Dissertations / Theses on the topic 'Revisorsassistent'

Samhället är beroende av att revisorer genom sin granskning ökar trovärdigheten för företags finansiella rapporter, detta har lett till att revision kommit att beskrivas som en komfortskapande process. Då det är revisorn som bedömer huruvida den redovisade informationen är fri från väsentliga felaktigheter är det viktigt att revisorn upplever komfort under ett revisionsuppdrag. Tidigare studier har visat att interaktioner inom revisionsteamet är en förutsättning för att komfort ska kunna spridas. Det är revisorsassistenterna som utför en stor del av granskningen och deras arbete ligger sedan till grund för det slutliga revisionsutlåtandet. Eftersom revisorsassistenter ofta har begränsad kunskap och erfarenhet av revision har denna studie undersökt hur revisorsassistenter upplever att interaktioner med överordnade kollegor påverkar deras komfort under ett revisionsuppdrag. Intervjuer har genomförts med 11 revisorsassistenter som arbetar på Big 4. Resultatet från studien visar att överordande revisorer har stor påverkan på revisorsassistenters upplevda komfort. Revisorsassistenters komfort bygger huvudsakligen på att de känner tillit till överordnade kollegor. En för stor tillit till att överordnade kollegor kommer upptäcka felaktigheter i det genomförda arbetet kan dock ses som ett hot mot revisionskvaliteten eftersom tidigare forskning har visat att kontrollen av genomfört arbete aldrig fångar upp alla felaktigheter. Det är en risk att revisorsassistenterna upplever en falsk säkerhet och att de agerar utifrån detta.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka faktorer som påverkade hur lång tid det tog att bli auktoriserad revisor. Eftersom det fanns tidigare forskning på individers karriärframgångar inom andra yrken ansåg vi att det borde finnas liknande faktorer som påverkade revisorsassistenternas karriärframgång mot auktorisationen. I andra yrkeskarriärer är det vanligt att en person blir befordrad eftersom han eller hon har en social likhet med den personen som befordrar honom eller henne. Men i vår undersökning av revisorskarriären blir personen befordrad automatiskt genom att bli godkänd på revisorsproven och därför är personen i vår undersökning inte i lika stor grad beroende av ett socialt nätverk.

Vår utgångspunkt är att det tar fem år eftersom Revisorsnämnden har satt upp grundkrav som måste bli uppfyllda för att bli auktoriserad. Utifrån tidigare teorier, framförallt karriärteorier och forskning skapade vi en egen teori om auktorisationstiden, som består av olika faktorer som vi anser påverkar auktorisationstiden.

Vi har utgått ifrån att vägen till att bli auktoriserad revisor börjar när individen har tagit sin gymnasieexamen. Individen börjar kanske arbeta och får arbetslivserfarenhet inom redovisning. Arbetet kan pågå under den akademiska utbildningen och fram till dess att individen blir anställd som revisorsassistent. Tiden mellan revisorsassistent och tills individen blir auktoriserad revisor kallar vi för total auktorisationstid. Den totala auktorisationstiden består av effektiv auktorisationstid och arbetsavbrott. Effektiv auktorisationstid är den tiden som revisorsassistenten har arbetat heltid med sin anställning. I vår undersökning har vi utgått ifrån den effektiva auktorisationstiden. Alla individen gör inte arbetsavbrott, därför blir det mer jämförbart mellan individerna om man bortser ifrån arbetsavbrottet.

Vi anser att individuella karakteristiska drag påverkar den effektiva auktorisationstiden. Vi hävdar att könet påverkar den effektiva auktorisationstiden och att det tar längre tid för en kvinna. När en kvinna får barn ändras ofta hennes värderingar, från att tidigare prioritera arbetet till att istället prioritera familjen. Vi anser att ålder påverkar den effektiva auktorisationstiden eftersom en yngre revisorsassistent har sin studieteknik färsk, vilket gör att de vet hur de ska studera för att minnas mer till provet. Vi anser att den effektiva auktorisationstiden påverkas av en stark motivation, en god hälsa baserad på konditionsträning och en stresstålighet. En person som har en starkare motivation tar till sig kunskapen från uppdragen mycket snabbare än en person som inte har lika stark motivation. Fysisk träning gör att en person orkar mer, tänker klarare och blir mindre sjuk. En person som har medelhög stressnivå upplever att hanteringsförmågan och förmågan till anpassning är större än den press personen utsätts för.

I de sociala egenskaperna kommer en persons effektiva auktorisationstid att påverkas av personens arbetslivserfarenhet av redovisningsarbete och sociala miljö. Både den sociala miljön som personen befann sig i under sin ungdom, d v s klassursprung och den som personen befann sig i under sin utbildning, framför allt under sin akademiska utbildning. En person som föds i en högre social klass vet mer om vilka normer och värderingar som väntar dem eftersom personen har anammat föräldrarnas egenskaper och livsstil. En uppdragsgivare som har examen från en prestigefull skola väljer att ge de mer betydande uppdragen till en person som har examen från samma prestigefull skola eller från liknande prestigefull skola. Arbetslivserfarenhet av redovisning innan en person börjar arbeta på en revisionsbyrå gör att den får lättare att komma in i arbetsuppgifterna och förstå organisationskulturen.

Den organisation som revisorassistenten blir anställd i kan påverka den effektiva auktorisationstiden genom att erbjuda varierande arbetsuppgifter på grund av sin storlek, att ge stöd med en eller flera mentorer samt möjliggör för den nyanställde att byta position under sin anställningstid. Den medelstora revisionsbyrån har tillräckligt många små och stora klienter för att revisorsassistenten ska få rätt förutsättningar inför revisorsproven. Mentorn kan dela med sig av sin kunskap och ge råd till personen om vad som är viktigt att kunna. En person som har bytt position oftare har fått arbeta med mer varierade uppdrag, får mer bred erfarenhet.

Utifrån vår teori har vi skapat hypoteser som vi har valt att testa genom en telefonsurvey. Vi har intervjuat revisorer som har skrivit det nya EU anpassade revisorsprovet och fått sin auktorisation under åren 1999-2004. Vi valde det nya revisorsprovet eftersom det är mest aktuellt idag och i framtiden. Vår svarsfrekvent blev 81 % av 74 auktoriserade revisorer.

Vår teori har visat sig förklara två tredjedelar av den effektiva auktorisationstiden. De faktorer som vi fann ha ett samband med den effektiva auktorisationstiden var motivationen och åldern. Faktorer med ett svagt samband med den effektiva auktorisationstiden är stress och examensplats. Teorin har även visat en antydan till att antal positionsbyten har ett samband med den effektiva auktorisationstiden. Våra övriga faktorer som var; kön, hälsa, arbetslivserfarenhet, social klass, mentor och revisionskontorets storlek visade sig inte ha något samband med den effektiva auktorisationstiden.

En person som vill göra en snabb karriär inom revisorsyrket bör börja som revisorsassistent direkt efter avklarade studier, eftersom åldern ger en längre effektiv auktorisationstid. En stark motivation ger mer intresse för arbetet och ökar individens målmedvetenhet som i sin tur leder till att individen söker sig till nya utmaningar. En person som vill korta ner sin effektiva auktorisationstid bör lära sig att hantera stress, eftersom vår empiriska undersökning har visat att de personer som har medelhög stressnivå har kortare effektiv auktorisationstid.

Bakgrund Revisionsbranschen   präglas av en hög personalomsättning vilket   har resulterat i att antalet kvalificerade revisorer sedan 2005 minskat med 20 %. Detta   är ett problem för revisionsbyråer då de   satsar mycket resurser på anställda   som sedan lämnar innan de hunnit uppnå auktorisation. Representanter   från Big 4-byråer beskriver att   revisorsassistenter erhåller attraktiva kompetenser som är intressanta för   rekryterare i andra branscher. Revisorsassistenter är medvetna om detta och   använder således yrket som en språngbräda. Syfte Syftet med studien är att utforska varför ett   arbete som revisorsassistent   fungerar som en karriärmässig språngbräda. Metod Studien har tillämpat   en intervjumetod med en huvudsaklig deduktiv ansats med induktiva inslag. För   datainsamlingen har sammantaget 17 semistrukturerade intervjuer genomförts   med respondenter från fyra olika intervjugrupper. Slutsats På grund av den stora   mängden utbildning som ges på revisionsbyråer erhåller revisorsassistenter en   rad kunskapsmässiga kompetenser som är attraktiva för rekryterare utanför   branschen. Revisorsassistenter blir även attraktiva till följd av branschens   arbetsklimat, som präglas av en intensiv högsäsong som bidrar till att   revisorsassistenter lär sig hantera stress och arbeta på ett effektivt sätt.   Studien indikerar även att revisorsassistenter utvecklar en god social   kompetens som värderas högt av rekryterare.
Introduction The audit industry is affected by a high employee turnover   that has resulted in a 20 % loss of certified public accountants since the year 2005. This is a problem for audit firms since they invest a lot of resources in educating their employees, who in turn leave the industry before they achieve their authorization. Representatives from the Big 4 describe that audit assistants acquire attractive knowledge which are appealing for recruiters in other lines of business. Audit assistants are aware of this which results in them using the job as a stepping stone in to other industries. Purpose    The purpose of the study is to examine why an employment as an audit assistant works as a stepping stone in to other industries. Method The study applies an interview method with a mainly deductive approach. To collect data the authors have carried out 17 interviews in total, with respondents from four different interview groups. Conclusion The findings of the study is that the large amount of internal education that the firms provide results in audit assistants gaining lots of attractive knowledge. Audit assistants also become attractive because of the industry’s work climate. The audit industry is affected by an intense peak season which teaches the audit assistants to cope with stress and to work efficient. The study also  indicates  that  audit  assistants  develop  social skills which are highly attractive in the eyes of recruiters.

