Dissertations / Theses on the topic 'Resursbaserad teori'

Titel:                                   Resursbaserad teori - Ett strategiskt verktyg för finansiell framgång? Författare:                         Ludwig Jonsson och Jens Karlsson Handledare:                      Jörgen Dahlgren och Jan Lindvall     Inledning:                          Strategiska beslut inom ett företag tillhör de absolut viktigaste besluten. Omvärldens karaktär används traditionellt som utgångspunkt inom ekonomisk teori vad gäller utformning av strategier och därigenom förklarande av god finansiell prestation. Utifrån detta är det intressant att utreda huruvida ett alternativt perspektiv, i form av resursbaserad teori, kan tänkas förklara ett företags finansiella framgång. Syfte:                                  Syftet med studien är att undersöka huruvida resursbaserad teori, i större utsträckning än ett ”outside-in”-perspektiv, kan förklara ett företags finansiella prestation. Metod:                               I studien har en kvalitativ metod och fallstudie använts. Det empiriska materialet grundas på datainsamling genom semi-strukturerade intervjuer med respondenter från fallföretaget Haglöfs och företagets återförsäljare. Resultat:                            Resursbaserad teori kan användas för att förklara ett enskilt företags konkurrenskraft och goda finansiella prestation. Vidare kan teorin bidra med ytterligare information om fallföretaget Haglöfs framgång, satt i relation till det traditionella ”outside-in”-perspektivet. Nyckelord:                         Resursbaserad teori, ”outside-in”-perspektiv konkurrensfördelar, resurser och capabilities

I dagsläget existerar ingen enhetlig definition av fenomenet "matturism" men i huvudsak innebär det att den primära reseanledningen för en turist är mat som finns på en speciell plats (läs Long, 2004, Richards, 2002, och Hall & Sharples, 2003, för att se varianter på allmänt brukade definitioner). I en genomgång av det utbud som researrangörer presenterar i sina kataloger eller på sina hemsidor blir det också tydligt att mat har kommit att bli allt vanligare som turistattraktion och som marknadsföringmaterial för researrangörer.  Både nationellt och internationellt kan det noteras hur länder, regioner och städer lägger kraft på att marknadsföra sig via mat. Enligt Quan & Wang (2004) beror det främst på att mat idag är att betrakta som en primär reseanledning bland turister. I Sverige lyftes ämnet "matturism" först år 2008 då regeringen skapade en vision vilken skulle resultera i fler jobb. Den kallades ”Sverige – det nya matlandet” och syftade till att kombinera den växande turismsektorn med råvaruproduktion och livsmedelsförädling på grund av att dessa näringar ansågs vara viktiga beståndsdelar i utvecklingen av landsbygden.  Idag är det möjligt att se avknoppningar av de satsningar som genomfördes på matturism på grund av visionen. Exempel som kan lyftas är satsningar som Try Swedish (Visit Sweden; Business Sweden, u.d.) och Västsverige (Turistrådet Västsverige, u.d.). Hallands län var ett av de områden i Sverige som tog avstamp i visionen och som därför på olika sätt att satsat på matturism, både via projektstöd i olika form och genom företagsstöd. Laholms kommun är ett av de områden som tagit del av de projekt- och företagsstöd som utdelats i Hallands län. Med utgångspunkt i det och med anledning av en förändring i kommunens offentliga struktur har det skapats ett starkare intresse i kommunen att satsa på matturism. Sedan några år tillbaka har kommunen därför testat att genomföra olika projekt men inte riktigt lyckats. Därför söker de nu kunskap om vad som krävs för att skapa en framgångsrik matdestination. Vad gäller forskningen knuten till detta är det svårt att finna fram allmängiltig kunskap kring utvecklingsfaktorer. Därför kommer fokus för denna uppsats vara de resurser och förmågor som krävs för att utveckla ett utbud samt att skapa förståelse för hur dessa påverkar en eventuell utveckling av matturism. Genom en granskning av tidigare forskning, inom ämnet matturism visar det sig finnas ett hål i forskningen om vilken betydelse utbudssidan har i utvecklingen av en matdestination. Det betyder att forskning angående en destinations resurser och förmågor, samt hur dessa kan påverka en utveckling av utbud och tjänster, är näst intill obefintlig och att det som finns är dåligt underbyggt. Därför är det av intresse att undersöka hur en utveckling av en matdestination kan se ut med utgångspunkt i ett resursbaserat perspektiv.

Abstrakt   Titel: Resurshantering i små aktiebolags redovisningsfunktion: Motiven bakom att använda externa eller interna resurser   Författare: Jannie Faming, Evelina Mårtensson och Emelie Sjöstrand   Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 15 högskolepoäng   Handledare: Anders Wrenne   Institution: Institutionen för Industriell ekonomi, Blekinge Tekniska Högskola     Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera de avgörande faktorerna som påverkar beslutet att outsourca redovisningstjänster, närmare bestämt den löpande bokföringen, sett ur företagsägarens perspektiv. Vi avser även att undersöka betydelsen av och motiven bakom dessa faktorer för att svara på om små företags löpande redovisning, ur företagsägarens perspektiv, lämpar sig för offshore outsourcing eller inte. Denna studie ämnar bidra med ökad förståelse av outsourcingbeslutet ur ett företagsägarperspektiv och lägger grund för vidare forskning kring beslutsstödsmodeller för outsourcing i samband med löpande bokföring.   Metod: För detta examensarbete har vi valt en kvalitativ undersökningsmetod med ett hermeneutiskt perspektiv. Till vår studie har vi samlat in data genom att göra besöksintervjuer med fem olika företagsägare.   Slutsats: Vår slutsats är att offshore outsourcing av den löpande bokföringen inte är ett lämpligt alternativ för småföretag sett ur företagsägarens perspektiv och dennes inställning resurshantering och påverkansfaktorer. Företagsägare i småföretag värderar olika kombinationer av faktorerna fokus på kärnverksamhet, kontakt och kontroll framför kostnad, som är den starkaste påverkansfaktorn för offshore outsourcing. Företagsägarna sätter även stor vikt vid påverkansfaktorn kunskap och att den externa aktören ska inneha professionella kunskaper inom redovisningsområdet. Även om en extern aktör i ett låglöneland skulle kunna erbjuda rätt kompetens saknar en sådan aktör den lokala kunskapen om företagets närmiljö, vilken företagsägare i småföretag efterfrågar. Vår slutsats är således att offshore outsourcing av småföretags löpande bokföring inte är lämpligt eftersom detta tillvägagångssätt inte lever upp till företagsägarnas värderingar av de olika faktorerna. Även detta tillvägagångssätt skulle bidra till minskade kostnader väger det inte upp avsaknaden av de andra faktorerna. Detta eftersom företagsägare i småföretag värderar fokus på kärnverksamhet, kontakt, kontroll och kunskap framför sänkta kostnader. Nyckelord: Outsourcing, Resursbaserad teori, Transaktionskostnadsteori, Småföretag, Löpande bokföring

