Dissertations / Theses on the topic 'Revisionsplikt'

A1209

Alla aktiebolag i Sverige, oavsett storlek, har enligt lagstiftningen revisionsplikt. Aktiebolagets ekonomiska förehavanden, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning ska varje år granskas av en godkänd eller auktoriserad revisor.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur små aktiebolag upplever revisionsplikten och de diskussioner som föregick valet av bolagsform. Dessutom jämförs företagarnas åsikter med de diskussioner som förs i ekonomisk press om huruvida revisionsplikten i små aktiebolag ska förändras eller helt avskaffas. Informationen som ligger till grund för undersökningen är intervjuer med fyra företag och debattartiklar från den ekonomiska pressen som sedan analyserats för att nå fram till slutsatser. I Sverige pågår idag en debatt om en eventuell förändring av revisionsplikten. I debatten diskuteras framförallt frågan om begränsning av byråjäv och hur förändringen kommer att påverka de små aktiebolagen ekonomiskt.

Slutsatsen är att de intervjuade företagen ser revisorn som en tillgång och ett stöd i företaget. De anser att revisionsplikten borde utökas för att även omfatta övriga företagsformer. Enligt de ekonomiska tidningsartiklar som delvis ligger till grund för uppsatsen är åsikterna de motsatta det vill säga att revisionsplikten borde marknadsefterfrågas eller helt avskaffas.

Idag råder en het debatt i branschtidningar huruvida revisionsplikten skall avskaffas eller inte. Det är nämligen idag möjligt för varje enskilt medlemsland inom EU att själv avgöra om de skall ha kvar den lagstadgade revisionsplikten för mikroföretag. Mikroföretag innefattar de företag som omsätter under 3 miljoner. Idag gör Svenska Staten en utredning på hur Sverige skall ställa sig till lagförslaget. Denna utredning skall färdigställas och vara utformad senast den 10 september 2007.

Syftet med vår uppsats är att ta reda på vad företagaren tycker om revisionen idag samt om företagaren kommer att välja frivillig revision om slopande av plikten träder i kraft. Vad vi upptäckte i och med att vi läste branschtidningar var nämligen att det inte var någon företagare som uttalade sig i frågan. Därigenom väcktes vårt intresse att undersöka detta ytterligare och utifrån det skapades vårt ämnesval.

Revisionspliktens vara eller icke vara är idag i Sverige ett hett diskuterat ämne. Regeringen har beslutat att avskaffa revisionsplikt för små aktiebolag men något datum är ännu inte bestämt. Detta leder fram till frågan om hur svenska företagsledare ser på revisionsplikt i små aktiebolag. Vi identifierar vilka faktorer som ligger bakom deras ställningstagande och med detta vill vi ge en ökad förståelse för småföretagarens attityd i frågan.

Vi använder oss av en kvalitativ studie för att kunna få mer djupgående information till vår frågeställning. Vår undersökning baseras på primärdata som har samlats in genom personliga intervjuer.

Efter genomförandet av vår uppsats kom vi fram till att studien har gett fortsatt stöd på Svanströms undersökning att småföretagen vill ha kvar revisionsplikt. Faktorerna som ligger bakom detta beror inte så mycket på det yttre som bransch, storlek och nyetablerat/väletablerat som handlar om företagets situation. Istället pekar det på inre faktorer såsom erfarenhet, utbildning och intresse, vilka är knutna till företagsledarens personlighet.

Sedan 1988 har det funnits en lagstadgad revisionsplikt, alla svenska aktiebolag måste anlita en revisor för att granska företagets redovisning. I nuläget pågår en utredning på uppdrag av regeringen som ska undersöka behovet av revision i småföretag. Den huvudsakliga anledningen till att revisionsplikten bör avskaffas för de små bolagen är att revisionen idag innebär en stor ekonomisk börda för småbolagen. Även efter ett avskaffande är det troligt att de små företagen fortsätter att använda revisorn, då det bland annat finns krav från olika intressenter. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur ett antal små aktiebolag i Östersund ställer sig till avskaffandet av revisionsplikten. Relevant information har sökts i form av böcker, artiklar, rapporter och promemorior. Vidare utvecklades en intervjuguide och ett antal företag valdes ut till intervjuobjekt. För en god reliabilitet användes en bandspelare i samband med intervjuerna. Materialet sammanställdes och resulterade i ett empiriavsnitt som sedan analyserades gentemot den teoretiska referensramen. Slutsatsen med studien är att majoriteten av de undersökta företagen kommer även efter ett avskaffande att behålla revisorn, men då främst som rådgivare.

Debatten om ett borttagande av revisionsplikten i små och medelstora aktiebolag blev åter aktuell efter att Svenskt Näringsliv i mars publicerade en rapport i ämnet. Enligt EG-rättens fjärde direktiv kan de enskilda medlemsländerna själva besluta om revisionsplikten skall

avskaffas för små aktiebolag eller inte. Inom den europeiska unionen är det endast de nordiskaländerna som har valt att ha kvar plikten.

Informationen i en årsredovisning används främst av företagsintressenter för att kunna avgöra företagets ekonomiska situation. I och med att en oberoende revisor granskat årsredovisningen får intressenterna ett kvitto på att innehållet är kontrollerat och upprättat efter god redovisningssed. Problemet för intressenterna är hur de ska kunna gardera sig för att samla in tillförlitlig information för bedömning av företaget om revisionsplikten avskaffas.

Vi har som syfte med denna studie att titta närmare på hur de små ägarledda aktiebolagens externa intressenter ställer sig till ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten och vilka konsekvenser denna avskaffning kan medföra för dem. De intressenter som studeras är

kreditgivare, Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, Svenskt Näringsliv och revisorer. Vår empiriska undersökning är uppbyggt på en kvalitativ studie som baseras på primärdata i form av intervjuer.

Vi kommer i vår slutsats fram till att de flesta intressenter har ett behov av reviderade årsrapporter. Informationen i årsredovisningen fungerar som en förtroendeskapande faktor för att säkerställa att företaget kan fullfölja sina förpliktelser gentemot intressenten. Ett borttagande av revisionsplikten skulle leda till att kvalitetsstämpeln försvinner vilket ökar intressenternas kontrollbehov för att säkra tilltron till årsredovisningen.

The debate about the possibilities to omit the audit duty for small and middle-sized joint-stock companies was once again actualized after Svenskt Näringsliv (Confederation of Swedish Enterprise) published a report in March 2005. In the European Union’s fourth company directive each member country can choose to omit the audit duty for small companies, however in the European Union it is only the Nordic countries that still obtain the audit duty for such companies.

The information in a company’s accounting should be used by the stakeholders to ensure the economical position of the company. With a result of an independent auditor inspecting the annual report, the stakeholders get a receipt to ensure that it’s contents is controlled and follows the generally accepted accounting principles (GAAP). The problem for the stakeholders is how to make sure that they receive reliable information for estimating the company if the audit duty is omitted.

