give the students a religious literacy constituted of facts and representations of islam characterized by the discourse Edward Said called orientalism.
12
Pettersson, Ylva. "Vad är ett gott samhälle? : En kvalitativ studie av gymnasieelevers uppfattningar kring vad som utgör ett gott samhälle, i förhållande till kursplanen i religionskunskap 1." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-16303.
Full textAbstract:
This essay is an analysis of how Swedish sixth form students interpret ”a good society”, an expression which is part of the main content of Religion1, the mandatory course in religious studies. It is based on a a survey asking 198 students to define and reflect on what a good society might look like. A hermeneutic method has been used to analyse their answers in relation to regulations and research. The conclusion is that although most students show themselves able to reflect on what a good society might be, their ability to use ethical theory and concepts required by the course’s grading criteria is limited. There is a possibility that students have the required knowledge as specified by the course’s grading criteria, but lack the language to be able to sufficiently communicate their knowledge.
13
Levander, Åsa. "Kunskapskraven i religionskunskap 1 - grund för likvärdig bedömning? : Fyra kvalitativa intervjuer med religionslärare på gymnasiet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-32282.
Full textAbstract:
The purpose of this study is to explore how teachers at Swedish upper secondary schools perceive the so-called value words and knowledge requirements of religious studies 1 as defined by the present curriculum for upper secondary school 2011 (Gy11) how they consider themselves to apply these value words in their teaching, and whether they consider the knowledge requirements as alegitimate basis for equivalentassessment. My studyis based oninterviewswithfour teachers in religious studies at four different upper swcondary schools in the municipalityof Jönköping, Sweden. The results of my study show that the interviewed teachers perceive the value words in the knowledge requirements of religious studies 1,as defined by the present curriculum Gy11, aredifficult to interpret and that the value wordsare not definitive, but interpretable. All teachers use the knowledge requirements in theirplanning of teaching,but also in teaching where they are to concretize the knowledge requirements and value wordsthrough their own examples. Half of the teachers, however, experienced a lack of interest in the knowledge requirements by the pupils, which make it even more important to discuss knowledge requirementswith them, while the teachers’assessment has to rely on these knowledge requirements. All teachers apply the knowledge requirementsin their assessments, but three of the interviewees perceive the knowledge requirementsas unfavorable or unfair, since the knowledgerequirements and the present curriculum, Gy11expressa view of knowledge,whichaccording to several teachers,emphasizes qualitative rather than quantitative aspects. The knowledge requirements are considered as a basis for equivalentassessment to some degree, but full equivalence is not possible since the guiding documents can always be interpreted in multiple ways by the teachers. More importantly, the interviewed teachersin this study emphasized the importance oftime to discuss knowledgerequirements and assessment with colleagues, which could increase the chances of more equivalence.The results of this studycontribute withnew empiricalinsight into howteachers in religious studiesperceive,useandconsider based onthe knowledge requirementsinreligious studies1, in the the present cirruculum Gy11, andif they perceivethe knowledgerequirements as the basis forequivalentassessment.
14
Michael, Backman. "Vilken syn på identitet förmedlar läromedel inom religionskunskap 1? : En diskursanalys av två utvalda läromedel." Thesis, Högskolan i Gävle, Religionsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-26046.
Full textAbstract:
Syftet med uppsatsen är att med hjälp av en diskursteori analysera hur begreppet identitet framstår i två utvalda läromedel inom religionsvetenskap. Uppsatsen har även som syfte att klargöra vad läromedlen konkret beskriver om identitet och dess samband till religioner. Resultatet visar två framträdande diskurser och jag har valt att kalla dessa två för ”en individualistisk diskurs” och ”en traditionell diskurs”. Den ”individualistiska diskursen” innebär konkret att läromedlen använder ett modernt språk om individen kring hur begreppet identitet skall förstås. Författarna använder gärna ord eller begrepp som handlar om individens självförverkligande. Den andra framträdande diskursen belyser rubrikerna kring kön, genus och sexualitet utifrån en traditionell ansats. Här finns det ett samband mellan hur författarna väljer att belysa dessa rubriker och när religionen blir ett hinder för människans lika värde. Konservativa och traditionella värderingar står då som en motpol mot den värdegrund som skolan bygger på.
