To see the other types of publications on this topic, follow the link: Riksbank.
Dissertations / Theses on the topic 'Riksbank'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 28 dissertations / theses for your research on the topic 'Riksbank.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Fröjd, Sofia. "Measuring the information content of Riksbank meeting minutes." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för fysik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-158151.
Full textAbstract:
As the amount of information available on the internet has increased sharply in the last years, methods for measuring and comparing text-based information is gaining popularity on financial markets. Text mining and natural language processing has become an important tool for classifying large collections of texts or documents. One field of applications is topic modelling of the minutes from central banks' monetary policy meetings, which tend to be about topics such as"inflation", "economic growth" and "rates". The central bank of Sweden is the Riksbank, which hold 6 annual monetary policy meetings where the members of the Executive Board decide on the new repo rate. Two weeks later, the minutes of the meeting is published and information regarding the future monetary policy is given to the market in the form of text. This information has before release been unknown to the market, thus having the potential to be market-sensitive. Using Latent Dirichlet Allocation (LDA), an algorithm used for uncovering latent topics in documents, the topics in the meeting minutes should be possible to identify and quantify. In this project, 8 topics were found regarding, among other, inflation, rates, household debt and economic development. An important factor in analysis of central bank communication is the underlying tone in the discussions. It is common to classify central bankers as hawkish or dovish. Hawkish members of the board tend to favour tightening monetary policy and rate hikes, while more dovish members advocate a more expansive monetary policy and rate cuts. Thus, analysing the tone of the minutes can give an indication of future moves of the monetary policy rate. The purpose of this project is to provide a fast method for analysing the minutes from the Riksbank monetary policy meetings. The project is divided into two parts. First, a LDA model was trained to identify the topics in the minutes, which was then used to compare the content of two consecutive meeting minutes. Next, the sentiment was measured as a degree of hawkishness or dovishness. This was done by categorising each sentence in terms of their content, and then counting words with hawkish or dovish sentiment. The resulting net score gives larger values to more hawkish minutes and was shown to follow the repo rate path well. At the time of the release of the minutes, the new repo rate is already known, but the net score does gives an indication of the stance of the board.
2
Enocksson, David. "Forecasting Swedish Output Growth: : An Empirical Comparison of MIDAS Regressions and theRAMSES Model." Thesis, Uppsala universitet, Statistiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-195873.
Full textAbstract:
This thesis compares MIDAS regressions, introduced in Ghysels, Santa-Clara and Valkanov (2002), to the RAMSES model, used by the Riksbank,in forecasting Swedish quarterly output growth (GDP). Using Swedish GPDdata from 1993Q1 and onwards, we compare forecasts for the period 2010Q1to 2011Q4, and we show that for longer forecast horizons (commonly usedby the Riksbank for monetary policy decisions), such as two and three yearsahead in time, the MIDAS regressions clearly outperforms the RAMSESmodel. For shorter horizons the results are not conclusive.KEYWORDS: MIDAS, GDP, forecasting, Sveriges Riksbank
3
Cramer, Michael. "Riksbankens och ECB:s agerande under finanskrisen 2008/09 : Fungerar teorin även när världsfinanssystemet står nära avgrunden?" Thesis, Linköping University, Economics and Economic History, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-53681.
Full textAbstract:
<p>Lehman Brothers kollaps i september 2008 förändrade världens finanssystem och därutöver påskyndade den pågående processen av maktförflyttningen från G8-gruppen till den s.k. G20-gruppen. Därefter blev centralbanker huvudaktörer för att förhindra en kollaps av hela finansmarknaden. Under den ekonomiska nedgången vidtog Riksbanken och den Europeiska Centralbanken, ECB, penningpolitiska åtgärder för att stabilisera ekonomin i Sverige respektive euroområdet.</p><p>Uppsatsen analyserar Riksbankens och ECB:s penningpolitik och jämför dessa med varandra med fokus på hur de agerar under stress, i detta fall under finanskrisen 2008/09.</p><p>Uppsatsen använder en optimeringsmodell som beskriver centralbankers mål, preferenser och restriktioner. Modellen resulterar i en penningpolitiskränteregel, Taylorregeln. Under stress blir det vanliga målet, prisstabilitet, åsidosatt och fokus läggs snarare på ett säkert och stabilt</p><p>betalningssystem. Till följd av räntesänkningar under hösten 2008 och våren 2009 befinner sig den nominella räntan såväl i Sverige som i eurozonen nära noll, vilket ofta lägger grund för den s.k. likviditetsfällan, ett fenomen som optimeringsmodellen inte kan förklara. Därför kompletteras denna modell med Svenssons och Jeannes modell för analys av centralbanker under stress.