Uppsatsen har studerat två svenska företag som etablerat sin produktion i Östeuropa men

sedan valt att avveckla sin etablerade produktion. Uppsatsen är skriven utifrån en

resursbaserad syn där företaget ses som en samling resurser med syfte att skapa värde till

företaget. Det är företagets uppgift att förvalta sina resurser för att maximera den potentiella

vinsten. Inom ramen för teorin presenteras en modell, ”Kritiska faktorer vid

utlandsetableringar”, som kan vara till hjälp för att identifiera orsaker och problem vid

utlandsetableringar av produktion. Den teoretiska modellen är indelad i tre grenar med orsaker

till ett misslyckande vid utlandsetablering, förflyttning av resurser, nya länder och expansion.

Den empiriska delen innefattar som tidigare nämnts två företag, Sanmina-SCI Enclosure

Systems som är en EMS tillverkare och Svedbergs som säljer kompletta badrumslösningar.

Företagen har båda varit aktiva i Östeuropa men valt att avvecklat sin produktion i området.

Analysen pekar på att det troligen finns fler orsaker till detta än vad företagen själva tror och

kan se. Kulturen är en faktor som underskattas av båda företagen.

De senaste åren har hållbart företagande blivit ett större fokus både bland företag och konsumenter. Med hållbart företagande innebär det att företag tar företagsansvar (CSR) genom att spara på egna resurser och minska sin negativa miljöpåverkan. Syftet med studien är att analysera om svenska börsnoterade företags CSR-arbete är ekonomiskt lönsamt på kort sikt. Att analysera CSR-arbetets påverkan på finansiell lönsamhet på kort sikt är av relevans eftersom tidigare studier studerat större marknader över längre tidsperioder. Studien analyserar ESG-betyg från år 2019 och finansiella siffror från år 2020 för 138 företag som finns listade på mid cap och large cap, OMX Stockholm. Detta för att se hur ESG-betyget från år 2019 påverkar den finansiella lönsamheten för år 2020. Resultatet visar att det finns en liten påverkan av CSR-arbete på svenska företags finansiella lönsamhet på kort sikt. Denna studie är genomförd under covid-19, vilket kan tänkas ha påverkat resultatet.

Numera fokuserar inte elitfotbollsklubbar enbart på den sportsliga prestationen, utan lägger även stor vikt på den ekonomiska utvecklingen. Det har i flertalet internationella ligor visat sig finnas ett samband mellan klubbarnas ekonomi och deras sportsliga framgång. För fotbollsklubbar som håller på med elitverksamhet finns det dessutom ekonomiska krav som måste uppfyllas. En viktig aspekt att ta hänsyn till är att den svenska fotbollen har andra specifika förutsättningar och regler att förhålla sig till gentemot utländska ligor.Syftet med studien är att utreda om ett antal ekonomiska nyckeltal kan förklara ett fotbollslags sportsliga framgång. Det kommer även att diskuteras och förklaras vilka resurser och nyckeltal som tenderar att ha betydelse för en varaktig sportslig framgång utifrån en resursbaserad teori.I studien har ett systematiskt urval genomförts, vilket har medfört att studien undersökt de lag som hållit sig kvar i Allsvenskan under perioden 2014–2018. Det har resulterat i 45 observationer, med data hämtad från föreningarnas årsredovisningar. Studien har undersökt klubbarnas resultat, tillgångar och lönekostnad för att förstå om de var för sig har en påverkan på den sportsliga framgången. Studien visar ett samband mellan de undersökta klubbarnas tillgångar respektive lönekostnader och den sportsliga framgången. Lönekostnaden var det nyckeltal som visade tydligast samband. Resultatet kunde inte påvisa någon påtaglig korrelation. Det förs sedan en diskussion om vilka resurser och nyckeltal som varaktigt påverkar sportslig framgång utifrån en resursbaserad teori.
Nowadays, elite football clubs not only focus on sporting performance, but also place great emphasis on economic development. In most international leagues, it has been shown that there is a connection between the clubs' finances and their sporting success. For football clubs that are engaged in elite activities, there are also financial requirements that must be met. An important aspect to consider is that Swedish football has other specific conditions and rules to relate to versus foreign leagues.The purpose of this study is to investigate whether a number of financial key figures can explain a football team's sporting success. It will also be discussed and explained which resources and key figures tend to be important for sustained sporting success based on a resource-based theory.In the study, a systematic selection was carried out, which led to the study examining the teams that remained in Allsvenskan during the period 2014–2018. This has resulted in 45 observations, with data taken from the club’s annual reports. The study has examined the clubs' financial result, assets and salary costs to understand whether they individually have an impact on sporting success. The study shows a connection between the surveyed clubs' assets and salary costs and the sporting success. The wage cost was the key figure that showed the strongest connection. The result could not show any significant correlation. There is then a discussion about which resources and key figures having a sustained effect on sporting success based on the resource-based theory.