15
Svensson, Tobias, and Deniz Yeniler. "Guldkompassen : En vägvisare för hur populärkultur kan användas som komplement till det centrala innehållet i religionskunskap 1 i svenska gymnasieskolan." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-33222.
Full textAbstract:
Denna studie undersöker boken och filmen Guldkompassen av Philip Pullman utifrån de delar av deras innehåll som behandlar tro och religiositet. Boken utgör den första delen av en fantasy-trilogi skriven för unga vuxna med uttalat religionskritiskt innehåll som har rönt stora framgångar och belönats med flertalet priser. Resten av trilogin har inte filmatiserats vilket är anledningen till att studien behandlar Guldkompassen i huvudsak. En sammanfattning av boken utgör studiens ursprungsmaterial och utifrån denna framkommer två begrepp, Stoft och Kyrka, som är mest centrala för Guldkompassens innehåll relaterat till religion och tro och som förekommer i både bok och film. Begreppen används av författaren dels för att kritisera verklighetens kristna, organiserade kyrka samt för att göra en omarbetning av den kristna berättelsen om syndafallet. Filmen har inte fått ett lika positivt mottagande som boken vilket föranleder en jämförelse mellan de båda där det framkommer att det religionskritiska innehållet fått betydligt mindre utrymme i filmen. Utifrån jämförelsen genomförs sedan en analys för att undersöka anledningar till likheter och skillnader samt avslutningsvis en ämnesdidaktisk reflektion. I denna reflektion diskuteras hur Guldkompassen kan användas i undervisning i religionskunskap 1 i den svenska gymnasieskolan.
16
Gren, Richard. "En kritisk undersökning av religionskunskapens religionsvetenskaplighet : Hur religionsvetenskap ges plats i svenska läroböcker för religionskunskap 1." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-43514.
Full textAbstract:
Studiens syfte är tudelat. Dels undersöks vilka religionsvetenskapliga förståelser som framkommer i samtida svenska läroböcker på gymnasial nivå. Dels undersöks vilka eventuella implikationer denna förståelse kan få för elevernas förståelse av religion utifrån kritisk religionsvetenskap och didaktisk forskning. För att analysera läroböckerna används kritisk diskursanalys, huvudsakligen Norman Faircloughs trestegsmodell, för att analysera läroböckerna medan eventuella implikationer av läroböckernas framställningar av religion undersöks med hjälp av ett kritiskt religionsvetenskapligt perspektiv. Resultatet visar skillnader mellan läroböckerna samtidigt som några centrala och generella diskurser återspeglas i merparten av det undersökta materialet. Studien visar att de undersökta läroböckerna utgår från en kristocentrisk begreppsapparat och presenterar religion utifrån en luthersk förståelse. Religionsfenomenologiska och essentialistiska perspektiv framträder huvudsakligen i läroböckerna, även om kritiska ansatser också förekommer om än i mindreutsträckning. Dessutom används kategoriseringar i form av ”abrahamitiska religioner”, ”asiatiska religioner” och ”världsreligioner” på ett, för det mesta, oproblematiserat sätt. Religionsvetenskaplig teori och metod förekommer sällan explicit vilket skulle kunna resultera i en avsaknad av förståelse för hur läromedlens material producerats. Undersökningen ifrågasätter om och hur religionsvetenskapliga syften kan kombineras medreligionskunskapsundervisningens och skolans övergripande syften.
17
Johansson, Eva, and Elin Larsson. "Mysteriet kring den ointresserade eleven : En studie om relationen mellan elever, ämnesplanen och undervisningen i ämnet religionskunskap på gymnasiet." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-13849.
