Academic literature on the topic 'Resemotiv'

<p>Platser utvecklas, nya destinationer upptäcks ständigt. Människor finner varje år nya resmål att besöka av olika orsaker. Turismen är en viktig inkomstkälla för många länder och under 2008 fanns det 922 miljoner internationella turister. Turismen är den största och snabbast växande ekonomiska sektorn i världen. China Outbound Tourism Development påstår att världen kan räkna med upp till 54 miljoner kineser under detta år, 2010. Det uppskattas att cirka 6,68 miljarder dollar kommer spenderas under resorna. </p><p>Författarna av denna uppsats har utfört en studie av kinesiska turisters motiv och resebeslut till att resa till Sverige.  Syftet med uppsatsen var att ta reda på varför kineser väljer att resa till just Sverige, och vad det är som lockar de till att välja ett land, långt ifrån Kina.</p><p>Uppsatsen utgick från kvalitativa intervjuer och intervjuerna utfördes genom semistrukturerade frågor. Intervjuerna utfördes på kinesiska, som sedan översattes till svenska av författarna. För att få svar på intervjufrågorna valde uppsatsförfattarna att utföra intervjuer med kinesiska turister på olika attraktiva platser i Stockholm. Dessa var bland annat Stadshuset, Gamla Stan och Vasamuseet. </p><p>I empirin kommer läsarna att kunna läsa om bland annat vad respondenterna ansåg om Sverige och vad deras reseanledningar var, samt ifall de har planer på att återbesöka Sverige. Utifrån analyserna som har gjorts kan författarna konstatera att det är viktigt att ständigt vara uppdaterad om vad som eftertraktas på marknaden. Det är även viktigt att erbjuda det som önskas för att kunna bli en önskad destination att besöka. Resultatet av studien ledde till flera slutsatser. Utifrån intervjuerna och dess svar kunde författarna skapa ett mönster, vilket skapar en förståelse för varför besökare väljer att komma till Sverige. Dessutom fick författarna en inblick i om hur de kinesiska turisternas uppfattningar skiljer sig innan resans start och under resans gång. Nyckeln ligger i att veta vad besökaren är ute efter, vad som får denne att vilja besöka just en specifik plats och förhoppningsvis sedan göra ett återbesök till destinationen.</p><br><p>Places are developing, new destinations are constantly discovered. People find each year, new destinations to visit for different reasons. Tourism is an important source of income for many countries and during 2008 there were 922 million tourists. Tourism is the biggest and fastest growing economic sector in the world. China Outbound Tourism Development claims that the world can count on up to 54 million Chinese tourists who travel during this year, 2010. It is estimated that approximately 6, 68 billion dollars will be spent during the travels. </p><p>The authors of this thesis have conducted a study of Chinese tourists' travel motives and decisions to travel to Sweden. The mission was to find out why Chinese choose to travel to Sweden, and what it is that attracts those to choose a country far away from China. The thesis was based on qualitative interviews, and the interviews were carried out by semi-structured questions. The interviews were conducted in Chinese, which then was translated into Swedish by the authors. In order to receive a response the authors of the essay chose to conduct interviews with Chinese tourists at various attractive places in Stockholm, including the City Hall, Old Town, and the Vasa Museum. </p><p>The readers will in the empirical part be able to read about what respondents felt about Sweden and what their reason was for travel, and if they have plans to visit Sweden again. Based on the analysis that is done, the authors’ note that it is important to be constantly updated about what is in demand at the market.  It is also very important to offer what is desired in order to become a preferred destination to visit. The results of the study led to several conclusions. From the interviews and the responses the authors could create a pattern, creating an understanding of why visitors choose to come to Sweden, how their perceptions differ before starting the journey and after the voyage. The key is to know what visitors are looking for, and what they may want to visit at a specific location, and then hopefully do a return visit to the destination.</p>