This study uses academic literature from peer-reviewed journals to assess the literary consensus of the three perspectives. The literature has been found by using specific keywords and an assortment of scholarly databases. The analysis of the literature is structured according to explanations for alliance formation, the attainment of advantages, and disadvantages according to the perspectives. The study is written in article format. Conclusions: The perspectives both overlap and differ from one another but focus on different aspects and incentives. There are, however, more similarities between the resource-based and knowledge-based views. Transaction cost theory and the knowledge-based view are narrow explanatory models, whereas the resource-based view offers a broader view on alliances.

Software applications are of great importance in organisations, and performance of an organisation depends on how hosting of software applications are organised. This thesis deals with the question: Why and how organisations decide on specific sourcing options for software applications hosting. The thesis describes and explains sourcing decision-making processes made in the Swedish Post (MeLo) and Jönköpings Kommun (the municipality). MeLo’s sourcing decision resulted in outsourcing of hosting, and the municipality’s sourcing decision resulted in internal sourcing of hosting. Both organisations were distinguished by a decentralised structure to a great extent and showed a huge diversity in software applications used. The sourcing decisions resulted in a change to a more centralised hosting of software applications. The thesis is a retrospective case study based on semi-structured interviews and documents analysis. Concepts from the resource-based view and factors described in sourcing literature are used to analyse these sourcing decisions. From nine theoretical initial propositions 28 propositions are developed about why and how sourcing decisions are made. From these propositions, relations are described and some conclusions are presented about why and how sourcing decisions are made. The main conclusion is that maturity level regarding software applications usage seems to influences the start, the process as such, and the outcome of a sourcing decision-making process. This is explained as the more mature the organisation is regarding usage of software applications the more proactive decision-makers are in the sourcing decision. It is also identified that involved factors can be either influencing or justifying, and it is found that control of software applications usage influences the start of a sourcing decision to a high extent. The findings suggest that a sourcing decision-making process can be described as an irrational decision process that aims at increasing commitment on an already made decision. The study suggests that the less mature and more decentralised the organisation is the more reactive and the stronger influence the need to increase control over software applications have in a sourcing decision-making process.
Information och kommunikations teknik (IKT) och hur organisationer väljer att organisera driften av mjukvaruapplikationer spelar en allt större roll för organisationers framgång. Forskningsfrågan i avhandlingen är: Varför samt hur organisationer beslutar när de väljer ett specifikt lokaliseringsalternativ för driften av mjukvaruapplikationer. Avhandlingen beskriver och förklarar lokaliseringsbeslut i Posten AB och Jönköpings Kommun från ett resursbaserat perspektiv. Båda organisationerna uppvisade en spretig och decentraliserad struktur av mjukvaruapplikationer. Postens lokaliseringbeslut resulterade i utlokalisering. Kommunens lokaliseringsbeslut resulterade i en intern omlokalisering. Besluten resulterade i båda fallen i en mer centraliserad drift av mjukvaruapplikationer. Avhandlingen är en retrospektiv fallstudie baserad på analys av semistrukturerade intervjuer och dokument. Begrepp från resursbaserad teori och litteratur om lokalisering används för att beskriva och förklara lokaliseringsbesluten. Från nio teoretiska initiala propositioner utvecklas 28 propositioner vilka tydligare redogör för varför samt hur lokaliseringbeslut genomförs. Utifrån dessa propositioner diskuteras kring relationer mellan varför och hur faktorer är involverade i lokaliseringsbeslut. Den främst dragna slutsatsen är att organisationers mognad vad gäller användningen av mjukvaruapplikationer kan beskrivas som influerande för såväl starten, beslutsprocessen som sådan, samt det slutliga resultatet av beslutsprocessen vid ett lokaliseringsbeslut rörande drift av mjukvaruapplikationer. Detta kan förklaras som att ju mer mogen organisationen är vad gäller användning av mjukvaruapplikationer desto mer proaktiv är beslutsfattare i beslutsprocessen. Involverade faktorer kan också förklaras som antingen påverkande eller försvarande. Kontroll av användning kan beskrivas ha den största påverkan på starten av beslutsprocessen. Analysen föreslår att beslutsprocessen kan ses som en irrationell beslutsprocess som genomförs med inriktning på att förankra ett redan fattat beslut, och att ju mer omogen och decentraliserad desto större inverkan har önskemålet om en ökad kontroll över mjukvaruapplikationer i ett lokaliseringsbeslut.