Full textAbstract:
Elevens ointresse för religionskunskapsämnet är ett känt fenomen som tyder på att det någonstans finns motsättningar. Denna studie syftar till att genom mer kunskap om elevernas intressen inom religionskunskap på gymnasiet skapa bättre förutsättningar att ge en intressant och relevant religionsundervisning till eleverna. Genom en enkätundersökning har elevernas intressen inom religionskunskap kunnat kartläggas för att veta vilket innehåll i undervisningen som de helst föredrar och om det stämmer överens med vad ämnet ska innehålla enligt ämnesplanen samt den undervisning de får. Resultatet visar att elevernas intressen för olika områden inom religionskunskap skiljer sig åt och vår tolkning är därmed att ämnesplanen täcker in elevernas önskemål om innehåll. Däremot tycks det finnas en klyfta mellan eleven och undervisningen, den undervisning som bedrivs förhåller sig inte till elevernas intressen i den mån den bör göra.
18
Peltonen, Måns, and Andréa Hammarström. "En heteronormativ diskurs i förändring : En diskursanalys av kön och genus i två läromedel för religionskunskap 1." Thesis, Högskolan i Gävle, Religionsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29239.
Full textAbstract:
As teacher students, we have on many occasions come across and studied different textbooks for religion. The purpose of this bachelor thesis is to research how sex and gender are presented in the textbooks for the course “religion 1” in the Swedish upper secondary school. The two thesis questions are: How are sex and gender presented in two different teaching materials in the Abrahamic religions? How does school law's demands for equality manifest in the analysed textbooks? When limiting the scope of the research to get a manageable amount of data we chose two textbooks written after the new guidelines for the Swedish upper secondary school which took effect in the year 2011 and are used in the public schools in Gävle. Further limiting the amount of data we decided to only go into detail on the Abrahamic religions, which had dedicated chapters in each book. For the method we decided discourse analysis would be fitting as what we are researching is how sex and gender are represented in the text. As both textbooks contain images on almost every page we also use some methods for analysing images from the book Reading Images (Kress & Van Leeuwen 2006). The results showed a heteronormative discourse which is present in both textbooks and is especially noticeable when describing the relationship between God and man. God is usually described with the pronoun He while humans present in the books are referred to as she. The discourse also changes depending on the topic. In the topic of describing the history of the religions men are more present, and in the rare cases when women are present the text doesn’t treat them as individuals. When discussing the present questions about feminism and changing the religions to fit the modern society are more frequent, but even here God is referred to as a man and it’s described that mankind - she - is supposed to follow and obey.
19
Lundberg, Sara, and Caroline Åhrman. "”Man handlar moraliskt och tänker etiskt” : En studie om hur etik och moral framställs i sex läroböcker för Religionskunskap 1." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-256963.
Full textAbstract:
I detta examensarbete utreds hur sex olika läroböcker framställer och presenterar etik och moral. Studien syftar till att undersöka vad etik och moral är enligt de undersökta läroböckerna och till att se vilket utrymme etik och moral får i förhållande till världsreligionerna och andra livsåskådningar i materialet. För att granska utrymmesaspekterna används en kvantitativ analys, där en sammanställning av antalet sidor och vilken typ av etik som framskrivs fokuseras. I tillägg till detta används en kvalitativ analysmetod för att undersöka vad etik och moral egentligen är enligt läroböckerna samt hur etik och moral framställs och vad denna framställning gör med textens innehåll. Den kvalitativa analysmetoden utgår från en framställningstypologi som Niklas Ammert[1] har framtagit för att granska läroboksinnehåll och denna sätts i kontrast till den rådande etikdidaktiska forskningen och till ämnesplanen för Religionskunskap 1 för gymnasiet och genom detta undersöks också om en selektiv tradition framträder i materialet. Etik och moral får i de undersökta läroböckerna likvärdigt utrymme som världsreligionerna var för sig. Det totala utrymmet världsreligionerna upptar utgör nästan hälften av antalet sidor i varje lärobok, vilket inte rimmar med ämnesplanens lika stora fokus vid såväl etik och moral som vid världsreligionerna. Av den kvalitativa studien framkom att begreppen etik och moral inte används som synonymer, utan istället görs det en åtskillnad mellan vad etik innebär och vad moral innebär. Etik står i läroböckerna för det teoretiska medan moral får stå för handlingarna. I materialet visas också att det är den normativa etiken som behandlas, vilken får stå som representant för hela den filosofiska disciplin som etiken är. Särhållandet mellan etik och moral och världsreligionerna och andra livsåskådningar blir på samma sätt tydligt i analysen, vilket kan vittna om en selektiv traditon av religionskunskapsämnet, och bidrar till att den kunskap som erbjuds av böckerna blir normativ i den mån att det skett ett urval av det som ska förmedlas och att läsaren på så sätt endast får tillgång till viss information i ämnet. Samtidigt hakar vi i vår undersökning i de flesta forskares uppfattning om att etik och moral är en viktig grund för att förstå religiositet. Detta gör de flesta läroböckernas framställning problematisk då etik och moral inte sätts i relation till religionerna och livsåskådningarna, och om det väl görs blir resultatet normativt och statiskt. [1] Ammert, 2011.