Revisionsbranschen har en förhållandevis hög personalomsättning, särskilt högt är det bland revisorsassistenter som arbetat tre till fem år i branschen. Det finns ett flertal studier som försöker svara på frågan kring orsaken till detta. Syftet med vår studie har istället varit att fokusera på vilka attribut revisorsassistenter som lämnar branschen tar med sig ut i arbetslivet samt hur attraktiva före detta revisorsassistenter faktiskt är på arbetsmarknaden. Studien tar sin utgångspunkt i en teoretisk referensram som består av två grundläggande teorier, up or outoch förväntningsgapet,för att förklara varför många revisorsassistenter förhållandevis tidigt lämnar revisorsyrket. Dessa teorier har vi kompletterat med utveckling av tre identifierade attribut: praktiska erfarenheter, utbildning och kontaktnät.    Denna kvalitativa studies empiri består av semistrukturerade intervjuer med nuvarande- och före detta revisorsassistenter, en auktoriserad revisor samt rekryterare som arbetar med att anställa ekonomer. Analysen av intervjuerna ledde fram till slutsatsen att det är en kombination av de tre attributen tillsammans med ett fjärde attribut; hårt arbete, som bidrar till attraktivitet på arbetsmarknaden för före detta revisorsassistenter.

Revisorsyrket är ett yrke som tidigare haft en tråkighetsstämpel på sig, ett yrke där man behövde vara en så kallad ”siffermänniska” för att trivas. Idag har yrket blivit mycket mer eftertraktat. Eftersom yrket har ökat i popularitet, bland annat hos studenter samt att branschen står inför stora förändringar ansåg vi att det var intressant att ta reda på mer om yrket och kraven för att bli revisorsassistent.

I denna studie har vi haft som syfte att ta reda på just vad som krävs för att bli revisorsassistent, vad det innebär att arbeta som revisorsassistent samt att se om den förmedlade bilden av yrket stämmer överens med verkligheten.

Som teoretisk referensram till denna studie har vi använt oss av teorier som berör rekryteringsprocessen för att se huruvida rekryteringsbeteendet hos revisionsbyråerna i Umeå stämmer överens med den vanligaste modellen. Vi har även använt oss av teorier rörande revisionens praktiska utförande och ställt upp Revisorsnämndens föreskrifter om utbildning och prov (RNFS 1996:1). Detta för att peka på vilka egenskaper som behövs för att vara revisor, samt för att tydliggöra vad som krävs för att bli revisor. Teori som rör förväntningar och kommunikation har också använts för att visa vilka faktorer som kan påverka den förmedlade bilden av yrket till oss studenter.

Studien har genomförts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer där vi dels intervjuat tre stycken rekryteringsansvariga och dels fyra revisorsassistenter. Vi har även intervjuat en HR-ansvarig för Lindebergs Grant Thornton. Uppsatsen präglas av ett hermeneutiskt synsätt då vi genom våra kvalitativa intervjuer lämnat plats åt tolkning och reflektioner.

Resultatet av studien visar att om man vill bli revisorsassistent bör man som ekonomstudent ha läst 160 poäng enligt de rekommendationer som revisorsnämnden har för att få skriva högre revisorsexamen. I undersökningen framkommer det även att många av de redovisningskurser som läses på civilekonomprogrammet är för internationellt inriktade. Detta leder till att nyttan av dessa kurser inte är direkt synliga hos revisorsassistenterna på de lokala revisionsbyråerna eftersom dessa mestadels hanterar mindre svenska bolag. Undersökningen visar även att för att bli revisorsassistent bör man som person vara utåtriktad, och tycka om att möta människor. Man ska även vara självdrivande och inte beroende av en fast arbetsplats. Studien tyder också på att alla som söker till yrket inte har en bra uppfattning om vad yrket på förhand innebär.

Syfte: Antalet tentander som skriver provet för revisorsexamen och högre revisorsexamen minskar. Vi vill genom vår undersökning titta närmare på varför inte fler avlägger revisors-examen samt söka efter de faktorer som vi tror kan påverka individens beslut om att avlägga provet.

Metod: Undersökningen bygger på en kvantitativ metod och för att öka tillförlitligheten gjorde vi även en kvalitativ undersökning. Vårt empiriska material erhöll vi genom webbenkätundersökningar samt att vi genomförde två intervjuer. Materialet har vi sedan sammanställt och de frågor som är av störst vikt för vårt arbete redovisar vi under empiri-avsnittet där vi jämför de olika resultaten med varandra, utifrån detta analyserar vi vad de olika utfallen kan bero på.

Resultat & slutsats: Undersökningen visar att majoriteten av de revisorsassistenter som deltagit i vår undersökning har för avsikt att i framtiden avlägga revisorsexamen. Vi tror att de förändringar som håller på och sker inom revisionsbranschen kan påverka revisors- ssistenternas beslut i huruvida de ska avlägga revisorsexamen eller inte.

Förslag till fortsatt forskning: Att titta närmare på hur utfallet hade blivit om undersökningen genomfördes i flera län eller i Norden. Uppsatsens bidrag: Vi tror att man som revisionsbyrå kan dra nytta av vår undersökning eftersom de får ta del av faktorer som kan påverka individens val i att avlägga revisorsexamen.

Bakgrund: Det finns ett begränsat utbud av vetenskaplig forskning omrevisorsassistenter, men av tillgänglig forskning framgår att revisorsassistentergenomför en stor del av revisionens granskning. Okunskap om hur revisorsassistenternasjälva upplever sin arbetssituation - handlingsutrymme och comfort - motiverar vårstudie. Syfte: Syftet med vår uppsats är att utforska relationen mellan revisorsassistentersupplevda handlingsutrymme och comfort. Metod: För att uppnå vårt syfte utfördes tio semistrukturerade intervjuer. Åtta av dessaintervjuer utfördes med revisorsassistenter och två stycken med före dettarevisorsassistenter som lämnat yrket inom det senaste året. Slutsats: Vi kommer fram till att det framförallt är erfarenhet, personlighet ochstructure/kontroller som påverkar relationen mellan revisorsassistenters upplevdahandlingsutrymme och comfort
Background: The research regarding audit associates is limited, but available researchshows that audit associates perform a great deal of the audit. Our study is motivated bythe lack of research concerning the audit associates own experience of their worksituation, discretion and comfort. Purpose: To explore the relationship between audit associates perceived discretion andcomfort. Method: We performed ten semistructured interviews. Eight of these with auditassociates and two with former audit associates who left the occupation the latest year. Conclusion: We conclude that the main factors that affect the relationship betweenaudit associates perceived discretion and comfort is experience, personality andstructure/controls.

Följande studie syftar till att empiriskt undersöka hur revisorers kompetens och deras revisionsbyråers organisationsstorlek påverkar problem och möjligheter med revisorns oberoende, för revisorer. En flerfallstudie genomförs med hjälp av semistrukturerade intervjuer med två revisorsassistenter och två auktoriserade revisorer från två revisionsbyråer. Resultaten diskuteras genom att delas in i hur kompetens respektive organisationsstorlek påverkar problem och möjligheter med oberoendet samt hur problem och möjligheter påverkas när kompetens och organisationsstorlek samverkar. Resultaten visar på att det finns både problem och möjligheter med revisorns oberoende, både utifrån kompetens och organisationsstorlek. Möjligheter är däremot ett lite mer outforskat område inom revisorns oberoende och flera revisorer ser oberoendet snarare som ett problem. Utifrån kompetens anses det främsta problemet för auktoriserade revisorer vara den täta kundkontakten. Då revisorsassistenterna knappt jobbar med kunder är det svårt att identifiera problem för dessa. Ett problem som däremot identifieras är assistenternas bristfälliga erfarenhet. Erfarenheten hos auktoriserade revisorer skapar möjligheten att kunna hantera oberoendet och således få en kvalitetsstämpel på arbetet. Studien finner även att det inte är organisationsstorleken i sig som avgör skillnader i företag utan snarare struktur och resurser. Större byråer har bättre resurstillgångar. Det menas även på att ju större revisionsbyrån är, desto högre nivå av oberoende besitter revisorerna. Regleringarna i de stora byråerna kan däremot skapa problem då oberoendet gör att de inte får acceptera vissa uppdrag. Den lösa regleringen hos små byråer kan istället skapa möjligheten att erbjuda ett större tjänsteutbud utan att förlora oberoendet. Ett vanligt problem för små byråer är att oberoendet kan rubbas då de föredrar nära relationer med sina kunder.

