Academic literature on the topic 'Resursbehov'

Green Cargo är den största aktören för godstransporter på järnväg i Sverige. Dotterbolaget Road&Logistics erbjuder kombinerade transporter bestående av järnväg och lastbil. Järnvägen utnyttjas för de långväga transporterna och lastbilarna för slingtrafiken. Med hjälp av crossdockingterminaler samlastas även gods från olika lastbärare till en enhet. Detta för att optimera kapacitetsutnyttjandet, vilket ger synergieffekter i form av miljövinster och sänkta kostnader.

På senare år har olika verktyg utvecklats för att underlätta distributionsplaneringen. Simulering är ett exempel på ett modernt verktyg för att analysera befintliga eller tänkta system.

Jag har utvärderat en befintlig simuleringsmodell och tagit reda på om den på kort sikt kunnat analysera behovet av resursanvändningen alternativt den optimala användningen av dessa i ett distributionsnät bestående av konfektion. Studien är geografiskt avgränsad till att enbart omfatta Stockholmsregionen, vilket innebär att lastbil är det enda transportmedlet som behandlas. I arbetet ingår butikskedjorna H&M, KappAhl, Dressmann, Lindex och Fashionet. Fashionet är en portal med alla mindre konfektionsbutiker, som ingår i Green Cargo Road&Logistics kundkrets.

Efter genomförda simuleringar är slutsatsen att ett antal tekniska modifikationer måste göras för att modellen ska kunna bli användbar. Modellen är i grunden avsedd för operativ planering, samtidigt som det operativa användandet både är omständigt och tidskrävande. Därför skulle alternativ lösning kunna vara att utveckla olika scenarion som representerar typveckor. Transportplanerarens uppgift blir då att identifiera distributionen för närmaste timmen, dagen eller veckan och sedan jämföra detta med de på förhand skapade scenarion. På så sätt undviks själva simuleringsprocessen, inklusive inmatning av data. Tillämpningen av lämpligt optimeringsverktyg parallellt med simuleringen skulle vara ytterligare ett sätt att effektivisera planeringsarbetet.

En oväntad positiv bieffekt var att ett antal svårupptäckta kodfel kunde identifieras och korrigeras, tack vare den noggranna verifikationen. I simuleringsprojektär tidspressen ofta så hög att detaljerade verifieringar inte kan göras.

The Energy Market Inspectorate is implementing a new tariff regulation in Sweden. A small part of the new regulation concerns effectible operation costs and originally they where intended to be calculated using a modification of equivalent comparison standards, in Swedish Ekm. This thesis is intended to analyze if Fortums grid in Stockholm could be described correctly, using equivalent comparison standards. In Ekm every part of the distribution grid is designated a weighting in relation to 1 km 0.4kV over head line. These Ekm-measurements are intended to simplify comparison between different grid areas with different structure and geographical conditions. The goal of this report is to asses Ekmmeasurements suitability for calculating DSOs effectible operation costs. During the work on this report, the Energy Market Inspectorate decide not to use Ekm during the first four year regulatory period. The focus therefor changed to increase Fortums knowledge about Ekm-measurements for preparation purposes. This report includes a short introduction to the problem at hand, as well as underlying theory about power distribution and the new tariff regulation. A description of gathered data, calculations and analysis of data follows. The result is presented as a selection of Fortum specific Ekm-measurements for both operation and maintenance cost as well as customer related costs. Existing Ekm-measurements where found to be unreliable. In the later part of the report the results are discussed and the conclusion is drawn. Existing Ekm-measurements are not suitable to describe the grid in Stockholm. However it can not be ruled out that a modified version of the measurements could render better values in the new tariff regulation. Because of this conclusion further studies are desired.

Idag så sker en större anpassning av företagen för att matcha sina verksamheter till omgivningen då denna skapar förutsättningar för företagen att växa. Förändringar i ett företags omgivning ställer således krav på att företaget/företagsledningen kan möta och hantera dessa förändringar. En situation som ställer stora krav på just detta är när företag befinner sig i en stark tillväxtfas. Författarna ville undersöka hur förutsättningarna för en fortsatt tillväxt förändras samt hur företagsledningen anpassar sig för att möta de föränderliga kraven. Detta fenomen med en alltmer komplex omgivning för företagen att verka och växa i har utgjort grunden för denna studie och har lett fram till författarnas följande problemformulering: Vilka förändrade kompetenskrav ställs det på ledningen när ett företag är i tillväxt? Hur kan ledningen möta dessa förändrade krav för att stödja tillväxten? För att besvara problemet så valde författarna att undersöka detta fenomen på tre stycken utvalda studieobjekt vilka utgjordes av tre företag som klassificeras som tillväxtföretag. Syftet med studien var att undersöka företagens resursbehov i form av kompetenser i en tillväxtfas. Författarna undersökte här vilka kompetenser som de studerade företagen främst efterfrågat för att lyckats bibehålla sin tillväxt samt hur de gått tillväga för att möta kompetenskraven.