Bakgrund: Identifiering av immateriella tillgångar har visat sig vara ett problemfyllt område både för företagen och andra utövare. Tidigare studier har visat på att en stor del av köpeskillingen fördelats till goodwill vilket delvis kan vara ett resultat av immateriella tillgångar inte identifieras i tillräcklig utsträckning. Det har även påpekats att det finns ett stort svängrum inom regelverket som tillåter mycket individuella bedömningar.   Syfte: Syftet är att undersöka om det finns skillnader mellan branscher på den svenska marknaden avseende noterade företags identifiering av immateriella tillgångar vid det första redovisningstillfället efter rörelse-förvärv och i så fall vad orsakerna kan vara. Vi vill även undersöka om det går att urskilja en branschpraxis för identifiering av tillgångar och fördelning av köpeskillingen. Genomförande: Både en kvalitativ och en kvantitativ undersökning har genomförts. Branschjämförelser har gjorts för genomförda rörelseförvärv på Stockholmsbörsen under perioden 2005 till 2011. Den kvalitativa undersökningen, har baserats på intervjuer med fyra värderingsexperter.   Resultat: Av undersökningen framgår att det finns skillnader för hur företagen fördelat köpeskillingen till de tre tillgångslagen immateriella tillgångar, goodwill och netto materiella tillgångar men att det är svårt att göra en koppling till branschpraxis. Från intervjuer har vi dock konstaterat att det sannolikt förekommer att företag följer varandra vilket kan förklara skillnader mellan branscher. Fördelningarna påverkas också i stor utsträckning av förvärvets väsentlighet i förhållande till företaget som helhet.
Background: Identification of intangible assets has proven to be a problematic area for both the companies and accountingproffessionals. Previous studies have shown that a large part of the purchase price was allocated to goodwill, which may partly be a result of intangible assets not being recognized sufficiently. It has also been pointed out that there is a wide range in the regulatory framework that allows a lot of individual assessments.   Aim: The aim is to examine whether there are differences between industries in the Swedish market for listed companies' identification of intangible assets at initial recognition for business combinations and, if so, what the reasons may be. We also want to investigate whether it is possible to discern an industry practice for the identification of assets and the allocation of the purchase price.   Completion: Both qualitative and quantitative research has been conducted. The quantitative part consists of industry comparisons of acquisitions on the Nasdaq OMX Stockholm listings Small, Mid, Large Cap during the period 2005 to 2011. The qualitative part is based on interviews with four valuation experts.   Results: The study shows that there are differences in how the companies divided the purchase price between the three asset classes intangible assets, goodwill and net tangible assets, but that it is difficult to make a connection to industry practice. From the interviews, we have found that it is likely that companies follow each other, which may explain the differences between industries. The distributions are also influenced largely by the acquisition materiality in relation to the company as a whole.

Småföretag utgör den ekonomiska motorn som påverkar nationers utveckling. Därför bör de kontinuerligt stödjas för att fortsatt kunna främja länders utveckling. 99 % av alla bygg- och anläggningsföretag är idag småföretag och på grund av branschens höga konjunkturkänslighet, låga inträdeshinder och hårda konkurrens löper de stor risk att misslyckas. Detta medför en efterfrågan på strategisk forskning som kan appliceras på deras speciella karaktärsdrag; flexibilitet och småskalighet. Strategisk forskning har genom historien haft olika fokus vid förklarandet av företags konkurrenskraft. Idag riktas forskningen mot ett internt perspektiv där den resursbaserade teorin är den mest använda. Då den externa miljön är i ständig förändring och kunders preferenser är volatila skapar inte det externa perspektivet en säker grund för att förstå företags konkurrenskraft.   Syftet med studien är att ur ett internt och externt perspektiv öka förståelsen kring hur konkurrenskraft kan stärkas för småföretag inom bygg- och anläggningsbranschen. Detta genom att identifiera centrala resurser samt studera hur dessa förnyas, tillämpas och utvecklas. För att besvara syftet har en kvalitativ studie genomförts där den primära datainsamlingen utgjordes av fem semi-strukturerade intervjuer. Två undersökningsföretag valdes ut efter ett strategiskt urval. Kriterierna var att företagen skulle klassificeras som småföretag och vara marknadsledande.  Utifrån studien kan det fastslås att det inte var tillräckligt att enbart analysera den resursbaserade teorin för att förstå hur småföretag inom bygg- och anläggningsbranschen stärker sin konkurrenskraft. Undersökningsföretagen belyste vikten av deras externa relationer med kunderna. Kundrelationerna hade en direkt koppling till företagens konkurrenskraft i form av avtal och rykte. Att endast analysera det interna perspektivet hade resulterat i en bristfällig analys av dessa resursers påverkan på konkurrenskraften. Således adderades det relationella synsättet efter analys av empirin. Utifrån dessa två perspektiv kunde det konstateras att små bygg- och anläggningsföretag stärker sin konkurrenskraft genom att skapa inbäddade relationer med kunder och anställda samtidigt som heterogena resurser måste förnyas, tillämpas och utvecklas. Genom detta kan konkurrensfördelar skapas.
Small businesses constitute the economic engine which affects nations’ development. That is why they continuously need support to further encourage the development of countries. 99 % of all the construction companies are today small businesses and due to the industry’s high sensitivity to economic fluctuation, low entry barriers and intense competition there is a high business failure rate. This leads to a demand of strategic research that can be applied on their special characteristics, flexibility and small scaled. Strategic research has throughout the history had a different focus in explaining businesses competitiveness. Today, research is more directed towards an internal perspective whereas the resource-based theory is the most used. As the external environment is constantly changing and customers’ preferences are volatile the external perspective cannot form a secure foundation to use in the understanding of business competitiveness.  The purpose of this study is from a resource-based view increase the understanding of how competitiveness in small businesses in the construction industry can be strengthened. This by identifying key resources and study how these are renewed, applied and developed. To answer the purpose of the study, a qualitative study has been used whereas the primary data collection consists of five semi-structured interviews. Two businesses where chosen by a purposive sampling. The criteria’s where that the businesses would be classified as small businesses and be leaders of the market.  Based on the study it can be established that it is not sufficient to only analyze the resourcebased theory in order to understand how small businesses in the construction industry strengthen their competitiveness. The research businesses highlighted the importance of their external customer relations. The customer relationships had a direct connection to the businesses competitiveness in terms of contracts and reputation. Only analyzing the internal perspective would have resulted in an inadequate analyze of these resources impact on competitiveness. Thus, the relational view was added to the study after analyze of the gathered data. Through these two perspectives it was noted that small construction businesses competitiveness strengthens through embedded relationships with their customers and employees while at the same time renewing, applying and developing heterogenic resources. Through this, a competitive advantage can be created.