Bakgrund: Mer än hälften av nyexaminerade revisorsassistenter lämnar revisionsyrket inom tre år. Revisionsbranschen präglas av en intensiv högsäsong som påverkar välmåendet negativt hos många revisorer. Välmåendet påverkas av balansen mellan arbetet och fritiden, arbetstillfredsställelse och livstillfredsställelse. Försämring bidrar enligt tidigare forskning till personalomsättning. Eftersom revisionsbyråerna investerar mycket i revisorsassistenterna har de incitament att behålla sina anställda. Syfte: Syftet med studien är att utforska hur före detta revisorsassistenter resonerar kring det subjektiva välmåendet och hur det, i förhållande till andra aspekter, bidragit till valet att lämna revisionsyrket innan auktorisation. Metod: Studien tillämpar en intervjumetod med en huvudsaklig deduktiv ansats. Primärdata har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med elva före detta revisorsassistenter som har arbetat på Big 4-byråer. Empirin har analyserats tematiskt. Slutsats: Studien indikerar att det finns flera anledningar till att revisorsassistenter byter yrke. Det har visats finnas missnöje med låg lön i samband med hög arbetsbörda och många arbetstimmar under högsäsongen. Yrken som kräver samma yrkeserfarenhet ger dessutom högre lön för mindre arbete. Studien indikerar även att revisionsyrket används som ett insteg till andra karriärmöjligheter.
Introduction: More than half of newly graduated audit assistants leave the audit profession within three years. The audit industry is characterized by an intense peak season that adversely affects the well-being of auditors. Well-being is affected by work-life balance, job satisfaction and life satisfaction. Declined well-being contributes to turnover, according to prior research. As the audit firms invest a lot in the audit assistants, there are incentives to keep their employees. Purpose: The purpose of the study is to explore how former auditor assistants reason about their subjective well-being and how, in relation to other aspects, it contributed to the choice to leave the audit profession before authorization. Method: The study applies an interview method with a mainly deductive approach. Primary data has been collected through semi-structured interviews with eleven former audit assistants who have worked at Big 4 firms. The empirical data was analysed thematically. Conclusion: The study indicates that there are several reasons why audit assistants change professions. The study finds dissatisfaction with low salary in connection with high workload and many working hours during the peak season. In addition, occupations that require the same professional experience provide higher pay for less work, which contributes to changes in profession. The study also indicates that the audit profession is used as an entry to other career opportunities.

Revisorns oberoende är ett ständigt diskuterat och debatterat ämne. Nya skandaler fortsätter att uppstå där revisorns oberoende ifrågasätts. Syftet med studien är att undersöka om det finns en skillnad mellan revisorers oberoendebedömning beroende på revisorns yrkestitel. Yrkestitlarna som har undersökts i denna studie är revisorsassistenter och auktoriserade revisorer. För undersökning av studiens syfte har en kvalitativ metod tillämpats och semistrukturerade intervjuer genomförts med fem revisorer varav tre auktoriserade revisorer och två revisorsassistenter.   Resultatet av studien visar att alla respondenter var eniga om att oberoendet är viktigt för att skapa förtroende för samt att oberoendet är en svårbedömd fråga. Detta eftersom de alla trodde att det förekommer skillnader mellan olika revisorers oberoendebedömningar och att oberoendet kvarstår som ett komplext ämne. Vidare framkom det skillnader mellan de två olika yrkestitlarnas resonemang kring olika scenarier där de skulle bedöma ifall det förelåg hot mot oberoendet eller inte. Det som framkom var att de auktoriserade revisorerna hade en striktare syn på självgranskningshotet samt vänskapshotet medan revisorsassistenterna såg striktare på egenintressehotet samt det synbara oberoendet.   Slutsatserna som dras av studien är att revisorsassistenter och auktoriserade revisorer använder sig av analysmodellen på samma sätt men det är revisorsassistenterna som fyller i dessa medan de auktoriserade revisorerna kontrollerar det. Ytterligare förekom skillnader mellan revisorsassistenter och auktoriserade revisorers resonemang kring olika oberoendehot vilket innebär att studien tydliggör att karaktärsdraget yrkeserfarenhet påverkar revisorns oberoendebedömning.
Auditor independence is a constantly discussed and debated topic. New scandals continue to arise where the auditor's’ independence is questioned. The purpose of this study is to investigate whether there is a difference between the auditors’ independent assessment depending on the auditor's professional title. The titles examined in this study is auditor assistants and authorized auditors. To investigate the purpose of the study, a qualitative method was used and semi-structured interviews were conducted with five auditors, of which three where authorized auditors and two auditor assistants.   The results of the study show that all respondents agreed that independence is important for building trust and that independence is a difficult question. This is because they all believed that differences existed between the different auditors' independent assessments and that the independence remains as a complex subject. Furthermore, differences emerged between the two different professional titles' arguments regarding different scenarios where they should decide whether there was a threat to their independence or not. What emerged was that the authorized auditors had a stricter view of the self-examination threat and the friendship threat, while the auditor assistants looked more strictly at the self-interest threat and independence in appearance.   The conclusions drawn from the study is that auditor assistants and authorized auditors use the analysis model in the same way, but the auditors' assistants fill in these while the authorized auditors control it. In addition, there were differences between the auditor assistants and the authorized auditors' arguments regarding different independence threats, which means that the study makes clear that the character trait, professional experience, influences the auditor's independence assessment.

Titel Personalomsättning som affärsmodell - En kvalitativ studie med fokus på före detta revisorsassistenter  Författare Lina Larsson och Matilda Lind   Handledare Pernilla Broberg  Bakgrund Många nyexaminerade ekonomer lockas av revisorsprofessionen men cirka 50% väljer att sluta sin anställning inom tre år. Forskare menar att en anledning till den höga personalomsättningen inom revisionsbranschen kan vara att revisorsassistenter väljer att lämna yrket. Även faktorer som hög arbetsbelastning, missvisande förväntningar och uppfattningen av revisorsprofessionen används för att förklara personalomsättningen. Däremot finns det få studier som fokuserar på revisorsassistenten samt skillnader mellan små och stora revisionsbyråer.  Syfte Det huvudsakliga syftet med denna studie är att förstå före detta revisorsassistenters förväntningar och uppfattningar av revisorsprofessionen samt deras motiv till att lämna yrket som revisorsassistent. Studien syftar även till att förstå vilka eventuella skillnader som finns i uppfattningarna hos före detta revisorsassistenter från små respektive stora revisionsbyråer.  Metod Denna studie tillämpar en kvalitativ forskningsstrategi med huvudsaklig deduktiv process och induktiva inslag. För datainsamling har totalt 15 semistrukturerade intervjuer genomförts med före detta revisorsassistenter på små respektive stora revisionsbyråer.  Slutsats Denna studie indikerar att revisorsassistenter förväntar sig hög arbetsbelastning, omfattande lärdomar och goda karriärmöjligheter när de tar anställning inom revisorsprofessionen. Uppfattningar som hög arbetsbelastning och låg lön visar sig inverka på revisorsassistentens arbetstillfredsställelse samt utgör motiv att lämna yrket. Studien indikerar även att det råder skillnader mellan små och stora revisionsbyråer, bland annat sett till arbetsuppgifter.  Kunskapsbidrag Denna studie bidrar bland annat till att skapa förståelse för fenomenet personalomsättning ur revisorsassistentens perspektiv samt utökar kunskapen om faktisk personalomsättning inom revisorsprofessionen.
Title Employee turnover as a business model - A qualitative study focusing on former auditing assistants  Authors Lina Larsson and Matilda Lind  Supervisor Pernilla Broberg  Introduction Many newly graduated economists are attracted by the audit profession, but about 50% choose to terminate their employment within three years. Researchers believe that one reason for the high employee turnover in the auditing industry may be that audit associates choose to leave the profession. Factors such as high workload, misleading expectations and the perception of the audit profession are also used to explain employee turnover. However, few studies focus on the audit associate as well as differences between small and large audit firms.  Purpose The main purpose of this study is to understand former audit associates’ expectations and perceptions of the audit profession as well as their motives for leaving the occupation as an audit associate. The study also aims to understand the possible differences in the perceptions of former audit associates from small and large audit firms.  Method This study applies a qualitative research strategy with a primarily deductive process with inductive elements. For data collection, a total of 15 semi-structured interviews were conducted with former audit associates at small and large audit firms.  Conclusion This study indicates that audit associates expect a high workload, extensive learning experiences and useful career opportunities when they enter the audit profession. Perceptions such as high workload and low salary prove to affect the audit associates' job satisfaction and constitute motives for leaving the profession. In addition, this study indicates differences between small and large audit firms, for instance in terms of work assignments.  Contribution This study contributes to create an understanding of the phenomenon of employee turnover from the perspective of the audit associate and to expand the knowledge of actual employee turnover within the audit profession.