Purpose: My purpose of this study was to examine the factors that motivate Swedes to travel to Egypt and Thailand. To answer the question, I have used two questions. What are the factors that motivate Swedes to travel to Egypt and Thailand? What is the motive for Swedes choose to travel to destinations such as Egypt and Thailand? Method: The method I am using  is the qualitative method. The qualitative method has been processed through interviews of Swedish travelers, the Swedish travel agencies as well as Egypt and Thailand tourist agencies specializing in trips to Egypt and Thailand via phone and e-mail. Theory: The theory I am using are motivators and push-pull factors in achieving an understanding of the factors that influence choice for Swedes to travel to destinations such as Egypt and Thailand. Empiricism: The goal was to get a much more qualitative data from the response from the Swedish travel agencies, Egypt and Thailand tourist agency and Swedish travelers who have traveled to both of these destinations. Result: What I have come up with in my study is that the factors that motivate Swedish travelers to travel to Egypt and Thailand, is the warm climate, sun and sea, culture, variety, the cheap price situation and that there are activities for different age groups. This has led to the heat in both Egypt and Thailand has attracted Swedish travelers to travel to both destinations. The reason for this is due to the bad weather here in Sweden which includes the winter and snow.<br>Syftet: Mitt syfte med uppsatsen har varit att undersöka vilka faktorer som motiverar svenskar att resa till Egypten och Thailand. För att besvara syftet har jag använt mig av två frågeställningar. Vilka är de faktorer som motiverar svenskar att resa till Egypten och Thailand? Vad är motivet till att svenskar väljer att resa till destinationer som Egypten och Thailand? Metod: Den metod jag har använt mig av är den kvalitativa metoden. Den kvalitativa metoden har bearbetats genom intervjuer av svenska resenärer, de svenska resebyråerna samt Egypten och Thailand turistbyråer som specialiserar sig på resor till Egypten och Thailand, via telefon och e-post. Teori: Den teori jag har använt mig av är motivationsfaktorer och push- pull faktorer för att uppnå en förståelse för vilka faktorer som påverkar valet för svenskar att resa till destinationer som Egypten och Thailand. Empiri: Målet var att få en mycket mer kvalitativ data från responsen från de svenska resebyråerna, Egypten och Thailand turistbyråer och svenska resenärer som har rest till båda dessa destinationer. Resultat: Det jag har kommit fram till i min studie är att de faktorer som motiverar svenska resenärer att resa till Egypten och Thailand är: det varma klimatet, sol och bad, kultur, dess variation, det billiga prisläget och för att det finns aktiviteter för olika åldersgrupper. Detta har lett till att värmen i både Egypten och Thailand har lockat svenska resenärer att resa till båda dessa destinationer. Anledningen till detta beror på det dåliga vädret här i Sverige som bland annat består av vinter och snö.

Syftet med vår studie är att utifrån resemotivet image studera på vilka sätt image och dess indelningarutgör faktorer när turisterna väljer destination att besöka. Med ‘dess indelningar’ syftar vi till att undersöka kognitiv och affektiv image har en betydande roll för människor bosatta i Sverige när de väljer att semestra i landet. Vidare har vi även för avsikt att studera och besvara om det finns likheter och/eller skillnader mellan olika demografiska grupper där kön och ålder ligger i fokus.  Vi har grundat studien i fyra olika teman: Image, WOM/eWOM (Word of mouth/electronic Word of Mouth), Staycation och Resemotiv. Dessa teman är även de som utgör vår studies teoretiska ramverk. I denna studie har vi använt oss av en kvantitativ metod där vi valt att nyttja oss av en enkätstudie för att samla in data och studiens vetenskapsteoretiska förhållningssätt är socialkonstruktionism. Utifrån vårt syfte och frågeställningar har vi sedan valt att strukturera upp frågorna i enkätverktyget Survey &amp; report och därefter har vår insamlade data analyserats med hjälp av verktyget SPSS för att nå fram till studiens resultat. Vårt resultat påvisar att image som resemotiv har en betydande roll när människor väljer semesterdestination inom Sverige. Däremot syns det att image som eget begrepp inte är välkänt bland våra respondenter när de får resonera kring sitt eget resemotiv. Vi diskuterar detta närmre i vårt analyskapitel vilket sedan övergår till att presentera våra slutsatser och förslag på framtida forskning.<br>The purpose of our study is to, based on the travel motive image, study in which ways image and its division constitute factors when tourists choose a destination to visit in Sweden. With ‘its division’, we aim to investigate whether cognitive and affective image has a significant role for people living in Sweden when they choose a vacation in the country. Furthermore, we also intend to study and answer whether there are similarities and/or differences between different demographic groups where gender and age are in focus. We have based the study on four different themes: Image, WOM/eWOM (Word of Mouth/electronic Word of Mouth), Staycation and Travel motives. These themes are also those that constitute the theoretical framework of our study. In this study, we have used a quantitative method in which we have chosen to use a questionnaire study to collect data and the study's scientific theoretical approach is social constructionism. Based on our purpose and questions, we have then chosen to structure the questions in the survey tool Survey &amp; report and then our collected data has been analyzed with the help of the tool SPSS to reach the study results. Our results show that image as a travel motive plays a significant role when people choose a holiday destination within Sweden. On the other hand, it seems that image as its own concept is not so well known among our respondents when they can reason about their own travel motive. We discuss this in more detail in our analysis chapter, which then moves on to present our results and proposals for future research.