För att genomföra studien så använde sig författarna av en kvalitativ metod med en deduktiv datainsamling, där författarna utgått ifrån teoretiska kunskaper som sedan jämförts med relevant empirisk data som samlats in. Primärdata samlades in genom kvalitativa företagsintervjuer och sekundärdata genom att studera för ämnet relevant litteratur samt artiklar inom det studerade ämnesområdet.

Studiens resultat visar vilket kompetensbehov de olika företagen haft under sina respektive tillväxtfaser och hur de arbetat för att tillgodose dessa behov. De kompetenskrav som ställdes på de studerade företagen till följd av deras tillväxt utgjordes till en början främst av kompetenser rörande kontrollen av tillväxten. Detta behov ledde till att företagen knöt till sig kompetenser som kan kategoriseras in under nätverks-, HR- samt coachningskompetenser. Studiens resultat visar även på vikten av att strategiskt kunna planera för en fortsatt tillväxt och de förändrade krav som ställs därefter.

Personalen på akutmottagningen vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna har under de senaste åren känt av en högre arbetsbelastning trots att antalet patienter under senare år inte ökat. Karolinska Universitetssjukhuset har inte någon metod för att analysera resursbehovet hos olika patientgrupper och skillnaden mellan dessa. Projektet handlade därmed om att ge Karolinska Universitetssjukhuset en bättre förståelse för olika patienters resursbehov i form av en resursåtgångsmodell. Denna modell skapades genom diskussioner med personal och analys av data från Karolinskas interna datalager, Karda. Från detta skapades en patientgruppsuppdelning med syfte att gruppera patienter med likartade resursbehov. Tidsstudier samt enkäter genomfördes och sammanställdes på akutmottagningen för att framta viktig information. Analys av resultaten som erhölls tyder på att patienter under de senare åren har blivit mer sjuka och därmed mer resurskrävande för sjukhuset. En resursåtgångsmodell skapades vilken kan analysera och jämföra patienters vårdtyngd med varandra via tre parametrar; prioritet och övervakning, vistelsetid och jourtillägg. Dock kan inte denna modell i nuläget analysera alla parametrar samtidigt, utan endast var för sig. För att kunna analysera parametrarna samtidigt behöver modellen och beräkningarna revideras. Detta skulle kunna vara ett fortsatt arbete inom området.
The staff of the emergency department at Karolinska Universitetssjukhuset Solna has in recent years experienced a higher workload, although the number of patients has not increased. Karolinska Universitetssjukhuset do not possess a set method to analyze the resource needs of different patient groups, and the difference between them. The project would thus give Karolinska Universitetssjukhuset a better understanding of different patients' resource needs in the form of a resource consumption model. This model was created through discussions with staff and analysis of data from Karolinska's internal data warehouse, Karda. From this a patient group distribution was created with the aim of grouping patients with similar resource needs. Time studies and surveys were conducted and compiled at the emergency department to generate important information. Analysis of the results obtained suggests that patients have, in recent years, become more ill and therefore more costly for the hospital. A resource consumption model has been created which can analyze and compare the patients' burden of care with one another by three parameters. These are priority and monitoring, period of residence and on-call salary increment. However, this model is not currently able to analyze all parameters simultaneously, only individually. In order to analyze parameters simultaneously the model and calculations would need to be revised. This could be a continuous study for further work in this specific area.

Bakgrund: Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det ytterst viktigt att företag utvecklas och växer för att ersätta företag och branscher som går tillbaka eller försvinner. När det gäller tillväxt hos företag har beroendet av tillgång till kapital och nödvändiga resurser lyfts fram under lång tid. Samtidigt har flera aktuella rapporter visat att tillgång till banklån upplevs som ett relativt litet hinder för tillväxt. Finansiell bootstrapping används för att minimera eller helt eliminera behovet av finansiella resurser för att säkerställa tillgången till de resurser som företag behöver. Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva i vilken utsträckning svenska småföretag registrerade 2009 använder finansiell bootstrapping. I huvudsyfte ingår följande delsyften: 1) Beskriva vilka finansiella bootstrappingmetoder som används och redovisa skillnader i användningsfrekvens. 2) Undersöka om det är möjligt att identifiera särskilda grupper av metoder och användare som tillämpar liknande metoder. Avgränsningar: Av de flertalet olika finansieringsmöjligheter som står företagen till hands, har vi valt att endast behandla finansiell bootstrapping. Metod: En webbaserad enkätundersökning till 100 företag genomfördes för att undersöka användandet av finansiell bootstrapping. Insamlad data behandlades och analyserades med deskriptiv statistik och en faktoranalys.     Resultat/Slutsatser: Samtliga företag som besvarade enkäten har använt sig av finansiell bootstrapping sedan företagsstart. 95 % av företagen har använt två eller fler metoder. Faktoranalysen identifierade två grupper av bootstrappingmetoder, vilka kan åtskiljas mot bakgrund av i vilken grad ett samarbete med andra organisationer krävs för att tillämpa metoderna inom de olika faktorerna. Förslag till fortsatt forskning: I kommande forskning är det intressant att studera hur finansiell bootstrapping har utvecklats med de nya möjligheter som den snabba tekniska utvecklingen erbjuder, inte minst i form av marknadsföring via sociala medier.