Our purpose with this thesis is to investigate how the external stakeholders of small jointstock companies think about omitting the audit duty and which aftereffects this omitting can bring to the stakeholders. The stakeholders are creditors, the National Tax Board, the Swedish National Economic Crimes Bureau, the Confederation of Swedish Enterprise and auditors. Our empirical research is performed on a qualitative research approach based on personal interviews.

The conclusion of this paper is that most of our stakeholders have a need for revised annual reports. The company’s audited accounting inspires confidence to its information, which guarantees that the company can complete their contractual duty against the stakeholder. An omitting of the audit duty would erase the quality receipt, which leads to an increased need of control for the stakeholders to ensure their trust to the annual reports.

Ekonomisk brottslighet beräknas kosta samhället 70 miljarder per år. Myndigheternas redskap för att komma till rätta med problemet är att utöva styrning och lagstiftning med hjälp av kontrollerande funktioner, en av dessa är revisorerna. Revisorerna har genom sin insyn i företagen, och i kombination med införandet av anmälningsskyldigheten, täckt ett tidigare obevakat område. Inom EU sker förändringar av revisionspliktens lagstadgande omfattning, lättnader har införts, något ett par av Sveriges grannländer har anammat. Detta sammantaget har medfört att det rests krav på sådana reformer även i Sverige. Argumenten som ventilerats i debatten är revisionspliktens betungande kostnad för mindre företag och för de fall någon har för avsikt att begå ekonomiska brott, söker de sig till en företagsform utan revisionsplikt. Detta kan ställas mot de uppfattningar vilka betraktar revisionsplikten som en metod för att uppmärksamma ekonomiska problem samt att den förhindrar och förebygger ekonomisk brottslighet.

Studien har tagit fasta på det antagandet att revisionsplikten förebygger och förhindrar ekonomiska brott. Sambandet torde kunna synliggöras genom att undersöka skillnader i frekvens av ekonomiska brott, samt se vilka kategorier av brott som är representerade i bolag med och utan revisionsplikt.

Studien visar inte att det finns något påvisbart samband mellan revisionsplikt och ekonomisk brottslighet, snarare visar den på att bolag med revisionsplikt oftare blir dömda än företagsformer utan revisionsplikt. Det mest framträdande i studien har varit att konkurser ger inblick i företagen och avslöjar ekonomisk brottslighet, men det som framstår som gemensam nämnare för ekonomisk brottslighet är tillfälle, motiv och neutralisering.

Vi vill i vår uppsats ta reda på den svenska revisionspliktens upplevda nytta ur ett intressentperspektiv inför en eventuell lagändring, för att få en bild av hur intressenterna värderar lagstadgad revision. För att få en större insikt i ämnet kommer vi även att undersöka andra länders erfarenheter efter ett borttagande. Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att belysa mer komplexa teman, gå djupare i ämnet och ta reda på varför och hur. Vid insamling av teori har vi använt oss av litteratur samt databaser som finns tillgängliga via biblioteket. Vi använde oss av ostrukturerade intervjuer även kallat öppna intervjuer. Vi har intervjuat skatteverket, ekobrottsmyndigheten, ett kreditupplysningsföretag och en revisor för att svara på syftet. Vi har i vår undersökning kommit fram till att intressenterna tycker att trovärdigheten i företagens finansiella information försämras om man tar bort revisionsplikten. Intressenterna pekar på att revision som bra för företagen själva med att snabbt upptäcka fel och brister i deras redovisningar. Våra intressenter är även överens om att man bör utveckla alternativ till den lagstadgade revisionen för att säkerställa att den finansiella informationen är korrekt. Ingen av våra respondenter tog upp några av de alternativ andra länder har använt. Kreditgivare kan komma att lösa detta på andra sätt, t ex avtalsliknande former eller att de begär revision av räkenskaperna för att låna ut pengar. Det är då svårare för EBM och SKV.

Revisionsplikten för små aktiebolag kommer att avskaffas i juli 2010 och

 i stället bli frivillig. Den avskaffade revisionsplikten förväntas innebära

 både för och nackdelar. Till förväntade fördelar kan nämnas minskade

 kostnader för de företag som väljer bort revisionsplikten; till förväntade

 problem och eventuella nackdelar ökad ekonomisk brottslighet samt

 ökade kostnader för samhället.

Syftet med denna studie är att undersöka hur den ekonomiska

 brottsligheten kan tänkas bli påverkad av den slopade revisionsplikten i

 Sverige genom att undersöka vilka effekter som observerats i andra

EU-länder som redan har slopat revisionsplikten.

Undersökningen bygger på intervjuer med revisorer i Sverige, Finland,

 Danmark och Irland samt Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket samt

 FAR SRS. Dessa har intervjuats via e-post, telefon eller personligen

 beroende på geografiskt läge. Arbetet inleddes dock med förberedelser

 kring den teoretiska referensramen.

Olikheter har påvisats sig bland respondenter i frågan om den

 ekonomiska brottsligheten kommer att öka efter avskaffandet av

 revisionsplikten. I de undersökta länderna har den ekonomiska

 brottsligheten inte påverkas i någon avsevärt mening. Det har varken

 framkommit från de utländska respondenterna eller någon annan källa

 som kunde styrka motsatsen. Dock kan brottsligheten i Sverige öka

 något på grund av småföretagens utsatthet samt att de föreslagna

 gränsvärdena innebär att majoriteten av företag omfattas av avskaffad

 revisionsplikt.

I denna uppsats har vi velat undersöka svenska småföretagares inställning till revisionsplikten. Bakgrunden till vårt intresse kring småföretagarnas inställning till revisionsplikt är att det inom EU pågår en harmoniseringsprocess där man önskar få så samstämmiga regelverk, för bland annat revisionsplikten, som möjligt. I och med att Sverige idag är ett av de få länder i Europa som inte tillåter undantag från revision för små aktiebolag så kändes det som ett intressant ämne. Vi har vidare velat undersöka vilka faktorer som ligger bakom småföretagarnas inställning till revision, dvs. vad kännetecknar de bolag som är positiva respektive negativa till revisionsplikten? Kan man exempelvis se några skillnader i inställning mellan B2B- och B2C-företag? I uppsatsen har vi använt oss av både en kvalitativ och en kvantitativ metod. Vi har börjat med att genomföra fyra stycken intervjuer för att utöka vår förståelse kring ämnet, vilka vi sedan följt upp med en enkätundersökning. Totalt deltog 1 591 stycken personer i vår undersökning. Våra hypoteser skapades delvis i samband med undersökningens början men växte också fram i samband med våra kvalitativa intervjuer. Dessa var: B2C-företag är generellt mer negativa till revisionsplikt än B2B- företag, nystartade bolag är mer positivt inställda till revisionsplikt än bolag som existerat en längre tid, ju fler aktieägare ett bolag har desto positivare är de till revisionsplikten, så kallade mikroföretag är med negativt inställda till revisionsplikt än övriga småföretag, företag som sköter sin egen bokföring och upprättar sina egna bokslut är mer positivt inställda till revisionsplikt än företag som tar extern hjälp till detta. Det visade sig att hela 57 % av alla deltagande bolag föredrar en bibehållen revisionsplikt mot 29 % som är för ett avskaffande. Det är intressanta siffror i och med att det pekar tvärt emot tidigare studier inom området. De faktorer vi menar kraftigast påverkar företagens inställning till revisionsplikten är ålder, ägarspridning, omsättning och bokföringsrutiner. Självklart finns det även andra parametrar att ta hänsyn till, men dessa är enligt oss de viktigaste.