</p><p>Uppföljningen av Riksbankens och ECB:s penningpolitiska möten, ekonomiska indikatorer såsom styrräntor, inflation, arbetslöshet och ekonomisk tillväxt visar giltigheten av optimeringsmodellen under normala omständigheter från januari till augusti 2008. Modellen är dock inte tillräcklig för att kunna beskriva centralbankernas agerande under stress, vilket är fallet för perioden september 2008 till oktober 2009. Modellen med likviditetsfällan visade sig var lämplig för analys av den här perioden. Riksbanken och ECB agerande, inklusive en styrränta nära noll, kan ha bidragit till att stabilisera finansmarknaden och t.o.m. till en viss återhämtning av ekonomin sedan våren 2009.</p><p>Skillnaderna mellan Riksbankens respektive ECB:s agerande var små. Styrräntan ligger på olika nivåer men de vidtagna åtgärderna genomfördes med samma anledning. Motsatsen till tidsperioden mellan september 2008 och oktober 2009 är uppenbar. Huvudmekanismen, räntekanalen, utnyttjades till</p><p>nästan 100 procent och andra åtgärder fick vidtas för att kunna stimulera och stabilisera ekonomin och banksektorn. Inflationsmålet åsidosattes på kort sikt och fokusen låg på ett säkert och stabilt betalningssystem.</p><p>Även om finanskrisen 2008/09 framstår som den värsta ekonomiska krisen i Sverige och euroområdet, hamnade ingen av ekonomierna i likviditetsfällan under en lång period även om några parametrar uppvisar risk för en sådan utveckling. Centralbankerna lyckades att skapa positiva inflationsförväntningar redan under våren 2009 så att det bara finns tecken för en likviditetsfälla under sista kvartalet 2008 och under första kvartalet 2009.</p>
4
Mohammedsaid, Khaled, and Nice Muhanzu. "Central Bank Independence and Price Stability : A case study of the Riksbank and the ECB 1999-2009." Thesis, Jönköping University, Jönköping International Business School, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-9847.
Full textAbstract:
<p><strong><p>Abstract</p><p>The debate concerning the importance of central bank independence on inflation rates has, for several years been ambiguous. Some economists, among which Nobel Prize Laureates Kydland and Prescott (1977) argue that central bank independence is crucial to the achievement of price-stability. Others, such as Daunfeltd and de Luna (2008) could in their studies not find any substantial arguments in favour of central bank independence as the key, explaining the successful achievement and maintenance of a low and stable inflation goal.</p><p>In this paper, we use One-Way Analysis of Variance (ANOVA) and Pearson’s correlation test to examine the impact, if any, that central bank independence has on inflation rates. We focus our analysis on a ten year period from 1999 to 2009, looking at the Swedish Central Bank; the Riksbank, and the European Central Bank; the ECB.</p><p>The empirical analysis revealed no negative correlation between price-stability and central bank independence. In fact, we found with a 99 % confidence interval that the correlation coefficient between these two variables was only 0.12, a rather weak positive relationship. In Sweden and the Euro-zone we discovered that price stability was achieved years before the concerned central banks were officially declared independent. Also, although the world’s most independent central bank, the ECB did not show the lowest inflation rates.</p><p>These indices suggest that the decisive elements behind a state's low inflation lies beyond the parameters of its central bank. This provides reason to question the belief that institutional reforms granting central banks more independence are necessary for the achievement and upkeep of price-stability.</p><p>According to previous research and our own analysis on this topic, a true commitment to sound fiscal policy and a strong inflation adverse social attitude appear to be the variables that most strongly determine the outcome of a low inflation goal. Thereby constituting the backbones without which price-stability can neither be achieved nor maintained.</p></strong></p>
5
Sundström, Karoline, and Bolkeus Frida Clahr. "Bankens räntesättning : En kvalitativ studie av Nordea." Thesis, University of Gävle, Department of Business Administration and Economics, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-236.
Full textAbstract:
<p>Vår uppsats belyser hur bankerna arbetar när de sätter sina utlåningsräntor till privatkunder. Vilka konkurrenskrafter som de måste ta hänsyn till och hur bankerna försöker positionera sig på marknaden. Vår teoretiska utgångspunkt har två inriktningar, den första inriktningen handlar om hur bankerna sätter räntan internt, medan den andra inriktningen redogör för vilka möjligheter/hinder som finns för bankerna att positionera sig på marknaden. Vi har i studien valt att använda oss av kvalitativ metod. Intervjuer har skett med personer som har kunskap inom ämnet. Det insamlade materialet har sedan renskrivits och redogjorts under olika fruktbara rubriker vilka är kopplade till våra problemformuleringar.</p><p>Resultatet i studien visar att det spelrum som banken och dess tjänstemän har gällande priset i hög grad påverkas av rådande konkurrenssituation. Riksbanken styr räntan till alla banker och sedan är det upp till varje bank att själv sätta priset på sina utlåningsräntor. Visst kan Nordea lägga på hur mycket de vill på priset för att få en bättre marginal, men då kanske det kan bli svårt att få låna ut några pengar. Det handlar hela tiden om att arbeta rätt med priset och att arbeta effektivt med positionering samt att följa sina konkurrenter för att kunna hålla sig kvar på marknaden.</p>
6
Borén, Christofer, and Felix Ewert. "Assessing the Effect of the Riksbank Repo Rate on National Output and Price Level in Sweden : Focusing on Employment and Housing Prices." Thesis, KTH, Matematisk statistik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-228969.
