Academic literature on the topic 'Resursbaserad teori'

Titel:                                   Resursbaserad teori - Ett strategiskt verktyg för finansiell framgång? Författare:                         Ludwig Jonsson och Jens Karlsson Handledare:                      Jörgen Dahlgren och Jan Lindvall     Inledning:                          Strategiska beslut inom ett företag tillhör de absolut viktigaste besluten. Omvärldens karaktär används traditionellt som utgångspunkt inom ekonomisk teori vad gäller utformning av strategier och därigenom förklarande av god finansiell prestation. Utifrån detta är det intressant att utreda huruvida ett alternativt perspektiv, i form av resursbaserad teori, kan tänkas förklara ett företags finansiella framgång. Syfte:                                  Syftet med studien är att undersöka huruvida resursbaserad teori, i större utsträckning än ett ”outside-in”-perspektiv, kan förklara ett företags finansiella prestation. Metod:                               I studien har en kvalitativ metod och fallstudie använts. Det empiriska materialet grundas på datainsamling genom semi-strukturerade intervjuer med respondenter från fallföretaget Haglöfs och företagets återförsäljare. Resultat:                            Resursbaserad teori kan användas för att förklara ett enskilt företags konkurrenskraft och goda finansiella prestation. Vidare kan teorin bidra med ytterligare information om fallföretaget Haglöfs framgång, satt i relation till det traditionella ”outside-in”-perspektivet. Nyckelord:                         Resursbaserad teori, ”outside-in”-perspektiv konkurrensfördelar, resurser och capabilities

I dagsläget existerar ingen enhetlig definition av fenomenet "matturism" men i huvudsak innebär det att den primära reseanledningen för en turist är mat som finns på en speciell plats (läs Long, 2004, Richards, 2002, och Hall & Sharples, 2003, för att se varianter på allmänt brukade definitioner). I en genomgång av det utbud som researrangörer presenterar i sina kataloger eller på sina hemsidor blir det också tydligt att mat har kommit att bli allt vanligare som turistattraktion och som marknadsföringmaterial för researrangörer.  Både nationellt och internationellt kan det noteras hur länder, regioner och städer lägger kraft på att marknadsföra sig via mat. Enligt Quan & Wang (2004) beror det främst på att mat idag är att betrakta som en primär reseanledning bland turister. I Sverige lyftes ämnet "matturism" först år 2008 då regeringen skapade en vision vilken skulle resultera i fler jobb. Den kallades ”Sverige – det nya matlandet” och syftade till att kombinera den växande turismsektorn med råvaruproduktion och livsmedelsförädling på grund av att dessa näringar ansågs vara viktiga beståndsdelar i utvecklingen av landsbygden.  Idag är det möjligt att se avknoppningar av de satsningar som genomfördes på matturism på grund av visionen. Exempel som kan lyftas är satsningar som Try Swedish (Visit Sweden; Business Sweden, u.d.) och Västsverige (Turistrådet Västsverige, u.d.). Hallands län var ett av de områden i Sverige som tog avstamp i visionen och som därför på olika sätt att satsat på matturism, både via projektstöd i olika form och genom företagsstöd. Laholms kommun är ett av de områden som tagit del av de projekt- och företagsstöd som utdelats i Hallands län. Med utgångspunkt i det och med anledning av en förändring i kommunens offentliga struktur har det skapats ett starkare intresse i kommunen att satsa på matturism. Sedan några år tillbaka har kommunen därför testat att genomföra olika projekt men inte riktigt lyckats. Därför söker de nu kunskap om vad som krävs för att skapa en framgångsrik matdestination. Vad gäller forskningen knuten till detta är det svårt att finna fram allmängiltig kunskap kring utvecklingsfaktorer. Därför kommer fokus för denna uppsats vara de resurser och förmågor som krävs för att utveckla ett utbud samt att skapa förståelse för hur dessa påverkar en eventuell utveckling av matturism. Genom en granskning av tidigare forskning, inom ämnet matturism visar det sig finnas ett hål i forskningen om vilken betydelse utbudssidan har i utvecklingen av en matdestination. Det betyder att forskning angående en destinations resurser och förmågor, samt hur dessa kan påverka en utveckling av utbud och tjänster, är näst intill obefintlig och att det som finns är dåligt underbyggt. Därför är det av intresse att undersöka hur en utveckling av en matdestination kan se ut med utgångspunkt i ett resursbaserat perspektiv.

