Academic literature on the topic 'Revisorsassistent'

Samhället är beroende av att revisorer genom sin granskning ökar trovärdigheten för företags finansiella rapporter, detta har lett till att revision kommit att beskrivas som en komfortskapande process. Då det är revisorn som bedömer huruvida den redovisade informationen är fri från väsentliga felaktigheter är det viktigt att revisorn upplever komfort under ett revisionsuppdrag. Tidigare studier har visat att interaktioner inom revisionsteamet är en förutsättning för att komfort ska kunna spridas. Det är revisorsassistenterna som utför en stor del av granskningen och deras arbete ligger sedan till grund för det slutliga revisionsutlåtandet. Eftersom revisorsassistenter ofta har begränsad kunskap och erfarenhet av revision har denna studie undersökt hur revisorsassistenter upplever att interaktioner med överordnade kollegor påverkar deras komfort under ett revisionsuppdrag. Intervjuer har genomförts med 11 revisorsassistenter som arbetar på Big 4. Resultatet från studien visar att överordande revisorer har stor påverkan på revisorsassistenters upplevda komfort. Revisorsassistenters komfort bygger huvudsakligen på att de känner tillit till överordnade kollegor. En för stor tillit till att överordnade kollegor kommer upptäcka felaktigheter i det genomförda arbetet kan dock ses som ett hot mot revisionskvaliteten eftersom tidigare forskning har visat att kontrollen av genomfört arbete aldrig fångar upp alla felaktigheter. Det är en risk att revisorsassistenterna upplever en falsk säkerhet och att de agerar utifrån detta.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka faktorer som påverkade hur lång tid det tog att bli auktoriserad revisor. Eftersom det fanns tidigare forskning på individers karriärframgångar inom andra yrken ansåg vi att det borde finnas liknande faktorer som påverkade revisorsassistenternas karriärframgång mot auktorisationen. I andra yrkeskarriärer är det vanligt att en person blir befordrad eftersom han eller hon har en social likhet med den personen som befordrar honom eller henne. Men i vår undersökning av revisorskarriären blir personen befordrad automatiskt genom att bli godkänd på revisorsproven och därför är personen i vår undersökning inte i lika stor grad beroende av ett socialt nätverk.

Vår utgångspunkt är att det tar fem år eftersom Revisorsnämnden har satt upp grundkrav som måste bli uppfyllda för att bli auktoriserad. Utifrån tidigare teorier, framförallt karriärteorier och forskning skapade vi en egen teori om auktorisationstiden, som består av olika faktorer som vi anser påverkar auktorisationstiden.

Vi har utgått ifrån att vägen till att bli auktoriserad revisor börjar när individen har tagit sin gymnasieexamen. Individen börjar kanske arbeta och får arbetslivserfarenhet inom redovisning. Arbetet kan pågå under den akademiska utbildningen och fram till dess att individen blir anställd som revisorsassistent. Tiden mellan revisorsassistent och tills individen blir auktoriserad revisor kallar vi för total auktorisationstid. Den totala auktorisationstiden består av effektiv auktorisationstid och arbetsavbrott. Effektiv auktorisationstid är den tiden som revisorsassistenten har arbetat heltid med sin anställning. I vår undersökning har vi utgått ifrån den effektiva auktorisationstiden. Alla individen gör inte arbetsavbrott, därför blir det mer jämförbart mellan individerna om man bortser ifrån arbetsavbrottet.

Vi anser att individuella karakteristiska drag påverkar den effektiva auktorisationstiden. Vi hävdar att könet påverkar den effektiva auktorisationstiden och att det tar längre tid för en kvinna. När en kvinna får barn ändras ofta hennes värderingar, från att tidigare prioritera arbetet till att istället prioritera familjen. Vi anser att ålder påverkar den effektiva auktorisationstiden eftersom en yngre revisorsassistent har sin studieteknik färsk, vilket gör att de vet hur de ska studera för att minnas mer till provet. Vi anser att den effektiva auktorisationstiden påverkas av en stark motivation, en god hälsa baserad på konditionsträning och en stresstålighet. En person som har en starkare motivation tar till sig kunskapen från uppdragen mycket snabbare än en person som inte har lika stark motivation. Fysisk träning gör att en person orkar mer, tänker klarare och blir mindre sjuk. En person som har medelhög stressnivå upplever att hanteringsförmågan och förmågan till anpassning är större än den press personen utsätts för.