Titel: Revisionsplikt och trovärdighet – ur ett ägarperspektiv.

Slutseminarium: 2008-05-28

Ämne/kurs: Företagsekonomi inriktning externredovisning (61-90), 30 hp,

Uppsats, 15 hp.

Författare: Gunilla Borelund och Susanne Fagerberg

Handledare: Lars-Göran Persson

Fallföretag: 100 st små aktiebolag

Nyckelord: Frivillig revisionsplikt, Revision och Redovisning.

Frågeställning: Anser ägarna i små aktiebolag att en frivillig revisionsplikt

skulle påverka bolagets trovärdighet gentemot dess intressenter?

Syfte: Vårt syfte är att beskriva små aktiebolags trovärdighet gentemot

intressenterna, samt att förklara hur bolagen tror att en frivillig

revisionsplikt påverkar trovärdigheten.

Teoretisk

referensram: Den teoretiska referensramen baseras på delar av intressent- modellen, agentteorin samt för- och nackdelar med frivillig respektive lagstadgad revisionsplikt.

Metod: En kvantitativ undersökning med postenkäter, på 100 st slump-

mässigt utvalda aktiebolag enligt kriterierna: årsomsättning

mellan 200 000 kr och 3 miljoner kronor, samt max 3 anställda.

Empiri: Presentation av enkätsvaren.

Slutsatser:

Ägarna anser att bolagets trovärdighet skulle påverkas negativt av en frivillig revisionsplikt gentemot borgenärerna och staten, avseende nya krediter och skattebrott. Däremot anser de inte att trovärdigheten skulle påverkas negativt av en frivillig revisionsplikt avseende skattekontrollen. Vi kan heller inte se att trovärdigheten mellan ägare och bolagsledning skulle påverkas negativt, vilket förklaras av att ägare/bolagsledning till 96 % av fallen är samma personer. Det finns därför heller ingen intressekonflikt mellan ägare/bolagsledning enligt agentteorin.

Det senaste samtalsämnet för småföretagare är den avskaffade revisionsplikten. Ämnet har varit på tapeten i ett antal år. Det har debatterats fram och tillbaka huruvida ett avskaffande faktiskt skulle gagna småföretagare eller missgynna övriga intressenter såsom stat, banker/investerare med flera.

I vår uppsats har vi valt att undersöka hur revisionsplikten växt fram i Sverige under åren 1895 till 1983. Vi har i vår studie sett hur revisionsplikten under åren har utvecklats, från att i slutet på 1800-talet inte innefatta så många regleringar i lagtexten till att under 1980-talet innehålla en mängd olika regleringar och bestämmelser för alla aktiebolag i Sverige. Det har i sammanhanget utformats en mängd olika regleringar och bestämmelser, för vad som ska gälla för revision och revisionsplikt under denna tidsperiod.

Sammanfattning

I Sverige infördes lagstadgad revisionsplikt för alla aktiebolag, oavsett storlek, år 1983. Alla aktiebolag ska enligt revisionsplikten upprätta en årsredovisning med balans – och resultaträkning, noter samt en förvaltningsberättelse. Dessutom ska alla aktiebolag ha en kvalificerad revisor som granskar företagets årsredovisning samt hur verksamheten förvaltats. Enligt EU: s fjärde bolagsdirektiv har medlemsländerna möjlighet att undanta små aktiebolag från revisionsplikten och detta utnyttjas av alla länder utom Sverige och Finland.

I dagens debatt angående revisionsplikt i mikroföretag, det vill säga företag med mindre än 3 000 000 SEK i omsättning och färre än tio anställda, är den centrala frågan om nyttan överstiger kostnaden. I stort sett alla tidigare undersökningar har utgått från intressenternas synvinkel, därför är syftet med denna uppsats att undersöka mikroföretagares inställningar till revisionsplikten och i vilken utsträckning de anser att den bör behållas eller eventuellt avskaffas.

Resultatet från enkätundersökningen visade att majoriteten, 68,2 procent, av respondenterna vill avskaffa revisionsplikten för mikroföretag, antingen helt eller delvis. Dock är intresset för frivillig revision stort, 47,7 procent av respondenterna skulle fortsätta att revidera sitt företag vid ett eventuellt avskaffande.

In 1983 Sweden initiated by law audit obligations for all limited companies irrespective of their size. All limited companies must according to the audit obligations make an annual report with balance sheet, income statement, annotations and a report of the directors. Furthermore all limited companies must have a qualified auditor who controls the annual report of the limited company and also how the enterprise has been managed. According to EU:s fourth company directive all memeber countries of EU have the option to exclude smaller limited companies from the audit obligation and this possibility is utilize by all EU countries but Sweden and Finland.

In today’s debate concerning audit obligation of micro companies, i.e. companies with less than 3 000 000 SEK in annual turnover and less than ten employees, the central question is if the benefits are greater than the expenses. Previous surveys have largely emanated from the aspects of the interested parties. The purpose of this essay has been to investigate what the owners of micro companies think of the audit obligations and to what extent it should remain or be abolished.

The result of the survey showed that the majority, 68,2 percent, of the respondents wanted to abolish the audit obligation for micro companies, either completley or partly. However, the interest for volontary audit is great. 47,7 percent of the respondents would be willing to continue to audit their companies even if the audit obligations were abolished.

Under de senaste åren har revisionspliktens avskaffande i Sverige varit ett omdiskuterat ämne. Genom en kvalitativ undersökning med genomförda intervjuer på tre små oberoende revisionsbyråer har författarna till denna undersökning försökt svara på följande problemformulering: Hur hanterar små oberoende revisionsbyråer en slopad revisionsplikt? Studien visar att hanteringen av en slopad revisionsplikt skiljer sig åt mellan revisionsbyråerna. Samtidigt som en del byråer är väldigt aktiva i sin hantering finns det andra som är passiva. Med en slopad revisionsplikt följer såväl hot som möjligheter och för att möta dessa effektivt krävs strategiska förändringar.

