Academic literature on the topic 'Religiös ledare'

Hvordan forstår et utvalg styrere og pedagogiske ledere de delene av fagområdet etikk, religion og filosofi (ERF) som handler om religion og religiøs tradisjonsformidling i barnehagen? Og hvordan arbeider de med dem i praksis? Vi intervjuet ansatte fra 19 barnehager i Agder og Oslo og gjennomgikk vedtekter og årsplaner for å få svar. Noen informanter arbeidet i barnehager med «vanlig» formål, andre i private barnehager med særlig formål. I tros- og livssynsbarnehagene fortalte mange om høy prioritering og integrering av religiøs tradisjonsformidling, og om stort metodemangfold. I offentlige barnehager ble målformuleringene i ERF ofte nedprioritert, og religion var lite synlig utenom i adventstiden. Samtidig var det variasjon innenfor begge barnehagetypene. Nøkkelord: Barnehager; religion; fagområdet etikk, religion og filosofi (ERF); tradisjonsformidling; livssynsvedtekt

On May 15, 1930, in the small border town of Naco, Sonora, census enumerator Miguel Robles started to count. When he finished walking his assigned portions of Calle Hidalgo, Avenida Independencia, and Calle Morelos, he had enumerated 143 individuals, each of whom answered the single question regarding religious identity the same way: Catholic. A block over, a carpenter named Ignacio Ledgard left his tools for the day to canvas his own neighborhood, counting 252 individuals, including his own family. They also all identified as Catholic, except for two Chinese men with no religion.

The Office of Religious Affairs (KUA) is one of the work units of the Ministry of Religion which is tasked with fostering and providing services to the community at the sub-district level. The Pasar Minggu Subdistrict Religious Affairs Office as the government agency coordinates activities and carries out internal and cross-internal activities in the sub-district area. To that end, the Office of Religious Affairs carries out documentation of marriage statistics, builds mosques in its territory, monitors zakat, waqf, baitul maal and other social services, monitors population and develops sakinah family programs. In carrying out the registration of marriage, the KUA of Pasar Minggu Subdistrict still has shortcomings in the system for recording marriages that are carried out. The drawbacks include the manual marriage registration process, making it less effective and inefficient. The manual recording is still making marriage reports which are still recorded in the ledger, so if you want to find data, the staff will manually look for the report data. Seeing this obstacle, the authors have the idea to create a system that can process data easier and simple in use so as to save time and streamline the work of KUA staff. In this study, the authors used several stages of work, starting from the process of analysis, planning, design using the PHP programming language and MySQL database, to the implementation stage with an object-oriented approach using UML (Unified Modeling Language). The results obtained from a system that the author created can help KUA staff in inventorying marriage data, helping them also in making systemized marriage reports and in finding registrants and marriage reports to be given to the Head of the Office of Religious Affairs (KUA).

A contabilidade vem se desenvolvendo, ao longo dos séculos, e se consolida no campo das ciências sociais aplicadas com um campo vasto a ser pesquisado, tanto em novas metodologias, quanto em novas áreas de aplicação. Em destaque o Terceiro Setor, que abrange todas as organizações com caráter não governamental, sendo estas caracterizadas pela filantropia, não distribuição de lucros e aplicação integral dos recursos nas atividades desenvolvidas, que geram bens e serviços de caráter público, como ONGs, instituições religiosas, clubes de serviços, entidades beneficentes, centros sociais, organizações de voluntariado, etc. O estudo exploratório foi feito junto a treze organizações culturais sem fins lucrativos existentes no município, abrangendo os seus principais dirigentes, presidentes e tesoureiros, em um total de vinte e seisentrevistados. Os resultados apontam que todas as organizações possuem constituição jurídica com Estatutos e cadastro junto à Receita Federal do Brasil. Entretanto, apenas 23% possuem registros contábeis formais através de livros: Diário e Razão, os demais apresentaram apenas as declarações de Imposto de Renda da Pessoa Jurídica.Palavras-chaves: Contabilidade. Terceiro Setor. Artes Cênicas.AbstractAccounting has been developing, over the centuries, and it is consolidated in the area of applied social sciences with a wide fileld to be researched, not only regarding new methodologies, but also in application areas. Standing out the Third Sector, which comprises all the nongovernmental organizations, being the same characterized for their philanthropy, non distribution of profits and full investments of resources in the activities developed, which generate public goods and services , such as NGOs, religious institutes, services clubs, beneficent entities, social ceters, volunteer organizations, etc. The exploratory study was done at thirtheen non-profitable cultural organizations from the municipality, comprising their main managers, presidents and treasurers, in a total of twenty-six interviwees. The results show that all the organizations have legal constitution with Statutes and file at the Federal Revenue of Brazil. However, only 23% have formal accounting records through books: Ledger, daily ledger, and the others had only the Legal Person Income Statements.Keywords: Accounting. Third Sector. Performing Arts.

