Academic literature on the topic 'Revisionsplikt'

A1209

Alla aktiebolag i Sverige, oavsett storlek, har enligt lagstiftningen revisionsplikt. Aktiebolagets ekonomiska förehavanden, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning ska varje år granskas av en godkänd eller auktoriserad revisor.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur små aktiebolag upplever revisionsplikten och de diskussioner som föregick valet av bolagsform. Dessutom jämförs företagarnas åsikter med de diskussioner som förs i ekonomisk press om huruvida revisionsplikten i små aktiebolag ska förändras eller helt avskaffas. Informationen som ligger till grund för undersökningen är intervjuer med fyra företag och debattartiklar från den ekonomiska pressen som sedan analyserats för att nå fram till slutsatser. I Sverige pågår idag en debatt om en eventuell förändring av revisionsplikten. I debatten diskuteras framförallt frågan om begränsning av byråjäv och hur förändringen kommer att påverka de små aktiebolagen ekonomiskt.

Slutsatsen är att de intervjuade företagen ser revisorn som en tillgång och ett stöd i företaget. De anser att revisionsplikten borde utökas för att även omfatta övriga företagsformer. Enligt de ekonomiska tidningsartiklar som delvis ligger till grund för uppsatsen är åsikterna de motsatta det vill säga att revisionsplikten borde marknadsefterfrågas eller helt avskaffas.

November 1, 2010 the audit requirement in Sweden for small and medium enterprises was abolished, after many years of discussion. This essay aims to examine the effects of the abolishment of the audit requirement on credit. The intention is to draw conclusions about how the possible negative effects of the abolishment of the audit requirement could be prevented. The study has been made using a qualitative method to get a clearer and broader explanation that leads to deeper understanding. It includes an interview with creditors from one of the largest banks whose position represents a large group of lenders. In addition to the lender, two auditors with years of experience have been interviewed. Analysis of collected data has shown that there are both advantages and disadvantages of abolished mandatory auditing. One advantage of the audit abolition is that entrepreneurs no longer see the auditor as a constraint, but now they can see the added value of the skilled help that they can get. The disadvantages are that if companies opt out of the auditor, it could possibly lead to fewer companies qualified for credit because of the lack of audited accounts. The essay group consists of Oksana Brodin and Maria Lindén, who choose to study this topic because auditing is an economically relevant subject. The essay is written at Södertörn University, with Cheick Wagué as supervisor. Many thanks to the supervisor and opponent group for fruitful discussions and valuable comments. We thank our respondents for an interesting and committed cooperation in the study and hope that the essay can be a support to the stakeholders who work with credit, and to entrepreneurs of small and medium enterprises.

Idag råder en het debatt i branschtidningar huruvida revisionsplikten skall avskaffas eller inte. Det är nämligen idag möjligt för varje enskilt medlemsland inom EU att själv avgöra om de skall ha kvar den lagstadgade revisionsplikten för mikroföretag. Mikroföretag innefattar de företag som omsätter under 3 miljoner. Idag gör Svenska Staten en utredning på hur Sverige skall ställa sig till lagförslaget. Denna utredning skall färdigställas och vara utformad senast den 10 september 2007.

Syftet med vår uppsats är att ta reda på vad företagaren tycker om revisionen idag samt om företagaren kommer att välja frivillig revision om slopande av plikten träder i kraft. Vad vi upptäckte i och med att vi läste branschtidningar var nämligen att det inte var någon företagare som uttalade sig i frågan. Därigenom väcktes vårt intresse att undersöka detta ytterligare och utifrån det skapades vårt ämnesval.

Bakgrund och problem: Alla små aktiebolag har utbyten med olika intressenter och varje utbyte innebär en viss transaktionskostnad. Revisorns funktioner sänker denna transaktionskostnad genom att minska osäkerheten. När revisorn plockas bort från utbytena riskerar transaktionskostnaderna att förändras. De kan öka, minska eller omfördelas till den andra utbytesparten. Syfte: Studiens syfte är att utreda vilka effekter avskaffandet av revisionsplikten har fått på kostnaderna för utbyten mellan små aktiebolag och deras intressenter. Metod: I studien tillämpas en deduktiv ansats. Först gjordes en förstudie med fem personer från var och en av intressentgrupperna: ägare, långivare, leverantörer och kunder. En intervju genomfördes med en person på Skatteverket. Sedan skickades enkäter ut till olika intressentgrupper. Slutsatser: Vår studie antyder att revisorn spelar en viss roll för långivarna och Skatteverket, men revisorn verkar inte ha så stor betydelse för kunder och leverantörer. I utbytena med de små aktiebolagen utan revisor finns det andra faktorer som väger tyngre för leverantörer och kunder. Transaktionskostnaderna är därmed oförändrade i de små aktiebolagens utbyte med leverantörer och kunder. Däremot indikerar studien att transaktionskostnaden har ökat i utbytet mellan de små aktiebolagen och deras långivare. För små aktiebolag utan revisor verkar kostnaden för revision i stort sett försvunnit helt. Vår studie antyder att en del av revisorns funktioner har förstatligats. Revisorns funktion externaliserades från de små aktiebolagen men internaliserades av Skatteverket, som bland annat fått ökade befogenheter sedan revisionsplikten avskaffades.