År 1983 blev kravet om revisionsplikt lagstadgat för samtliga aktiebolag i Sverige. Motivet bakom revisionspliktens införande var möjligheterna att kunna motverka ekonomisk brottslighet i små bolag. Idag åtgörs ingen skillnad mellan revisionen i små och stora aktiebolag, och Sverige utgör därmed ett av de fåtal länder som inte valt att utnyttja den möjlighet att undanta små bolag från revisionsplikten som framgår av EU:s fjärde bolagsrättsliga direktiv. Dock har debatten nu väckts till liv och går på högvarv huruvida det är motiverat att försvara revisionsplikten i dessa bolag. Systemet i Sverige är uppbyggt på lagar och regler, där revisionen fungerar som ett kontrollverktyg för att säkerställa att dessa efterlevs. Revisorns roll för de statliga myndigheterna Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten är framförallt att förebygga brott genom att dels påverka bolag i en positiv riktning, dels genom revisorns anmälningsplikt öka upptäcktsrisken. Det är i det förebyggande syftet myndigheterna tar hjälp av revisorn som en tredje part vilket är nödvändigt då samhällets kontrollsystem är begränsat. Syftet med denna uppsats är att analysera och få en ökad förståelse för de konsekvenser ett avskaffande av revisionsplikten, för mikrobolag, medför för såväl revisorerna som yrkeskår som revisionens intressenter; Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten, i form av en avsaknad kontroll av skatteintresset och ekonomisk brottslighet. Denna studie är starkt empiribaserad då uppsatsens syfte enbart kan besvaras genom den empiriska undersökningen vilken består av djupintervjuer. I undersökningen har en kvalitativ metod använts då denna ger en bättre möjlighet att nå en djupare kunskap samt en bättre förståelse för uppsatsens syfte. Den teoretiska referensramen är indelad i ett antal delar där varje del behandlar ett relevant område. De områden som behandlas är revisorn, Sveriges skattesystem och ekonomisk brottslighet samt revisionsplikten i andra EU-länder. I kapitlet tas även principal - agent teorin upp som behandlar problematiken kring asymmetrisk information. Empirin är baserad på intervjuer med personer från ett antal revisionsbyråer, föreningarna FAR och SRS, Skatteverket samt Ekobrottsmyndigheten. Av studien framgår att ett avskaffande av revisionsplikten i mikrobolag för det stora flertalet revisorer inte kommer att medföra några stora förändringar då revisionen kommer att fortsätta vara efterfrågad av intressenterna. Ett avskaffande av revisionsplikten kommer leda till att mikrobolagets intressenter tappar förtroendet för dennes ekonomiska information om den alternativa kontrollen inte når upp till den säkerhet intressenterna idag upplever av revisionen. Detta medför att bolaget möts av ökade riskpremier, högre räntor och lägre krediter. Vid ett avskaffande av revisionsplikten kommer revisorerna att i större utsträckning arbeta mer heltäckande med sina klienter då ett avskaffande medför att reglerna om oberoende upphör. Att dessa regler upphör är den största vinsten med ett avskaffande för revisorerna som yrkeskår. Avskaffas revisionsplikten, utan att ersättas av en alternativ kontroll, blir följden enligt studien att Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten behöver utöka sina kontroller, vilket riskerar att leda till ökade skatter eller årliga avgifter. Sammantaget kommer ett avskaffande av revisionsplikten betyda stora ökade kostnader för såväl de statliga myndigheterna som de mikrobolag som av flera skäl måste fortsätta att revidera sin ekonomiska information.

Revision skall enlig lag göras i aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser, men även i handelsbolag om det är en eller flera juridiska personer som är delägare. Men 1998 började man behandla frågan angående revisionsplikten för små aktiebolag och om revision även skulle röra dessa. Detta för att det på sista tiden har blivit en allt mer komplicerad redovisning, då företagen mer och mer följer internationell redovisningsstandard och ingen

hänsyn tas till de små aktiebolagen.

De som berörs i första hand är företagens intressenter, just för att dessa är beroende av en rapport som är granskad och godkänd. Revisionen fungerar idag som en kvalitetssäkring av redovisningsinformation mellan företaget och dess intressenter.

Uppsatsen syftar därför i att kartlägga intressenternas syn på revisionsplikten, samt hur de kommer att påverkas vid ett eventuellt avskaffande. För att uppnå en representativ bild av intressenternas åsikter, innehåller studien intervjuer med bland annat en bank, skatteverket, en

ägare i ett företag och en revisionsbyrå. Andra källor som används är bland annat redan

befintlig teori och denna applicerades sedan i våra intervjuer, för att se om den

överensstämmer med verkligheten.

Intressenternas åsikter har samlats och visar att behovet av en reviderad årsredovisning skiljer sig åt beroende på vilken intressentgrupp man tillhör. Kreditgivarna kommer även i framtiden

att kräva en revision, för att kunna bevilja en kredit, men hur den processen kommer att se ut återstår att se. Eftersom skatteverket baserar sitt skatteunderlag på reviderade siffror, kommer de att bli tvungna att utöka antalet företag som skall granskas. Revisionsbyråerna blir vid ett

eventuellt avskaffande, tvungna att lägga om sin verksamhet till ännu mer konsultverksamhet och rådgivning än vad den är idag.

De fyra respondenterna var eniga om att revisionen är för kostsam för små AB, och att

regelverket är för stort. Det skulle vara mer ändamålsenligt om reglerna gjordes enklare, eller

att en ny typ av företagsform togs fram som är anpassad till de små AB, med ett större

personligt ansvar.

Debatten går idag het i Sverige om att slopa revisionsplikten i små och medelstora företag.

Anledning är att den svenska revisionen påverkas till allt större del av den internationella

utvecklingen där det i dagsläget endast är Sverige och Malta som har kvar revisionsplikten för

små och medelstora företag. Vår uppsats hade därför som syfte att beskriva, särskilt utifrån

revisorns synvinkel, tänkbara effekter av en slopad revisionsplikt i små och medelstora

företag i Sverige. Detta utmynnade i vår problemformulering som löd: Vad skulle en slopad

revisionsplikt för små och medelstora företag innebära i Sverige? Vårt arbete utgick från en

deskriptiv ansats då vårt syfte var att beskriva och vi valde att använda en kvalitativ metod för

att besvara vår frågeställning. Genom att ta del av befintlig teori samt våra respondenters

uttalande kom vi fram till att ett slopande av revisionsplikten för små och medelstora företag i

Sverige kommer att innebära övervägande positiva effekter. Till en början tror vi att det

kommer att krävas en omställning för både intressenter, företag och revisionsbyråer som kan

upplevas som negativ genom till exempel förlorade garantier och tappade revisionsuppdrag.

Detta kommer troligtvis att ändras till det positiva när intressenterna funnit nya garantier och

revisorerna blivit friare i sin rådgivning. Rådgivningsverksamheten kan då utökas och de små

och medelstora företagen kan i och med detta få det de efterfrågar.

Revisionsplikt i små aktiebolag har debatterats flitigt i affärs- och fackpress i Sverige de senaste åren. Från 2007 är Sverige ensamt bland de gamla EU-länderna (innan utvidgningen 2004) att ha kvar revisionsplikten för samtliga aktiebolag.

Utredningens syfte är att beskriva hur en slopad revisionsplikt kan påverka Handelsbankens och SEB:s kreditbedömning av små aktiebolag. För att uppfylla syftet har vi genomfört två intervjuer på respektive bank. Som teoretisk referensram för bankers kreditbedömning används agentteori. Där beskrivs hur asymmetrisk information mellan långivare och låntagare skapar risk för negativt urval (adverse selection) samt osäker lojalitet (moral hazard). Slutsatser vi kommer fram till är att Handelsbanken och SEB avser att söka kompensation för en slopad revisionsplikt. På Handelsbanken sker denna kompensation genom att lägga större vikt vid samt finjustera sin marknadsbedömning. Inom SEB tycks de vara mer benägna att söka kompensation genom ökade krav på de små bolagen i stil med högre ränta, ökad risksammanbindning i form av högre ägarinsatser samt ökad risköverföring genom krav på större säkerheter.

