Academic literature on the topic 'Reviderad taxonomi'

The aim of this study is to examine the relationship between three workbooks and the curriculum in geography subject aimed towards the years 4-6. This is made through answering three separate questions: -          What knowledge and subject skills are portrayed in three workbooks? -          What knowledge and subject skills are portrayed in the geography curriculums purpose? -          How does the content of the books relate to the curriculum? Using Bloom’s revised taxonomy, the task questions expressed in the workbooks are sorted into one of six different types of subject skills, and one of four types of knowledge. Results show a slight variance of skills and types of knowledge in the workbooks. Most of the questions demand more simple cognitive processes’ and concrete types of knowledge. In relation to the results of the workbook analysis and the curriculums purpose, a rather low grade of alignment shows. However, comparing the workbooks to the curriculums target criteria’s, the grade of alignment is much higher. Further, tendencies of validation threats are present, with a linguistic focus in some of the questions and tasks that are not present in the geography curriculum. Also, the content of the teacher guidance and the content of the workbooks are often parallel, expressing the same types of skills and knowledge. Some, even if few, of the questions are similar to the types that Jönsson (2013) claim are vital in a valid assessment for learning practice. Those questions are describes as open questions, that does not have one correct answer, but rather requests the student to reflect and reason, and in that way shows in more detail her or his knowledge of the subject. These demand more complex cognitive processes and are also similar to the type of questions that Joel Breakstone argues for, in the context of a formative assessment culture.

Att skapa rättvisa prov är något av det svåraste som finns för alla lärare. Denna rapport redogör för ett undervisningsförsök i att praktiskt använda Bloom´s reviderade taxonomi för att validera frågorna till ett prov, som byggs upp för och genomförs på dator. Undersöknings-gruppen utgörs av mina elever som läser kursen programmering A på gymnasienivå. En norsk undersökning har tidigare visat att pojkars provresultat höjs om proven utförs på dator, vilket också visade sig bli resultatet i min undersökning. Men till skillnad från den norska undersökningen så ökade också flickornas resultat i min undersökning. Med hjälp av denna teknik att skapa prov, skulle det vara enkelt och möjligt att skapa nationella datorbaserade prov inom flera olika kurser som skulle kunna vara till hjälp för lärare ute i landet att hitta rätt kunskapsnivå på kurserna.

Läromedel har en betydande roll för undervisningen i matematik. I Sverige finns ingen statlig granskning av läromedel vilket inspirerade oss att göra en läromedelsanalys för det här självständiga arbetet. Arbetets teoretiska utgångspunkt utgörs av Blooms reviderade taxonomi som den beskrivs av Anderson m.fl. Blooms reviderade taxonomi består av sex kognitiva processer och fyra kunskapstyper. Med hjälp av Blooms reviderade taxonomi utformades ett analysverktyg för en kvalitativ innehållsanalys. Syftet med undersökningen är att med hjälp av detta analysverktyg beskriva mönster i två läromedel i matematik. Analysen bygger i hög grad på tolkningar vilket gör undersökningen svår att replikera.   Vi har granskat ett kapitel i två olika läromedel som säger sig vara anpassade för Lgr11 och riktar sig mot årskurs 6. Genom analysen klassificeras uppgifter i läroböcker för matematik i årskurs 6 efter vilka typer av mål för undervisningen som finns implicit uttryckta i uppgifterna. I Lgr11s kursplan för matematik finns fem förmågor beskrivna vilka utgör mål för undervisningen. Vi undersöker även i vilken utsträckning de analyserade läromedlen ger elever möjlighet att utveckla olika typer av kunskap. Av resultaten framkommer att de analyserade uppgifterna till största del behandlar mål av typen tillämpa procedurkunskap. Metakognitiv kunskap är den kunskapstyp som behandlas minst i de analyserade läromedlen.

