Contents
Academic literature on the topic 'Reproduktion av genus/kön'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Reproduktion av genus/kön.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Reproduktion av genus/kön"
1
Kreitz-Sandberg, Susanne, and Björn Pernrud. "Att ta hänsyn till eller bortse från kön? Ett nationellt nätverk kring genus och jämställdhet i lärarutbildningar." Venue 2, no. 1 (November 14, 2013): 1–6. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.13216.
Full textAbstract:
Ofta hörs påståenden som ”vi behandlar alla lika” eller ”jag vill bara ta hänsyn till individens behov”. Samtidigt visar ett stort antal studier att pojkar och flickor trots sådana ambitioner behandlas olika. De beter sig också olika och i skolan presterar de olika. Spridningen pojkar respektive flickor sinsemellan är samtidigt mycket stor och en förenklande kategorisering gör mera skada än nytta, när det gäller att skapa jämställda förutsättningar i utbildningen. Även rekryteringen till olika delar av utbildningsväsendet är ojämn mellan kvinnor och män och i den internationella forskningen talas ofta om en feminisering av förskollärar- och läraryrket (Murray och Maguire 2007). Hur kan vi gemensamt möta de utmaningar som vi ställs inför, i arbetet med att skapa skolor och lärarutbildningar där alla elever, studerande och lärare får jämlika förutsättningar för sin utveckling?
2
Bossér, Ulrika. "Jämförelser med djurvärlden kan ge stereotyp bild av kön i skolan." ATENA Didaktik, September 3, 2020. http://dx.doi.org/10.3384/atena.2020.3254.
Full textAbstract:
Det kan finnas problem med att utgå från djurvärlden för att undervisa om människans sexualitet. En ny studie har undersökt hur föreställningar om manligt och kvinnligt kan komma till uttryck i naturkunskapsundervisningen. Bilden som förmedlas är att sexualitet handlar om reproduktion och att manligt och kvinnligt är varandras motsatser.
3
Lindgren, Anne-Li. "Visuell analys av föreställningar om barn och natur." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 31, no. 2 (August 10, 2020). http://dx.doi.org/10.5324/barn.v31i2.3723.
Full textAbstract:
Idag är det vanligt att relatera barn och natur till varandra. Frågan är vad en sådan relation skapar förföreställningar och vad den används till. Artikeln tar sin teoretiska utgångspunkt i visuell kultur för attanalysera empiriska exempel hämtade från reklam och utomhuspedagogik. Analysen tar fasta på demarkörer för ålder, genus och etnicitet som används när barn och natur relateras till varandra. Resultatet visar att det är ljusa barn med låg ålder och utan bestämt kön som används i den här typen av exempel och barnen skapar, tillsammans med framställningar av ren natur och naturlighet,föreställningar om renhet och oskuld. De föreställningar som skapas med hänvisningar till barn används för att ge intryck av hållbarhet medan de samtidigt motiverar konsumtion och vissa pedagogiskaidéer. Slutdiskussionen reser frågan om vad som riskeras om barn-natur relationen fortsätter att återskapas på ett okritiskt sätt.
Dissertations / Theses on the topic "Reproduktion av genus/kön"
1
Fellman, Emma. "Boklördag : Produktion och reproduktion av vithets- och mansnormen i Dagens Nyheters litteraturjournalistik." Thesis, Stockholms universitet, JMK, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-109078.