Detta självständiga arbete handlar om hur läraren ser på sin roll som religiöst och partipolitiskt neutrala ledare. Bakgrunden till denna studie har uppkommit genom debatterna kring luciafirandets vara eller icke vara. Hur kan lärare vara objektiva och neutrala i sin undervisning när det alltid är mycket runt omkring oss som det debatteras om?   I studien framkommer det att vara neutral är viktigt men att det finns tillfällen då läraren kan behöva säga sin mening, vilket gör att läraren frångår sin neutralitet. Syftet är att se hur läraren ser på sin egen roll som objektiv och neutral ledare när det kommer till religiösa och politiska frågor. För att komma fram till ett resultat har jag använt mig av intervjuer. Det som har framkommit är att det är viktigt att vara neutral men att det finns vissa undantag då det gäller grundvärderingarna och mänskliga rättigheter. Det vill säga att lärarna ger sina personliga uppfattningar så länge de står i samklang med skollagen.

I min uppsats försöker jag ta reda på om man kan säga att Adolf Hitler uppfattade sig som en religiös ledare, sänd av Gud. Situationen i Tyskland, under sekelskiftet och framåt, var mycket svår för många grupper. Deras tidigare liv hade raserats efter första världskrigets nederlag och för många människor fanns inte längre någon tydlig ledare. Ledarna som fanns innan Hitler tog makten var svaga och folket behövde en stark ledare, ansågs det. Då inträder Hitler på den politiska arenan och ser sig själv som den starke, självklare ledaren och folket, det lättleda och svaga, trodde sig behöva honom som ledare. År 1921 blir han Führer, för NSDAP (Nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet) med ambition att skapa det Tredje riket. Till folket säger han att de och han har fått ett uppdrag av Gud. Det folket måste inse är att judarna är deras största fiende enligt Hitler. Han hade studerat katolska kyrkan och imponerades både över makten och också den sammanhållande förmåga som kyrkan hade över människorna. Han beundrade även prakten. Här fann han underlag för sina egna idéer och många av kyrkans symboler gjordes till nazismens symboler. Att vara mot Hitler och nazismen var det samma som att vara mot Tyskland, sitt eget land påstods det. Många följde därför Adolf Hitler och därför kommer jag även att presentera hur han uppfattades av personer i hans närmaste omgivning.

Nathan Söderblom var ett levande band mellan Europas folkkyrkor, en andes budbärare, som blev hörd och förstådd överallt och genom vilken människor från skilda världar lättade upp sitt hjärta för varandra. Hans stora tanke: fred och samförstånd svarade mot den längtan, som växt sig så stark i efterkrigsårens splittrade värld, och dock förefaller det omöjligt att avgöra, om det var hans idéer, som fäste världens uppmärksamhet på hans person, eller om det inte snarare var den gåtfulla makten hos denna märkliga personlighet, som förde den ekumeniska tanken till seger. Han vann snart nog en erkänd ställning som en av protestantismens ledande personligheter, och hans namn blev till sist ett av de få stora som världen känner.