During the last years has there been a heavy debate regarding the audit duty in small limited companies in the Swedish business press. Since 2007 Sweden is the last among the old EU-nations (before the 2004 expansion) to demand audited annual reports for all limited companies. The purpose of our thesis is to describe how an abolished audit duty can affect Svenska Handelsbankens and SEB:s credit assessment of small limited companies. To pursue this purpose we have made two interviews with each bank. Agency theory has been used as theoretical framework to explain banks credit assessment. Agency theory explains how asymmetric information between lender and borrower can cause adverse selection and moral hazard. Our conclusions are that Svenska Handelsbanken and SEB will try to seek compensation if the audit duty is abolished. Svenska Handelsbanken will try to compensate by focusing more and fine-tuning their assessment of the borrowers local markets. SEB seem to be more willing to seek compensation by an increased interest, increased risk alignment and increased risk shifting in the form of higher collateral demands.

Uppsatsens syfte är att undersöka revisorers syn på vilka för- och nackdelar som kan uppkomma med en slopad revisionsplikt, samt om fördelarna väger upp nackdelarna. I undersökningen användes kvalitativ ansats. Primärdata samlades in genom personliga intervjuer med kvalificerade revisorer, både från stora och små revisionsbyråer. Materialet analyserades utifrån en omarbetad Intressentmodell. Enligt revisorer är den största fördelen med slopad revisionsplikt att de inte behöver vara oberoende vid en granskning av rapporter i små aktiebolag. Nackdelen med slopad revisionsplikt är att kostnaden för revision flyttas från små aktiebolag till andra parter. Fördelarna väger inte upp nackdelarna enligt revisorer.

Ett förslag om slopad revisionsplikt för mindre företag ligger till grund för denna uppsats. Författarna söker svar på frågor som, - Vad skulle en slopad revisionsplikt för småföretagarna få för konsekvens vid en kreditbedömning hos banken? - Är det odelat positivt för småföretagen att slippa revisionsplikten? - Vilka andra värderingsmetoder kommer att användas i stället?. Genom analys av frågor besvarade av respondenter samt insamlat material i form av litteratur i ämnet och publicerade artiklar dras slutsatser som att företagen inte är odelad positiv till ett eventuellt slopande utan ser både för och nackdelar. Företag som inte kommer behöva ta krediter kan få mindre kostnader för revision. Förtag som kommer söka krediter i banken efter ett eventuellt införande kommer tvingas få sina siffror godkända av en revisor för att få ett godkännande av banken. Nyckeltal som bankerna använder sig av i dag vid en bedömning av kreditsökaren kan även i fortsättningen användas då det inte blir någon större skillnad på siffrorna som företagen även efter ett eventuellt slopande måste visa upp. Kostnader som högre ränta är att vänta eftersom bankerna tar högre risker, även skatteverket kan komma öka sin kontrollverksamhet hos företag som inte använder sig av revision, även detta kommer att avspeglas i merkostnader för företagen.

Det råder sedan 1 januari 1983 revisionsplikt för samtliga aktiebolag i Sverige vilket innebär

att en revisor ska granska hur ett företag sköter sin redovisning och förvaltning. I små företag

träder kreditgivare fram som den största och mest betydelsefulla intressenten till

redovisningsinformation vilket leder till att de har stor nytta av att revision utförs. Artikel 51 i

EG:s fjärde bolagsdirektiv

föreskriver obligatorisk revision av aktiebolags årsbokslut.

Medlemsländer i EU har dock enligt samma artikel rätt att undanta vissa mindre företag från

krav på revisionsplikt.

Uppsatsens syfte är att beskriva företagsrådgivarens inställning till reviderad information vid

kreditbedömning. Vi ska också beskriva betydelsen av de olika faktorer företagsrådgivaren

använder sig av vid kreditbedömning av nya och befintliga kunder.

Studien är gjord kvantitativt med hjälp av en enkätundersökning. Enkäten skickades ut till

företagsrådgivare för att få deras personliga inställning till våra frågor. Totalt besvarades vår

enkät av 54 företagsrådgivare från 36 olika sparbanker.

De slutsatser vi kommit fram till i vår studie är att företagsrådgivarna värderar personen som

den faktor som har mest betydelse vid en kreditbedömning oavsett om det är en ny eller

befintlig kund. Vår undersökning visade också på statistiskt säkerställda skillnader vid

bedömning av nya och befintliga kunder där det fanns olikheter mellan betydelsen av

faktorerna affärsidén, säkerheter och användningen av kreditupplysningsföretag. Vår studie

visade att företagsrådgivarna är mycket positivt inställda till att årsredovisningen är reviderad.

En klar majoritet av företagsrådgivarna kommer trots detta inte att vid ett eventuellt

avskaffande av revisionsplikten kräva att företagen har reviderad årsredovisning för att få

kredit i banken. Istället visar vår undersökning att kreditvillkoren kan ändras för företag med

oreviderad årsredovisningen genom att räntan blir högre, högre krav på säkerheter samt att

kreditlimiten minskas.

The purpose of the set of regulations as regards to accounting and auditing within the Union, is primarily to ensure a high quality of the large public companies financial reporting and hence protect the capital market investors. As the set of regulations also applies to the small companies, these are burdened by administrative costs that are disproportionate. To increase the competitiveness of the European companies, the European council has stated that it is essential to reduce the companies’ administrative costs. The main principle is that all companies are under an obligation to statutory audit, however Member States may make audit exemptions for small companies. In 2006 Denmark adopted a law which states that small companies are exempted from the statutory audit. Britain has progressively, in line with the Fourth Corporation Directive´s threshold limit value, abolished the statutory audit for small companies. The ability for small companies in Sweden to be exempted from the statutory audit will probably come into force 1^st of November 2010.  The purpose of this study is to compare the simplified auditing regulations in Swedish law with Danish law and British law. The aim is further to explore the possible cost savings that may arise in association with the abolition of the statutory audit in Sweden and subsequently estimate what the savings would amount to if the Danish and British threshold limited value was applied instead of the values suggested by the Swedish government. The thesis is performed with help of a comparative part followed by an analyzing part.  The auditing regulations are very equal in the three mentioned states. The British threshold limit value is the highest followed by the Danish and Swedish. The savings would have amount to almost the double if the British threshold limit value was applied instead of the one suggested by the Swedish government. Also when applying the Danish threshold limit value the savings would have amount to more. Thus it has been found that the higher threshold limit value that applies, the more companies will be subject to the statutory audit exemption and hence the greater the savings will amount to.

Uppsatsens titel: Revisionsplikt i små företag – en ekonomisk eller ideologisk fråga?

