Dissertations / Theses on the topic 'Revisionsprocess'

En revisor måste inom sitt yrke uppfylla flera olika funktioner. I revisionsprocessen ingår flera moment där det kan tänkas att olika egenskaper behövs, på samma sätt som det är bevisat att män och kvinnor har olika egenskaper. Vårt syfte med denna uppsats är därmed att undersöka om könens komparativa egenskaper är olika betydelsefulla i revisionsprocessens olika moment.

För att realisera vårt syfte kategoriserade vi, efter en litteraturgenomgång, egenskaper efter kön. För att styrka kategoriseringen utfördes en referensundersökning bland vänner och bekanta. Genom litteraturen kunde vi beskriva revisionsprocessen och efter expertintervjuerna delade vi upp revisionsprocessen i olika delar. Därefter utformade vi en proposition där vi föreslog att könens olika egenskaper kan komma till nytta i olika delmoment av revisionsprocessen. Genom webbenkätundersökningen försökte vi sedan relatera olika egenskaper till olika delar av revisionsprocessen. Godkända och auktoriserade revisorer tillfrågades om vilka egenskaper som krävs under revisionsprocessens olika moment. Då vi bad revisorerna att vara observatörer åt oss, reliabilitetstestade vi resultaten för att kunna avgöra hur trovärdiga observatörer de var.

Från resultaten kan vi konstatera att könens komparativa egenskaper är olika betydelsefulla i revisionsprocessens moment. I nio av tolv delmoment kan vi statistiskt fastställa att könsspecifika egenskaper är fördelaktiga. Resultaten för resterande tre delprocesser var för osäkra för att kunna fastställa huruvida de väsentligaste egenskaperna är manliga eller kvinnliga. I sex moment är kvinnliga egenskaper mer väsentliga och i de övriga tre manliga.

Sammanfattning

Introduktion

Ett antal skandaler hos företag som Enron och Parmalat har visat på ett behov av tydligare regler för revision. För EU men även internationellt är införandet av revisionsstandarder ett sätt att införa harmonisering och jämförbara regler inom revision. Resultatet har blivit att EU infört International Standards of Auditing (ISA) som gemensam grund. I Sverige har den anpassats och översatts men används under benämningen Revisionsstandard i Sverige, RS.

Tidigare utfördes revision i Sverige under vad som då kallades revisionsprocessen.

Syfte

Syftet med studien är att visa vad införandet av RS inneburit och hur det påverkat revisorernas arbete, vilka skillnader det är mellan RS och RP. Den delstandard vi kommer att lägga mer fokus på är RS 570.

Metod

Vi har utgått från att först studera gällande texter och regler, vad som fanns skrivet i RP och RS, samt debatter i branschtidningar. För undersökningen och insamlandet av empiriskt material har vi använt en kvalitativ metod.

Resultat

Införandet av RS har inneburit skillnader och ett exempel på det är mer dokumentation. De grundläggande begrepp som fanns i RP såsom god revisionssed, väsentlighet och risk, finns även med i RS även om de på vissa punkter har blivit mer tydlighet. En effekt av införandet av RS är att det har blivit mer enhetlig revision, det har medfört en kvalitetssäkring och ett ökat skydd för intressenterna.

Nyckelord

Revisionsstandard, Revisionsprocessen och International Standards on Auditing

I dagens samhälle är information av alla slag viktig, framförallt är den ekonomiska informationen i årsredovisningen mycket viktig för dess målgrupp; företagets intressenter. Revisorn är den som kvalitetssäkrar informationen och garanterar att den ger en rättvisande bild av företagets resultat och ställning. Varulagret är en mycket svårvärderad tillgång och är som regel en väsentlig balanspost i företagets redovisning. Värderas den fel innebär det ett stort utslag på företagets resultat. I de företag som har ett egentillverkat varulager är denna värdering extra besvärlig, speciellt de indirekta kostnaderna. Därför har revisorerna en viktig uppgift i att kontrollera hur dessa indirekta kostnader har identifierats och värderats.

Enligt god redovisningssed skall varulagervärdet ge en rättvisande bild av det verkliga varulagret.

Problemformulering: Hur kontrolleras småföretagens identifiering och värdering av indirekta kostnader i egentillverkat varulager i revisionsprocessen?

Syfte: För att få svar på vår frågeställning ämnar vi med vår studie:

 Beskriva hur revisorn kontrollerar småföretagens identifiering och värdering av indirekta kostnader i egentillverkat varulager.

 Analysera olika problem, påträffade i revisionsprocessen, kring kontrollen av småföretagens identifiering och värdering av indirekta kostnader i egentillverkat varulager.