Abstrakt   Titel: Resurshantering i små aktiebolags redovisningsfunktion: Motiven bakom att använda externa eller interna resurser   Författare: Jannie Faming, Evelina Mårtensson och Emelie Sjöstrand   Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 15 högskolepoäng   Handledare: Anders Wrenne   Institution: Institutionen för Industriell ekonomi, Blekinge Tekniska Högskola     Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera de avgörande faktorerna som påverkar beslutet att outsourca redovisningstjänster, närmare bestämt den löpande bokföringen, sett ur företagsägarens perspektiv. Vi avser även att undersöka betydelsen av och motiven bakom dessa faktorer för att svara på om små företags löpande redovisning, ur företagsägarens perspektiv, lämpar sig för offshore outsourcing eller inte. Denna studie ämnar bidra med ökad förståelse av outsourcingbeslutet ur ett företagsägarperspektiv och lägger grund för vidare forskning kring beslutsstödsmodeller för outsourcing i samband med löpande bokföring.   Metod: För detta examensarbete har vi valt en kvalitativ undersökningsmetod med ett hermeneutiskt perspektiv. Till vår studie har vi samlat in data genom att göra besöksintervjuer med fem olika företagsägare.   Slutsats: Vår slutsats är att offshore outsourcing av den löpande bokföringen inte är ett lämpligt alternativ för småföretag sett ur företagsägarens perspektiv och dennes inställning resurshantering och påverkansfaktorer. Företagsägare i småföretag värderar olika kombinationer av faktorerna fokus på kärnverksamhet, kontakt och kontroll framför kostnad, som är den starkaste påverkansfaktorn för offshore outsourcing. Företagsägarna sätter även stor vikt vid påverkansfaktorn kunskap och att den externa aktören ska inneha professionella kunskaper inom redovisningsområdet. Även om en extern aktör i ett låglöneland skulle kunna erbjuda rätt kompetens saknar en sådan aktör den lokala kunskapen om företagets närmiljö, vilken företagsägare i småföretag efterfrågar. Vår slutsats är således att offshore outsourcing av småföretags löpande bokföring inte är lämpligt eftersom detta tillvägagångssätt inte lever upp till företagsägarnas värderingar av de olika faktorerna. Även detta tillvägagångssätt skulle bidra till minskade kostnader väger det inte upp avsaknaden av de andra faktorerna. Detta eftersom företagsägare i småföretag värderar fokus på kärnverksamhet, kontakt, kontroll och kunskap framför sänkta kostnader. Nyckelord: Outsourcing, Resursbaserad teori, Transaktionskostnadsteori, Småföretag, Löpande bokföring

Uppsatsen har studerat två svenska företag som etablerat sin produktion i Östeuropa men

sedan valt att avveckla sin etablerade produktion. Uppsatsen är skriven utifrån en

resursbaserad syn där företaget ses som en samling resurser med syfte att skapa värde till

företaget. Det är företagets uppgift att förvalta sina resurser för att maximera den potentiella

vinsten. Inom ramen för teorin presenteras en modell, ”Kritiska faktorer vid

utlandsetableringar”, som kan vara till hjälp för att identifiera orsaker och problem vid

utlandsetableringar av produktion. Den teoretiska modellen är indelad i tre grenar med orsaker

till ett misslyckande vid utlandsetablering, förflyttning av resurser, nya länder och expansion.

Den empiriska delen innefattar som tidigare nämnts två företag, Sanmina-SCI Enclosure

Systems som är en EMS tillverkare och Svedbergs som säljer kompletta badrumslösningar.

Företagen har båda varit aktiva i Östeuropa men valt att avvecklat sin produktion i området.

Analysen pekar på att det troligen finns fler orsaker till detta än vad företagen själva tror och

kan se. Kulturen är en faktor som underskattas av båda företagen.

De senaste åren har hållbart företagande blivit ett större fokus både bland företag och konsumenter. Med hållbart företagande innebär det att företag tar företagsansvar (CSR) genom att spara på egna resurser och minska sin negativa miljöpåverkan. Syftet med studien är att analysera om svenska börsnoterade företags CSR-arbete är ekonomiskt lönsamt på kort sikt. Att analysera CSR-arbetets påverkan på finansiell lönsamhet på kort sikt är av relevans eftersom tidigare studier studerat större marknader över längre tidsperioder. Studien analyserar ESG-betyg från år 2019 och finansiella siffror från år 2020 för 138 företag som finns listade på mid cap och large cap, OMX Stockholm. Detta för att se hur ESG-betyget från år 2019 påverkar den finansiella lönsamheten för år 2020. Resultatet visar att det finns en liten påverkan av CSR-arbete på svenska företags finansiella lönsamhet på kort sikt. Denna studie är genomförd under covid-19, vilket kan tänkas ha påverkat resultatet.