I de sociala egenskaperna kommer en persons effektiva auktorisationstid att påverkas av personens arbetslivserfarenhet av redovisningsarbete och sociala miljö. Både den sociala miljön som personen befann sig i under sin ungdom, d v s klassursprung och den som personen befann sig i under sin utbildning, framför allt under sin akademiska utbildning. En person som föds i en högre social klass vet mer om vilka normer och värderingar som väntar dem eftersom personen har anammat föräldrarnas egenskaper och livsstil. En uppdragsgivare som har examen från en prestigefull skola väljer att ge de mer betydande uppdragen till en person som har examen från samma prestigefull skola eller från liknande prestigefull skola. Arbetslivserfarenhet av redovisning innan en person börjar arbeta på en revisionsbyrå gör att den får lättare att komma in i arbetsuppgifterna och förstå organisationskulturen.

Den organisation som revisorassistenten blir anställd i kan påverka den effektiva auktorisationstiden genom att erbjuda varierande arbetsuppgifter på grund av sin storlek, att ge stöd med en eller flera mentorer samt möjliggör för den nyanställde att byta position under sin anställningstid. Den medelstora revisionsbyrån har tillräckligt många små och stora klienter för att revisorsassistenten ska få rätt förutsättningar inför revisorsproven. Mentorn kan dela med sig av sin kunskap och ge råd till personen om vad som är viktigt att kunna. En person som har bytt position oftare har fått arbeta med mer varierade uppdrag, får mer bred erfarenhet.

Utifrån vår teori har vi skapat hypoteser som vi har valt att testa genom en telefonsurvey. Vi har intervjuat revisorer som har skrivit det nya EU anpassade revisorsprovet och fått sin auktorisation under åren 1999-2004. Vi valde det nya revisorsprovet eftersom det är mest aktuellt idag och i framtiden. Vår svarsfrekvent blev 81 % av 74 auktoriserade revisorer.

Vår teori har visat sig förklara två tredjedelar av den effektiva auktorisationstiden. De faktorer som vi fann ha ett samband med den effektiva auktorisationstiden var motivationen och åldern. Faktorer med ett svagt samband med den effektiva auktorisationstiden är stress och examensplats. Teorin har även visat en antydan till att antal positionsbyten har ett samband med den effektiva auktorisationstiden. Våra övriga faktorer som var; kön, hälsa, arbetslivserfarenhet, social klass, mentor och revisionskontorets storlek visade sig inte ha något samband med den effektiva auktorisationstiden.

En person som vill göra en snabb karriär inom revisorsyrket bör börja som revisorsassistent direkt efter avklarade studier, eftersom åldern ger en längre effektiv auktorisationstid. En stark motivation ger mer intresse för arbetet och ökar individens målmedvetenhet som i sin tur leder till att individen söker sig till nya utmaningar. En person som vill korta ner sin effektiva auktorisationstid bör lära sig att hantera stress, eftersom vår empiriska undersökning har visat att de personer som har medelhög stressnivå har kortare effektiv auktorisationstid.