Full textAbstract:
Denna framställning utgör en studie av kulturdelens lördagsbilaga i dagstidningen Dagens Nyheter. Uppsatsen har analyserat hur den vita och den manliga normen produceras och reproduceras dels i språkbruket i intervjuer med författare, dels bland representerade författare i Boklistorna. Syftet med uppsatsen är således att ta reda på om och hur de maktförhållanden som råder inom kön och etnicitet i vårt samhälle synliggörs och förstärks i tidningens litteraturbevakning. Detta görs genom att svara på följande frågeställningar: Är kvinnor och rasifierade kvantitativt underrepresenterade bland de personer som porträtteras i tidningen? Upprätthålls och/eller förstärks den vita och manliga norm som råder i vårt samhälle idag i språkbruket och innehållet i tidningen? Synliggörs van Dijks teori kring den ”nya rasismen” i språkbruket och innehållet i tidningen, och i så fall hur? För att kunna genomföra denna studie och svara på dessa frågeställningar har jag använt mig av kritisk diskursanalys och kvantitativ översikt, och därmed applicerat en kombination av kvalitativ samt kvantitativ metod på min studie. Den teoretiska delen grundar sig på Teun A. van Dijks teori ”New Racism” från ”Ethnic minorities in the media” (2000) och Richard Dyers bok ”White: Essays on Race and Culture (1997) har använts som grund för studien av etnicitet och vitheten som norm i media. Rosalind Gills ”Gender and the media” samt Gunilla Jarlbros ”Medier, genus och makt” har givit underlag för att studera hur kön, genus och den manliga normen behandlas och framställs i media. Resultatet av den kvantitativa översikten visade att rasifierade är underrepresenterade bland författarna i DN:s kulturbilaga. Representationen av kvinnor och män var dock relativt jämställd. De kvalitativa analyserna visade att de flesta diskurser kring vithet, rasifiering, manligt och kvinnligt synliggjordes och upprätthölls i intervjuerna.
2
Eriksson, Jannike, and Malin Mikaelsson. "Jämställdhet i gymnasieskolan : Utifrån gymnasielärares uppfattningar." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-21656.
Full textAbstract:
Jämställdhet är ett mål som eftersträvas i både gymnasieskolan och samhället i stort. Tidigare forskning har studerat jämställdhet i gymnasieskolan, könsskillnaderna i klassrummet och lärares interaktion med eleverna i förhållande till genus/kön och jämställdhet. Dock saknas det en större förståelse för hur just gymnasielärare uppfattar detta ämne. Därför är syftet med denna undersökning inom ramen för så kallade gymnasiegemensamma ämnen beskriva hur lärarna upplever jämställdhet i relation till eleverna. För att kunna besvara syftet har en teoretisk ram använts som visar på hur man kan arbeta jämställt. Studien har en fenomenologisk ansats och metod där man vill se hur en företeelse subjektivt upplevs och i detta fall hur lärare upplever fenomenet jämställdhet i förhållande till sina elever. För att få kunskap om lärarnas uppfattningar användes halvstrukturerade intervjuer och totalt sex respondenter deltog i undersökningen. I resultatet framgår det bland annat att lärarna vill behandla alla lika och att de har en hel del kunskap om könsskillnader i skolan. Det mesta överensstämmer med tidigare forskning men den här undersökningen visar även på att gymnasieämnet och intresset har en avgörande del i hur de faktiskt förhåller sig till jämställdhet i sitt arbete med eleverna.Godkännandedatum: 2013-06-07
3
Tuomainen, Tanja, and Emilia Olsson. "Genus - ett dilemma i vägledning." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28918.
Full textAbstract:
Studie- och yrkesvägledaren står inför ett dilemma när det kommer till att vägleda elever på ett sådant sätt att deras studie- och yrkesval inte begränsas av kön, samtidigt som de enligt Sveriges vägledarförenings (2007) etiska riktlinjer skall förhålla sig till neutralitet och objektivitet. Hur förstår vägledare den könsuppdelade arbetsmarknaden och hur ser de egentligen på sitt ansvar att vägleda utifrån ett genusperspektiv? På vilket sätt upplever vägledarna att genus kommer till uttryck i vägledningssamtal och hur agerar de för att inte reproducera kön? Detta är en kvalitativ studie i form av intervjuer med sju examinerade studie- och yrkesvägledare runt om i Skåne som tar sin utgångspunkt i Linda Gottfredsons teori om begränsningar och kompromisser och Yvonne Hirdmans teori om genussystemet. Studien visar på att studie- och yrkesvägledare har förståelse för att den könsuppdelade arbetsmarknaden medför konsekvenser men att vägledarna i stor utsträckning finner det obekvämt att vägleda utifrån ett genusperspektiv. Ett tydligt mönster vi ser är att vägledare skjuter ifrån sig ansvaret att elevers val inte ska begränsas utefter deras kön, och säger att det är för sent att ta tag i problemet.
4
Chatfield, Memme. "Det ska böjas i tid det som krokigt skall bli – Om reproduktion av kön på bibliotek." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för ABM, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-167080.