Eftersom hans starka personlighet ligger i grund för hans ekumeniska verksamhet, säger jag några ord om Söderblom som person. Det som lockade mest var hans enkelhet. Han hörde inte till dem som blir uppblåsta av sina värdigheter. Alla som träffade honom trodde att han var lycklig och harmonisk människa. Ensam utkämpade han sin själsnöd. Han var ett stöd för många, och han var ett stöd för sig själv. Och hela sitt liv blev han en sökande och forskande ande, samtidigt som han ägde en djup inre fromhet och gudsförtröstan.

I min jämförelse mellan forskarna Emil Herlenius och Cecilia Wejryd har jag undersökt i huvudsak tre delar, Erik Jansson som ledare, syndfrihetsläran samt Janssons relation till erikjansarna, och då i synnerhet till de kvinnliga anhängarna. Det som skiljer sig väsentligt mellan de två forskarna är deras syn på vilka anhängarna var. Wejryds hushållsdimension ger en helt ny insikt och förståelse för Janssons relationer, i huvudsak till de kvinnliga anhängarna. I Janssons budskap och förkunnelse och då i huvudsak syndfrihetsläran som jag studerat skiljer sig inte forskarna åt, åtminstone inte vad gäller innehållet i läran.

Däremot ser forskarna olika på hur och när dessa idéer växte fram hos Jansson. Herlenius menar att Jansson i tidiga år ifrågasatte och tog avstånd ifrån uppbyggelselitteraturen och att hans egen kristendomstolkning med syndfrihetsläran var utvecklad redan före den första Hälsingeresan i januari 1843. Wejryd menar att det inte finns något källstöd för att så var fallet. Janssons kristendomstolkning grundade sig inte på syndfrihetsläran under 1830- och det tidiga 1840-talet, utan visade då drag av vanlig pietism. Wejryd menar att Janssons självständiga kristendomstolkning växte fram i ett växelspel när han konfronterades med omgivningens kritik. Först under andra halvåret 1843 radikaliserades budskapet och Jansson talade då om att erikjansarna genom tron på honom går från att vara syndare till att bli saliga.

Kvinnorna i erikjansarrörelsen hade viktiga positioner i rörelsens uppbyggnad. De var hängivna följeslagare och viktiga vägvisare som introducerade Erik Jansson till läsare-grupper i för honom okända trakter. I inledningsskedet hade kvinnorna viktiga roller, men när Janssons beroende av vägvisare upphörde försvann också kvinnornas offentliga engagemang. Detta med undantag av Janssons hustru och pigan Schön. Enligt Erik Janssons uppfattning var det männens sak att förkunna. I de fall kvinnorna ändå förkunnade var det enbart i de situationer det inte fanns män att tillgå, således en nödlösning. Kvinnorna hade framstående positioner och viktiga roller i uppbyggnaden av rörelsen för att sedan försvinna från den offentliga scenen. Till en början suddades könsgränserna ut men när rörelsen blev etablerad gick kvinnorna tillbaka till hemmet och de mer traditionella rollerna.

Kvinnorna var i stor majoritet i erikjansarrörelsen. Detta kan förklaras med hushålls-mönstret eftersom det var mest kvinnor som var ekonomiskt beroende av hushållet. Men detta är inte hela förklaringen till det stora antalet kvinnor. Tidigare forskning om erikjansarna berör inte om det kan ha funnits en koppling mellan Janssons budskap om syndfrihet och överrepresentationen av kvinnor i rörelsen. Jag har med hjälp av Gunilla Gunners forskning om Nelly Halls syndfrihetslära och om den kan ha tilltalat kvinnor i väckelserörelsen, dragit paralleller till erikjansarrörelsen. Jag gör inte anspråk på att ge en heltäckande förklaring till varför en så stor andel erikjansare var kvinnor, men syndfrihetslöftet går inte heller att avfärda som en tänkbar förklaring eller delförklaring. Syndfrihetsläran och avsaknaden av arvsynd innebär för kvinnors del en befrielse från en kollektiv skuld. Denna synd har på olika sätt begränsat kvinnors möjligheter sedan Eva föll för ormens frestelse i skapelseberättelsen. Löftet om syndfrihet kan för kvinnorna i erikjansarrörelsen ha varit en bidragande orsak till medlemskap.