Bakgrund Revisionsbranschen   präglas av en hög personalomsättning vilket   har resulterat i att antalet kvalificerade revisorer sedan 2005 minskat med 20 %. Detta   är ett problem för revisionsbyråer då de   satsar mycket resurser på anställda   som sedan lämnar innan de hunnit uppnå auktorisation. Representanter   från Big 4-byråer beskriver att   revisorsassistenter erhåller attraktiva kompetenser som är intressanta för   rekryterare i andra branscher. Revisorsassistenter är medvetna om detta och   använder således yrket som en språngbräda. Syfte Syftet med studien är att utforska varför ett   arbete som revisorsassistent   fungerar som en karriärmässig språngbräda. Metod Studien har tillämpat   en intervjumetod med en huvudsaklig deduktiv ansats med induktiva inslag. För   datainsamlingen har sammantaget 17 semistrukturerade intervjuer genomförts   med respondenter från fyra olika intervjugrupper. Slutsats På grund av den stora   mängden utbildning som ges på revisionsbyråer erhåller revisorsassistenter en   rad kunskapsmässiga kompetenser som är attraktiva för rekryterare utanför   branschen. Revisorsassistenter blir även attraktiva till följd av branschens   arbetsklimat, som präglas av en intensiv högsäsong som bidrar till att   revisorsassistenter lär sig hantera stress och arbeta på ett effektivt sätt.   Studien indikerar även att revisorsassistenter utvecklar en god social   kompetens som värderas högt av rekryterare.
Introduction The audit industry is affected by a high employee turnover   that has resulted in a 20 % loss of certified public accountants since the year 2005. This is a problem for audit firms since they invest a lot of resources in educating their employees, who in turn leave the industry before they achieve their authorization. Representatives from the Big 4 describe that audit assistants acquire attractive knowledge which are appealing for recruiters in other lines of business. Audit assistants are aware of this which results in them using the job as a stepping stone in to other industries. Purpose    The purpose of the study is to examine why an employment as an audit assistant works as a stepping stone in to other industries. Method The study applies an interview method with a mainly deductive approach. To collect data the authors have carried out 17 interviews in total, with respondents from four different interview groups. Conclusion The findings of the study is that the large amount of internal education that the firms provide results in audit assistants gaining lots of attractive knowledge. Audit assistants also become attractive because of the industry’s work climate. The audit industry is affected by an intense peak season which teaches the audit assistants to cope with stress and to work efficient. The study also  indicates  that  audit  assistants  develop  social skills which are highly attractive in the eyes of recruiters.

Revisionsbranschen har en förhållandevis hög personalomsättning, särskilt högt är det bland revisorsassistenter som arbetat tre till fem år i branschen. Det finns ett flertal studier som försöker svara på frågan kring orsaken till detta. Syftet med vår studie har istället varit att fokusera på vilka attribut revisorsassistenter som lämnar branschen tar med sig ut i arbetslivet samt hur attraktiva före detta revisorsassistenter faktiskt är på arbetsmarknaden. Studien tar sin utgångspunkt i en teoretisk referensram som består av två grundläggande teorier, up or outoch förväntningsgapet,för att förklara varför många revisorsassistenter förhållandevis tidigt lämnar revisorsyrket. Dessa teorier har vi kompletterat med utveckling av tre identifierade attribut: praktiska erfarenheter, utbildning och kontaktnät.    Denna kvalitativa studies empiri består av semistrukturerade intervjuer med nuvarande- och före detta revisorsassistenter, en auktoriserad revisor samt rekryterare som arbetar med att anställa ekonomer. Analysen av intervjuerna ledde fram till slutsatsen att det är en kombination av de tre attributen tillsammans med ett fjärde attribut; hårt arbete, som bidrar till attraktivitet på arbetsmarknaden för före detta revisorsassistenter.

Revisorsyrket är ett yrke som tidigare haft en tråkighetsstämpel på sig, ett yrke där man behövde vara en så kallad ”siffermänniska” för att trivas. Idag har yrket blivit mycket mer eftertraktat. Eftersom yrket har ökat i popularitet, bland annat hos studenter samt att branschen står inför stora förändringar ansåg vi att det var intressant att ta reda på mer om yrket och kraven för att bli revisorsassistent.

I denna studie har vi haft som syfte att ta reda på just vad som krävs för att bli revisorsassistent, vad det innebär att arbeta som revisorsassistent samt att se om den förmedlade bilden av yrket stämmer överens med verkligheten.