Tourism is a giant industry that has a great influence on among other things economic and social well-being of many countries and the whole world. Travel motivation can be considered as one of the basis of the whole tourism industry. There are a lot of factors that influence this motivation and stereotypes are part of these factors. Therefore, it is important to study this subject, increased knowledge in the field of travel motivation and stereotyping can maximize all the positive effects that tourism industry has on the world, for example strengthen the economy and improve social relationships between countries. It can also help minimize all the negative effects like othering and negative stereotyping. The aim of this study is to analyze what stereotypical views Swedes have about Russia and, from there, analyze the impact they have on Swedish travel motives to Russia. This will be examined through literature study and an interview with a Swedish travel agency employee that have worked with trips to Russia for several decades. The results indicate that Swedish stereotypical views of Russia are predominately negative and have adverse impact on Swedes’ willingness to travel to Russia. Culture nevertheless plays a big role in image of the country and is the main attraction for tourists who choose to travel to Russia.

Uppsatsen syftar till att undersöka svenska ungdomars motiv till att emigrera till andra länder i världen, där resesyftet inte är arbete, studie eller relation - relaterat. För att skapa en grund till undersökningen så har sekundär data i form av en rapport från SOM-institutet vid Göteborg Universitet analyserats, där statistik och fakta på svensk emigration under de senaste decennierna presenteras. Med detta som bakgrund har vi sedan gjort en kvalitativ undersökning genom semistrukturerade intervjuer med fem olika respondenter som alla har spenderat en tid utomlands utan att ha rest med arbete, studier eller en relation som motiv. Det vi menade att ta reda på genom att intervjua respondenterna var kortfattat deras motiv till emigration, med frågor som om hur idén uppstod, vilka andra drivkrafter fanns samt vilka mål och förväntningar respondenterna hade och om dessa uppfylldes. Det vi har fått fram har sedan ställts mot teorier på bland annat resemotiv, emigration, mobilitet samt den resandens identitet. Resultatet vi fick fram från den sekundära datan visade att Sverige likt resten av världen är på väg in i en emigrations-era och att vi likt många andra nordiska länder har en stigande siffra vad det gäller emigration, och att denna siffra till stor del består av unga personer. Det vi fick fram genom våra semistrukturerade intervjuer var att det till stor del handlar om självförverkligande för ungdomar som emigrerar, de vill uppleva, träffa nytt folk och sätta sig in i nya situationer för att lära känna sig själva och hitta nya identiteter. Att göra detta i ett nytt land passar bra då nya både väntade och oväntade situationer och utmaningar uppstår som leder till att gränser testas och att man som emigrant sätts inför prövningar man inte varit med om förut, vilket leder till självförverkligande och identitetsfinnande.

En hållbar turismutveckling är ett ämne som länge har diskuterats inom forskningen. Ekoturism är en av de alternativa formerna av turism som har studerats som en möjlighet till en framtida hållbar turism. Men frågan är om ekoturism verkligen kan vara hållbar om dess turister inte är djupt engagerade i miljöfrågorna.   Studien som har en deduktiv ansats kommer att behandla ekoturister och deras sätt att agera utifrån deras motiv och värderingar kring den ekologiska hållbarhetaspekten. Genom en enkätundersökning har en population av svenska ekoturister fått besvara frågor som berör deras värderingar och motiv kring hållbarhet på resan. Utifrån de resultat som den empiriska undersökningen gav fick vi en bild av både mer och mindre ekologiskt hållbara tendenser bland respondenterna. Tendenserna är situationsberoende vilket innebär att samma ekoturist, beroende på situation, kan agera mer eller mindre hållbart.