20
Palm, Bexbom Natalie, and Jenni Rosqvist. "I never read, I just look at pictures : En multimodal bildanalys av läromedel i historia och religionskunskap för yngre barn." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-435085.
Full text
21
Larsson, Teodor, and Carin Stegå. "Vad frågar du efter? : En studie om hur tydligt förmågorna i the big five efterfrågas inom olika examinationsformer på olika program i kursen religionskunskap 1." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-45148.
Full textAbstract:
This essay is about how thinking skills are requested in examinations in the course religion 1 in Swedish upper secondary schools. To investigate this an analysis template has been created which is constructed from Göran Svanelids theory the big five, who explains which abilities the Swedish curriculum demands. The main question for this study is How clear and to what extent are the abilities who Göran Svanelids theory the big five points out in exams within the course religion 1? To answer this, three support questions has been made. The First is about how these abilities change between the program they are used. The second one is how the form of examination affects the possibilities to show the abilities and lastly how the kind of question affects the possibility to show the abilities. The analysis template and theory derive from the Swedish curriculum and the lecturer Göran Svaneldis analysis of the curriculum. He found five thinking skills or abilities which all subjects value and who the pupils are supposed to learn. These are; concept skills, the skill to analyse, communicative skills, the ability to perform a procedure and metacognition. These abilities have been operationalized to become a theory to inspect how well and to what extent they are asked for in an examination. Therefore, this study is based on text interpretation of the examinations, with an aim of being both qualitative and quantitative. Out of the total amount of 106 emails sent to principals, teachers and administrative personnel at upper secondary school’s total of 38 examinations were collected1. 14 out of these were written tests, 16 were written essays and eight were oral examinations. The result displays that all examinations ask for the abilities but not all types of questions in the examinations ask for all abilities. The closed type of question only gives the opportunity to show concept skills. The concept skill is the most visible ability in all exams, the secondly most visible skill is the communicative skill, thirdly the analysis skill, fourthly is the skill of procedure and fifth and lastly, the metacognitive skill. The conclusion is that programs who aim to ensue further studies ask for all abilities to a larger extent and with a higher level of clarity. While the vocational program who aim to ensure a working career after upper secondary school ask for the abilities with a lesser clarity. Written essays are the best form of examination to ask for the abilities to a larger extent and with a higher clarity than oral examinations or written tests.
22
Erdogdu, Iris, and Karolina Milutinovic. "Läroböcker i religionskunskap : En kvalitativ bild- och innehållsanalys om hur kristendomen och islam framställs i läroböcker för grundskolans första skolår 1-3." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-315030.
Full text
23
Erdogdu, Iris, and Karolina Milutinovic. "Läroböcker i religionskunskap En kvalitativ bild- och innehållsanalys om hur kristendomen och islam framställs i läroböcker för grundskolans första skolår 1-3." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-314126.
Full text
24
Isaksson, Madeleine. "De flesta, men inte alla : En granskning av hur normer kring kön och sexuell läggning förmedlas i ett urval av läroböcker för Religionskunskap 1." Thesis, Uppsala universitet, Religionshistoria, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-255826.