Bakgrund och problem: Idag eftersträvar företag kostnadsminskning genom flexibilitet, vilket har medfört att efterfrågan på visstidsanställda inom detaljhandeln har ökat markant. Trots den ökade efterfrågan är det inte ovanligt att visstidsanställda inte får någon upplärning alls och företag riskerar lägre produktivitet till följd av lägre kompetens. Utifrån den resursbaserade teorin är det viktigt att de visstidsanställda bidrar med värde genom acceptabel produktivitet, vilket innebär hur mycket företag förväntar sig av sina anställda. Det krävs inte minst eftersom yrket butiksbiträde anses vara komplext. På grund av komplexiteten och den ökade andelen visstidsanställda är det därför centralt att bevara och utveckla visstidsanställdas kompetens genom en god upplärning för att de ska uppnå acceptabel produktivitet. Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för hur företag inom detaljhandeln arbetar med upplärning av visstidsanställda. Studien avser att undersöka hur företag kan bemöta den föränderliga marknaden genom att förstå hur upplärning av visstidsanställda kan utformas för att de ska uppnå acceptabel produktivitet. Metod: Studien har antagit en kvalitativ metod för att uppnå studien syfte. Åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts med olika butikschefer, vilket har bidragit med deras syn på visstidsanställdas upplärning i praktiken. Slutsats: Studiens resultat visar att visstidsanställdas upplärning varierar beroende på vilken butik det gäller, men att det finns vissa aspekter som är generella. På grund av att butiker är unika och att individuella skillnader påverkar finns inget konkret arbetssätt för hur upplärningen blir mest effektiv. Trots det har studien klargjort för att skriftliga, muntliga och digitala verktyg är av central betydelse för upplärningen och borde kombineras för att generera värde. Hur kombinationen ser ut beror däremot på hur företaget arbetar och vad som förväntas av de visstidsanställda, alltså den acceptabla produktiviteten. Det har även visat sig att företag vanligtvis inte förväntar sig lika mycket vad gäller produktivitet hos de visstidsanställda som de tillsvidareanställda och att upplärningen därför varierar. Av resultatet framgår även att en värdefull aspekt av upplärningsarbetet är att låta nyanställda implementera teoretiska kunskaper i praktiken. Därmed krävs både teoretisk och praktisk upplärning.
Background and problem: As of today, companies are aiming to reduce costs through flexibility, which in turn has led to a significant increase of the demand for temporary employees within the retail sector. Despite this increased demand it is not uncommon for temporary employees to not receive introductory training, thus companies risk lowering productivity as a result of lower competence levels. According to the resource based theory it is essential that temporary employees contribute valuably through acceptable productivity, which exhibits how much companies expect from their employees. This is however partly necessary since the position of a sales assistant is regarded as a complex profession. Due to the complexity and the increasing portion of temporary employees in the workfield, it is essential to preserve and develop competence achieved through sufficient introductory training to attain acceptable productivity. Purpose: The purpose of this study is to acquire a deeper understanding of how companies in the retail sector conduct introductory training of temporary employees. The study aims to examine how companies potentially can manage the ever changing market through understanding how introductory training of temporary employees can be designed to obtain acceptable productivity. Method: The study has adopted a qualitative method for achieving its purpose. Eight semistructured interviews have been conducted with multiple store managers with the purpose of compiling views and experiences of introductory training in practice. Conclusion: The results of the study demonstrate that introductory training of temporary employees varies depending on the store in which one operates. Certain aspects appear to be prevalent, however since each store is unique and has individual variables in effect there is no palpable way of streamlining introductory training. Consequently, the study has confirmed that written, oral and digital tools are imperative for introductory training and should be combined to be of value. This combination design is dependent on how a specific company works and what is expected of the temporary employees, that is, the acceptable productivity. It has also been found that companies frequently do not expect as much in terms of productivity from temporary employees as opposed to permanent employees, seeing this introductory training can vary. The result confirms valuable aspects of introductory training involves allowing new employees implement theoretical knowledge in practice. Therefore is both theoretical and practical training required.