Som teoretisk referensram till denna studie har vi använt oss av teorier som berör rekryteringsprocessen för att se huruvida rekryteringsbeteendet hos revisionsbyråerna i Umeå stämmer överens med den vanligaste modellen. Vi har även använt oss av teorier rörande revisionens praktiska utförande och ställt upp Revisorsnämndens föreskrifter om utbildning och prov (RNFS 1996:1). Detta för att peka på vilka egenskaper som behövs för att vara revisor, samt för att tydliggöra vad som krävs för att bli revisor. Teori som rör förväntningar och kommunikation har också använts för att visa vilka faktorer som kan påverka den förmedlade bilden av yrket till oss studenter.

Studien har genomförts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer där vi dels intervjuat tre stycken rekryteringsansvariga och dels fyra revisorsassistenter. Vi har även intervjuat en HR-ansvarig för Lindebergs Grant Thornton. Uppsatsen präglas av ett hermeneutiskt synsätt då vi genom våra kvalitativa intervjuer lämnat plats åt tolkning och reflektioner.

Resultatet av studien visar att om man vill bli revisorsassistent bör man som ekonomstudent ha läst 160 poäng enligt de rekommendationer som revisorsnämnden har för att få skriva högre revisorsexamen. I undersökningen framkommer det även att många av de redovisningskurser som läses på civilekonomprogrammet är för internationellt inriktade. Detta leder till att nyttan av dessa kurser inte är direkt synliga hos revisorsassistenterna på de lokala revisionsbyråerna eftersom dessa mestadels hanterar mindre svenska bolag. Undersökningen visar även att för att bli revisorsassistent bör man som person vara utåtriktad, och tycka om att möta människor. Man ska även vara självdrivande och inte beroende av en fast arbetsplats. Studien tyder också på att alla som söker till yrket inte har en bra uppfattning om vad yrket på förhand innebär.

Syfte: Antalet tentander som skriver provet för revisorsexamen och högre revisorsexamen minskar. Vi vill genom vår undersökning titta närmare på varför inte fler avlägger revisors-examen samt söka efter de faktorer som vi tror kan påverka individens beslut om att avlägga provet.

Metod: Undersökningen bygger på en kvantitativ metod och för att öka tillförlitligheten gjorde vi även en kvalitativ undersökning. Vårt empiriska material erhöll vi genom webbenkätundersökningar samt att vi genomförde två intervjuer. Materialet har vi sedan sammanställt och de frågor som är av störst vikt för vårt arbete redovisar vi under empiri-avsnittet där vi jämför de olika resultaten med varandra, utifrån detta analyserar vi vad de olika utfallen kan bero på.

Resultat & slutsats: Undersökningen visar att majoriteten av de revisorsassistenter som deltagit i vår undersökning har för avsikt att i framtiden avlägga revisorsexamen. Vi tror att de förändringar som håller på och sker inom revisionsbranschen kan påverka revisors- ssistenternas beslut i huruvida de ska avlägga revisorsexamen eller inte.

Förslag till fortsatt forskning: Att titta närmare på hur utfallet hade blivit om undersökningen genomfördes i flera län eller i Norden. Uppsatsens bidrag: Vi tror att man som revisionsbyrå kan dra nytta av vår undersökning eftersom de får ta del av faktorer som kan påverka individens val i att avlägga revisorsexamen.

Bakgrund: Det finns ett begränsat utbud av vetenskaplig forskning omrevisorsassistenter, men av tillgänglig forskning framgår att revisorsassistentergenomför en stor del av revisionens granskning. Okunskap om hur revisorsassistenternasjälva upplever sin arbetssituation - handlingsutrymme och comfort - motiverar vårstudie. Syfte: Syftet med vår uppsats är att utforska relationen mellan revisorsassistentersupplevda handlingsutrymme och comfort. Metod: För att uppnå vårt syfte utfördes tio semistrukturerade intervjuer. Åtta av dessaintervjuer utfördes med revisorsassistenter och två stycken med före dettarevisorsassistenter som lämnat yrket inom det senaste året. Slutsats: Vi kommer fram till att det framförallt är erfarenhet, personlighet ochstructure/kontroller som påverkar relationen mellan revisorsassistenters upplevdahandlingsutrymme och comfort
Background: The research regarding audit associates is limited, but available researchshows that audit associates perform a great deal of the audit. Our study is motivated bythe lack of research concerning the audit associates own experience of their worksituation, discretion and comfort. Purpose: To explore the relationship between audit associates perceived discretion andcomfort. Method: We performed ten semistructured interviews. Eight of these with auditassociates and two with former audit associates who left the occupation the latest year. Conclusion: We conclude that the main factors that affect the relationship betweenaudit associates perceived discretion and comfort is experience, personality andstructure/controls.