Full textAbstract:
This Master's Thesis studies the attitude that library employees have regarding a sex and gender-neutral treatment of their clients. The analysis is based upon replies to a questionnaire which was submitted though channels directed at library employees, like BIBLIST and BiblFeed. The respondent’s replies contained a number of welldeveloped comments making the resultant analysis both quantitative and qualitative in nature. In performing the analysis a theoretical framework combining Hirdman’s gender system with symbolic interactionism has been used together with literature about gender roles. The questionnaire showed that gender neutrality is a complex concept that can be interpreted in many different ways and is therefore easily misunderstood. It is obvious that sex is an important category when respondents are dealing with their clients, but also that sex and gender are problematic concepts which respondents find difficult to know exactly how to relate to. A lot of the respondents see a need to address gender issues, but a lot of them also state that gender is a biological concept and therefore impossible or unnecessary to have to relate to. In general, in the replies to the questionnaire availability tops the list over important questions to be addressed in the library while sex and gender have very low priority. My belief is that gender norms are possible to change and that sex and gender issues should be prioritized by virtue of being recognised as an availability issue. It is everybody’s individual fundamental values that together form society’s common fundamental values. If we all put on our gender glasses and are prepared to alter how we treat one another we can, eventually, make sex and gender less important categories and begin to see our clients as individuals.
5
Ospino, Munter Isabel. "Den reproduktiva heterosexualitetens maskulina man och feminina kvinna : En queerteoretisk normstudie av fyra biologi-/naturkunskapsläroböcker producerade 1957-2008 för grundskolans år (3) 4-6." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-8992.
Full textAbstract:
Though still well used in Swedish schools, textbooks are no longer under any governmental control or inspection. It is now responsibilities of the teacher, thus, knowledge is considered crucial. Therefore, the aim of this study was firstly to investigate if and how four biology/natural science textbooks, produced 1957-2008 for primary school years (3) 4-6, expressed any sex, gender and/or sexuality norms. Moreover, due to thoughts of queer theoretic Judith Butler, the study also investigated if and how these three norms interacted. By examining what the textbooks mediated, the purpose was finally to find out if and how the norms differed or not. Furthermore, the theoretical perspective was queer theoretic; the adopted method for analyzing the textbooks; critical discourse analysis – both linked by understanding norms as discursive constructions of language. The results showed that sex, gender and sexuality norms were present; sex and gender norms were expressed by the separation of male and female as genuinely different. Sex norms did not change; gender norms altered only somewhat. By then often portraying male sex with both dynamic qualities and an active sexuality, the conclusion was that sex, gender and sexuality norms were linked in the textbooks. Sexuality norms were mostly expressed by a heteronormative exclusion of everything but the twosome, reproductive heterosexuality. In summary, this normative heterosexuality also was interpreted to be entwined with sex and gender; the division of male and female, hence to its basic foundation – the attraction of opposites.
6
Birgander, Per. "Skapandet av kön i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34711.
Full text
7
Magnusson, Jessica. "Reproduktion av könsnormer i förskolans barnböcker." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-69522.
Full textAbstract:
Studiens syfte är att undersöka reproduktionen av genus i barnböcker utifrån hur bilderböckers karaktärer framställs i text och bild samt vilka konsekvenser detta kan få i förskolans arbete med att bryta stereotypa könsmönster och roller. Tre av barnens favoritböcker valdes ut för studien från en tre- till fyraårsavdelning. Genom en bild- och textanalys har en tolkning gjorts utifrån ett teoretiskt ramverk med stereotypiskt kvinnliga respektive manliga egenskaper, attribut och aktiviteter. I resultatet framkommer att alla tre analyserade böcker reproducerar en stereotyp bild av genus men med en möjlighet till flera fria tolkningar av både text och bild.