The textile industry is currently operating in an unsustainable manner that is based on overproduction and wasteful, resource-draining practices. Therefore, recently, the concept of circular economy has been presented as a possible solution and a way forward. Changing linear economy business practices and basing them on the circular economy concept is anticipated to solve social and environmental problems while maintaining economic growth. However, fashion retail value chains essentially depend on the logic of mass production, fast fashion, and linear take-make-dispose models. Presently, circular initiatives in this context are rather limited. This thesis posits that circular business model (CBM) scalability is an important factor in the transition to a circular economy in the fashion retail value chain, and thus, a more sustainable fashion industry. Therefore, the purpose of this thesis is to further the understanding of CBM scalability in the context of fashion retail value chains. This includes expanding the notion of scalability to cover a more holistic perspective that goes beyond increasing production output solely for economic gains. Additionally, this involves enhancing the understanding of the required specific resources and capabilities that CBMs must have or develop to overcome challenges and increase their potential for scalability. Accordingly, this thesis covers three papers that utilise qualitative methods wherein archival material, such as peer reviewed journal articles and industry reports, as well as interviews with practitioners are used. Moreover, the extension of the notion of business model scalability goes beyond the boundary of the organisation and encompasses three different perspectives, namely, efficiency, adaptability, and altruism. In addition to this, three areas that challenge CBM scalability are identified. These challenges stem from different business model design themes and can be described as (i) inefficiency, (ii) lack of know-how and out-of-the-box solutions, and (iii) unfamiliarity resulting in scepticism and dissonance with current practices and policy. Finally, the thesis contributes to the CBM literature by utilising the theoretical lenses of resource-based theory and dynamic capabilities theory to identify resources and dynamic capabilities that are strategically important for scaling CBMs. This thesis expands the notion of scalability by going beyond the boundary of the single organisation as well as including a triple bottom line perspective, thus providing an important addition to the understanding of the scalability of CBMs.
Textilindustrin verkar för närvarande på ett ohållbart sätt som bygger på överproduktion och resurskrävande metoder. Cirkulär ekonomi som koncept, har därför nyligen presenterats som en möjlig lösning på de problem som industrin står inför. Genom att frångå linjära praxis och istället bygga affärsmetoder på cirkulär ekonomi förväntas sociala och miljömässiga problem kunna lösas samtidigt som den ekonomiska tillväxten bibehålls. Modeindustrins värdekedjor bygger dock fortfarande huvudsakligen på massproduktion, fast fashion och linjära take-make-dispose-modeller. Cirkulära initiativ är i detta sammanhang ganska begränsade. Denna avhandling framhäver därför, att skalbarhet av cirkulära affärsmodeller är en viktig faktor i övergången till en cirkulär ekonomi, och därmed en mer hållbar modeindustri. Syftet med denna avhandling är följaktligen att öka förståelsen för skalbarhet av cirkulära affärsmodeller inom modebranschens värdekedjor, med fokus på detaljhandeln. Innefattat i detta är ett utvidgat begrepp av skalbarhet, som inkluderar mer än enbart ökad produktion för ekonomisk vinst. Till detta hör även en ökad förståelse av de specifika resurser och förmågor som cirkulära affärsmodeller måste ha eller utveckla för att övervinna utmaningar och bli mer skalbara. Avhandlingen omfattar tre artiklar som använder kvalitativa metoder där arkivmaterial, såsom refereegranskade journalartiklar och branschrapporter, samt intervjuer med personer verksamma i branschen, används. Resultatet påvisar att cirkulära affärsmodellers skalbarhet går bortom organisationens gränser och omfattar tre olika perspektiv: effektivitet, anpassningsförmåga och altruism. Utöver detta identifieras tre områden som speciellt utmanande för skalbarheten. Dessa utmaningar härrör från två olika designteman av affärsmodeller och kan beskrivas som (i) ineffektivitet, (ii) bristande kunskap och brist på färdiga lösningar, och (iii) obekantskap som resulterar i skepsis och dissonans med nuvarande praxis och policy. Slutligen bidrar avhandlingen till litteraturen om cirkulära affärsmodeller genom att använda resursbaserad teori och dynamiska förmågor-teori för att identifiera resurser och dynamiska förmågor som är strategiskt viktiga för skalbarhet av cirkulära affärsmodeller. Avhandlingen bidrar således till kunskapen om cirkulära affärsmodellers skalbarhet genom att utvidga begreppet till att även innefatta aktiviteter som sträcker sig utanför den enskilda organisationen, samt inkludera ett triple bottom line-perspektiv.

Delvis finansierat av Handelsbankens forskningsstiftelser (Jan Wallander and Tom Hedelius Foundation, Tore Browalds Foundation)

Bakgrund: Utifrån HR-transformationen har HR-funktionen samt HR-chefer fått en ny inriktning. Istället för att vara omvårdande och administrativa ska de vara mer värdeskapande, strategiska och effektiva. I och med detta har även rollerna för HR förändrats där förväntningarna samt vad HR bör fokusera på i sitt arbete har blivit otydligt. Detta har i sin tur skapat ett legitimitetsproblem för HR som blivit speciellt påtagligt i ledningsgruppen, där HR-chefer nu ska verka som en strategisk business partner. Det kan finnas olika orsaker till varför detta legitimitetsproblem existerar i praktiken på den svenska arbetsmarknaden. Dock finns det bristande forskning kring HR-chefers legitimitet i ledningsgrupper i Sverige samt hur de upplever sin legitimitet. Syfte: Syftet med studien är att få en förståelse för hur HR-chefer i praktiken ser på deras legitimitet samt hur de tror att den eventuellt kan stärkas. Vidare är syftet att undersöka ifall HR-chefer använder sig utav mätverktyg gällande de mänskliga resurserna som hjälpmedel för att erhålla legitimitet. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ samt abduktiv metod där intervjuer har använts som datainsamlingsmetod. Det är 10 stycken HR-chefer som intervjuats från olika branscher med olika typer av erfarenheter. Vald metod grundar sig i att studien är ämnad att fokusera på att få en djupare förståelse för valt problemområde, snarare än att försöka hitta lösningar på problemformuleringen. Slutsats: Studien har resulterat i att HR-chefer generellt sett inte upplever att de har bristande legitimitet i vare sig sin yrkesroll eller i ledningsgruppen. Vidare har studien bidragit med en förståelse för att mätverktyg gällande de mänskliga resurserna faktiskt kan fungera som ett hjälpmedel till HR-chefer för att de ska erhålla eller stärka sin legitimitet. Studien har dessutom lyft fram andra faktorer som har visat sig ha en positiv inverkan på legitimiteten där kommunikation, visa sitt värde samt att vara insatt i hela verksamheten tas upp som exempel.
Background: After the HR transformation, the HR function and HR managers should be more strategic, effective and creating more value than being only an administrative function like they were before. Based on this new alignment the expectations and what the HR function should focus on have become unclear. In turn, this have created a legitimacy problem for HR and have also affected them in their ambition to become a strategic business partner in company’s boardrooms. There could be different reasons to why this legitimacy issue exists on the Swedish work market. However, are the research about HR managers legitimacy in boardrooms in Sweden and their experience around their own legitimacy insufficient. Purpose: The purpose of this study is to gain an understanding of how HR managers in practice look at their legitimacy and how they believe it can be strengthened. Furthermore, the purpose is to investigate whether HR managers use measuring tools regarding human resources in their ambition to obtaining legitimacy. Method: The study has been conducted with a qualitative and abductive method, where interviews have been used as a data collection method. 10 HR managers have been interviewed from different industries with different types of experiences. The chosen method is based on the study’s focus, which is to gain a deeper understanding of the chosen problem area, rather than trying to find solutions to the problem. Conclusion: The result of this study indicate that HR managers generally do not feel that they have a lack of legitimacy in either their professional role or in the company’s boardroom. Furthermore, the study has contributed to an understanding that measuring tools regarding human resources can function as a tool for HR managers in their ambition to obtain or strengthen their legitimacy. The study has also highlighted other factors that have proved to have a positive impact on the legitimacy where communication, showing their value and having knowledge about the entire business are addressed as examples.