Full textAbstract:
This study aims to analyse textbooks used in the course Religious Education 1 in Swedish upper secondary schools. The textbooks were analysed by using qualitative content analysis. By using queer theory and the theory about “homo religiosus”, the study examined which norms concerning sex, gender, sexuality and relationships the textbooks convey. The study shows that the textbooks convey norms about sex and gender by portraying the men’s perspective when educating about the different religions. The women perspective is being discussed in a specific part of the chapters and is therefore being portrayed as different. The analysis about norms concerning sexuality and relationships shows a similar pattern where the heterosexual twosomeness perspective is being portrayed as the general perspective, while the homosexual, bisexual and polygamist perspectives are being portrayed as abnormal. When the results were compared to the curriculum it showed that although the textbooks follow the regulations in what the teaching about religion should include, the textbooks could be breaking the core values of the Swedish school. By portraying some groups as abnormal the textbooks does not promote understanding towards people and that may also be perceived as degrading.
25
Vikström, Anton. "Offentliga eller privata religioner i läroböcker : en kvalitativ inehållsanalys om hur Judendom, Kristendom, Islam, Hinduism och Buddhism framställs i läroböcker för Religionskunskap 1." Thesis, Uppsala universitet, Religionssociologi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-295512.
Full textAbstract:
The aim of this thesis is to examine how Judaism, Christianity, Islam, Hinduism and Buddhism are portrayed in four Swedish textbooks for use in upper secondary school using José Casanova’s theory about the public and the private sphere and Craig Calhoun’s interpretation of Jürgen Habermas theory of the public sphere. The four textbooks examined are all to fit the latest curriculum for upper secondary school education on the subject Religionskunskap 1 (Religious education 1). The research questions for this paper are: (1) how can the depictions of the five world religions in Swedish textbooks be understood analysed with the concept of public and private and (2) how can the presentations be understood using José Casanovas theory of de-privatization. The result of the study showed that the depictions given of the religions differed from religion to religion while being rather consistent throughout the different textbooks. It showed that Christianity and Buddhism were depicted as private while Islam and Judaism are depicted as public. Hinduism on the other hand were harder to decide which category they belonged to since they are depicted as both public and private.
26
Nilsson, Johan. "Det etiska dilemmat i Religionskunskap 1 : En kvalitativ fallstudie i momentet etik och moral med fokus på lärares didaktiska val i förhållande till etiska dilemman." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-162059.
Full textAbstract:
Målet med detta examensarbetet är att undersöka hur sex religionslärare inom det svenskagymnasiet anger att dem arbetar med etiska dilemman i momentet etik och moral ur ettdidaktiskt perspektiv. Examensarbetet kommer att samla lärarnas tankar och ståndpunkterangående etiska dilemman genom en kvalitativ intervjustudie. Resultaten visar att de flestalärarna anger liknande åsikter och att deras åsikter stämmer överens med vad tidigare forskninginom etik och moral hävdar är de bästa arbetssätten ur ett didaktiskt perspektiv. Majoriteten avlärarna anger att etiska dilemman främst används som ett kognitivt verktyg för eleverna attförstå normativa etiska teorier. Lärarna är även överens om att etiska dilemman som är tagnafrån vardagssituationer som eleverna kan relatera till är dem bästa. Sist anger lärarna att de helstarbetar med etiska dilemman elevaktivt i klassrummet.The aim of this essay is to examine how six teachers in religious education within the Swedishupper secondary school say they use ethical dilemmas within their ethics and morals classesfrom a didactic perspective. The essay will gather the six teachers’ thoughts and standpoints onethical dilemmas with the help of a qualitative interview method. The results show that most ofthe teachers have very similar opinions to each other and what the previous studies in this topicsay is the best course to take with dilemmas in education. Most of the teachers primarily useethical dilemmas a cognitive tool for which to understand ethical theories. The teachers alsochoose their dilemmas from everyday events that are relevant for their students. Lastly, theteachers work with dilemmas in a way that makes the students have an active learning role inthe classroom.
27
Hjerpe, Madeleine. "Kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och sexualitet - Viktiga aspekter att belysa i religionsundervisningen, men hur? : En kvalitativ studie om lärares undervisning i ett centralt innehåll i Religionskunskap 1." Thesis, Högskolan i Gävle, Religionsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-34815.