Resandet har blivit en självklarhet i det moderna samhället där mötet med nya kulturer och människor är viktiga beståndsdelar. I och med detta har backpackerresor blivit ett vanligt förekommande fenomen där människor väljer att resa under längre tid till platser längre bort. Studien hoppas kunna bidra till turismforskningen genom att skapa en större förståelse över resemotiv vilket kan förutspå framtidens behov inom backpackerresandet. Studien syftar till att undersöka resemotiv till en backpackerresa och om nya kulturmöten bidrar till identitetsskapande hos individen. Nyckelorden som genomsyrar studien är resemotiv, identitet och kulturmöten. Studien använder ett kvalitativt tillvägagångssätt som består av åtta intervjuer med respondenter mellan åldrarna 20-30 år som har backpackat i Sydostasien och Australien. Intervjuerna transkriberades och bearbetades för att kunna analyseras tillsammans med de valda teorierna. Uppsatsens resultat stöds av teorier inom det aktuella forskningsområdet, där Abraham Maslows behovshierarki har hjälp till att styrka resemotiv. Erving Goffman, George Herbert Mead, Anthony Giddens och Émile Durkheims teorier har används för att förstå hur en identitet skapas. Edward Hall och Gert Jan Hofstede, Paul Pedersen &amp; Geert Hofstede har används för att styrka kulturmötens betydelse i en individs utveckling. Resultatet i studien visar att motivet till en backpackerresa ligger i känslan av frihet och kravlöshet. Respondenterna har blivit stärkta av den aktuella backpackerresan men en identitetsförvirring kunde tydas efter resan. Identitetsförvirringen bestod i att respondenternas världsbild vidgats och att intrycken medförde en tvetydig syn på framtiden.<br>Travel has become a matter of course in modern society, where the meeting with new cultures and people are important elements. Backpacking travels has become a common phenomenon in which people choose to travel longer to places further away. The study hopes to contribute to tourism research by creating a greater understanding of travel motives, which can predict future needs in the backpacking industry. The study aims to look into the motives of a backpacking trip and if cultural meetings contribute to a personal development for the individual. The keywords that permeates this study is travel motives, identity and cultural meetings. The study uses a qualitative approach which consists of eight interviews with respondents between the ages of 20-30 years old and who has been backpacking in Southeast Asia and Australia. The interviews were transcribed and processed to be analyzed together with the selected theories. Selected theories in the field of research have been produced to strengthen the results, where Abraham Maslow’s hierarchy of needs has helped to establish travel motives. Erving Goffman’s, George Herbert Mead’s, Anthony Giddens and Émile Durkheim's theories has been used to understand how identity is created. Edward Hall’s and Gert Jan Hofstede, Paul Pedersen &amp; Geert Hofstede’s theories has been used to prove the role of cultural impact in an individual's personal development. The results of the study show that the travel motives for a backpacking trip is the feeling of freedom and permissiveness. The respondents have been strengthened by the backpacking trip, but an identity confusion could be deciphered after the trip. The identity confusion where laying in an enlarged worldview and an ambiguous view of the future of the respondent.

Under de senaste decennierna har turismen i världen ökat kraftigt, inte minst i Sverige. Turistindustrin står inför många utmaningar och då konkurrensen ökar och avstånden krymper mellan olika länder och världsdelar är det viktigt att beakta de kulturella skillnader som finns och vad vi bör känna till om dessa skillnader när det gäller turism. Kunskapen om dessa skillnader kan vara avgörande vid marknadsföring och inrättandet av nya resmål. Turister från Mellanöstern är sällsynta i Sverige och vi vill med denna uppsats ta reda på om dessa kulturella och religiösa skillnader kan vara hinder för turism från dessa länder samt andra motiv hos dessa medborgares när de reser, samt om det finns eventuella andra motiv dom kan vara orsaken till den dåliga besöksstatistiken i Sverige. Mellan länderna i Mellanöstern finns det stora ekonomiska skillnader och denna studie har därför fokuserats på de potentiella turister som kan finnas i Gulf Cooperation Council-länderna (GCC), där uppsatsen vidare avgränsats till Dubai som ingår i Förenade Arabemiraten ”United Arab Emirates, UAE” och till Qatar. Sverige anses vara ett land som turister från UAE och Qatar borde vilja besöka, då vi har ett motsatsförhållande i klimatet, med en behaglig sommartemperatur och gröna landskap sommartid. Trots detta är antalet turister från dessa länder lågt och det borde finnas möjligheter att öka antalet turister till Sverige. Denna bakgrund har lett uppsatsens författare till problemformuleringen: vilka motiv resenärer har när de skall resa, då de potentiella turisternas ekonomi, lagar och kulturella värderingar som råder i UAE och Qatar skiljer sig väsentligt från samhället i Sverige? Med utgångspunkt i motiv- och kulturteorier är uppsatsens övergripande syfte att undersöka turisters resemotiv från UAE och Qatar, samt att belysa några kulturella faktorer som kan påverka dessa turisters val av destination. – Vad motiverar turister från UAE och Qatar, när de bokar sina resor till en destination? – Vilka skillnader finns det i de olika kulturerna mellan UAE, Qatar och Sverige som kan övervinnas och möjliggöra ett större utbyte av turister? – Vilken lärdom kan Sveriges turistnäring dra från detta? Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ- och kvantitativ metod. Den kvalitativa datainsamlingen har skett med hjälp av personliga intervjuer med medborgare från UAE och Qatar, samt intervjuer med lokala aktörer och aktörer från Sverige. Den kvantitativa datainsamlingen består av enkäter som delats ut till medborgare i UAE och Qatar. För att stärka uppsatsens primärdata har sekundärdata i form av hemsidor, litteratur och vetenskapliga artiklar använts. Slutsatserna av studien är: både motivation och kultur har stor påverkan på turisters val av resmål. Kunskap/okunskap om resmålet när det gäller kultur, religion och en mängd olika krav som kommer ur detta är viktiga att beakta för att lyckas locka turister från dessa länder.