Revisionspliktens vara eller icke vara är idag i Sverige ett hett diskuterat ämne. Regeringen har beslutat att avskaffa revisionsplikt för små aktiebolag men något datum är ännu inte bestämt. Detta leder fram till frågan om hur svenska företagsledare ser på revisionsplikt i små aktiebolag. Vi identifierar vilka faktorer som ligger bakom deras ställningstagande och med detta vill vi ge en ökad förståelse för småföretagarens attityd i frågan.

Vi använder oss av en kvalitativ studie för att kunna få mer djupgående information till vår frågeställning. Vår undersökning baseras på primärdata som har samlats in genom personliga intervjuer.

Efter genomförandet av vår uppsats kom vi fram till att studien har gett fortsatt stöd på Svanströms undersökning att småföretagen vill ha kvar revisionsplikt. Faktorerna som ligger bakom detta beror inte så mycket på det yttre som bransch, storlek och nyetablerat/väletablerat som handlar om företagets situation. Istället pekar det på inre faktorer såsom erfarenhet, utbildning och intresse, vilka är knutna till företagsledarens personlighet.

Sedan 1988 har det funnits en lagstadgad revisionsplikt, alla svenska aktiebolag måste anlita en revisor för att granska företagets redovisning. I nuläget pågår en utredning på uppdrag av regeringen som ska undersöka behovet av revision i småföretag. Den huvudsakliga anledningen till att revisionsplikten bör avskaffas för de små bolagen är att revisionen idag innebär en stor ekonomisk börda för småbolagen. Även efter ett avskaffande är det troligt att de små företagen fortsätter att använda revisorn, då det bland annat finns krav från olika intressenter. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur ett antal små aktiebolag i Östersund ställer sig till avskaffandet av revisionsplikten. Relevant information har sökts i form av böcker, artiklar, rapporter och promemorior. Vidare utvecklades en intervjuguide och ett antal företag valdes ut till intervjuobjekt. För en god reliabilitet användes en bandspelare i samband med intervjuerna. Materialet sammanställdes och resulterade i ett empiriavsnitt som sedan analyserades gentemot den teoretiska referensramen. Slutsatsen med studien är att majoriteten av de undersökta företagen kommer även efter ett avskaffande att behålla revisorn, men då främst som rådgivare.

Debatten om ett borttagande av revisionsplikten i små och medelstora aktiebolag blev åter aktuell efter att Svenskt Näringsliv i mars publicerade en rapport i ämnet. Enligt EG-rättens fjärde direktiv kan de enskilda medlemsländerna själva besluta om revisionsplikten skall

avskaffas för små aktiebolag eller inte. Inom den europeiska unionen är det endast de nordiskaländerna som har valt att ha kvar plikten.

Informationen i en årsredovisning används främst av företagsintressenter för att kunna avgöra företagets ekonomiska situation. I och med att en oberoende revisor granskat årsredovisningen får intressenterna ett kvitto på att innehållet är kontrollerat och upprättat efter god redovisningssed. Problemet för intressenterna är hur de ska kunna gardera sig för att samla in tillförlitlig information för bedömning av företaget om revisionsplikten avskaffas.

Vi har som syfte med denna studie att titta närmare på hur de små ägarledda aktiebolagens externa intressenter ställer sig till ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten och vilka konsekvenser denna avskaffning kan medföra för dem. De intressenter som studeras är

kreditgivare, Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, Svenskt Näringsliv och revisorer. Vår empiriska undersökning är uppbyggt på en kvalitativ studie som baseras på primärdata i form av intervjuer.

Vi kommer i vår slutsats fram till att de flesta intressenter har ett behov av reviderade årsrapporter. Informationen i årsredovisningen fungerar som en förtroendeskapande faktor för att säkerställa att företaget kan fullfölja sina förpliktelser gentemot intressenten. Ett borttagande av revisionsplikten skulle leda till att kvalitetsstämpeln försvinner vilket ökar intressenternas kontrollbehov för att säkra tilltron till årsredovisningen.