Numera fokuserar inte elitfotbollsklubbar enbart på den sportsliga prestationen, utan lägger även stor vikt på den ekonomiska utvecklingen. Det har i flertalet internationella ligor visat sig finnas ett samband mellan klubbarnas ekonomi och deras sportsliga framgång. För fotbollsklubbar som håller på med elitverksamhet finns det dessutom ekonomiska krav som måste uppfyllas. En viktig aspekt att ta hänsyn till är att den svenska fotbollen har andra specifika förutsättningar och regler att förhålla sig till gentemot utländska ligor.Syftet med studien är att utreda om ett antal ekonomiska nyckeltal kan förklara ett fotbollslags sportsliga framgång. Det kommer även att diskuteras och förklaras vilka resurser och nyckeltal som tenderar att ha betydelse för en varaktig sportslig framgång utifrån en resursbaserad teori.I studien har ett systematiskt urval genomförts, vilket har medfört att studien undersökt de lag som hållit sig kvar i Allsvenskan under perioden 2014–2018. Det har resulterat i 45 observationer, med data hämtad från föreningarnas årsredovisningar. Studien har undersökt klubbarnas resultat, tillgångar och lönekostnad för att förstå om de var för sig har en påverkan på den sportsliga framgången. Studien visar ett samband mellan de undersökta klubbarnas tillgångar respektive lönekostnader och den sportsliga framgången. Lönekostnaden var det nyckeltal som visade tydligast samband. Resultatet kunde inte påvisa någon påtaglig korrelation. Det förs sedan en diskussion om vilka resurser och nyckeltal som varaktigt påverkar sportslig framgång utifrån en resursbaserad teori.
Nowadays, elite football clubs not only focus on sporting performance, but also place great emphasis on economic development. In most international leagues, it has been shown that there is a connection between the clubs' finances and their sporting success. For football clubs that are engaged in elite activities, there are also financial requirements that must be met. An important aspect to consider is that Swedish football has other specific conditions and rules to relate to versus foreign leagues.The purpose of this study is to investigate whether a number of financial key figures can explain a football team's sporting success. It will also be discussed and explained which resources and key figures tend to be important for sustained sporting success based on a resource-based theory.In the study, a systematic selection was carried out, which led to the study examining the teams that remained in Allsvenskan during the period 2014–2018. This has resulted in 45 observations, with data taken from the club’s annual reports. The study has examined the clubs' financial result, assets and salary costs to understand whether they individually have an impact on sporting success. The study shows a connection between the surveyed clubs' assets and salary costs and the sporting success. The wage cost was the key figure that showed the strongest connection. The result could not show any significant correlation. There is then a discussion about which resources and key figures having a sustained effect on sporting success based on the resource-based theory.

This study uses academic literature from peer-reviewed journals to assess the literary consensus of the three perspectives. The literature has been found by using specific keywords and an assortment of scholarly databases. The analysis of the literature is structured according to explanations for alliance formation, the attainment of advantages, and disadvantages according to the perspectives. The study is written in article format. Conclusions: The perspectives both overlap and differ from one another but focus on different aspects and incentives. There are, however, more similarities between the resource-based and knowledge-based views. Transaction cost theory and the knowledge-based view are narrow explanatory models, whereas the resource-based view offers a broader view on alliances.