Full textAbstract:
There is no single commonly adapted model that explains the influence that various monetary policy instruments carry for the economy. During 2011-2017, the Swedish inflation rate has remained below the 2 percent target which has led the Riksbank to take measures aimed at stimulating the inflation. As of May 2018, the repo rate has experienced a number of decreases and is now at 0:50% which represents an unprecedentedly low level. With the inflation rate remaining below the target whilst the housing market has experienced substantial growth and recent decline, the question arises regarding what impact the repo rate exerts on various macroeconomic measures. In this paper, a statistical time series analysis is conducted using a Vector Autoregression model and the impulse responses are studied. A model of 7 economic variables is constructed to specially study the effect of the repo rate on employment and housing prices. Results demonstrate that rational expectations exist in the economy. Furthermore, results show that the repo rate influences factors affected by inflation rapidly, exerting maximum influence during the first year after the shock. On the other hand, real variables based on quantitative measures that are adjusted for inflation experience the greatest influence of the repo rate after a delay of 6 to 7 quarters. Employment experiences the greatest negative response to a repo rate shock after 7 quarters, with a magnitude of 0.317 standard deviations per standard deviation in the repo rate shock. Housing prices experience the greatest negative response to a repo rate shock after 4 quarters, with a magnitude of 0.209 standard deviations per standard deviation in the repo rate shock.<br>Det finns ingen allmänt vedertagen modell som beskriver olika penningpolitiska instruments påverkan på ekonomin. Under 2011-2017 har Sveriges inflationstakt legat under 2-procentsmålet vilket har fått Riksbanken att vidta åtgärder i syfte att stimulera inflationen. Fram till maj 2018 har upprepade sänkningar av reporäntan genomförts och den ligger i dagsläget på 0:50% vilket är den lägsta nivån någonsin. Då inflationstakten inte nått målet samtidigt som bostadsmarknaden har upplevt kraftig tillväxt och nylig nedgång uppstår frågan gällande vilken effekt som reporäntan utlovar på diverse makroekonomiska mått. I denna rapport genomförs en statistisk tidsserieanalys med en vektorautoregression och impuls-responserna studeras. En modell med 7 ekonomiska variabler skapas för att specifikt studera effekten av reporäntan på sysselsättning och bostadspriser. Resultaten visar att rationella förväntningar finns i ekonomin. Vidare visar resultaten att reporäntan influerar inflationspåverkade variabler omgående, med maximal påverkan inom det första året efter chocken. Å andra sidan påverkas volymbaserade variabler som justeras för inflation maximalt först efter en fördröjning på 6 till 7 kvartal. Sysselsättningen upplever störst negativ påverkan från en reporäntechock efter 7 kvartal motsvarande 0.317 standardavvikelser per standardavvikelse i chocken. Bostadspriser upplever störst negativ påverkan från en reporäntechock efter 4 kvartal motsvarande 0.209 standardavvikelser per standardavvikelse i chocken.
7
Malalatunge, Stefan, and Avril Oketch. "Swedish banks' perception of Riksbank's Unconventional Monetary Policies." Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-111026.