The debate about the possibilities to omit the audit duty for small and middle-sized joint-stock companies was once again actualized after Svenskt Näringsliv (Confederation of Swedish Enterprise) published a report in March 2005. In the European Union’s fourth company directive each member country can choose to omit the audit duty for small companies, however in the European Union it is only the Nordic countries that still obtain the audit duty for such companies.

The information in a company’s accounting should be used by the stakeholders to ensure the economical position of the company. With a result of an independent auditor inspecting the annual report, the stakeholders get a receipt to ensure that it’s contents is controlled and follows the generally accepted accounting principles (GAAP). The problem for the stakeholders is how to make sure that they receive reliable information for estimating the company if the audit duty is omitted.

Our purpose with this thesis is to investigate how the external stakeholders of small jointstock companies think about omitting the audit duty and which aftereffects this omitting can bring to the stakeholders. The stakeholders are creditors, the National Tax Board, the Swedish National Economic Crimes Bureau, the Confederation of Swedish Enterprise and auditors. Our empirical research is performed on a qualitative research approach based on personal interviews.

The conclusion of this paper is that most of our stakeholders have a need for revised annual reports. The company’s audited accounting inspires confidence to its information, which guarantees that the company can complete their contractual duty against the stakeholder. An omitting of the audit duty would erase the quality receipt, which leads to an increased need of control for the stakeholders to ensure their trust to the annual reports.

Ekonomisk brottslighet beräknas kosta samhället 70 miljarder per år. Myndigheternas redskap för att komma till rätta med problemet är att utöva styrning och lagstiftning med hjälp av kontrollerande funktioner, en av dessa är revisorerna. Revisorerna har genom sin insyn i företagen, och i kombination med införandet av anmälningsskyldigheten, täckt ett tidigare obevakat område. Inom EU sker förändringar av revisionspliktens lagstadgande omfattning, lättnader har införts, något ett par av Sveriges grannländer har anammat. Detta sammantaget har medfört att det rests krav på sådana reformer även i Sverige. Argumenten som ventilerats i debatten är revisionspliktens betungande kostnad för mindre företag och för de fall någon har för avsikt att begå ekonomiska brott, söker de sig till en företagsform utan revisionsplikt. Detta kan ställas mot de uppfattningar vilka betraktar revisionsplikten som en metod för att uppmärksamma ekonomiska problem samt att den förhindrar och förebygger ekonomisk brottslighet.

Studien har tagit fasta på det antagandet att revisionsplikten förebygger och förhindrar ekonomiska brott. Sambandet torde kunna synliggöras genom att undersöka skillnader i frekvens av ekonomiska brott, samt se vilka kategorier av brott som är representerade i bolag med och utan revisionsplikt.

Studien visar inte att det finns något påvisbart samband mellan revisionsplikt och ekonomisk brottslighet, snarare visar den på att bolag med revisionsplikt oftare blir dömda än företagsformer utan revisionsplikt. Det mest framträdande i studien har varit att konkurser ger inblick i företagen och avslöjar ekonomisk brottslighet, men det som framstår som gemensam nämnare för ekonomisk brottslighet är tillfälle, motiv och neutralisering.

Vi vill i vår uppsats ta reda på den svenska revisionspliktens upplevda nytta ur ett intressentperspektiv inför en eventuell lagändring, för att få en bild av hur intressenterna värderar lagstadgad revision. För att få en större insikt i ämnet kommer vi även att undersöka andra länders erfarenheter efter ett borttagande. Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att belysa mer komplexa teman, gå djupare i ämnet och ta reda på varför och hur. Vid insamling av teori har vi använt oss av litteratur samt databaser som finns tillgängliga via biblioteket. Vi använde oss av ostrukturerade intervjuer även kallat öppna intervjuer. Vi har intervjuat skatteverket, ekobrottsmyndigheten, ett kreditupplysningsföretag och en revisor för att svara på syftet. Vi har i vår undersökning kommit fram till att intressenterna tycker att trovärdigheten i företagens finansiella information försämras om man tar bort revisionsplikten. Intressenterna pekar på att revision som bra för företagen själva med att snabbt upptäcka fel och brister i deras redovisningar. Våra intressenter är även överens om att man bör utveckla alternativ till den lagstadgade revisionen för att säkerställa att den finansiella informationen är korrekt. Ingen av våra respondenter tog upp några av de alternativ andra länder har använt. Kreditgivare kan komma att lösa detta på andra sätt, t ex avtalsliknande former eller att de begär revision av räkenskaperna för att låna ut pengar. Det är då svårare för EBM och SKV.