Små och medelstora företag är betydelsefulla för en växande ekonomi och utgör 99 % av samtliga företag i Sverige. Nya idéer och innovationer skapas ofta av småföretag som växer snabbt vilket ger incitament till att skapa en miljö som bidrar till att små och medelstora företag kan driva, innovera och skapa nödvändiga jobb. Små och medelstora företag spelar därför en betydande roll för sysselsättningen och ekonomin som helhet vilket gör studier på detta område relevant. Små och medelstora företag står inför ett flertal svårigheter jämfört med större företag. En faktor som påverkar företagens möjlighet till att växa är en begränsad tillgång till finansiering. Större företag är mer benägna att låna pengar vilket också denresursbaserade teorin förutspår. Tillgång till finansiering kan ses som en konkurrensfördel och leder till fler investeringar vilket stimulerar tillväxten och därmed sysselsättningen.Resursbaserade teorin utgår från konkurrenskraftiga resurser hos företag och kommer att i denna studie att användas till att identifiera företagsspecifika faktorer som på något sätt kan förklara sysselsättningen hos små och medelstora företag. Studien inriktar sig på hotellbranschen med restaurangverksamhet på den svenska marknaden. I uppsatsen undersöksdet hur skuldsättningsgraden, tillväxten, storleken, ålder och fördröjd variabel av antal anställda påverkar antalet anställda. Studien baseras på en kvantitativ undersökning med deduktivt angreppssätt över tidsperioden 2008 till 2016. Resultatet redovisas i en univariat analys i form av deskriptiv statistik, bivariat analys bestående av en korrelationsanalys samt en multivariat analys i form av en regressionsanalys. Det empiriska resultatet indikerar på att större företag med högre skuldsättningsgrad är mer benägna att anställda fler. En slutsats är att tillgången till ekonomiska resurser ger företagen konkurrensfördelar, fler möjligheter att överleva, tillväxt och ökad efterfråga på arbetskraft.
Small and medium-sized enterprise are important for a growing economy and make up 99% of all companies in Sweden. New ideas and innovations are often created by small businesses that grow fast, which gives incentives to create a platform that helps small and medium-sized enterprises drive, innovate and create necessary jobs. Small and medium-sized enterprisestherefore play a significant role in employment and the economy as a whole, which makes studies in this area relevant. The companies face a number of difficulties compared with larger companies. A factor that affect small and medium-sized enterprises ability to grow is a limited access to funding. Larger companies are more likely to borrow money, which also predicts the resource-based theory. Access to finance can be seen as a competitive advantageand leads to more investment, stimulating growth and hence employment.Based on the resource-based theory of competitiveness of a company, this study will be used to identify company specific factors that in some way can explain the employment of small and medium-sized enterprises. The study focuses on the hotel industry with restaurant activities in the Swedish market. The paper examines how debt, growth, size, age and lagged variable of the number of employees affects the number of employees. The study is based ona quantitative study with a deductive approach over the period 2008 to 2016. The result is presented in a univariate analysis in the form of descriptive statistics, bivariate analysis consisting of a correlation analysis and a multivariate analysis in the form of a regression analysis. The empirical result indicates that larger companies with higher debt ratios are more likely to employ more. One conclusion is that access to financial resources gives businesses competitive advantages, more opportunities for survival, growth and increased demand for labor.