Bakgrund: The Big Four anses, likt tidigare år, vara en bland de 100 mest attraktiva arbetsgivarna i Sverige vilket indikerar att det fortfarande är av stort intresse att arbeta med revision. Att arbeta med revision innebär att alla anställda arbetar tillsammans, och en revisor kan ses som en länk mellan det företag som de reviderar och företagets intressenter. Titeln auktoriserad revisor är skyddad och kräver dels en teoretisk- och en praktisk utbildning som ges från en ekonomiutbildning samt teoretisk och praktisk erfarenhet på en revisionsbyrå. Tidigare forskning har belyst problematiken mellan olika uppfattningar kring förväntningar från revisionsbyråer och nyutexaminerade ekonomers kompetens. Problemformulering: Vilket gap existerar mellan revisionsbyråers förväntningar och nyutexaminerade ekonomers erhållna kompetens, ställt mot den kompetensen som erhållits från en ekonomiutbildning på kandidatnivå? Syfte: Studien syftar i att utforska hur väl förbereda nyutexaminerade ekonomer är utifrån revisionsbyråernas förväntningar på deras kompetens. Samt om det finns en eventuell avsaknad på den förväntade kompetensen ställt mot akademins utbildning, genom att undersöka om den kompetens som nyutexaminerade ekonomer erhållit från sin utbildning överensstämmer med vad medlemmar i redovisningskollegiet anser att de ska ha erhållit vid examen. Metod: I studien har en kvalitativ metod använts och det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. De intervjuade informanterna representerar tre olika grupper: rekryteringsansvariga, revisorsassistenter samt medlemmar i ett redovisningskollegie på en högskola. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att det finns en förväntan på att de nyutexaminerade ekonomerna ska besitta grundläggande redovisningskunskaper samt att det finns en klyfta mellan vilka färdigheter som ska erhållits vid examination från en ekonomiutbildning på kandidatnivå och vilka som därefter uppnås på revisionsbyråerna. Detta leder fram till att en förändring måste ske, antingen av utbildningsplanen eller av innehållet i utbildningen.
Background: As in previous years is The Big Four considered one of the 100 most attractive employers in Sweden, which indicates that it is still of great interest to work with auditing. Working with auditing means a teamwork, and an auditor can be seen as a link between the company they audit and the company's stakeholders. The Swedish title for certified public accountant is protected and requires both a theoretical and a practical education, in the form of bachelor’s degree in economics and additional theoretical education according with RI studies curricula and practical at an auditing firm. Previous research has highlighted the problem of differing perceptions of expectations from audit firms and the skills of newly graduated economists. Question: What gap exists between the auditing firms expectation and graduate economics view of acquired competence, compared to the competence gained from an bachelor of economics? Purpose: The study aims to explore how well prepared newly graduated economists are based on the auditing firms expectations of their competence. As well as whether there is a possible lack of the expected competence placed against the education of the academy, by examining whether the skills that newly graduated economists obtained from their education correspond to what members of the accounting college believe they should have obtained at the degree. Method: In this study, a qualitative method was used, and the empirical material was collected through semi-structured interviews. The interviewees interviewed three different groups: recruiters, assistant auditors and faculty members of the Accounting College of a university. Results and conclusions: The results of the study shows that there is an expectation, that the newly graduated economists should possess basic accounting knowledge and that there is a gap between the received competences obtained at the examination from the bachelor studies and which are subsequently obtained at the accounting firms. A change needs to be made, either by the educational plan or by the content of the education.

Revisorer anses utgöra en profession vilket kännetecknas av bland annat etiska riktlinjer och krav på utbildning och kunskap. Enligt de etiska reglerna, som IFAC och dess oberoende kommittéer sätter för revisorsprofessionen, ska revisorer arbeta för allmänintresset. Innebörden av allmänintresset kan uppfattas otydligt och det finns olika syner på vad det faktiskt innebär. Enligt IFAC innebär allmänintresset att hänsyn ska tas till organisationers samtliga intressegrupper i samhället men inom professionen finns det skillnader i syn beroende på rang. På vägen till och inom professionen sker professionell utveckling genom utbildning, handledning och struktur & bedömningar. Syftet med studien är därför att se hur professionell utveckling påverkar synen på allmänintresset. För att uppfylla syftet har det valts en positivistisk forskningsfilosofi med en deduktiv ansats. En kvantitativ metod i form av webenkäter har använts vilket har förmedlats via mail och sociala medier till revisorer, revisorsassistenter och revisorsstudenter som alla genomgår professionell utveckling. Studien påvisar ingen signifikant skillnad mellan revisorer, revisorsassistenter och revisorsstudenter i deras uppfattning av hur intressegrupperna representerar allmänintresset. Det kan dock visas att professionell utveckling till viss del har en påverkan på i hur stor grad intressegrupper anses representera allmänintresset både som helhet i olika organisationskontext och enskilt generellt sett. På grund av svårigheterna att ställa rätt frågor på rätt sätt för att fånga uppfattningarna kring allmänintresset i en enkät och kunna mäta den professionella utvecklingen på ett tillförlitligt sätt är resultaten inte generaliserbara. Däremot visar studien tecken på att professionell utveckling är en möjlig förklaring till vad som påverkar synen på allmänintresset. Förslag till fortsatt forskning är att begränsa studien till revisorer och revisorsassistenter för minska svårigheterna, att göra jämförbara enkäter vilket har varit ett problem i denna studie. För att erhålla djupare förståelse kring synen på allmänintresset föreslås en kvalitativ studie.
Auditors are considered a profession which is characterized by ethical guidelines and demands of education and knowledge. According to the ethical guidelines, set up for the auditing profession by IFAC and its independent boards, auditors are to work for the public interest. The meaning of public interest could be perceived as vague and there are different views of what it actually means. According to IFAC public interest means to consider organizations all stakeholders in society, but within the profession there are different views depending on rank. On the way to and within the profession professional development occurs through education, mentoring and structure & judgment. The purpose of this study is therefore to see how professional developments affect the view on public interest. A positivistic and deductive approach was chosen in order to fulfil the purpose. A quantitative method of web questionnaires has been used, there have been distributed via e-mail and social media to auditors, audit assistants and audit students who all experience professional development. The study does not show any significant difference between auditors, audit assistants and auditing students in their view of how the interest groups represent the public interest. However, professional development appears to affect how much the interest groups represent the public interest both as a whole in different organizational contexts and individually in general. Because of the difficulties of asking the right questions in the right way to capture the opinions concerning public interest in a questionnaire and to measure the professional development in a reliable way, the results are not able to generalize. However, the study hints that professional development is a possible explanation to what affects the view on public interest. A suggestion for further research is to limit the study to only include auditors and audit assistants in order to reduce the difficulties of making comparable questionnaires which has been an issue in this study. To obtain a deeper understanding concerning the view on public interest a qualitative study is suggested.

Motivation är viktigt i arbetslivet och utan motivation är det svårt att uppnå mål eller att genomföra någonting med glädje. Karriärutveckling är en viktig del för att kunna motivera anställda inom revisionsbranschen. Eftersom många nyexaminerade väljer att söka sig till Big4 där karriärutvecklingen tydligt präglas av up-or-out är det intressant att undersöka vad som motiverar till karriärutveckling på den mindre byrån.   Syftet är att bidra till förståelsen för karriärutveckling samt vilka motivationsfaktorer som påverkar revisorsassistenten till karriärutveckling på mindre revisionsbyråer. För att uppfylla studiens syfte har en kvalitativ forskningsmetod använts i form av nio semistrukturerade intervjuer med revisorsassistenter. Motivationsfaktorer och karriärutveckling har studerats utifrån centrala begrepp och tre motivationsteorier. Motivation kan enligt Herzbergs tvåfaktorsteori delas in i motivationsfaktorer och hygienfaktorer som utgör en stor del av denna studie.   Studiens resultat visar att när frågan om vad som är motiverande ställs tenderar revisorsassistenter att tänka på motivationsfaktorer snarare än hygienfaktorer. Därmed är det motivationsfaktorerna som är direkt motiverande i arbetet på revisionsbyrå. Den viktigaste motivationsfaktorn som upptäcktes i studien var ansvar under frihet. Samtliga intervjupersoner ansåg att ansvar under frihet var en viktig del för att motivera karriärutveckling.   En slutsats av denna studie är att både faktorerna som motiverar till karriärutveckling och karriärutvecklingen uppfattas olika från individ till individ. Möjligheterna till karriärutveckling på den mindre byrån är inte lika stora som på den större byrån. Däremot behöver inte karriärutveckling endast innebära att bli auktoriserad revisor eller partner på byrån utan kan även innebära att utvecklas på personliga plan eller att bidra till att byrån utvecklas.
In the absence of motivation, it becomes more difficult to achieve goals or to accomplish something with pleasure. Career development is an important part to motivate employees in audit firms. Since many new graduates choose to apply to Big4 where career development is clearly characterized by up-or-out, it is interesting to investigate what characterizes career development at the smaller audit firms.   The purpose is to contribute to the understanding of career development as well as the motivational factors that influence the audit associates to career development at smaller firms. To fulfill the purpose of the study, a qualitative research method has been used in form of semi-structured interviews with audit associates. Nine interviews were implemented: four personal and five digital interviews. Motivational factors and career development have been studied based on central concepts and three motivational theories.   The results of this study show that audit associates tend to think about motivational factors rather than hygiene factors when asked what motivates them. It is the motivational factors that are directly motivating in the work at the accounting firms. The most important motivating factor discovered in the study was responsibility.   One conclusion in this study is that both the motivational factors and career development are perceived differently from individual to individual. Career development opportunities at the smaller firms are not as great as the larger firms. However, career development does not only mean how to become an authorized auditor or partner at the firm but can also mean developing on a personal level.