Metod: För att besvara syftet har vi gjort en kvalitativ studie med fyra personliga intervjuer med fyra olika revisorer. För att komma fram till studiens problem och syfte genomföres en pilotstudie med två revisorer där problematiken med att identifiera och värdera indirekta kostnader i egentillverkat varulager seglade upp som en het kandidat.

Slutsatser: De indirekta kostnaderna i egentillverkat varulager hos småföretag är lätta att identifiera men problematiska att värdera. Bristen på formella ekonomisystem medför att värderingen ofta blir schablonartad och en produkt av en dialog mellan revisorn och representanter från företaget.

Revision har funnits sedan en längre tid tillbaka runt om i världen. Revision innebär att man bedömer, granskar och uttalar sig om ett företags redovisning och förvaltning. Revisionen är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle och näringsliv, då den ger trovärdighet åt företagets finansiella information. Målet med revisionen är revisionsberättelsen. Det finns flera typer om revisioner, man talar exempelvis om extern och intern revision, statlig och kommunal revision samt miljörevision. Precis som det finns flera typer av revisioner så finns det flera typer av företagsformer och man kan fråga sig om revisionsarbetet alltid ser likadant ut, oberoende vilket företagsform det rör sig om eller vilken karaktär företaget har.

Vi har valt att undersöka hur revisionsarbetet ser ut i aktiebolag. Eftersom man i lagtexten skiljer på privata och publika aktiebolag har valt följande problemformulering; Hur ser revisionsarbetet ut i små privata respektive stora publika aktiebolag, och vilka eventuella skillnader kan man se mellan stora och små aktiebolags revisionsarbete? Syftet med studien är att tolka hur revisionsarbetet ser ut i stora och små aktiebolag och därefter redogöra för eventuella skillnader mellan små och stora bolag.

Studien präglas av ett hermeneutiskt synsätt, då målet med studien är att tolka det empiriska materialet för att skapa en förståelse för det undersökta. Vi har använt oss av sex djupgående intervjuer för att samla in det empiriska materialet. Studien bygger på en deduktiv ansats då vi utgår från redan befintliga teorier vid insamlande av det empiriska materialet.

Den teoridel som studien bygger på innefattar delarna lagstiftning, standarder och seder, revisorns krav, revisionsprocessen och intern kontroll. Delar som bygger upp revisionen och styr revisorn i hans arbete.

Empirin presenterar det material som inhämtats genom intervjuerna. Detta material bearbetas sedan i analysen och sätt i relation till teorikapitlet. Vi behandlar varje fråga var för sig, under vilka revisorernas svar analyseras utifrån den lagstiftning, standarder, seder och teori som studien bygger på. Under varje fråga ges även en jämförande diskussion av hur revisionsarbetet ser ut mellan stora och små aktiebolag.

I slutsatserna besvarar vi problemformuleringen och visar att vi uppnått syftet med studien. Vi redogör för hur revisionsarbetet ser ut i små privata och stora publika aktiebolag. Vi redogör även för de skillnader som vi i vår studie kan se i revisionsarbetet mellan små och stora aktiebolag.

I stort följer och styrs revisionsarbetet av vad som sägs i teorikapitlet, dock kan skillnader inom vissa områden skönjas mellan små och stora bolag. Inom stora aktiebolag sträcker sig oberoendet lite längre då revisorn inte får äga aktier i företaget. Vid revideringen av små bolag kan rapporteringen ske muntligt till ägaren medan rapporteringen vid revideringen av ett stort bolag ofta görs skriftligt till styrelsen. I små bolag är det en till tre revisorer i teamet som handlägger revisionen medan i stora bolag kan teamet bestå av mer än 100 personer. I små bolag kan revisionen i vissa fall göras på ett bräde efter föregående års bokslut medan revisionen i ett stort bolag fortlöper under hela året.

Avslutningsvis ges några förslag till vidare forskning som dykt upp under arbetets gång.

Outsourcing har i dagens samhälle blivit allt vanligare och trenden är fortsatt stark. Företag eftersträvar kostnadseffektivitet, hög kvalitet och flexibilitet i outsourcade processer, vilket kan medföra att verksamheten påverkas. Vi är intresserade av hur den interna kontrollen och revisionsprocessen påverkas av att företag outsourcar processer och aktiviteter i verksamheten, till följd av de risker som outsourcing medför.

Undersökningen utgår ifrån den kvalitativa metoden och ett abduktivt arbetssätt. Den kvalitativa metoden har valts, eftersom vi ville att studien ska ge en djupare förståelse för det undersökta ämnet. Intervjuer med 13 representanter från tre olika företagskategorier har genomförts. Representanterna var från outsourcande företag, outsourcingföretag samt revisionsbyråer. Den teoretiska referensramen är uppbyggd av teorier kring outsourcing, risker vid outsourcing, intern kontroll samt revision. I empirin presenteras respondenternas åsikter i de tre olika företagskategorierna var för sig.