This study is centered around Save The Children Swedens Religious’ leaders Handbook on Adolescent Sexual & Reproductive Health and Rights. The thesis purpose is to understand the issues that may occur when a western actor preform child rights work in a non-western country. One of the main question is wether it is possible to ignore the history of colonialism and harmful social power structures when child rights work is done? I will furthermore try answer the question how to preform a child rights work globally without reproduce or reinforce already existing social power structures. The main theoretical views are post-colonialism and utilitarianism which are used to understand how to protect children while still being able to criticizing the structural power discourse that surround human and child rights work. John Stuart Mill’s rule utilitarianism and Peter Singer’s preference based utilitarianism focuses on the consequences of action, or non action. Ania Loomba’s view on post-colonialism will help shed a light on the social issues and structural defined parts of Save The Childrens Religious’ leaders Handbook on Adolescent Sexual & Reproductive Health and Rights. Furthermore Elizabeth Povinelli and Elena Namli fills the purpose of explaining three, for this thesis, important factors within the postcolonial perspective and the human rights discourse - freedom, universalism and human dignity. The study finds some postcolonial tendencies within Save The Childrens Religious leaders Handbook. The result of those findings shows that the colonial history can effect todays child rights work, even if the intention is defined as good. Even though the child rights work might have some positive results for the moment, I suggest that we should focus on the bigger picture and foresee negative consequences for the children which are brought up within a society that is being affected by their colonial history. The thesis concludes that if there is not in immediate danger the post colonial perspective should be a part of both the planning and execution within the child rights work.

Syftet med detta arbete är att använda en komparativanalys för att påvisa likheter och olikheter hos två ledare för nya religiösa rörelser; den Raeliska rörelsen och Scientologikyrkan. Uppsatsen utgår från en kvalitativ metod där rörelsernas eget material såväl som publicerade texter från forskare som studerat rörelserna studerats. Ledare av olika rörelser tillskrivs ofta en karisma vilket får människor att följa dem. Karisma behöver inte bara vara knutet till en person utan även till föremål som exempelvis texter hen producerat. Processen där följarna till en person med karisma lär sig känna igen och erkänna ledarnas karisma kallas karismatisering. De två begreppen har undersökts av Eileen Barker och uppsatsen undersöker hur dessa processer gestaltats när de två ledarna Raël och L. Ron Hubbard beskrivs av sina respektive rörelser.   Uppsatsen har kunnat visa att de två ledarna tillskrivs unika egenskaper och kunskaper som gör dem till mer än vanliga människor. De två ledarnas beskrivs som utvalda av en högre makt för att kunna leda människor till ett bättre liv och mående. Uppsatsen har kunnat visa att de två ledarna som undersökts tillskrivits karisma av sina rörelser och hur de fått den tillskriven genom de hagiografier som skapats för att beskriva deras liv som unika.