Software applications are of great importance in organisations, and performance of an organisation depends on how hosting of software applications are organised. This thesis deals with the question: Why and how organisations decide on specific sourcing options for software applications hosting. The thesis describes and explains sourcing decision-making processes made in the Swedish Post (MeLo) and Jönköpings Kommun (the municipality). MeLo’s sourcing decision resulted in outsourcing of hosting, and the municipality’s sourcing decision resulted in internal sourcing of hosting. Both organisations were distinguished by a decentralised structure to a great extent and showed a huge diversity in software applications used. The sourcing decisions resulted in a change to a more centralised hosting of software applications. The thesis is a retrospective case study based on semi-structured interviews and documents analysis. Concepts from the resource-based view and factors described in sourcing literature are used to analyse these sourcing decisions. From nine theoretical initial propositions 28 propositions are developed about why and how sourcing decisions are made. From these propositions, relations are described and some conclusions are presented about why and how sourcing decisions are made. The main conclusion is that maturity level regarding software applications usage seems to influences the start, the process as such, and the outcome of a sourcing decision-making process. This is explained as the more mature the organisation is regarding usage of software applications the more proactive decision-makers are in the sourcing decision. It is also identified that involved factors can be either influencing or justifying, and it is found that control of software applications usage influences the start of a sourcing decision to a high extent. The findings suggest that a sourcing decision-making process can be described as an irrational decision process that aims at increasing commitment on an already made decision. The study suggests that the less mature and more decentralised the organisation is the more reactive and the stronger influence the need to increase control over software applications have in a sourcing decision-making process.
Information och kommunikations teknik (IKT) och hur organisationer väljer att organisera driften av mjukvaruapplikationer spelar en allt större roll för organisationers framgång. Forskningsfrågan i avhandlingen är: Varför samt hur organisationer beslutar när de väljer ett specifikt lokaliseringsalternativ för driften av mjukvaruapplikationer. Avhandlingen beskriver och förklarar lokaliseringsbeslut i Posten AB och Jönköpings Kommun från ett resursbaserat perspektiv. Båda organisationerna uppvisade en spretig och decentraliserad struktur av mjukvaruapplikationer. Postens lokaliseringbeslut resulterade i utlokalisering. Kommunens lokaliseringsbeslut resulterade i en intern omlokalisering. Besluten resulterade i båda fallen i en mer centraliserad drift av mjukvaruapplikationer. Avhandlingen är en retrospektiv fallstudie baserad på analys av semistrukturerade intervjuer och dokument. Begrepp från resursbaserad teori och litteratur om lokalisering används för att beskriva och förklara lokaliseringsbesluten. Från nio teoretiska initiala propositioner utvecklas 28 propositioner vilka tydligare redogör för varför samt hur lokaliseringbeslut genomförs. Utifrån dessa propositioner diskuteras kring relationer mellan varför och hur faktorer är involverade i lokaliseringsbeslut. Den främst dragna slutsatsen är att organisationers mognad vad gäller användningen av mjukvaruapplikationer kan beskrivas som influerande för såväl starten, beslutsprocessen som sådan, samt det slutliga resultatet av beslutsprocessen vid ett lokaliseringsbeslut rörande drift av mjukvaruapplikationer. Detta kan förklaras som att ju mer mogen organisationen är vad gäller användning av mjukvaruapplikationer desto mer proaktiv är beslutsfattare i beslutsprocessen. Involverade faktorer kan också förklaras som antingen påverkande eller försvarande. Kontroll av användning kan beskrivas ha den största påverkan på starten av beslutsprocessen. Analysen föreslår att beslutsprocessen kan ses som en irrationell beslutsprocess som genomförs med inriktning på att förankra ett redan fattat beslut, och att ju mer omogen och decentraliserad desto större inverkan har önskemålet om en ökad kontroll över mjukvaruapplikationer i ett lokaliseringsbeslut.

Bakgrund: Identifiering av immateriella tillgångar har visat sig vara ett problemfyllt område både för företagen och andra utövare. Tidigare studier har visat på att en stor del av köpeskillingen fördelats till goodwill vilket delvis kan vara ett resultat av immateriella tillgångar inte identifieras i tillräcklig utsträckning. Det har även påpekats att det finns ett stort svängrum inom regelverket som tillåter mycket individuella bedömningar.   Syfte: Syftet är att undersöka om det finns skillnader mellan branscher på den svenska marknaden avseende noterade företags identifiering av immateriella tillgångar vid det första redovisningstillfället efter rörelse-förvärv och i så fall vad orsakerna kan vara. Vi vill även undersöka om det går att urskilja en branschpraxis för identifiering av tillgångar och fördelning av köpeskillingen. Genomförande: Både en kvalitativ och en kvantitativ undersökning har genomförts. Branschjämförelser har gjorts för genomförda rörelseförvärv på Stockholmsbörsen under perioden 2005 till 2011. Den kvalitativa undersökningen, har baserats på intervjuer med fyra värderingsexperter.   Resultat: Av undersökningen framgår att det finns skillnader för hur företagen fördelat köpeskillingen till de tre tillgångslagen immateriella tillgångar, goodwill och netto materiella tillgångar men att det är svårt att göra en koppling till branschpraxis. Från intervjuer har vi dock konstaterat att det sannolikt förekommer att företag följer varandra vilket kan förklara skillnader mellan branscher. Fördelningarna påverkas också i stor utsträckning av förvärvets väsentlighet i förhållande till företaget som helhet.
Background: Identification of intangible assets has proven to be a problematic area for both the companies and accountingproffessionals. Previous studies have shown that a large part of the purchase price was allocated to goodwill, which may partly be a result of intangible assets not being recognized sufficiently. It has also been pointed out that there is a wide range in the regulatory framework that allows a lot of individual assessments.   Aim: The aim is to examine whether there are differences between industries in the Swedish market for listed companies' identification of intangible assets at initial recognition for business combinations and, if so, what the reasons may be. We also want to investigate whether it is possible to discern an industry practice for the identification of assets and the allocation of the purchase price.   Completion: Both qualitative and quantitative research has been conducted. The quantitative part consists of industry comparisons of acquisitions on the Nasdaq OMX Stockholm listings Small, Mid, Large Cap during the period 2005 to 2011. The qualitative part is based on interviews with four valuation experts.   Results: The study shows that there are differences in how the companies divided the purchase price between the three asset classes intangible assets, goodwill and net tangible assets, but that it is difficult to make a connection to industry practice. From the interviews, we have found that it is likely that companies follow each other, which may explain the differences between industries. The distributions are also influenced largely by the acquisition materiality in relation to the company as a whole.