Riskerna med att outsourca processer beror på flera faktorer; vilken aktivitet som läggs ut, hur nära kärnverksamheten den befinner sig, kompetensnivån samt beroendet av outsourcingföretaget. Olika aktiviteter medför olika risknivåer, samtidigt som samma aktivitet kan medföra olika risknivå för andra företag. Även valet av outsourcingföretag och deras kompetensnivå påverkar risken.

För att kontrollera och minimera riskerna för fel och oegentligheter använder sig företagsledningen av intern kontroll, som även innefattar rutiner för styrning av processer i verksamheten. När processer outsourcas behöver rutinerna hos det outsourcande företaget anpassas till att istället övervaka utförandet av processen. Detta kräver enligt vår studie att det outsourcande företaget bibehåller en tillräcklig kompetensnivå samt har en kontinuerlig kontakt med partnern för att följa upp processen. Det framkom även att den interna kontrollen kan bli bättre när processen outsourcas förutsatt att outsourcingföretag har större kompetens och erfarenhet av processen.

Outsourcingföretagets kompetensnivå påverkar även revisorernas syn på risken vid revision. Av studien framgår att revisionsprocessen som helhet inte alltid behöver påverkas, däremot påverkas alltid planeringen av att företag outsourcar. Revisorerna måste kritiskt planera revisionen, genom ytterligare informationsinhämtning beträffande utförandet, transaktionsflödet och de outsourcade affärsprocesserna, för att kunna säkerställa att den interna kontrollen hos de båda samarbetsparterna är tillräckliga.

Samtliga tre parter; outsourcande företag, outsourcingföretag samt revisionsbyråer, är medvetna om riskerna med outsourcing, betydelsen av intern kontroll och hur outsourcing påverkar den samt revisionsprocessen. Skillnaderna i respondenternas åsikter kan bero på deras skilda erfarenheter av outsourcing. Avslutningsvis anser vi att outsourcing kan vara ett framtida koncept till stor framgång för företag, förutsatt att företagen är medvetna om riskerna och aktivt arbetar med att reducera dem.

Revision är en viktig del för att samhället och näringslivet ska fungera på ett tillfredställande sätt. Under flera år har avskaffandet av revisionsplikten varit ett omtalat och diskuterat ämne.

Förväntningsgapet är ett annat ämne som diskuterats och engagerat människor inom revisionen. Förväntningsgapet uppstår när företagens och dess intressenters förväntningar på revisorerna inte överensstämmer med revisorernas arbete. Detta är ett problem som uppmärksammats under de senaste åren då det uppdagats flera olika företagsskandaler. Syftet med uppsatsen är att skapa en större förståelse för revisorernas arbete och vad som menas med begreppet förväntningsgap. Författarna har för avsikt att undersöka om det existerar ett förväntningsgap, hur detta i det aktuella fallet yttrar sig och vad som då skulle kunna minska gapet. För att kunna göra detta har författarna använt sig av en kvalitativ ansats och genomfört fyra intervjuer med olika företag samt tre intervjuer med revisionsbyråer.

Förväntningsgapet framställs ofta i teorin som något problematiskt, men efter genomförd materialinsamling och analys har uppsatsens författare kommit till den slutsatsen att det gapet inte är så problematiskt, förrän det händer något kritiskt. Inte någon av de intervjuade företagsrespondenterna upplever att det finns något förväntningsgap mellan dem och dess revisorer. Revisionsbyråernas respondenter anser dock att det finns ett förväntningsgap, men att det inte är något besvärande problem.

Auditing is an important part of the functioning of the society and the business community. For several years the abolished statutory auditing has been a discussed topic. Expectation gap is another topic that has been discussed. The expectations gap arises when the business and its stakeholders' expectations of the auditor’s performance don't comply with the auditor's actual implementation of the audit. This is a problem that attracted attention in recent years when several corporate scandals occurred.

The purpose of this paper is to create a greater understanding of the work and what is meant by the term expectation gap. The authors intend to examine if there exists an expectation gap, how that in that case manifests itself and what circumstances could reduce the gap. To do this, the authors used a quantitative approach and conducted four interviews with different companies and three interviews with accounting firms.

Expectation gap is often defined in the theory as something problematic, but after the collection of empirical material and the analysis the authors come to the conclusion that the gap is not that problematic, until something critically happens. None of the interviewed companies’ respondents feel that there is an expectation gap between them and their auditors. Accounting firms’ respondents, however, believe that there is an expectation gap, but that it´s not a troublesome problem.