Kurs: Kandidatuppsats, FEC 651 (10 poäng), HT 2006

Författare: Anna Andersson och Charlotte Norling

Handledare: Sven-Olof Yrjö Collin

Bakgrund: I Sverige har idag alla aktiebolag revisionsplikt, oavsett företagets storlek. Ska denna plikt avskaffas för de minsta företagen i Sverige? Ämnet är idag högst aktuellt och Svenskt Näringsliv har begärt att Justitiedepartementet ska utreda frågan.

Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att förklara företagarnas varierande attityder till revisionsplikt utifrån bakomliggande faktorer i mikroföretaget.

Metod: Vi inriktar oss på det positivistiska synsättet och använder oss av en deduktiv ansats. Utifrån en kvantitativ metod samlar vi via enkäter in information som grundar sig i faktorer i mikroföretaget, vilka är beroende på attityden till revisionsplikten.

Teoretiska perspektiv: För att skapa vår egen teori har vi agentteorin och intressentmodellen som utgångspunkter i uppsatsen.

Slutsats: Vår slutsats av undersökningen är att vi kan se att företagen reagerar starkare på nyttan/kostnaden än på revisionsplikt. Man ser mer en nytta av revisionen än vad man ser med nyttan av revisionsplikt. Nyttan/kostnaden påverkas av faktorer i företaget och revisionsplikten påverkas av faktorer hos individen i företaget.

Background & Problem: The Statutory audit was initiated in the beginning of 1983 with the argument that it had a preventative affect against economic crimes. It is discussed whether the statutory audit should be abolished considering it brings major costs for small limited companies, also there are discussions however easing the regulation for these companies. What effect would it impose for the preventative work against economic crimes if the statutory audit is abolished?

Purpose: The purpose with this study is to learn how an abolishment of the statutory audit among so called micro businesses will affect authorities’ preventive work against the economic crimes.

Demarcate: The study is demarcated to comprise only authorities that work with preventing economic crimes with help of the statutory audit and that will be affected of an possible abolishment, such as the Swedish Tax Office (Skatteverket) and the Swedish National Economic Crimes Bureau (Ekobrottsmynigheten).

Methodology: The research is based on a qualitative approach with personal interviews with two representatives from each authority. The gathering of data has been done by researching literature and databases.

Conclusions: The result shows that the statutory audit is significant for the authorities and their preventive work. An abolishment would lead to the careless crimes increasing when there’s no independent auditory review that can prevent these.

Bakgrund & Problem: Revisionsplikten infördes i början av 1983 med argumentet att den hade en förebyggande effekt mot ekonomisk brottslighet. Nu diskuteras det kring huruvida revisionsplikten ska avskaffas då den medför en alldeles för hög kostnad för små aktiebolag samt att det arbetas för en regelförenkling för dessa företag. Vilken effekt skulle ett avskaffande av revisionsplikten ha för arbetet mot att förhindra ekonomisk brottslighet?

Syfte: Syftet med undersökningen är att ta reda på hur avskaffning av revisionsplikt för s.k. mikroföretag kommer att påverka myndigheternas förebyggande arbetet mot ekonomisk brottslighet.

Avgränsningar: Uppsatsen är avgränsad till att omfatta endast de myndigheter som arbetar med att förebygga ekonomisk brottslighet med hjälp av revisionen och som berörs av en eventuell avskaffning, det vill säga Ekobrottsmyndigheten samt Skatteverket.

Metod: Undersökningen bygger på ett kvalitativt tillvägagångssätt i form av personliga intervjuer med två respondenter från respektive myndighet. Datainsamling har även skett via litteratursökning samt databaser.

Slutsats: Resultatet visar att revisionen har en viktig betydelse för myndigheterna i deras förebyggande arbete. Ett avskaffande skulle leda till att de oaktsamma brotten ökar då det inte längre finns en oberoende granskning av revisionen som kan förhindra dessa.

I Sverige är revisionsplikten lagstadgad för alla aktiebolag, oavsett storlek på företaget. Svenskt Näringsliv har föreslagit att revisionsplikten bör slopas i små och medelstora aktiebolag för att minska både kostnader och administrativt arbete för de mindre bolagen. Men hur ställer sig revisorerna till detta? Syftet med uppsatsen är att se vilka konsekvenser en slopad revisionsplikt får på företagens redovisning samt ta reda på om hypotesen om att revisorer vill ha en oförändrar revisionsplikt håller. Uppsatsen bygger på en deduktiv metod vilket innebär att utgångspunkten är befintlig teori i ämnet. FAR:s generalsekreterare Dan Brännström och Svenskt Näringslivs redovisningsexpert Carl-Gustaf Burén har intervjuats. Ovanstående två personer representerar olika sidor i debatten kring revisionsplikten. Därtill ingår svaren från intervjuer med två revisorer samt 23 svar som är resultatet av en enkätundersökning som riktats till godkända och auktoriserade revisorer. Svaren från intervjuer och enkätundersökning har bidragit till att följande slutsatser har dragits: Slopad revisionsplikt innebär inte per automatik minskade kostnader för företagen. Revision, som utförs kontinuerligt, utgör ett samspel mellan företag och revisor. Bryts denna kontinuitet innebär det en högre risk för revisorn och revisionen blir mer tidskrävande, vilket innebär att revisorn kommer att kompensera detta med högre arvoden. En lättnad av redovisningsreglerna för de små bolagen innebär i förlängningen att även revisionen blir förenklad. Om revisionsplikten slopas för vissa bolag får det till följd att två olika typer av årsredovisningar kommer att finnas på marknaden - en som innehåller revisionsberättelse och en utan. Revisorerna har under lång tid anpassat sina arbetsroller och ingår idag som en del av statens kontrollapparat vilket inte var syftet från början med revision. Hypotesen om att revisorerna vill ha kvar en oförändrad revisionsplikt stämmer till stor del.

Sv Näringslivs förslag om en avskaffning av revisionsplikten mottags som positivt utav 78% mikroföretag. Syftet har varit att undersöka om det kan föreligga en undermålig kunskap eller ointresse från både revisorer och småföretagare. Analysen visade på en helt annan inställning från respondenterna än vad Sv Näringsliv har rapporterat. Kunskapsbrist kan vara skäl till förväntningsgap inte till att man är positivt inställd till revisionspliktens avskaffande.

SAMMANFATTNING

Sverige har sedan 1895 haft lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag vilket betyder att en godkänd eller auktoriserad revisor granskar aktiebolagets årsredovisning, bokföring, samt styrelsen och den verkställande direktörens förvaltning. Majoriteten av medlemsländerna i EU har valt att gå ifrån en lagstadgad revisionsplikt för små aktiebolag, till stor del på grund av kostnaden, varefter vi ställer frågan, står Sverige på tur?

Vår problemformulering: Anser små aktiebolag i Umeå att revisionsplikten bör vara kvar, tas bort eller undantas för de minsta aktiebolagen?

Kan vi genom att exempelvis beakta aktiebolagets storlek, ägarsammansättning och behovet av andra redovisningstjänster utläsa generella mönster om inställning till revisionsplikten?