Ever since its conception, Intellectual Capital has undergone substantial transformation both in terms of its general definition and its prevalence in external reports. Although consistently focusing on intangibles, over time, intellectual capital has become an area focused on intangibles in accordance with the basic principles of the Resource-Based View regarding how assets can be used to acquire sustainable superior performance. Proponents of intellectual capital adhere to its framework and classification of different intangibles, claiming that it offers increased understanding as to how value is derived from intangible assets. The understanding of the measurement and subsequent reporting of intellectual capital being value creating is, however, a disputed claim. The field of intellectual capital has also been stated to be suffering from a lack of empirical studies focused on specific sectors. Although organisations from among the banking sector have been included in empirical studies within the realm of intellectual capital, there are few such studies which include Swedish banks, let alone studies focused on the Swedish bank sector. The question of whether organisations among the Swedish banking sector are dedicating themselves towards measuring intangible assets included in the intellectual capital framework has so far not been closely studied. Neither has a study focused on exploring the underlying motivations as to why organisations within this sector would choose to dedicate themselves to such work been made. By means of a qualitative research method focused on interviews with respondents from three banks belonging to the Swedish banking sector, this study demonstrates that although intellectual capital is virtually unknown within the sector, examples of the organisations’ measuring practises of intangibles included in the intellectual capital framework are numerous. By implementing resourced-based view and legitimacy theory, the primary motivation behind organisations implementing such measurements is suggested to primarily be to better understand and utilise the resource. The findings of this study also suggest that disclosure of intellectual capital is not viewed as legitimising, despite similarities between organisations in the sector leading to expressed wishes of certain intangibles being disclosed for differentiation purposes.
Intellektuellt Kapital har gått igenom en omfattande förvandling både vad gäller dess generella definition och sin utbredning i externa rapporter sedan begreppet först myntades. Även om begreppet konsekvent har fokuserat på immateriella tillgångar har intellektuellt kapital, över tid, blivit ett område där immateriella tillgångar behandlas i enhet med de grundläggande antaganden hos Resursbaserad Teori i fråga om hur tillgångar kan användas för att uppnå varaktiga konkurrensfördelar. Förespråkare av intellektuellt kapital ansluter sig till dess ramverk och klassificering av olika immateriella tillgångar och påstår att det erbjuder en ökad förståelse gällande hur värde härleds från dessa tillgångar. Huruvida mätningen och följaktiga rapportering av intellektuellt kapital är värdeskapande är däremot ett omtvistat område. Intellektuellt kapital har även hävdats lida av en brist av empiriska studier fokuserade på specifika sektorer. Även fast organisationer från banksektorn har varit inkluderade i empiriska studier inom området intellektuellt kapital så finns det få sådana studier som inkluderar svenska banker, för att inte tala om studier som fokuserar på den svenska banksektorn. Frågan om huruvida organisationer från den svenska banksektorn aktivt mäter immateriella tillgångar som inkluderas i ramverket av intellektuellt kapital har hittills inte studerats grundligt. Inte heller har en studie gjorts som fokuserar på att utforska de underliggande motivationerna varför organisationer inom denna sektor skulle ägna sig åt sådant arbete. Genom en kvalitativ studie baserad på intervjuer med respondenter från tre banker från den svenska banksektorn demonstrerar denna studie att trots att intellektuellt kapital är praktiskt taget okänt inom sektorn så återfinns ett flertal exempel av mätning av immateriella tillgångar som inkluderas i ramverket hos intellektuellt kapital bland dessa organisationer. Genom implementering av resursbaserad teori och legitimitetsteorin så framgår att den huvudsakliga orsaken till att organisationer implementerar sådan mätning är att få ökad förståelse för resursen och bättre kan utnyttja den. Resultaten visar även på att redovisning av intellektuellt kapital inte ses som legitimerande, trots att likheter mellan organisationer i den svenska banksektorn tycks leda till att vissa immateriella tillgångar redovisas för att organisationen ska kunna differentiera sig från sina konkurrenter.

Denna studie syftar till att undersöka sambandet mellan målet med en investering och en beslutsfattares val av kapitalbudgeteringstekniker i medelstora företag. Vidare har beslutsfattarens humankapital lagts till som modererande faktor för att kontrollera dess påverkan på det generella sambandet mellan målet med en investering och valet av kapitalbudgeteringstekniker. Baserat på 51 kvantitativa svar från beslutsfattare i medelstora företag visar resultatet att valet av kapitalbudgeteringstekniker varierar beroende på vilket mål investeringen syftar till att uppfylla medan beslutsfattarens humankapital inte visat någon modererande effekt. Vidare bidrar studien med en alternativ uppdelning av kapitalbudgeteringstekniker som frångår den teoretiska uppdelningen, en uppdelning som är mer praktiskt orienterad och ser till intressenters målsättningar.
This study aims to explore the relationship between the target goal of an investment and the choice of capital budgeting techniques made by decisionmakers in medium-size companies. Furthermore, the decisionmaker’s human capital has been added as a moderating factor to control for its impact on the general relationship between the goal of an investment and the choice of capital budgeting techniques. Based on 51 questionnaires from decisionmakers in medium- size companies, the results show that the choice of capital budgeting techniques varies depending on the target goal of the investment, where shareholders generally chose sophisticated techniques and stakeholders tend to use the unsophisticated techniques. Contrastively, the decisionmaker’s human capital shows no moderating effect. Finally, this study provides an alternative structuring of capital budgeting techniques incongruent with theoretical approaches, one that is more practically oriented and conscientious of the end target of interested parties.

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur styrkan i småföretags sociala och professionella nätverk påverkar valet av finansiell bootsrapping, med företagarens ursprung som betingad faktor. Målet med studien är att introducera och ge en generell översikt över orsakssambandet mellan de berörda koncepten. En undersökning genomfördes bland småföretag i Sverige för att identifiera det sociala och professionella nätverkets påverkan på finansiell bootstraping. I undersökningen antogs företagarens ursprung ha en modererande roll. Dessutom ingick en rad kontrollvariabler för att undersöka deras effekt på orsakssambandet. Sålunda ger det en djupare insikt om vilka underliggande individuella och organisatoriska attribut som påverkar företagares val av finansiell bootstrapping. En utökad kunskap för fenomenet finansiell bootstrapping kan ses som ett konkurrenskraftigt hjälpmedel vid egenföretagande. Framförallt blir det påtagligt för småföretagare som stöter på hinder i anskaffningen av externt finansiellt kapital. Denna uppsats baserades på 136 frågeformulär som returneras från småföretagare som är etablerade på den svenska marknaden. Medan resultatet bekräftar vikten av finansiell bootstrapping för småföretag, identifieras ursprungsskillnader i användningen av olika finansiella bootstrappingmetoder. Dessutom identifieras variationer i invandrare och inföddas användning av sociala och professionella nätverk. Vidare upptäcker vi att styrkan i småföretags nätverk har en positiv påverkan på finansiell bootstrapping. Däremot när ursprung antas ha en modererande effekt ges blandade resultat. Sålunda indikerar resultatet på att det finns vissa likheter i invandrare och infödda företagares finansieringsbeteende