I den här uppsatsen görs en studie över svenskarnas resemotiv till Mallorca. Studien utgörs av tre studieområden. Den första behandlar hur resemotiven ser ut idag, den andra ser till hur utvecklingen av resemotiv sett ut från 1960-talet och den sista fokuserar på researrangörernas syn på sina kunder och deras resemotiv till Mallorca. Uppsatsen utgörs av en kvalitativ del samt en kvantitativ del då insamlandet av empirisk data har gjorts. Den primära delen i undersökningen utgörs av den kvantitativa insamlingsmetoden. Det gjordes en enkätundersökning där 91 respondenter deltog och besvarade frågor om sina resemotiv. Den kvalitativa delen består av intervjuer som har gjorts med två researrangörer och en resebyrå som fick svara på frågor om vilka deras kunder är, deras resemotiv, hur utvecklingen sett ut över en 50-årsperiod och vilka trender man kan se inom charterturismen. Teorierna som är använda i uppsatsen utgår ifrån två olika teorifamiljer, den ena familjen handlar om teorier knutna till begreppet resemotiv och den andra om teorier knutna till begreppet resepersonligheter. Resultatet presenteras i form av diagram och text där en sammanställning av svar från intervjuer och enkätundersökning har gjorts. I resultatet syns bland annat vilka resemotiv resenärerna har nu och hur det sett ut sen 1960-talet. Därefter kommer analysdelen där teori och empiri kopplas samman och sambandet dem emellan analyseras för att förstå varför resultatet blev som det blev. I slutsatsen presenteras de resultat som uppkommit under denna undersökning. Den främsta slutsatsen är att det varma klimatet är det primära resemotivet och har varit det över hela perioden.<br>This thesis is a study of Swedes' travel motives to Majorca. The thesis consists of three areas of study. The first area deals with the travel motives today, the other area looks at the development of the travel motives since the 1960s and the last area focuses on the travel agent's view of their customers and their travel motives to Majorca. The essay consists of a qualitative part and a quantitative part of the empirical data. The primary component in the study consists of the quantitative collection method. It consists of a survey in which 91 respondents participated and answered questions about their travel motives to Majorca. The qualitative part consists of interviews made with two tour operators and one travel agent who answered questions about which their customers are, what their travel motives are, developments of the motives during a 50 years period and which trends can be seen in the charter tourism industry. The theories that are used in the paper are based on two different theory families; one family is about theories related to the concept of travel motives and the other dealing with the theories linked to studies of travel personalities. The results are presented in the essay in form of graphics and text that concludes responses from interviews and questionnaires. The result shows the travel motives now and the motives since the 1960s. Next up is the analysis section where we connect theories and empirical findings and find connections between them to understand why the result ended up like it did. In the conclusion, we describe what we come up with in this whole investigation. The main conclusion is that the warm climate is the primary travel motive and has been throughout the whole period.

Kinas ekonomi blir allt starkare och i takt med det förbättras också den kinesiska levnadsstandarden. Förbättringarna innebär att fler kineser har råd att resa utomlands och antalet kinesiska turister som reser utomlands ökar för varje år. 2003 var Kina den fjärde största nationen i världen för utrikesresor. World Tourism Organisation uppskattar att år 2020 kommer 100 miljoner kineser att resa utomlands. Sverige är än så länge en liten destination för kineser men det finns ett ökat intresse för de skandinaviska länderna. Syftet med denna studie är att undersöka vad som lockar kineser till Sverige. Genom kontakt med kineser som har varit i Sverige, kineser som ännu inte har varit i Sverige samt företag som arbetar mot den kinesiska marknaden har en bild över vad som lockar kineser till Sverige växt fram. Studiens resultat utgör åtta större huvudkategorier om vad som lockar kineser till Sverige. Motiv till kinesiskt resande, karaktärsdrag för kinesiskt resande, det skandinaviska paketet, den svenska naturen, det svenska folket, shopping, kunskapsresor och bilden av Sverige är de delar som analyseras i uppsatsen. De åtta bärande beståndsdelarna ger läsaren en inblick i vad som attraherar kineser till Sverige och hur Sverige erbjuds till kinesiska turister.