Att revisionsbranschen har en hög personalomsättning är välkänt. Många nyanställda väljer att lämna revisionsbyråerna redan efter tre år. Den höga personalomsättningen är väldigt kostsam för byråerna. När anställda väljer att sluta går byrån miste om kunskap samt att en hög kostnad tillkommer då det är dyrt att lära upp och utbilda ny personal. Tidigare forskning fokuserar på vad byråerna bör göra för att minska personalomsättningen men visar inte vad byråerna faktiskt gör.   Syftet med denna studie är att förstå hur revisionsbyråerna hanterar den stora personalomsättningen som råder inom branschen. Genom att studera hur byråerna arbetar med att minska personalomsättningen bidrar denna studie med ny forskning inom det upptäckta forskningsgapet.   Genom att studera tidigare forskning har sex motivationsfaktorer identifierats, vilka är överbelastning, uppfattning om yrket, balans mellan arbete och fritid, karriärmöjligheter, delaktighet och arbetsglädje. Revisionsbyråerna behöver motivera sina anställda genom motivationsfaktorerna för att få dem att stanna kvar på byrån. Den tidigare forskningen samt studiens insamlade empiri har kopplats till de tre teorierna Personal-organization fit, professionsteori och motivationsteori. Studiens forskningsområde illustreras i en modell.   Trots de rådande omständigheterna med COVID-19 och de restriktioner som därmed uppstått valdes ett genomförande av en kvalitativ studie. Detta gjordes för att få en mer djupgående förståelse och kunskap omkring området. Empirin samlades in genom mailintervjuer och Skype-möten. Studiens slutsats är att byråerna arbetar med samtliga motivationsfaktorer och trots detta är personalomsättningen hög. Detta beror på att byrån inte lyckas motivera sina anställda alternativt att de anställda väljer att sluta trots att byråerna lyckas motivera dem.
That the auditing branch has a high employee turnover is well known. Many new employees leave work already within the first three years. The high turnover comes with high costs for the firms. The firm will lose the employee´s knowledge and have to train new employees. Existing research only focuses on what the firms should do to reduce the high turnover but does not show what the firms actually do.   The purpose of this study is to understand how accounting firms are dealing with high employee turnover. By studying how the firms work with reducing the turnover this study will contribute with new research within the found research gap.   Six motivational factors have been identified by studying existing research. The accounting firms need to motivate their employees through the motivational factors to make them stay. The existing research and the collected empiricism have been connected with the three theories Personal-organization fit, Theory of professions and Motivation theory. The studies´ research area is illustrated in a model.     A qualitative study was chosen to get a deeper understanding of the research area. Due to COVID-19 the empiricism was collected through interviews by mail and Skype. The conclusion of this study is that even if the accounting firms work with all motivational factors the employee turnover remains high. That can depend on the fact that the firms do not motivate the employees enough or that the employees chose to quit even if the firms do work with the factors.

Personalomsättning är ett omtalat ämne i många organisationer och branscher. En låg nivå av personalomsättning är positivt för organisationen medan en hög nivå leder till stora kostnader. En hög nivå av personalomsättning, oönskad personalomsättning, är ett aktuellt ämne inom revisionsbranschen. Drygt hälften av alla revisorsassistenter lämnar yrket inom tre år vilket gör att revisionsbyrån förlorar humankapital som innebär stora kostnader för byrån. Tidigare forskning undersöker problemet med den oönskade personalomsättningen i revisionsbranschen med fokus på vilka motivationsfaktorer som är avgörande för att assistenterna slutar.    Syftet med studien är att förstå om revisionsbyrån arbetar på ett sätt som matchar vad revisorsassistenterna motiveras av för att stanna kvar på byrån. Matchningen bidrar till en bättre förståelse för hur revisionsbyrån kan minska den oönskade personalomsättningen.   Med hjälp av motivationsteori och tidigare forskning har fyra kategorier av motivationsaspekter valts ut. Personal-organization fit teori och teori om förväntningsgap är grund för att kunna identifiera en matchning eller förväntningsgap mellan vad assistenterna motiveras av och byråns arbetssätt. Motivationsaspekterna illustreras i en framtagen modell. Modellen illustrerar även om det föreligger matchning eller förväntningsgap.   För att få en djup förståelse har vi använt semistrukturerade intervjuer med revisorsassistenter och gruppchefer. Från det empiriska materialet tillkommer en kategori av motivationsaspekter, variation. Det är även tydligt att motivationsaspekterna motiverar assistenterna olika mycket. Slutsatsen i studien är att byrån bör fortsätta arbeta med att motivera revisorsassistenterna så individanpassat som möjligt. Byrån bör även fokusera på finansiella belöningar. Vår tolkning är att revisionsbyrån genom detta lyckas minska den oönskade personalomsättningen.

Personalomsättningen inom revisionsbranschen är ett viktigt ämne eftersom revisionsbyråerna behöver hålla kvar kvalificerad personal med hög kompetens för att kunna upprätthålla god revisionskvalitet. Eftersom revisorsprofessionen anses vara ett prestigefyllt yrke med höga inträdesbarriärer är det viktigt att ifrågasätta varför någon som väl kommit in väljer att lämna. Syftet med uppsatsen är att förklara vad som påverkar karriärbyten bland revisorsassistenter. Detta kan bidra till en bättre förståelse kring varför revisorsassistenter väljer att sluta innan avlagd revisorsexamen. Med hjälp av en kombination av teorier från bland annat socialpsykologi, motivationsteori och tidigare forskning har en modell utvecklats som illustrerar de olika faktorer som kan antas påverka revisorsassistenters karriärbyten. För att testa modellen har en enkätundersökning om nuvarande och före detta revisorsassistenters uppfattningar och motivationsfaktorer gjorts. Resultatet av undersökningen visar att karriärbyten bland revisorsassistenter kan bero på flera olika faktorer, och indikerar att vissa faktorer som identifierats genom tidigare litteratur kan ifrågasättas. Vår slutsats är att de tre främsta anledningarna till varför revisorsassistenter väljer att sluta är på grund av att de erbjuds externa karriärmöjligheter, har låga uppfattningar om revisorsprofessionen eller upplever en obalans mellan privatliv och arbetsliv. Med en bättre förståelse kring revisorsassistenters karriärbyten kan revisionsbyråerna teoretiskt sett minska de höga kostnader som är förknippade med rekrytering, anställning och utbildning av ny personal. Vår undersökning antyder även att det skulle kunna finnas ännu en modererande variabel, nämligen säsong. Detta är något som framtida forskning skulle kunna undersöka genom att utföra en liknande studie under en annan tid på året.
The audit profession needs to retain qualified staff with extensive expertise in order to maintain good audit quality. It is crucial that employee turnover in audit firms is considered an important aspect and hence thoroughly researched. An important question to ask is why auditors choose to leave their position. Entry barriers are high and it is considered a prestigious profession, yet many junior auditors leave after only a few years of working and choose not to become senior auditors. To develop a better understanding of what it is that makes junior auditors choose to leave before completing their auditor exam, we have combined theories and literature from turnover, job satisfaction and motivation.  Through our research we have developed a model that illustrates the different factors likely to affect junior auditors in their decision to leave the field early. To test the model, a survey of perceptions and motivational factors was given to present and former junior auditors. Although our findings show that the three main reasons for junior auditors leaving are external job opportunities, low perceptions of the audit profession and work-life balance issues, turnover may be due to several different factors. We have come to the conclusion that some factors identified from previous literature can therefore be questioned and that more extensive research is necessary to further understand the reasons behind this gap in the field. The results also indicate a different moderating variable, namely season. Therefore we suggest that further research focuses on this by carrying out a similar study during a different time of the year. With a better understanding of junior auditor turnover, audit firms could reduce the high costs that are associated with recruiting and training junior auditors.