Följande studie syftar till att empiriskt undersöka hur revisorers kompetens och deras revisionsbyråers organisationsstorlek påverkar problem och möjligheter med revisorns oberoende, för revisorer. En flerfallstudie genomförs med hjälp av semistrukturerade intervjuer med två revisorsassistenter och två auktoriserade revisorer från två revisionsbyråer. Resultaten diskuteras genom att delas in i hur kompetens respektive organisationsstorlek påverkar problem och möjligheter med oberoendet samt hur problem och möjligheter påverkas när kompetens och organisationsstorlek samverkar. Resultaten visar på att det finns både problem och möjligheter med revisorns oberoende, både utifrån kompetens och organisationsstorlek. Möjligheter är däremot ett lite mer outforskat område inom revisorns oberoende och flera revisorer ser oberoendet snarare som ett problem. Utifrån kompetens anses det främsta problemet för auktoriserade revisorer vara den täta kundkontakten. Då revisorsassistenterna knappt jobbar med kunder är det svårt att identifiera problem för dessa. Ett problem som däremot identifieras är assistenternas bristfälliga erfarenhet. Erfarenheten hos auktoriserade revisorer skapar möjligheten att kunna hantera oberoendet och således få en kvalitetsstämpel på arbetet. Studien finner även att det inte är organisationsstorleken i sig som avgör skillnader i företag utan snarare struktur och resurser. Större byråer har bättre resurstillgångar. Det menas även på att ju större revisionsbyrån är, desto högre nivå av oberoende besitter revisorerna. Regleringarna i de stora byråerna kan däremot skapa problem då oberoendet gör att de inte får acceptera vissa uppdrag. Den lösa regleringen hos små byråer kan istället skapa möjligheten att erbjuda ett större tjänsteutbud utan att förlora oberoendet. Ett vanligt problem för små byråer är att oberoendet kan rubbas då de föredrar nära relationer med sina kunder.

Bakgrund: Mer än hälften av nyexaminerade revisorsassistenter lämnar revisionsyrket inom tre år. Revisionsbranschen präglas av en intensiv högsäsong som påverkar välmåendet negativt hos många revisorer. Välmåendet påverkas av balansen mellan arbetet och fritiden, arbetstillfredsställelse och livstillfredsställelse. Försämring bidrar enligt tidigare forskning till personalomsättning. Eftersom revisionsbyråerna investerar mycket i revisorsassistenterna har de incitament att behålla sina anställda. Syfte: Syftet med studien är att utforska hur före detta revisorsassistenter resonerar kring det subjektiva välmåendet och hur det, i förhållande till andra aspekter, bidragit till valet att lämna revisionsyrket innan auktorisation. Metod: Studien tillämpar en intervjumetod med en huvudsaklig deduktiv ansats. Primärdata har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med elva före detta revisorsassistenter som har arbetat på Big 4-byråer. Empirin har analyserats tematiskt. Slutsats: Studien indikerar att det finns flera anledningar till att revisorsassistenter byter yrke. Det har visats finnas missnöje med låg lön i samband med hög arbetsbörda och många arbetstimmar under högsäsongen. Yrken som kräver samma yrkeserfarenhet ger dessutom högre lön för mindre arbete. Studien indikerar även att revisionsyrket används som ett insteg till andra karriärmöjligheter.
Introduction: More than half of newly graduated audit assistants leave the audit profession within three years. The audit industry is characterized by an intense peak season that adversely affects the well-being of auditors. Well-being is affected by work-life balance, job satisfaction and life satisfaction. Declined well-being contributes to turnover, according to prior research. As the audit firms invest a lot in the audit assistants, there are incentives to keep their employees. Purpose: The purpose of the study is to explore how former auditor assistants reason about their subjective well-being and how, in relation to other aspects, it contributed to the choice to leave the audit profession before authorization. Method: The study applies an interview method with a mainly deductive approach. Primary data has been collected through semi-structured interviews with eleven former audit assistants who have worked at Big 4 firms. The empirical data was analysed thematically. Conclusion: The study indicates that there are several reasons why audit assistants change professions. The study finds dissatisfaction with low salary in connection with high workload and many working hours during the peak season. In addition, occupations that require the same professional experience provide higher pay for less work, which contributes to changes in profession. The study also indicates that the audit profession is used as an entry to other career opportunities.

