Academic literature on the topic 'Resursbaserad ekonomi'

Titel:                                   Resursbaserad teori - Ett strategiskt verktyg för finansiell framgång? Författare:                         Ludwig Jonsson och Jens Karlsson Handledare:                      Jörgen Dahlgren och Jan Lindvall     Inledning:                          Strategiska beslut inom ett företag tillhör de absolut viktigaste besluten. Omvärldens karaktär används traditionellt som utgångspunkt inom ekonomisk teori vad gäller utformning av strategier och därigenom förklarande av god finansiell prestation. Utifrån detta är det intressant att utreda huruvida ett alternativt perspektiv, i form av resursbaserad teori, kan tänkas förklara ett företags finansiella framgång. Syfte:                                  Syftet med studien är att undersöka huruvida resursbaserad teori, i större utsträckning än ett ”outside-in”-perspektiv, kan förklara ett företags finansiella prestation. Metod:                               I studien har en kvalitativ metod och fallstudie använts. Det empiriska materialet grundas på datainsamling genom semi-strukturerade intervjuer med respondenter från fallföretaget Haglöfs och företagets återförsäljare. Resultat:                            Resursbaserad teori kan användas för att förklara ett enskilt företags konkurrenskraft och goda finansiella prestation. Vidare kan teorin bidra med ytterligare information om fallföretaget Haglöfs framgång, satt i relation till det traditionella ”outside-in”-perspektivet. Nyckelord:                         Resursbaserad teori, ”outside-in”-perspektiv konkurrensfördelar, resurser och capabilities

Uppsatsen har studerat två svenska företag som etablerat sin produktion i Östeuropa men

sedan valt att avveckla sin etablerade produktion. Uppsatsen är skriven utifrån en

resursbaserad syn där företaget ses som en samling resurser med syfte att skapa värde till

företaget. Det är företagets uppgift att förvalta sina resurser för att maximera den potentiella

vinsten. Inom ramen för teorin presenteras en modell, ”Kritiska faktorer vid

utlandsetableringar”, som kan vara till hjälp för att identifiera orsaker och problem vid

utlandsetableringar av produktion. Den teoretiska modellen är indelad i tre grenar med orsaker

till ett misslyckande vid utlandsetablering, förflyttning av resurser, nya länder och expansion.

Den empiriska delen innefattar som tidigare nämnts två företag, Sanmina-SCI Enclosure

Systems som är en EMS tillverkare och Svedbergs som säljer kompletta badrumslösningar.

Företagen har båda varit aktiva i Östeuropa men valt att avvecklat sin produktion i området.

Analysen pekar på att det troligen finns fler orsaker till detta än vad företagen själva tror och

kan se. Kulturen är en faktor som underskattas av båda företagen.

Numera fokuserar inte elitfotbollsklubbar enbart på den sportsliga prestationen, utan lägger även stor vikt på den ekonomiska utvecklingen. Det har i flertalet internationella ligor visat sig finnas ett samband mellan klubbarnas ekonomi och deras sportsliga framgång. För fotbollsklubbar som håller på med elitverksamhet finns det dessutom ekonomiska krav som måste uppfyllas. En viktig aspekt att ta hänsyn till är att den svenska fotbollen har andra specifika förutsättningar och regler att förhålla sig till gentemot utländska ligor.Syftet med studien är att utreda om ett antal ekonomiska nyckeltal kan förklara ett fotbollslags sportsliga framgång. Det kommer även att diskuteras och förklaras vilka resurser och nyckeltal som tenderar att ha betydelse för en varaktig sportslig framgång utifrån en resursbaserad teori.I studien har ett systematiskt urval genomförts, vilket har medfört att studien undersökt de lag som hållit sig kvar i Allsvenskan under perioden 2014–2018. Det har resulterat i 45 observationer, med data hämtad från föreningarnas årsredovisningar. Studien har undersökt klubbarnas resultat, tillgångar och lönekostnad för att förstå om de var för sig har en påverkan på den sportsliga framgången. Studien visar ett samband mellan de undersökta klubbarnas tillgångar respektive lönekostnader och den sportsliga framgången. Lönekostnaden var det nyckeltal som visade tydligast samband. Resultatet kunde inte påvisa någon påtaglig korrelation. Det förs sedan en diskussion om vilka resurser och nyckeltal som varaktigt påverkar sportslig framgång utifrån en resursbaserad teori.
Nowadays, elite football clubs not only focus on sporting performance, but also place great emphasis on economic development. In most international leagues, it has been shown that there is a connection between the clubs' finances and their sporting success. For football clubs that are engaged in elite activities, there are also financial requirements that must be met. An important aspect to consider is that Swedish football has other specific conditions and rules to relate to versus foreign leagues.The purpose of this study is to investigate whether a number of financial key figures can explain a football team's sporting success. It will also be discussed and explained which resources and key figures tend to be important for sustained sporting success based on a resource-based theory.In the study, a systematic selection was carried out, which led to the study examining the teams that remained in Allsvenskan during the period 2014–2018. This has resulted in 45 observations, with data taken from the club’s annual reports. The study has examined the clubs' financial result, assets and salary costs to understand whether they individually have an impact on sporting success. The study shows a connection between the surveyed clubs' assets and salary costs and the sporting success. The wage cost was the key figure that showed the strongest connection. The result could not show any significant correlation. There is then a discussion about which resources and key figures having a sustained effect on sporting success based on the resource-based theory.

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur styrkan i småföretags sociala och professionella nätverk påverkar valet av finansiell bootsrapping, med företagarens ursprung som betingad faktor. Målet med studien är att introducera och ge en generell översikt över orsakssambandet mellan de berörda koncepten. En undersökning genomfördes bland småföretag i Sverige för att identifiera det sociala och professionella nätverkets påverkan på finansiell bootstraping. I undersökningen antogs företagarens ursprung ha en modererande roll. Dessutom ingick en rad kontrollvariabler för att undersöka deras effekt på orsakssambandet. Sålunda ger det en djupare insikt om vilka underliggande individuella och organisatoriska attribut som påverkar företagares val av finansiell bootstrapping. En utökad kunskap för fenomenet finansiell bootstrapping kan ses som ett konkurrenskraftigt hjälpmedel vid egenföretagande. Framförallt blir det påtagligt för småföretagare som stöter på hinder i anskaffningen av externt finansiellt kapital. Denna uppsats baserades på 136 frågeformulär som returneras från småföretagare som är etablerade på den svenska marknaden. Medan resultatet bekräftar vikten av finansiell bootstrapping för småföretag, identifieras ursprungsskillnader i användningen av olika finansiella bootstrappingmetoder. Dessutom identifieras variationer i invandrare och inföddas användning av sociala och professionella nätverk. Vidare upptäcker vi att styrkan i småföretags nätverk har en positiv påverkan på finansiell bootstrapping. Däremot när ursprung antas ha en modererande effekt ges blandade resultat. Sålunda indikerar resultatet på att det finns vissa likheter i invandrare och infödda företagares finansieringsbeteende