Varannan revisorsassistent blir underkänd på auktorisationsprovet och det finns ett godkännandegap mellan stora och små revisionsbyråer. På grund av att varannan tentand blir underkänd på auktorisationsprovet syftar denna uppsats till att identifiera vilka förutsättningar som revisionsbyråer ger revisorsassistenter under utbildningsprocessen upp till auktorisationsprovet. Frågeställningen är huruvida dessa förutsättningar skiljer sig mellan stora och små revisionsbyråer, och i så fall hur. Studien har antagit ett abduktivt tillvägagångssätt med en kvalitativ metod och en positivistisk forskningsfilosofi. Resultatet har tagits fram genom en innehållsanalys av godkända utbildningsplaner och semi-strukturerade intervjuer av fyra stora respektive fyra små revisionsbyråer. Uppsatsen följer Revisorsinspektionens struktur vid bedömande av utbildningsplan, nämligen att använda områdena Kompetens, Individuell anpassning, Resurser samt Utbildningsmiljö. Genom analysen läggs även området Förberedelse inför prov till. Genom en tvåstegsanalys identifieras 24 förutsättningar. Skillnader i förutsättningar mellan stora och små revisionsbyråer är att större revisionsbyråer generellt har mer resurser och intern kompetens samt har en strukturerad och styrd utbildningsplan, medan mindre revisionsbyråer är mer flexibla och anpassar utbildningen mer efter individen. Slutsatsen i denna studie är således att förutsättningar i sig är inte det som bidrar till en bättre utbildning inför auktorisationsprovet, utan det är hur de implementeras. Begränsningar i studien är huruvida tre av fyra intervjuade kontor verkligen representerar en stor revisionsbyrå väl och att det finns risker att intervjua individer för ett byråperspektiv. Förslag för framtida forskning är att studera nyligen auktoriserade revisorer för att kontrollera att de upplever att förutsättningarna identifierade i denna studie har bidragit till deras kompetensutveckling.
Every other audit assistant fails the audit exam and there is a gap in the passing percentage between big and small firms. Because every other audit assistant fails the audit exam, this paper aims to identify which prerequisites an audit firm can present to their audit assistants up until the audit exam. This paper seeks to answer if these prerequisites differ between big and small audit firms and how. This study has adopted an abductive approach with a qualitative method and a positivistic philosophy. The results were produced by analyzing text documents of approved education plans and semi structured interviews with four big and four small audit firms. The paper follows the structure Revisorsinspektionen uses when approving education plans, that is by using the areas Competence, Individual adaptation, Resources and Educational environment. From the analysis another area is added, Preparation for the Exam. A two-step analysis was used to identify 24 prerequisites. The difference in prerequisites between big and small audit firms is that big audit firms generally have more resources, internal competence and implements a more structured and controlled education plan, while smaller audit firms are more flexible and adapt the education plan after the individual. The conclusion in this paper is that prerequisites alone are not what adds to a better education for the audit exam, but rather how they are implemented. Limitations in this study are about whether three out of four interviewed offices really represent a big audit firm well, and there are risks about interviewing individuals from an audit firm's perspective. Proposal for future research is to study newly certified auditors to control whether they experience that the prerequisites identified in this study have contributed to the development of their skills.

Motivation är viktigt i alla organisationen och i alla yrkesroller. En bransch med mycket differentierade yrkesgrupper är revisionsbranschen och det kan vara problematiskt att motivera alla olika yrkesgrupper med ett och samma incitamentsystem. Då motivation enligt tidigare forskning anses förändras över tid är det viktigt för företagsledningen i ett företag att kontinuerligt arbeta med incitamentsystemens utformning (Adair, 2006, s.95). Ofta kategoriseras motivation i extern eller intern motivation där inte sällan intern motivation förespråkas. I denna studie undersöks vad som motiverar revisorsassistenter på PwC och om deras motivation kan kopplas mer till antingen extern eller intern motivation (Gagné & Deci, 2005). Studien visar att nyanställda på PwC i många fall motiveras av externa faktorer och kring detta förs en diskussion i analysdelen om att extern motivation är att föredra på vissa karriärnivåer. Studiens resultat har bidragit med att ett nytt perspektiv tillämpas på Self Determination Theory där det framkommer att intern och extern motivation båda är viktiga i en organisation och därför bör inte extern motivation förkastas till förmån för intern motivation.

Bakgrund och problem: Revisorsbranschen är i dagens svenska samhälle en av få yrkesgrupper som kan anses vara en profession. För att få träda in i denna profession som revisorsassistent, krävs att en individ bland annat genomgått universitetsutbildning inom företagsekonomiska ämnen. Men vad måste denna individ genomgå under sina första anställningsår för att växa in i professionen på bästa möjliga sätt? Tidigare forskning tyder på att nyanställda introduceras genom olika socialiseringsmetoder, som kan förklaras av en organisations struktur. Men på vilket sätt växer nyanställda revisorsassistenter in i revisorsprofessionen?     Syfte: Syftet är att skapa förståelse för hur revisorsassistenter socialiseras in i revisorsprofessionen, genom att tydliggöra samt förklara hur socialiseringsprocessen ser ut inom branschen. Metod: Studien har utgått ifrån en kombination av kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod. Detta innebär att det empiriska materialet samlats in med hjälp av fem stycken semi-strukturerade intervjuer och webbenkäter som skickats ut till samtliga revisionsbyråer i hela Sverige. Slutsatser: Studiens resultat förefaller på ett övertygande sätt att revisorsassistenter introduceras genom institutionaliserade socialiseringsmetoder och styrs till stor del av Sveriges lagstiftning. Detta innebär att professionen introducerar nyanställda på ett sätt som skall generera enhetlighet för att värna om professionens legitimitet. Dessutom framkommer att vissa metoder påverkas av revisorsassistenters anställningsår, ålder och högsta utbildning.

Inom revisionsbranschen står många revisionsbyråer inför utmaningen med att behålla sina revisorsassistenter. Många tidigare studier har gjorts kring vad som orsakar att ett stort antal anställda tar beslutet att lämna revisionsbranschen. Eftersom fokus tidigare riktats på revisorsassistenten, har revisionsbyråerna och deras arbete kring frågan hamnat i skymundan. Detta väckte intresset av att undersöka hur revisionsbyråer upplever och hanterar den höga personalomsättningen bland revisorsassistenter. För att uppfylla studien syfte har en kvalitativ forskningsmetod använts, i form av semistrukturerade intervjuer med revisorer som uppgetts vara insatta i revisorsassistenternas rotation på revisionsbyrån. Intervjuerna genomfördes med revisionsbyråer i Kristianstad med omnejd. Ämnet har studerats utifrån litteratur inom följande perspektiv: personalomsättning bland anställda, effekter av personalomsättning, managementmetoden Up or Out och motivationsfaktorer. Studiens resultat visar att en majoritet av studiens medverkande byråer inte upplevde sig ha problem med hög personalomsättning bland sina revisorsassistenter. Meningarna var desamma oavsett om revisionsbyrån tillhörde de Big 4-byråerna eller representerade en mindre revisionsbyrå. Studiens resultat visar att de medverkande revisionsbyråerna hanterar den höga personalomsättningen bland revisorsassistenter genom åtgärder som utbildningar, fysiskt och mental stöttning, varierande arbetsuppgifter och medverkan i personliga aktiviteter för att försöka få revisorsassistenten att känna utvecklingspotential och känna sig sedd och därmed är villig att stanna kvar på byrån. Studien kom fram till att storleken på den medverkande byrån, samt om byrån tillhör de Big 4-byråerna eller ej, inte tenderar att ha någon påverkan för hur revisionsbyrån upplever eller hanterar den höga personalomsättningen bland revisorsassistenter.
In the auditing industry, many auditing firms face the challenge of retaining their auditing assistants. Previous research focuses heavily on the perspective of the auditors 'assistants and has asked what factors are behind the auditors' choice in seeking opportunities outside the auditing industry.  Since earlier research has been focused from the audit assistant perspective, the audit firms and their work on how to handle this challenge, has received little attention. It would therefore be interesting to examining how the audit firms perceive and handle the high staff turnover among auditing assistants. To fulfill the study purpose, a qualitative research method has been used, in the form of semi-structured interviews with auditors stated to be familiar with the audit assistants' rotation at the auditing firm. The interviews were conducted with auditing firms in Kristianstad and the surrounding area. The subject has been studied from literature in the following perspective: personnel turnover among employees, effects of staff turnover, management method Up or Out and motivation factors. The results of this study show that a majority of the participating firms did not find themselves having problems with high staff turnover among their auditors' assistants. The opinions were the same whether the audit firm belonged to the “Big 4” or represented a small auditing firm. This study shows that the participating audit firms handle the high staff turnover among auditor assistants through measures such as training, physical and mental support, varying tasks and participation in personal activities to try to get the auditor assistants to feel a potential for professional development, getting acknowledgement, and thus are willing to stay on Office. The study concluded that the size of the participating firms, whether the firm belongs to the “Big 4” or not, does not tend to have any impact on how the audit firms perceives or manages the high staff turnover among auditor assistants.

Revision är ett professionsyrke och med det menas yrken som baseras på vetenskaplig kunskap och vetenskaplig forskning. Advokater, präster och läkare är exempel på sådana professioner. Till exempel behöver en läkare studera kroppens anatomi för att kunna utöva sitt yrke och därmed säger man att läkaryrkets kunskapsbas är tydlig, det vill säga, man vet vad en läkare bör kunna. Vi började fundera på: hur ser denna kunskapsbas ut för revisorsyrket? Litteraturen visar att revisorns kunskapsbas är otydlig och detta bidrog till att vi ville försöka ta reda på vad man bör kunna som revisor. Vi valde att koncentrera oss på revisorsassistenter som endast har arbetat ett par år eftersom vi ansåg att de skulle kunna ge oss de mest relevanta svaren då de har arbetat ett tag samtidigt som det inte är så länge sedan de utbildade sig och därmed borde de kunna tala om för oss vilka kunskaper som de tyckte har varit till stor nytta när de kom ut i arbetslivet. Därför lyder vår uppsats frågeställning: "Vilka kunskaper, färdigheter och andra förmågor är relevanta för revisorsassistenter? För att erhålla vårt empiriska material har vi, efter att studerat fyra sekundära material, gjort sex stycken telefonintervjuer. Målpopulationen blev revisorsassistenter från de större revisions- och redovisningsbyråerna i Sverige. Att inte veta exakt vad det är för slags utbildning och kunskaper som bör läras ut inför revisorsyrket har vi kommit fram till är en bidragande faktor till varför dagens högskolor- och universitets ekonomprogram som riktar sig till blivande revisorer är ganska generella. Att revisionsprofessionen är otydlig leder till en ovisshet om vad som bör läras ut, vilket i sin tur bidrar till att ekonomstudenter istället lär sig lite om mycket. Vi har kommit fram till att detta inte måste ses som en nackdel eller något negativt utan tvärt om. Vi tror snarare att det är en fördel att man som studerande lär sig lite av varje inom ekonomiområdet och att man senare ges möjlighet att genomgå en internutbildning då man kommer ut i arbetslivet och att man på så vis kan specialisera sig till sin arbetsplats inom ett eller flera områden.