Full textAbstract:
SAMMANFATTNING Hjerpe, Madeleine Kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och sexualitet - Viktiga aspekter att belysa i religionsutbildning, men hur? En kvalitativ studie av lärarnas undervisning om ett centralt innehåll i religionsvetenskap 1 Studien syftar till att öka kunskapen om hur ämneslärare i religion ser på de möjligheter och utmaningar som finns i undervisningen av det centrala innehållet "Religion i relation till kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och sexualitet" som ingår i kursen "Religionsvetenskap 1" och på vilka sätt de förankrar detta praktiskt i sin undervisning, i gymnasieskolan. Det är en kvalitativ studie där intervjuer med en semistrukturerad stil som metod. Fem religionskunskapslärare på fyra gymnasieskolor i södra Sverige har intervjuats. Resultaten analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och diskuteras i relation till tidigare forskning och läroplansteori, vilket är studiens teoretiska perspektiv. Resultaten visade att lärarna påpekade att undervisning i religionsvetenskap och i detta specifika centrala innehåll bidrar till viktiga diskussioner i klassrummet. Lärarna kan arbeta mer nyanserat och behandla religion ur ett individ-perspektiv. Utmaningarna som lärarna pekar på gällande undervisning i detta kunskapskrav är att det kan väcka starka känslor, vilket kan vara överväldigande för vissa elever. Elever kan också få sin världsbild och uppfattning utmanad, vilket kan vara problematiskt. Externa faktorer som påverkar undervisningen är bristen på tid. Exempel på hur lärarna förankrar detta centrala innehåll praktiskt i sin undervisning innefattar diskussioner, skriftliga uppgifter och uppgifter relaterade till de fyra aspekterna. Resultatet visar även på att flera av lärarna inte ser detta kunskapskrav som åtskilt från de andra kunskapskraven. Nyckelord: Centralt innehåll, gymnasium, kunskapskrav, läroplan, religionskunskap, undervisning Keywords: Central content, curriculum, knowledge requirement, religious studies, teaching, upper secondary educationABSTRACT Hjerpe, Madeleine Gender, socio-economic background, ethnicity and sexuality - Important aspects to highlight in religious education, but how? A qualitative study of teachers' teaching of a central content in Religious Studies 1 The study aims to increase knowledge about how subject teachers in religion view the opportunities and challenges that exist in teaching the central content "Religion in relation to gender, socio-economic background, ethnicity and sexuality" which is included in the course "Religious Studies 1" and in what ways they anchor this practically in their teaching, in upper secondary education. This research is a qualitative study using interviews with a semi structured style as a method. Five Religious Studies teachers, in four schools in the south of Sweden have been interviewed. The results were analyzed by using a qualitative content analysis and discussed in relation to the literature and curriculum theory, which is the study’s theoretical perspective. The results showed that the teachers point out that teaching in religious studies and in this specific central content contributes to important discussions in the classroom. The teachers can work in a more nuanced way and treat religion from an individual perspective. The challenges that the teachers point out when teaching this knowledge requirement are that it can arouse strong emotions, which can be overwhelming for some students. Students can also have their worldview and perception challenged, which can be problematic. External factors that affect the teaching is the lack of time. Examples of how the teachers anchor this central content practically in their teaching involves discussions, written assignments and assignments related to the four aspects. It also appears that many of the teachers do not see this knowledge requirement as separate from the other knowledge requirements. Keywords: Central content, curriculum, knowledge requirement, religious studies, teaching, upper secondary education Nyckelord: Centralt innehåll, gymnasium, kunskapskrav, läroplan, religionskunskap, undervisning
28
Andersson, Johanna, and Maria Borgström. "De samhällsorienterande ämnena : En studie av de fyra separata ämnenas utrymme och hur de kommer till uttryck i läroböcker för årskurs 1-3." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-65069.
Full textAbstract:
Läromedelsgranskingen som förr var obligatorisk är nu helt avskaffad och lärare får inta rollen som läromedelsgranskare själva. Tiden som lärare lägger på granskning av läroböcker är dock relativt begränsad. Därför kan läromedelsanalyser av aktuella läroböcker bidra till att lärare får insikt i vad böckerna har att erbjuda. Denna studie syftar till att synliggöra de fyra SO-ämnenas utrymme, hur deras syften kommer till uttryck samt hur djupgående ämnesområden behandlas i SO-läroböcker för årskurs 1-3. För att besvara våra frågor har vi genomfört en jämförande läromedelsanalys av läroböcker i de samhällsorienterande ämnena för lågstadiet. Studien har synliggjort att historieämnet tilldelas störst utrymme i SO- läroböcker och att läroböckerna behandlar innehållsområden med olika mycket djup.Resultatet visar även att geografiämnet får minst utrymme i böckerna och att de sammanfattande punkterna i syftet, ur kursplanen för geografi, behandlas i olika stor utsträckning.