Studiens teoretiska referensram tar sin grund i vetenskapliga artiklar som gjorts i länder där revisionsplikten är frivillig, lagstadgad för samtliga företag samt länder som har undantagit de minsta aktiebolagen. Detta för att skapa en grund och för att kunna se frågan ur olika perspektiv. Ytterligare teorier som använts är intressentmodellen och agentteorin som behandlar intressenternas nytta samt riktar stort fokus till relationerna parterna emellan.

Vi har genom en enkätstudie således utrett vilken inställning små aktiebolag i Umeå har till revisionsplikten. Om företagen vill se ett kvarvarande, en avskaffning eller om de anser att de minsta aktiebolagen bör undantas från revisionsplikten. Totalt har 56 ekonomiansvariga eller liknande deltagit i studien. Respondenterna har i ett inledande skede kategoriserats efter företagsstorlek där 1-9 anställda klassificerats som mikroföretag, respektive 10-49 anställda som småföretag, detta i enlighet med EU:s fjärde och sjunde direktiv.

Resultatet av vår studie visar att företagen, främst beroende på storlek har olika uppfattningar om vilken nytta revision ger. Majoriteten anser att revisionsplikten även fortsättningsvis bör vara lagstadgad för samtliga aktiebolag, men revision är dock inte med självklarhet motiverad för alla då vi ser en tendens till att de minsta aktiebolagen med färre än 10 anställda bör undantas. Argument som talar för fortsatt lagstadgad revisionsplikt är bland annat att revision bidrar med bekräftelse, kunskaper och lärdomar, förbättring av rutiner och kontrollsystem samt ger ökad trovärdighet till förmån för företagets intressenter. Dessa fördelar väger sammantaget tyngre än nackdelarna, varav den största konstaterade nackdelen är kostnaden revision medför. Vår studie visar även att majoriteten av aktiebolagen skulle välja att fortsätta med revision även om plikten skulle komma att avskaffas.

Sammanfattning

Sverige är idag ett av få länder inom Europa som fortfarande tillämpar en lagstadgad revision för små- och medelstora aktiebolag. Med stöd i EG-rättens fjärde bolagsdirektiv tillsatte regeringen under 2006 en utredning med justitierådets Bo Svensson och Skatteverkets expert Urban Bjergert för att utreda vilka åtgärder som krävs för att avskaffa revisionsplikten för små- och medelstora aktiebolag. Förslaget presenterades i slutet på mars 2008 och stödjer ett avvecklande av revisionsplikten.

Majoriteten av små- och medelstora företags finansiering sker idag genom lån i bank. De fyra storbankerna Handelsbanken, Nordeà, SEB samt Swedbank står idag för en klar majoritet av det utlånade kapitalet till allmänheten och således indirekt också till svenska företag och aktiebolag. Den viktigaste aspekten att ta hänsyn till gällande kreditgivning är att enligt teorin att bestämma företags framtida återbetalningsförmåga. Denna bygger idag till stor del på statistiska beräkningar och mått som utvinns från företagens årsredovisningar. För aktiebolag måste dessa redovisningar enligt dagens lagstadga vara granskade av en revisor, en aspekt som i hög grad underlättat den tillit bankerna kunna sätta till företagens siffror.

Vid ett slopande av revisionsplikten för små- och medelstora företag kommer företag själva att kunna välja om de vill tillämpa revision, om de anser att nyttan är större än de kostnader revisionen medför. Studiens syfte är att undersöka hur revisionen idag inverkar vid storbankernas kreditgivning samt om denna inverkan kommer att förändras vid ett slopande revisionsplikt. Undersökningen bygger på djupintervjuer som genomförts med tre av de fyra storbankerna.

De empiriska iakttagelser som tillhandahållits tyder på att bankerna i dagens läge använder sig av olika bedömningsgrunder vid kreditgivning. Emellertid bygger dessa bedömningsgrunder på i stort sett identiska grundfaktorer, där reviderade årsredovisningar spelar en stor roll.

Studiens slutsats tyder på att vid ett framtida scenario där revisionsplikten avvecklats råder oenighet mellan storbankerna gällande revisionens betydelse vid kreditgivning. Bankernas resonemang strävar åt olika håll, alltifrån 100 procentigt krav på revision, till beviljande av lån helt utan reviderad årsredovisningar i beslutsunderlaget. Påpekas bör dock att inga centrala beslut är tagna inom någon av de studerade kreditgivarnas verksamheter.

Nyckelord: Revisionsplikt, kreditgivning, SME, storbank, revision, revisionsberättelse

I mars 2005 publicerade Svenskt Näringsliv en rapport om revisionsplikten i små och medelstora aktiebolag. Rapporten slog fast att Sverige bör avskaffa revisionsplikten i små aktiebolag.

Med den här uppsatsen har vi utrett vilken slags information som kreditgivare kommer att använda vid kreditärenden för småföretag när revision blir frivillig. Syftet med uppsatsen är att ur kreditgivarnas synvinkel beskriva och analysera vad för slags information som kommer att bli aktuell vid framtida kreditärenden, när revision blir frivillig. Vi har även tagit reda på vad bankerna kan se för konsekvenser med att revisionsplikten avskaffas.

För att få klarhet i vår problemställning har vi genomfört en empirisk undersökning i form av personliga intervjuer med Sveriges fyra största banker (Petersson, 2006). Vidare har vi även använt tidigare undersökningar av bland annat Halling (2007) och Thorell & Norberg (2005).

Studien visade att bankerna även i fortsättningen kommer att efterfråga redovisningsinformation som ger den säkerhet som revision innebär. Informationen i årsredovisningen fungerar som en förtroendeskapande faktor för att säkerställa att företaget kan fullfölja sina förpliktelser gentemot banken. Ett borttagande av revisionsplikten kommer leda till att kvalitetsstämpeln försvinner vilket innebär att bankerna kommer efterfråga en utomstående parts bedömning för att säkra informationen i årsredovisningen.

Sammanfattning

Revisionsplikten har funnits i Sverige sedan 1944. I och med EG:s fjärde direktiv finns det möjlighet för medlemsländerna att undanta vissa bolag från revisionsplikt om de uppfyller vissa kriterier. Många medlemsländer har valt att utnyttja denna möjlighet att undanta vissa bolag från revisionsplikten däribland England. I Sverige debatteras det om slopad revisionsplikt. Argumenten för att fortsätta med revisionen är bla. att en reviderad årsredovisning är viktig för företagets olika intressenter, för att de skall ha ett bra underlag för beslutsfattande. Vidare anser de som är för att grunden för revisionsplikten var att förebygga brott. De som är emot revisionsplikten anser att kostnaden för små företag är för stora i förhållande till vad de får ut av revisionen. Vidare är behovet av revisionen är begränsad i små bolag eftersom antalet ägare utanför företagsledningen ofta begränsat i små företag. Studier i England har visat att efter slopandet av revisionsplikten för småföretag, har ändå majoriteten av småföretagen valt att fortsätta revidera sitt företag. Utifrån detta har vi kommit fram till följande problemformulering: Hur påverkas mikroföretagens intresse för fortsatt revision om revisionsplikten slopas?