Syftet med detta arbete är att utifrån olika tryckta läromedel för elever i årskurs 7 skapa kunskap om vilka frågor, frågetyper, i läromedlen som beaktas. Läromedlen var från två olika bokförlag. Kategorisering av frågorna gjordes utifrån kunskapstyperna i Blooms reviderade taxonomi: faktakunskap, begreppskunskap, procedurkunskap och metakognitiv kunskap. Då taxonomin är tvådimensionell, betraktas också kognitiva processer. Utöver kunskapsdimensionen är taxonomin indelad i sex olika kognitiva process kategorier. Dessa gör det enklare att kategorisera kunskapstyper, eftersom ett visst samband finns mellan kunskapstyp och kognitiv process kategori. Faktakunskap och begreppskunskap kunde urskiljas samt process kategorierna minnas och förstå utifrån frågornas karaktär från gällande studie. Övriga kunskapstyper och process kategorier är mer svåröverskådliga och frågor knutna till dessa är inte av samma omfattning. Process kategorin skapa har jag inte funnit. Metakognitiv kunskap är svår att behandla i en lärobok. Metakognitiv kunskap utvecklas under en längre tid. Utifrån kategoriseringen av frågor verkar faktakunskap och begreppskunskap i båda läroböcker dominera. Detsamma gäller de kognitiva process kategorierna minnas och förstå. Faktakunskap utgör en stor andel av läroböckerna. I de böcker jag analyserade bestod faktakunskap för 79 % respektive 55 % av samtliga frågor. Analyserar man istället process kategorierna minnas och förstå utifrån frågor i böckerna utgör dessa kategorier sammantaget över 85 % i läroböckerna. Andelen frågor som kan kategoriseras i respektive kategori minnas och förstå är ungefär lika stora i läroböckerna.

The aim of this study is to scrutinize writing tasks in four different teaching materials for the subject English 5. The study shed light on the fact that a given book presumes a certain type of reader and the research questions are: What kind of writing tasks is there in the selected material? And what type of knowledge types and cognitive process levels are there? The study is based on Blooms revised taxonomy as a textual analysis and it shows that the writing tasks in the materials differ when it comes to cognitive complexion and type of knowledge. Text models in books aimed for vocational programs are less complex compared to programs preparing for ensuing studies. The majority of all writing tasks correspond to the least cognitively complex category remember-factual knowledge. Moreover, this study shows that teaching materials aimed for vocational programs give the students fewer opportunities to develop their knowledge at a higher level.

In the spring term of 2013, national tests were conducted in social sciences for the first time in the Swedish sixth grade. The tests fell under criticism from various outlets associated with education which eventually resulted in the removal of these new national tests. However, as of 2016 it has been decided that the same institutions responsible for the national tests are to develop voluntary assessment support material in these subjects, which will be available nationwide in 2017, essentially replacing the tests.    The idea for this essay was born out of a need to investigate to what extent the different types of knowledge and abilities of Lgr 11, the Swedish curriculum, correspond to the new national tests, since such research has yet to be done for the sixth grade version of the tests. Out of constraints related to time and size, we chose to limit ourselves to two of the four subjects in social sciences, namely history and religion.    Using text analysis as method and Bloom’s revised taxonomy as an analysis model to study the alignment between the national tests and the curriculum, we’ve endeavoured to answer the following questions: To what extent are the different types of knowledge and abilities tested in the national tests in history and religion for grade six? How well do the national tests in history and religion for grade six and the knowledge requirements of Lgr 11 correspond in regard to which types of knowledge and abilities are tested and the extent of these? The results showed that the national tests and the knowledge requirements of the Swedish curriculum by and large share a high level of alignment. However, the amount of test questions corresponding to each knowledge requirement varies greatly, creating a possible gap for teachers to fill should they use the forthcoming assessment support material in their work.

Uppsatsens syfte är att redogöra för utformningen av skriftliga salsprov i gymnasieskolans samhällsämnen, samt att undersöka vilken typ av kunskap som proven mäter. Analysen görs genom granskning av sju skriftliga salsprov, alla inom samhälsvetenskapliga ämnen, vilka analyseras utifrån Bloms reviderade taxanomi. Analysen kompletteras av intervjuer med de lärare som konstruerat proven för att ge analysen ytterligare djup.Proven är konstruerade efter ämnenas läroplaner i antingen Lpf94 eller Gy11 varför proven också ställs i förhållande till en analys av kursplanen för Samhällskunskap A och ämnesplanen för Samhällskunskap 1a1. Proven visade sig vara av varierande karaktär och storlek och bestående av en skiftande mängd uppgiftstyper. Av analysen framgår att kursplanen i Lpf94 har en starkare hierarkisk relation till processerna i Blooms reviderade taxonomi, än kursplanen i Gy11. De i proven vanligaste två kunskapsdimensionerna som testas är Faktakunskap och Begreppskunskap. De två vanligaste kognitiva processerna är Minnas och Förstå. Det som kan skönjas av analysen är att de lägre betygen Godkänt och E har en tendens att förekomma i de två minst avancerade kognitiva processerna, Minnas och Förstå, medan högre betygsnivåer oftast återfinns i uppgifter som testar mer avancerade processer – Förstå och uppåt. Sammanfattningsvis kan sägas att högre betyg oftast kopplas samman med de processer som kräver att uppgiften tillför något nytt, d.v.s. alla kognitiva processer mer avancerade än Minnas. De vanligaste kognitiva processerna som uppgifter visar prov på är alltjämt Minnas och Förstå. Nyckelord: Blooms reviderade taxonomi, Lpf94, Gy11, prov, provkonstruktion