Att börja sin karriär som revisorsassistent på revisionsbyrå är eftertraktat hos många nyexaminerade studenter. De stora revisionsbyråerna i Sverige anställer årligen många nyexaminerade studenter till juniora roller så som revisorsassistent. Att anställa revisorsassistenter har därför visat sig vara enkelt men att behålla revisorsassistenter en längre period har visat sig mer problematiskt. Detta leder till att det finns en erkänt hög personalomsättning inom yrket vilket innebär att revisionsbyråerna behöver arbeta med att behålla medarbetare på byrån. Med hänsyn till problematiken är syftet med denna studie således att skapa förståelse för det arbete revisionsbyråerna vidtar för att behålla medarbetare och vad revisorsassistenterna anser betydande för att stanna inom byrån samt det förväntningsgap som finns däremellan. För att uppfylla studiens syfte och besvara forskningsfrågorna genomfördes en dokumentstudie som studerade års- och hållbarhetsredovisningar hos två av de största revisionsbyråerna i Sverige, detta för att skapa förståelse hur de arbetar med att behålla medarbetare. Utöver dokumentstudien genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med nuvarande samt tidigare revisiorsassistenter för att skapa förståelse för vad som är viktigt för att stanna på byrån utifrån deras perspektiv. Studiens viktigaste slutsatser är att förväntningsgapet mellan vad revisionsbyråerna arbetar med och vad revisiorsassistenterna efterfrågar till största del består av avsaknad av balans mellan privat-och arbetsliv som går hand i hand med den kultur som råder följt av mer verklighetstrogna förväntningar och i minst utsträckning utbildning och karriär. Utöver det kan studien även dra slutsatser kring varför det identifierade förväntningsgapet återfinns. Det studien har funnit är att det finns olika utgångspunkter till varför det återfinns en hög personalomsättning inom professionen mellan revisionsbyråer och revisorsassistenter. Detta leder till olika syn kring hur arbetet med att behålla medarbetare ska utformas. Utöver detta återfinns också skilda intressen mellan grupperna så som vinstintresse, resultat och balans i livet.
Starting your career as an audit associate at an auditing firm is sought after by many newly graduated students. The large auditing firms in Sweden annually employs many newly graduated students for junior roles such as audit associates. Hiring audit associates has therefore proved to be easy but retaining audit associates for a longer period has proved to be more problematic. This leads to a recognized high employee turnover in the profession, which means that the auditing firms need to work on retaining employees at the firm. Regarding the difficulties, the purpose of this study is thus to create an understanding of the work that the audit firms do to retain employees and what the audit associates consider significant for staying within the firm and the expectation gap that exists between them. In order to fulfill the purpose of this study and answer the research questions, a document study was conducted. Annual - and sustainability reports at two of the largest auditing firms in Sweden was studied, in order to create an understanding of how they work to retain employees. In addition to the document study, eight semi-structured interviews were conducted with current and former audit associates to create an understanding from their perspective and what they think is important to stay at the agency. The study's most important conclusions are that the expectation gap between what audit firms work with and what audit associates demand largely consists of work-life balance that goes hand in hand with a high-performing culture followed by more realistic expectations and to a lesser extent education and career. In addition, the study can also draw conclusions about why the identified expectation gap exists. The study has found that there is a different starting point to why there is a high employee turnover in the profession between auditing firms and auditing associates. This leads to different views on how the work of retaining employees should be constructed. In addition to this, there are also different interests between the groups, such as profit interest, results and work- life balance.

Civilekonomerna nämner i den senaste undersökningen att den största andelen (44 %) av ekonomistudenter med examensår 2011 valde att ta kandidatexamen. Detta är också det minimikrav som revisionsbyråerna har när de söker revisorsassistenter att rekrytera. Enligt studievägledaren för civilekonomprogrammen på Umeå universitet väljer ungefär en femtedel av studenterna på programmet att ta ut en kandidatexamen. Den huvudsakliga anledningen till att de studenter som läst redovisning på C-nivå väljer att läsa tre år är att de får jobb på revisionsbyråer. För att ett fjärde år på Umeå universitet ska attrahera blivande revisorsassistenter behöver således redovisnings- och revisionsinriktningen på avancerad nivå erbjuda något som efterfrågas av de blivande revisorsassistenterna och revisionsbyråerna. Studiens huvudsakliga syfte har varit att utveckla kursen Accounting Auditing and Control utifrån blivande revisorsassistenters, revisorsassistenters och revisorers perspektiv. För att uppnå detta har vi genomfört sammanlagt tretton semistrukturerade intervjuer med respondenter inom respektive grupp. Blivande revisorsassistenterna har i huvudsak fått bidra med sina uppfattningar om undervisningsmetoder, examinationssätt och kursinnehåll, medan revisorsassistenternas medverkan har syftat till att skapa en förståelse för hur utbildningsgrad påverkar förväntningar på yrket, arbetsuppgifter, ingångslön samt ämnesspecifika och generiska kunskaper hos dessa. Revisorerna har skapat förståelse för i vilken omfattning Accounting Auditing and Control utvecklar efterfrågade och förväntade generiska samt ämnesspecifika kunskaper hos revisorsassistenter. Vi har funnit att revisorerna inte förväntar sig att nyanställda revisorsassistenter ska kunna någonting om revision inför anställningsstart, men att det är till fördel om arbetssökanden har inblick i ämnet. När det kommer till kunskaper är det grundkunskaper inom redovisning som förväntas av revisorsassistenterna. Kursens första moment, Advanced financial statement analysis and valuation, är inte ett moment vars innehåll anses väsentligt för det dagliga arbetet som revisorsassistent. Vad gäller undervisningsupplägg har mer praktiska uppgifter med verklighetsförankring efterfrågats av samtliga respondentgrupper. De blivande revisorsassistenterna uttryckte även önskemål om att under kursens fjärde moment, Advanced auditing, få en större inblick i en revisors dagliga arbetsuppgifter. Excel är ett verktyg som används mycket i arbetslivet och borde således läras ut av universitetet i större omfattning än idag. Denna studie är av intresse för studenter, revisionsbyråer samt Umeå universitet.

Inledning: Personalomsättning är ett fenomen som existerar inom de flesta organisationer och är oftast en naturlig del av en verksamhet. Omsättningen kan ses som en indikation av upplevd trivsel på arbetsplatsen och existerande litteratur har tagit fram aspekter som påverkar känslan. Forskningen är dock utförd på en aggregerad nivå vilket innebär att den begränsas av att inte närmare har undersökt individerna bakom de funna sambanden. Genom att undersöka hur en individs bakgrund, egenskaper och livssituation påverkar sambanden anser författarna kunna fördjupa förståelsen angående vad som skapar trivsel och därmed förståelsen för personalomsättning i stort. Syfte: Detta arbete syftar till att nyansera och utveckla vad som annars kan anses vara en statisk förståelse över vad som driver personalomsättning. Genom att göra detta har studien potential att göra litteraturen om personalomsättning något mer komplett. Då studien använder sig av revisionsbranschen som ett användbart studieobjekt är ett bisyfte även att identifiera vad som möjliggör en större trivsel på dessa arbetsplatser samt att skapa större möjligheter för revisionsbyråerna att kontrollera sin personalomsättning. Metod: Denna studie har applicerat ett kvalitativt tillvägagångssätt där redan existerande teorier och forskning av vad som påverkar känslan av trivsel, testats mot den empiriska data som samlats in genom semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna är avsedda att bättre kunna fånga individen bakom korrelationen. Slutsats: Studien kommer fram till att det finns mer information att ta hänsyn till än de aspekter som tidigare litteratur tagit fram för att förklara upplevd känsla av trivsel. Vår data indikerar att individen och dennes bakgrund, egenskaper samt livssituation påverkar sambanden som skapar trivsel och därmed viljan att stanna på sin arbetsplats. Vad som får en revisorsassistent att vilja stanna på sin arbetsplats är alltså mer komplicerat än tidigare trott och beaktning måste tas för hur individens unika sammanhang påverkar värderingen av aspekterna.
Introduction: Staff turnover is a phenomenon that exists in most organizations and is usually a natural part of a business. Turnover can be seen as an indication of perceived well-being in the workplace and existing literature has produced aspects that affect the feeling. However, the research is carried out at an aggregated level, which means that it is limited by not having studied the individuals behind the found relationships. By examining how an individual's background, characteristics and life situation affect relationships, the authors consider that they can deepen the understanding of what creates well-being and thus the understanding of staff turnover in general. Purpose: This study aims to nuance and develop, what can be considered to otherwise be a static understanding of what drives employee turnover. By doing so, the study has the potential to make the literature on employee turnover somewhat more complete. Since the study uses the auditing industry as a useful study object, it is also a secondary purpose to identify what increases the level of well-being in these workplaces and thereby create greater opportunities for the audit firms to control their turnover. Method: This study has applied a qualitative approach in which pre-existing theories and research of what influences the feeling of well-being have been tested against the empirical data collected through semi-structured interviews. The interviews are intended to better capture the individual behind the correlation. Conclusion: The study concludes that there is more information to consider than the aspects that previous literature has developed to explain perceived feelings of well-being. Our data indicates that the individual and his or her background, characteristics and life situation affect the relationships that create well-being and thus the desire to stay in their workplace. What makes an assistant at an audit firm want to stay in their workplace is thus more complicated than previously thought and consideration must be given to how the individual's unique context influences the evaluation of the aspects.