Småföretag utgör den ekonomiska motorn som påverkar nationers utveckling. Därför bör de kontinuerligt stödjas för att fortsatt kunna främja länders utveckling. 99 % av alla bygg- och anläggningsföretag är idag småföretag och på grund av branschens höga konjunkturkänslighet, låga inträdeshinder och hårda konkurrens löper de stor risk att misslyckas. Detta medför en efterfrågan på strategisk forskning som kan appliceras på deras speciella karaktärsdrag; flexibilitet och småskalighet. Strategisk forskning har genom historien haft olika fokus vid förklarandet av företags konkurrenskraft. Idag riktas forskningen mot ett internt perspektiv där den resursbaserade teorin är den mest använda. Då den externa miljön är i ständig förändring och kunders preferenser är volatila skapar inte det externa perspektivet en säker grund för att förstå företags konkurrenskraft.   Syftet med studien är att ur ett internt och externt perspektiv öka förståelsen kring hur konkurrenskraft kan stärkas för småföretag inom bygg- och anläggningsbranschen. Detta genom att identifiera centrala resurser samt studera hur dessa förnyas, tillämpas och utvecklas. För att besvara syftet har en kvalitativ studie genomförts där den primära datainsamlingen utgjordes av fem semi-strukturerade intervjuer. Två undersökningsföretag valdes ut efter ett strategiskt urval. Kriterierna var att företagen skulle klassificeras som småföretag och vara marknadsledande.  Utifrån studien kan det fastslås att det inte var tillräckligt att enbart analysera den resursbaserade teorin för att förstå hur småföretag inom bygg- och anläggningsbranschen stärker sin konkurrenskraft. Undersökningsföretagen belyste vikten av deras externa relationer med kunderna. Kundrelationerna hade en direkt koppling till företagens konkurrenskraft i form av avtal och rykte. Att endast analysera det interna perspektivet hade resulterat i en bristfällig analys av dessa resursers påverkan på konkurrenskraften. Således adderades det relationella synsättet efter analys av empirin. Utifrån dessa två perspektiv kunde det konstateras att små bygg- och anläggningsföretag stärker sin konkurrenskraft genom att skapa inbäddade relationer med kunder och anställda samtidigt som heterogena resurser måste förnyas, tillämpas och utvecklas. Genom detta kan konkurrensfördelar skapas.
Small businesses constitute the economic engine which affects nations’ development. That is why they continuously need support to further encourage the development of countries. 99 % of all the construction companies are today small businesses and due to the industry’s high sensitivity to economic fluctuation, low entry barriers and intense competition there is a high business failure rate. This leads to a demand of strategic research that can be applied on their special characteristics, flexibility and small scaled. Strategic research has throughout the history had a different focus in explaining businesses competitiveness. Today, research is more directed towards an internal perspective whereas the resource-based theory is the most used. As the external environment is constantly changing and customers’ preferences are volatile the external perspective cannot form a secure foundation to use in the understanding of business competitiveness.  The purpose of this study is from a resource-based view increase the understanding of how competitiveness in small businesses in the construction industry can be strengthened. This by identifying key resources and study how these are renewed, applied and developed. To answer the purpose of the study, a qualitative study has been used whereas the primary data collection consists of five semi-structured interviews. Two businesses where chosen by a purposive sampling. The criteria’s where that the businesses would be classified as small businesses and be leaders of the market.  Based on the study it can be established that it is not sufficient to only analyze the resourcebased theory in order to understand how small businesses in the construction industry strengthen their competitiveness. The research businesses highlighted the importance of their external customer relations. The customer relationships had a direct connection to the businesses competitiveness in terms of contracts and reputation. Only analyzing the internal perspective would have resulted in an inadequate analyze of these resources impact on competitiveness. Thus, the relational view was added to the study after analyze of the gathered data. Through these two perspectives it was noted that small construction businesses competitiveness strengthens through embedded relationships with their customers and employees while at the same time renewing, applying and developing heterogenic resources. Through this, a competitive advantage can be created.