Uppsatsens fokus utgörs av den tröghet som präglar processen mot en jämnare köns-fördelning på samhällets högre chefspositioner. Den inleds med en kartläggning av aktuell forskning, som omfattar områdena genus och ledarskap, ledarskapsutbildning, organisationskultur och makt samt en intervjuundersökning som kompletteras med policydokumentanalys. Utifrån analysen som materialet genererar drar jag slutsatser som resulterar i förslag till en alternativ ledarskapsutbildning. Uppsatsens primära syfte är att genom litteraturstudie, kvalitativt upplagda intervjuer med personer på chefsbefattningar, chefsutvecklare, pedagoger inom ledarskapsutveckling, kreativt skrivande och rollspel samt dokumentanalys undersöka förutsättningarna för kvinnli-ga chefer och ledare. Det sekundära syftet är att motivera upplägget på en ledarskaps-utbildning, som både möjliggör en könsutjämning och erbjuder en mall för kreativ le-darskapsutveckling oavsett tidigare hierarkier och strukturer. I min analysmodell av dikotomierna chefsskap – ledarskap finns en kvantitativ ansats. För övrigt präglas uppsatsen av ett holistiskt, tvärvetenskapligt förhållningssätt vilket även gäller val av metoder, både i empiridelen och analysarbetet. Att påverka den rådande normativa ordningen kräver ett alternativt sätt att tänka vilket presenteras i uppsatsens slutana-lys. Den består av en modell för tänkandets utveckling samt förslag till en ledar-skapsutbildning som omfattar tekniker för förändring på individnivå samt en alterna-tiv analys av organisationsstrukturer.

Detta är en kvalitativ studie som inspirerats av fenomenografisk metod som behandlar olika aspekter av islams etablering i Sverige som är ett kulturkristet samhälle. Intervjuer har gjorts med representanter för tre olika trosinriktingar: Svenska kyrkan, Pingstkyrkan samt en frikyrkoförsamling med anknytning till Evangeliska Frikyrkan.

Syftet var att undersöka hur praktiserande kristna bemöter islam i samhället. Fokus läggs på kristna ledare och deras förhållningssätt med utgångspunkt i om de förespråkar polemik eller dialog, samt effekterna av dessa förhållningssätt. De teoretiska utgångspunkterna är dels en kunskapssociologisk teori av Berger och Luckmann, samt två olika religionsvetenskapliga teorier om dialog från Kyrkornas världsråd samt Swanberg och Westerlund ur ett normativt teologiskt perspektiv. Resultatet och analysen visar på att det finns en stor variation i förhållningssätt och attityd bland de kristna ledarna gentemot islam, beroende på vilken grad av konfrontation som förespråkas, samt på vilket plan i mötet man anser att tyngdpunkten ligger inom det sociokulturella, politiska eller teologiska.

The Swedish debate surrounding the Swedish and European welcoming of refugees has during the last couple of years engaged actors from all spheres of society. One of the prominent actors in this debate has been archbishop Antje Jackelén who has contributed with articles on the issue together with members of the church board as well as the other bishops in the Church of Sweden. These articles have been published on the debate pages of four major newspapers; Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen and Aftonbladet. The aim of this research is to study the way leaders in the Church of Sweden frame the welcoming of refugees and asylum seekers in these newspapers between 2014-2016. By using a qualitative frame analysis inspired by a theory of framing used in social movement research (Benford & Snow, 2000) the study will focus primarily on motivational framing, i.e. the way in which authors set out to inspire their audience to take action in a certain issue. In three of the articles collective action frames are identified, in which collective identities are constructed and where the writers stress the importance for people to come together and act towards a more humane way of handling the refugee situation. Another aim of the essay is to study the way in which the Church of Sweden is presented as an actor within the frames used in the articles. The analysis shows how the church is presented as an experienced organisation, driven by the Christian faith to take action in the face of suffering. Finally, the result is analysed through the mediatisation of religion theory, using the concept of three media functions; conduit, environment and language (Hjarvard, 2016). The analysis shows how the newspapers, by publishing the articles, can be interpreted to function as both conduits and environments for the religious information and messages present in the texts. Concerning the third function, media as language, the debate articles are interpreted as living up to the criteria of news value despite the use of religious imagery and language. However, the method and empirical material of this study did not allow for any conclusions regarding how the logic of debate articles have been affecting the way in which leaders in the Church of Sweden debate the welcoming of refugees.