Denna studie syftar till att ta reda på vilka kunskaper och kognitiva processer elever kan få underexkursioner i ämnet geografi. Utöver detta undersöktes hur exkursioner bedrivs i Stockholms län.Undersökningen genomfördes genom en insamling av exkursionsguider som sedan analyserades medhjälp av Blooms reviderade taxonomi. För att få ett bredare underlag kring hur exkursioner utövasskickades webbenkäter ut till ett flertal lärare.Överlag är begreppskunskapen den mest framträdande kunskapen under de undersökta exkursionernavilket stämmer överens med den tidigare forskningen inom detta område. Exkursionsguiderna visaräven att majoriteten av exkursionsuppgifterna vill få eleven till den lägre nivån av kognitivt tänkande ioch med att uppgifterna syftar till att eleven ska förstå begrepp. Resultatet visar dock att det finns entendens att elever ges en möjlighet till en högre nivå av tänkande under de exkursioner där eleven äraktiv och försöker hitta svar på uppgifterna de fått av läraren.

El presente trabajo tiene por objetivo investigar cómo se practica la pronunciación y la prosodia en las tareas orales de tres libros digitales de español como lengua extranjera (ELE). Para poder investigar eso se pregunta lo siguiente: ¿Cómo están formados los libros digitales de ELE? ¿Qué conocimientos y habilidades pueden adquirir los alumnos suecos a través de las tareas orales de los libros digitales? Se propone que la prosodia es un elemento fundamental en la adquisición de una lengua extranjera. El trabajo consiste en una investigación cualitativa y cuantitativa, lo cual para asegurar un resultado fiable. El resultado de la investigación demuestra que el diseño tanto como la cualidad de las tareas orales de los libros digitales pueden variar. Hay pocas tareas orales que practican la pronunciación: se enfoca en la pronunciación a través de fonemas y palabras sueltas, sin prestar atención a su función en un contexto auténtico. Además, solamente hay una tarea que alcanza a practicar la prosodia. Las tareas orales facilitan la adquisición del conocimiento procedimental y de las habilidades aplicar y crear según La Taxonomía de Bloom. Estudios futuros se proponen para investigar el rol y la competencia del profesor en cuánto al uso de libros y recursos digitales en la enseñanza de la pronunciación y de la prosodia.
The present study aims to clarify how three Swedish digital learning resources for Spanish as a second language (L2) target pronunciation and prosody. Consequently, the following questions will be answered: How are the digital learning resources for Spanish L2 designed? Furthermore, exercises aimed for the practice of oral production and interaction will be analysed. What knowledge and abilities can students acquire from realising these exercises? It has been presumed that prosody is a key element in the acquisition of a second language. In addition, qualitative and quantitative methods have been used in order to establish reliable results. Accordingly, the results of the study show that the digital learning resources vary in their design as well as how the exercises are presented. Few exercises target pronunciation: in the case of doing so, pronunciation is targeted on a basic level by highlighting phonemes and words, independent from a natural context. Also, prosody is only targeted once in the exercises presented in the digital learning resources. However, the exercises enable the acquisition of procedural knowledge and the abilities apply and create according to Bloom’s Revised Taxonomy. In conclusion, futures studies are suggested to investigate how the teaching and learning of pronunciation and prosody could improve in terms of increasing the didactic and digital competence amongst teachers.

Samstämmighet innebär att delarna i ett utbildningssystem dvs. ämnesplan, undervisning och bedömning, arbetar i samma riktning. Blooms reviderade taxonomi är ett verktyg som gör att målen i skolan kan bli mer begripliga, bedömningsbara och genomförbara. Syftet med detta examensarbete är att öka kunskapen om hur en lärares planerade undervisning är samstämmig med de bedömningsuppgifter och ämnesplan i kursen privatjuridik på gymnasieskolans ekonomiprogram. Vid samstämmighet täcker bedömningsuppgifterna in samma krav på kunskap och förmåga, som anges i kursplanen. Genom att använda Blooms reviderade taxonomitabell går det att analysera de syften som ett moment eller en kurs anger, och bland annat, få en indikation på den omfattning av mer komplexa typer av kunskap och kognitiva processer som momentet eller kursen medför. Resultatet visar en god samstämmighet mellan det centrala innehållet i ämnesplanen för privatjuridik och informantens planerade undervisning.