Syftet med vår uppsats är att undersöka om mikroföretag i Sverige avser att fortsätta revidera sina företag vid en slopad revisionsplikt. Samt att undersöka vilka faktorer som påverkar företagets vilja att låta fortsätta revidera sina företag vid en slopad revisionsplikt.

Uppsatsen är utförd med ett positivistiskt synsätt och ett deduktivt angreppssätt. Vi har med hjälp av en enkätundersökning undersökt företagens vilja till fortsatt revision. Vi har utgått från olika teorier kring begreppet revision som har legat till grund för undersökningen. Dessa är intressesynsättet, resursberoendeteorin, agentteorin, kostnader och nytta och maktfaktorer.

Empirin som har samlats in har analyserats utifrån teorin och har resulterat i en slutsats. Det vi kom fram till i slutsatsen var att det finns en vilja att fortsätta revidera sitt företag efter en slopad revisionsplikt. Drygt hälften av företagen skulle fortsätta med revisionen. Vidare så är den främsta anledningen till fortsatt revision att företagen vill försäkra sig om att deras redovisning är korrekt. Av de som inte ville fortsätta med revisionen var den främsta anledningen den att de inte hade något behov av den.

Det finns idag långt framskridna planer på att avveckla den svenska revisionsplikten för små och medelstora aktiebolag. Med stöd i EG-rättens fjärde bolagsdirektiv tillsatte regeringen under 2006 en utredning av dåvarande justitierådet Bo Svensson att utreda vilka åtgärder som krävs för att avskaffa revisionsplikten för små- och medelstora aktiebolag. Förslaget presenterades i slutet på mars 2008 (SOU 2008:32) och stödjer ett avvecklande av revisionsplikten, vilket enligt utredningens beräkningar kan leda till kostnadsbesparing på 5,8 miljarder kronor för företagen.

SOU 2008:32 har dock möts av stark kritik från olika intressentgrupper inom samhället. Skatteverket är en intressent vilken i hög grad kommer att påverkas av en slopad revisionsplikt. SOU 2008:32 anser dock att Skatteverkets verksamhet inte kommer att beröras i nämnvärd utsträckning av det diskuterade förslaget. Utredningen fastställer att tex. den orena revisionsberättelsen, vilken enligt lag skall skickas till Skatteverket, är ett grundlöst verktyg inom verksamheten. Utredningen anser även att den indirekta effekten en företagsrevisor skapar genom att bringa ordning i företagens redovisning via revision, inte går att påvisa.

Undersökningens problemformulering lyder - Vilken nytta har Skatteverket av revision i den dagliga verksamheten? Syftet är att ur ett samhällsperspektiv undersöka vilken roll reviderade årsredovisningar spelar i Skatteverkets verksamhet, samt vad detta kan leda till för konsekvenser för samhället vid en slopad revisionsplikt.

Undersökningen bygger på intervjuer vilka genomförts med tre respondenter vid Skatteverket samt två respondenter från två olika Revisionsbyråer. De empiriska iakttagelserna tyder på att revisionsplikten idag utgör en viktig faktor i Skatteverkets verksamhet, både indirekt samt direkt. Nyttan av revisionsplikten är svår att värdera, och framförallt den indirekta nyttan. Dock anser respondenterna att den indirekta nyttan är stor. Den direkta nytta revisionen ligger till grund för baseras främst på den orena revisionsberättelsen. Denna används främst vid Skatteverkets arbete med att framställa urval och kan enligt en intern rapport vilken framkommit under undersökningen härledas till Skattefelet.

Konsekvensen av detta är att ifall revisionsplikten slopas kommer Skatteverket enligt egen utsago att behöva genomföra kompenserande åtgärder för att väga upp bortfallet av informationsunderlag, genom att dels den direkta nyttan och den indirekta nyttan kan försvinna.

Undersökningen når slutsatsen att den slopade revisionsplikten kommer att göra en stor inverkan på Skatteverket verksamhet. Detta är en motsättning av den slutsats SOU 2008:32 når, där revisionens inverkan på Skatteverket anses betydligt mindre.

Vi har med hjälp av en kvalitativ metod undersökt vår problemformulering och vårt syfte, om revisorernas syn på slopandet av revisionsplikten.  Utifrån problemformuleringen har frågeställningar till undersökningen bildats och dessa försöker vi att besvara i uppsatsen.

Revisionen tillkom för första gången i 1895 års lag om aktiebolag, men revisionsplikten kom inte till förrän år 1988. Utvecklingen av revisionen har fortsatt till att bli mer omfattande. Revisionsplikten har medfört administrativa kostnader för de små företagen och EU vill minska bördan för dem. I Sverige har en utredning gjorts angående huruvida revisionsplikten ska slopas eller inte. Förslaget är att slopa revisionsplikten för de företag som ligger under EU:s maxgränsvärden. Det finns både för- och nackdelar med att slopa revisionsplikten. En fördel är att företagen kan bli mer konkurrenskraftiga och en nackdel är däremot att kvaliteten på redovisningen kan försämras.

Vi har tagit hjälp av referensramen för att bedöma de intervjuades åsikter om slopande av revisionsplikten. I referensramen anges grundläggande kunskap om revisor, revision och revisionsplikten, för att läsaren ska förstå vad som diskuteras i senare delen av uppsatsen. Under intervjuerna har vi ställt frågor bland annat om synen på slopandet av revisionsplikten, kvaliteten på redovisningen, kundrelationer samt nya tjänster.

Det kommer att bli en knivskarp konkurrens mellan revisionsbyråerna och revisorerna bör bli bättre på att marknadsföra sig själva samt förklara nyttan med revision till kunderna om revisionsplikten slopas. Revisorsyrket kommer att fortsätta utvecklas och revisorerna kommer att kunna utföra nya arbetsuppgifter.

The goal of this essay is to discuss a number of aspects of our research on the abolishment of the audit obligation.  The reflections on this assignment were developed with the help of qualitative methods from the auditors' point of view. From our problem, questions have been formed and we will however, try to outline all the answers in this essay.

Auditing was introduced in 1895 in the Swedish Companies Act, but it was not until 1988 that the statutory audit obligation for small companies in Sweden was made compulsory. Smaller companies are being placed at a disadvantage by not being exempted from the audit obligation. Currently, Swedish companies bear greater costs for accounting and audit than other companies within the EU. By exempting these companies from audit obligation, it is believed that they will be better able to compete. The downside is that there may be a reduction in quality of the accounts of the companies. In addition to abolishing the mandatory audit, smaller companies would certainly benefit as their administrative costs would substantially be reduced.

With help of the frame of reference, we shall endeavour to evaluate the respondents' opinions of the abolishment of audit obligation. Fundamental knowledge about auditor, audit and audit obligation shall be mentioned in the frame of reference. Questions about the view of the abolishment of audit obligation, auditing quality, customer relations and service have been raised during the interviews.

It will certainly bring about hard competition for the auditing firms; as well as the auditors having to work harder in promoting their services and benefits of auditing to customers should the abolishment of the audit obligation be implemented. The audit occupation will continue to develop and the auditors will be able to perform new assignments.