8
Arifaj, Aurela. "En undersökning av representationer av kön och genus i samhällsorienterade läromedel." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28781.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie har varit att undersöka hur genus representeras i två stycken vanligt använda SO–läromedel avsedda för elever i årskurs F-3. Syftet har också varit att undersöka om det har skett förändringar på hur nya SO-läromedel framställer kön och genus vilket har diskuteras i relation till den tidigare forskning som gjorts. De frågeställningar som ligger till grund för denna studie är: ”Hur framställs kön genus i text och bild?” och ”Vilka förändringar gällande kön och genus går att se i SO-läromedel som har utgivits i samband med den nya läroplanen?”Forskning har visat på att olika typer av läromedel kan ge och skapa föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt. Som blivande lärare med fördjupning i de samhällsorienterade ämnena, där genus och jämställdhet främst skall behandlas, fann jag det därför ytterst viktigt att analysera SO–läromedel ur ett genusperspektiv.En kvalitativ text- och bildanalys har använts som metod för att kunna analysera de två läromedlen. De teorier som har använts har sin utgångspunkt i Yvonne Hirdmans (2001) genusteori som menar att det finns en isärhållning och hierarki mellan män och kvinnor. Fanny Ambjörnsson (2006) och Don Kulick (2005) har gjort en tolkning av queerteori. Utifrån denna teori kunde jag studera om läromedlen genomsyras av en heteronormativitet. Min analys visar på att det skett en positiv utveckling gällande hur genus framställs i läromedel. I de läromedel som har analyserats råder det dock fortfarande en viss genusordning. Denna genusordning visar på att mannen ses som människa medan kvinnan är underordnad. Min analys visar också att läromedlen genomsyras av en heteronormativitet och att det heterosexuella är normen. Andra sexualiteter får en mycket liten plats eller osynliggörs helt.
9
Alukíc, Kanita, and Belma Causevíc. "Våga prata genus Socionomstudenters erfarenheter av kön och genus på utbildningen och socialtjänsten." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-68270.
Full textAbstract:
Denna studie syftar till att undersöka vilka förutsättningar socionomutbildningen ger studenter att utveckla ett kritiskt perspektiv på kön och genus. Detta görs genom att undersöka socionomstudenternas upplevelser av kön och genus på utbildningen men även på socialtjänsten. För att uppnå syftet med studien har två fokusgruppsintervjuer genomförts med socionomstudenter som har eller har haft verksamhetsförlagd utbildning på socialtjänsten samt en enskild intervju med läraren med ansvar för kursutvecklingsfrågor inom socionomprogrammet. Det har även inhämtats empiri i form av kursplaner, kursutvärderingar samt en självvärdering av socionomprogrammet för Universitetskanslersämbetet (UKÄ). Av studiens resultat framgår det att de intervjuade studenterna anser att genusperspektivet berörs till viss del, men att de önskar mer kunskap kring kön och genus i syfte att känna sig mer trygga inför deras framtida arbete. Samtidigt menar både de intervjuade studenterna och läraren att socionomutbildningen är en generalistutbildning. Kunskapsnivån samt omfattning av genus kan däremot påverkas av studenternas egna erfarenheter och intresse av ämnet. Något som visat sig vara av betydelse är vikten av reflektion och att det är ett verktyg som skapar och utvecklar kunskaper. Detta urskiljs i både studenternas utsagor om deras kunskaper samt det faktum att socionomprogrammet ständigt arbetar med för att utveckla programmet inom områden som exempelvis genus. Det vill säga att reflektion och diskussion är ett sätt att få nya eller fördjupade kunskaper om genus, och därmed bör alla våga prata om genus.
10
Olsson, Maria. "Spelar tonsättarens kön någon roll? : En undersökning om huruvida tonsättarens kön påverkar lyssnarens bedömning av ett musikstycke." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-12374.
Full textAbstract:
Kvinnliga tonsättare är underrepresenterade i både musikbranschen som helhet och inom dataspelsbranschen. Genom skapandet av två olika men snarlika musikstycken undersöktes huruvida en person bedömde ett stycke annorlunda när denne visste vilket kön kompositören hade, jämfört med en person som inte hade kännedom om detta. De två kompositionerna tilldelades varsitt fiktivt namn respresenterande tonsättaren till stycket. En testgrupp fick sedan göra en enkät och svara på frågan vilket stycke de tyckte passade bäst till ett valt filmklipp av en spelsekvens. En andra testgrupp fick göra samma sak, men i denna grupp utesluts informationen som kompositörernas namn och kön. Svaren jämfördes sedan för att se om den testgrupp som vetat om tonsättarna namn och kön svarat annorlunda än den som inte fått denna information.