29
Vigren, Rebecka. "Drömmen om läromedel, om att hitta ett vettigt nån gång : En kvalitativ innehållsanalys av de abrahamitiska religionerna i läromedlen Under samma himmel och Religion: för gymnasiet 1." Thesis, Uppsala universitet, Religionshistoria, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-323725.
Full textAbstract:
In 2015 Skolverket presented a study which said that new editions of textbooks are too alike the old editions, and therefore have difficulties to meet the educational requirements set by Lgy11. The aim of this study is therefore to analyze how the textbooks Under samma himmel and Religion: för gymnasiet 1 portrays Judaism, Christianity and Islam to see if they reach a specific goal of Lgy11. The method that is used in this study to analyze these textbooks is a content analysis. The result of the study showed that both textbooks did not reach the goals of Lgy11. Christianity got the most space in the textbook and was portrayed as a heterogeneous religion, which may have its explanation in the exceptional position the religion has in Lgy11. Judaism although was portrayed as a Swedish religion due to lack of information about Judaism abroad, and Islam was portrayed as a homogenous religion due to lack of extended information about its different groups and ways to interpreted the religion. Therefore, the textbooks do not meet the requirements of Lgy11 and needs to be supplemented to meet the educational goals.
30
Maafi, Marcus. "Vad får eleverna lära sig om Hinduism och Buddhism? – En innehållsanalys av trosuppfattningarna hinduism och buddhism inom kursböckerna "En människa, tusen världar " och "Religionskunskap 1: om mening, värde och tro "." Thesis, Uppsala universitet, Religionshistoria, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-411293.
Full textAbstract:
This paper will came up with a content analysis of two course textbooks used in swedish high school. The question that will be used is as follows: "How are the selected key concepts in religions Hinduism and Buddhism explained in the course Religious Studies Specialization coursebooks " En människa, tusen världar "and" Religionskunskap 1: om mening, värde och tro". The key concepts in Hinduism are: trimurti, atman, samsara, karma, moksha, the varnasystem, dharma, important books, branches and the Indo-Aryans. In Buddhism there are: Buddha, the four noble truths, the noble eightfold path, karma, nirvana, directions, the three jewels, the three baskets, the bodhisattva and the temple life. " It should be said that "En människa, tusen världar" are written by Robert Tuveson and " Religionskunskap 1: om mening, värde och tro " are written by Olof Franck. The method I will use is content analysis. The conclusions reached by this bachelor's thesis are that Hinduism and buddhism chapter in the work "En människa, tusen världar" tells in more detail when it comes to the key concepts than Tuveson's chapters on Hinduism and Buddhism.
31
Abrahamsson, Judit. "Religionskunskapslärares tolkning av sitt ämne och dess syfte : En kvalitativ undersökning av religionskunskapslärares tolkning och didaktiska tillämpning." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-83328.
Full textAbstract:
The aim of this qualitative study is to examine how teachers comprehend and interpret the subject of Religious Studies in Sweden; and how these interpretations manifest themselves practically in their teachings. The theoretical framework of the subject Religious Studies can be perceived and interpreted in different ways. This interpretation, as well as its practical implementation, is a process that is largely determined by a teacher’s knowledge of: pedagogical content knowledge, subject matter knowledge and curricular knowledge. The examination is based on eight semi-struc-tured interviews with Religious Studies teachers. Perceptions and methods were explored with each of them, the output of which has been analysed and themed. The result of the study clearly demonstrated that the main purpose of Religious Studies teaching was to increase the acceptance and tolerance of its students. It also revealed that due to the breadth and complexity of subject matter, the practical implementation of their teaching approaches varied significantly. Furthermore, its effectiveness is not only influence by the teaching approach itself, but also by individual’s own personal development.