Arbetslösheten i Sverige uppgick under 2017 års första månad till 7,3 procent. En aktuell faktor för att minska arbetslösheten är entreprenörskap. Entreprenörskap är en viktig del i utvecklingen för att driva småföretag. Småföretagen svarar för en betydande del av Sveriges sysselsättning, men lider av låg överlevnadsgrad. För att öka sannolikheten för överlevnad använder många småföretag olika bootstrappingmetoder. Syftet med bootstrapping är att finna lösningar på resursbehov och kan därför ses som ett alternativ till externa finansieringsmedel. Förutsättningarna för användning av finansiella bootstrappingmetoder varierar utefter vart i företagslivscykeln företagen befinner sig. Syftet med denna kandidatuppsats är således att förklara vilka bootstrappingmetoder svenska småföretag använder utifrån företagens livscykel. För att kunna uppnå studiens syfte och skapa en generell bild över forskningsområdet har studien genomförts med en kvantitativ forskningsansats genom ett positivistiskt forskningssynsätt. Studien har undersökt 115 småföretag i Sverige genom en enkätundersökning. Genom att studera teorier kring småföretagens kapitalstruktur samt resursanskaffning skapades en grund för att utforma studiens huvud- samt underhypoteser kring finansiell bootstrapping och företagslivscykeln. Det huvudsakliga resultatet från studien är att användningen av finansiella bootstrappingmetoder förändras genom företagslivscykeln. Studien kan även påvisa att vissa bootstrappingmetoder används mer relativt andra i respektive livscykelstadier.
During the first month of 2017 the unemployment in Sweden amounted to 7,3 percent. An important factor for reducing unemployment is entrepreneurship. Entrepreneurship is an important part of the development of small businesses. Small businesses account for a significant part of Sweden's employment, but suffer from low survival rates. To increase the likelihood of survival, many small businesses use different type of bootstrapping methods. The aim of Financial bootstrapping is to find solutions for resource needs and can therefore be seen as an alternative to external funding. The conditions for using Financial bootstrapping methods vary according to the business lifecycle. The purpose of this essay is to explain witch bootstrapping methods Swedish small businesses are using based on the business lifecycle. In order to achieve the purpose of the study and to create a general view of the research area, the study has been conducted which a quantitative research approach through a positivist research philosophy. The study examined 115 small businesses in Sweden by a survey. By examining theories about small business capital structure and resource needs, a foundation was created for designing the studies main and under hypothesis regarding financial bootstrapping and the business lifecycle. The main result of the study is that the use of financial bootstrapping methods is changing throughout the business lifecycle. The study can also demonstrate that some bootstrapping methods are used more relative to others in their respective lifecycle stages.

Datorspelsbranschen är en relativt ung bransch, både jämfört med andra delarav mjukvaruindustrin och nöjesbranschen. En av de stora utmaningarnaspelutvecklare står inför är planeringen av den långsiktiga kompetensförsörjningen.Dock saknas sammanställda historiska data och applicerbararesursestimeringsmetoder, vilket gör detta arbete näst intill omöjligt. Det förstadelmålet med den här studien är att samla in historiska data angående strukturenoch storleken på utvecklingsteam som utvecklat AAA-spel (professionelltutvecklade spel med en hög budget) för pc-datorer. Datan samlas in frånkreditlistor hämtade via webbsidan Mobygames.com. Det andra delmålet beståri att utreda huruvida den insamlade datan kan appliceras på modeller förestimering av framtida personalbehov. De två modellerna som används ärtrendanalys samt kvotanalys. Resultatet visar att det går att samla in och byggaupp en historisk databas samt att båda modellerna kan appliceras på databasenmed gott resultat.Trendanalysen visar att storleken på projektteamen de senaste20 åren i stort sett utvecklats linjärt och kvotanalysen att det finns klara ochtydliga relationer mellan olika yrkesgrupper samt relationer mellanprojektteamet och en yrkesgrupp.
The video-game business is relatively young in relation to the software andentertainment industries. One of the major challenges for video-gamedevelopers is long-term human resource planning. Due to missing historicaldata in combination with applicable estimations methods, it is close toimpossible to perform such planning. The first sub-goal of this study is tocollect historical data about the structures and sizes of game development teamsinvolved in developing "Triple-A" games (professionally-developed games witha large budget) for PC. The collection of data is done through the websitemobygames.com. The second sub-goal is to examine whether the collected datacould be applied to an existing model for use in the forecasting of futurestaffing needs. The two models selected for this purpose are the trend analysismodel and the ratio analysis model. The result shows it is possible to build up adatabase with historical data. Trend analysis shows that the size of projectteams over the past 20 years has evolved almost linearly and ratio analysisshows clear relationships between the sizes of different occupational groups.