Revisorns oberoende är ett ständigt diskuterat och debatterat ämne. Nya skandaler fortsätter att uppstå där revisorns oberoende ifrågasätts. Syftet med studien är att undersöka om det finns en skillnad mellan revisorers oberoendebedömning beroende på revisorns yrkestitel. Yrkestitlarna som har undersökts i denna studie är revisorsassistenter och auktoriserade revisorer. För undersökning av studiens syfte har en kvalitativ metod tillämpats och semistrukturerade intervjuer genomförts med fem revisorer varav tre auktoriserade revisorer och två revisorsassistenter.   Resultatet av studien visar att alla respondenter var eniga om att oberoendet är viktigt för att skapa förtroende för samt att oberoendet är en svårbedömd fråga. Detta eftersom de alla trodde att det förekommer skillnader mellan olika revisorers oberoendebedömningar och att oberoendet kvarstår som ett komplext ämne. Vidare framkom det skillnader mellan de två olika yrkestitlarnas resonemang kring olika scenarier där de skulle bedöma ifall det förelåg hot mot oberoendet eller inte. Det som framkom var att de auktoriserade revisorerna hade en striktare syn på självgranskningshotet samt vänskapshotet medan revisorsassistenterna såg striktare på egenintressehotet samt det synbara oberoendet.   Slutsatserna som dras av studien är att revisorsassistenter och auktoriserade revisorer använder sig av analysmodellen på samma sätt men det är revisorsassistenterna som fyller i dessa medan de auktoriserade revisorerna kontrollerar det. Ytterligare förekom skillnader mellan revisorsassistenter och auktoriserade revisorers resonemang kring olika oberoendehot vilket innebär att studien tydliggör att karaktärsdraget yrkeserfarenhet påverkar revisorns oberoendebedömning.
Auditor independence is a constantly discussed and debated topic. New scandals continue to arise where the auditor's’ independence is questioned. The purpose of this study is to investigate whether there is a difference between the auditors’ independent assessment depending on the auditor's professional title. The titles examined in this study is auditor assistants and authorized auditors. To investigate the purpose of the study, a qualitative method was used and semi-structured interviews were conducted with five auditors, of which three where authorized auditors and two auditor assistants.   The results of the study show that all respondents agreed that independence is important for building trust and that independence is a difficult question. This is because they all believed that differences existed between the different auditors' independent assessments and that the independence remains as a complex subject. Furthermore, differences emerged between the two different professional titles' arguments regarding different scenarios where they should decide whether there was a threat to their independence or not. What emerged was that the authorized auditors had a stricter view of the self-examination threat and the friendship threat, while the auditor assistants looked more strictly at the self-interest threat and independence in appearance.   The conclusions drawn from the study is that auditor assistants and authorized auditors use the analysis model in the same way, but the auditors' assistants fill in these while the authorized auditors control it. In addition, there were differences between the auditor assistants and the authorized auditors' arguments regarding different independence threats, which means that the study makes clear that the character trait, professional experience, influences the auditor's independence assessment.