Bakgrund: Studenters uppfattning om sitt blivande yrke överensstämmer inte alltid med vad de upplever när de kommer ut i arbetslivet, det finns ett förväntnings-realitetsgap. När studenten övergår till nyanställd kan det uppstå en verklighetschock. För att få en praktisk koppling till den teoretiska utbildning som de akademiska lärosätena tillhandahåller, kan studenten genomgå en verksamhetsförlagd utbildning (VFU). I Sverige är det i dagsläget åtta lärosäten som erbjuder VFU som en del av ekonomutbildning med inriktning redovisning/revision. Syfte: Syftet med studien är att utforska hur VFU påverkar redovisnings- och revisionsstudenters uppfattningar om revisorsassistenters arbetsuppgifter, roller och ansvar. Genomförande: En förstudie genomfördes där tre revisorsassistenter intervjuades för att ge oss en tydlig bild om revisorsassistenters arbetsuppgifter, roller och ansvar. Dessa intervjuer låg sedan till grund för utformningen av en enkät som skickades ut till redovisnings- och revisionsstudenter på de lärosäten som erbjuder VFU inom ramen för utbildningen. Detta för att identifiera redovisnings- och revisionsstudenternas uppfattningar om revisorsassistentens arbetsuppgifter, roller och ansvar. Slutsats: Vår slutsats är att VFU inte tycks ha någon större påverkan på redovisnings- och revisionsstudenters uppfattningar om revisorsassistentens arbetsuppgifter, roller och ansvar. Ett svagt samband har kunnat identifieras mellan VFU och revisorsassistentens arbetsuppgift kontrollera siffror. Studien antyder att det finns en skillnad på uppfattningarna mellan lärosätena. Förslag till vidare forskning: En longitudinell studie där ett antal redovisnings- och revisionsstudenters uppfattningar studeras under hela verksamhetsförlagda utbildningen för att fånga kunskaperna före och efter VFU.
Background: Students' perception of their future profession does not always correspond with what they experience when they are new employees – there’s an expectation-reality gap. When the student becomes a new employee, they may experience a reality shock. To get some practical connection to the theoretical education that the academic universities provide, the student may undergo a work integrated learning (WIL). In Sweden there are eight institutions offering WIL as part of economic studies with specialization within accounting/auditing. Objective: The aim of this study is to explore how WIL affects the accounting and auditing students' perceptions of auditor assistants' duties, roles and responsibilities. Implementation: To start with, a pilot study was conducted in which three auditor assistants were interviewed in order to get a clear picture of auditor assistants' duties, roles and responsibilities. These interviews formed the basis for the design of a questionnaire sent out to the audit and accounting students at the universities that offer WIL within the framework of the economic studies. This was done to identify accounting and auditing students' perceptions of auditor assistants' duties, roles and responsibilities. Conclusion: Our conclusion is that WIL does not seem to have any major impact on the accounting and auditing students' perceptions of auditor assistants' duties, roles and responsibilities. A weak relationship has been identified between WIL and the assistant auditor task check digits. The study suggests, however, that there is a difference of perceptions between the different educational institutions. Suggestions for further research: A longitudinal study in which a number of accounting and auditing students' perceptions are studied throughout the work integrated learning course in an attempt of capturing their perception before and after WIL.

Revisorsyrket har traditionellt sett genom åren varit ett mansdominerat yrke. Sedan auktorisationen av revisorer påbörjades år 1912 så har det varit fler män än kvinnor som är auktoriserade revisorer. Ända fram till 1960-talet var idealet för en gift kvinna att vara hemmafru och ta hand om hemmet och barnen. Men efter detta började samhället gradvis förändras. Det har varit en trög utveckling och revisionsbranschen är än idag efter mer än 100 år inte en jämnt könsfördelad bransch. Detta avspeglar sig även i andelen kvinnliga delägare i revisionsbyråerna som inte heller är jämt könsfördelad. Revisorskåren krymper till följd av att fler går i pension än vad som blir auktoriserade, men det finns ytterligare en aspekt som leder till minskning och det är att yngre revisorer avregistrerar sig. Andra aspekter som påverkar hur fördelningen ser ut mellan könen är andelen godkända revisorsprov, lön, föräldraledighet och pension. Tidigare forskning har visat på att det finns osynliga barriärer som påverkar kvinnors möjlighet att göra karriär. Olika faktorer som bidrar till detta är löneskillnader, föräldraledighet, biologiska skillnader mellan könen och stereotypiska könsroller i samhället. Studiens forskningsfråga är ”Vilka uppfattningar, normer och sociala föreställningar finns inom och utanför revisionsbranschen rörande kvinnors möjlighet att komma upp i hierarkin och göra karriär genom att bli auktoriserade revisorer och delägare?”. Studiens metod bygger på en deduktiv forskningsansats där vi studerar tidigare forskning utifrån etablerade teorier genom vetenskapliga artiklar. Den empiriska studien sker genom semistrukturerade intervjuer med revisorer. I studien slutsats har vi kommit fram till åtta huvudsakliga faktorer som påverkar kvinnors möjlighet att göra karriär inom revisionsbranschen. Dessa är att det är lättare för revisorer att bli delägare på mindre byråer, arbetsbelastning gör det svårare att kombinera familjeliv och arbetsliv, biologiska faktorer såsom fertilitet, löneskillnader beror på befogade anledningar, kvinnor prestera sämre under löneförhandling, föräldraledighet kan påverka kvinnors karriär negativt och fler kvinnor jämfört med män arbetar deltid vilket som påverkar pensionen.
The profession of audit has traditionally over the years been a male dominated profession. Since the authorization of auditors began in the early 1900s, more men than women have been authorized auditors. Until the 1960s, the ideal for a married woman has been to be a housewife and take care of the home and the children. But after this a change began in the society. It has been a slow development and the auditing industry is still today not an equal industry after more than 100 years. This is also reflected in the proportion of female partners in the audit firms who are not equal. The audit profession is shrinking as more people retire than are authorized, but there is another aspect that leads to a reduction and that aspect are younger auditors are unregistering. Other aspects that come into play are what the distribution looks like between the sexes regarding the proportion of passed auditors' examinations to become an authorized auditor, salary, parental leave, care of children and pension. Previous research describes that there is an invisible barrier for women to make a career, as well as various factors contributing to this, such as pay differences, parental leave, biological differences between the sexes and stereotypical gender roles. The study's research question to be answered is "What are the perceptions, norms and social beliefs within and outside the audit profession regarding women's ability to enter the hierarchy and pursue a career by becoming authorized auditors and partner?". The study method is based on a deductive research approach where we study previous research based on established theories through scientific articles. The empirical study is conducted through semi-structured interviews with auditors. In the study's conclusion, we came up with eight main factors that affect women's ability to pursue a career in the audit profession. These are that it is easier for auditors to become partners of smaller firms, workload makes it more difficult to combine family and work life, biological factors as fertility, salary differences are due to justified reasons, women preform worse during pay negotiations, parental leave can adversely affect women's careers and more women compared to men work part time which affects the pension.

Personalomsättningen i revisionsbranschen är ett aktuellt ämne och ses som ett problem i branschen. Revisionsbranschen utvecklas och går från att vara en klassisk profession till att bli mer affärsinriktad och lönsamhet blir allt viktigare. Tidigare forskning kom fram till att uppfattningar påverkar valet att lämna branschen. Syftet med studien är därmed att utforska om revisorsassistentens benägenhet att lämna branschen påverkas av uppfattningar om den professionella verksamheten och uppfattningar om affärsverksamheten. Studien har en kvantitativ ansats och en webbaserad enkät med olika påståenden om revisorsassistentens uppfattningar har använts. Enkäten är baserad på professionsteori och tidigare forskning om business och karriärbyten och den skickades till revisorsassistenter på svenska revisionsbyråer. Variabler som studerats är uppfattningar, upplevelser, förväntningar, kön, ålder, erfarenhet i branschen, byråtillhörighet, storleken på det kontor revisorsassistenten arbetar på och om du arbetar eller har arbetat i branschen. Studien kom fram till att det finns ett positivt signifikant samband mellan uppfattningar om affärsverksamheten och karriärbyten. Vidare fann studien en indikation på ett negativt samband mellan uppfattningar om den professionella verksamheten och karriärbyten. Studien fann även en indikation på ett positivt samband mellan kontorsstorlek och karriärbyte. Det fanns även ett positivt signifikant samband mellan erfarenhet och karriärbyte samt mellan ålder och karriärbyte. Uppfattningar har visat sig påverka även i andra studier men uppfattningar om affärsverksamheten är ett relativt outforskat ämne och vidare studier behövs