Full textAbstract:
This study is among the first to provide insight into the assessment of the Swedish central bank’s (Riksbank) three unconventional monetary policies (UMPs) and their influence on Swedish commercial banks. The three UMPs include forward guidance (FG), quantitative easing (QE) and negative interest rate policy (repo rate). Riksbank introduced the UMPs in order to revive inflation and support Sweden’s economic recovery. The banks’ ability to certainly forecast their operations is highly dependent on the communication availed by the Riksbank on its expected future monetary policies through FG. QE is paramount because this is when commercial banks sell government bonds to the Riksbank. Repo rate determines interest rates set by banks. Four indicators (uncertainty, government bond yields, bank interest rates, borrowing and lending) were used in this study to investigate the perception of the commercial banks on the three UMPs. There are limited studies on Swedish banks’ perception of the UMPs which leaves a research gap in this area.Previous studies indicate that dominant banks in terms of asset shares and deposits are more sensitive to monetary policy shocks. The four dominant commercial banks studied include: Nordea, Handelsbanken, Swedbank and Skandinaviska Enskilda Banken. This thesis considers the evidence of the results from previous empirical studies. Empirical material for this study was collected through semi-structured interviews from respondents by the Riksbank and the four commercial banks. A deductive approach was used to interpret the information collected.Our results presents various perceptions of the dominant commercial banks on the three UMPs in relation to the four indicators. Some commercial banks perceived the increased transparency and clarity during the increased FG to have reduced their uncertainty. Other banks perceived that FG had increased their uncertainty. They questioned the credibility of the FG since they could not predict Riksbank’s monetary policies with the FG availed. In regards to the perception of QE on uncertainty, an increased signalling channel during QE implementation had resulted in a decline of their uncertainty since they were experiencing a surplus of liquidity in the banking sector. However, they stated other factors that increased market volatility during QE. The increased market volatility during QE increased their uncertainty. The four commercial banks agreed that the demand for government bonds increased while the yields of the government bonds declined. They perceived these changes to have been influenced by QE. The commercial banks’ lending, deposit and interbank interest rates have declined systematically correlating the trend of the declining repo rate. The four banks experienced a decline in their average net interest income, an improved flow of credit through higher lending volumes and stable lending margins to households and firms. Commercial banks perceived these changes to have resulted from the declining market interest rates because of the negative repo rate.Riksbank can use this study to assess the effectiveness of its UMPs on commercial banks based on the perception of the employees from these respective banks. This study discusses implications of the findings for commercial banks and the Riksbank, as well as academics in the realm of implementations and influences of UMPs.
8
Fälting, Agnes. "Slopandet av utlåningstaket 1985." Thesis, Uppsala universitet, Ekonomisk-historiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-325501.
Full textAbstract:
The central bank of Sweden, the Riksbank, has for a long time controlled the lending to thepublic by the business banks. To control the credit market the Riksbank set up severalregulations, one of the most prominent a limit of how much the business banks could be lendingout to the public. In November 1985 the limit of lending was deregulated. How did thisderegulation affect the lending and the business banks? Why was this deregulation done and howcan we explain this in context to the economy? To answer these questions I’ve used data fromthe official statistics of Sweden and from the Riksbank to make figures. My result shows that thelending to the public bloomed after 1985 and that the business banks probably started borrowingmoney from abroad to finance the lending.
9
Lahlou, Mehdi, and Sebastian Sandstedt. "Where There’s Smoke, There’s Fire : An Analysis of the Riksbank’s Interest Setting Policy." Thesis, Stockholms universitet, Nationalekonomiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-143163.
Full textAbstract:
We analyse the Swedish central bank, the Riksbank’s, interest setting policy in a Taylor rule framework. In particular, we examine whether or not the Riksbank has reacted to fluctuations in asset prices during the period 1995:Q1 to 2016:Q2. This is done by estimating a forward-looking Taylor rule with interest rate smoothing, augmented with stock prices, house prices and the real exchange rate, using IV GMM. In general, we find that the Riksbank’s interest setting policy is well described by a forward-looking Taylor rule with interest rate smoothing and that the use of factors as instruments, derived from a PCA, serves to alleviate the weak-identification problem that tend to plague GMM. Moreover, apart from finding evidence that the Riksbank exhibit a substantial degree of policy rate inertia and has acted so as to stabilize inflation and the real economy, we also find evidence that the Riksbank has been reacting to fluctuations in stock prices, house prices, and the real exchange rate.
10
Stovrag, Arijan. "Capital requirements and bank profitability : A comparison between the large Swedish banks and niche banks." Thesis, Internationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping, IHH, Nationalekonomi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-35028.
Full textAbstract:
Purpose: The purpose of this study is to describe and explain the relation of changes in capital requirements on the profitability of Swedish banks. Method: A mixed model approach is used. The quantitative approach is con-ducted through the collection and analysis of statistics from Swe-dish banks and financial institutions. The qualitative research ap-proach is used to obtain further insights into the Swedish banking system and how banks are managing capital requirements. This is conducted through interviews with respondents from a large bank, a niche bank, and the Riksbank. Analysis: The analysis is made on yearly data from 1999 to 2015. Return on equity and net interest margin are individually used as dependent variables. The independent variables are various capital ratios which are defined by the Basel framework. The results from the quantitative analysis are in line with the findings from the qualita-tive interviews. Conclusion: On one hand, capital requirement ratios seem to have a negative and statistically significant correlation with the Return on Equity for both large banks and niche banks. On the other hand, capital re-quirement ratios seem to have a positive and statistically significant correlation with the Net Interest Margin for niche banks.
11
Calmvik, Jonas. "Swedish Breakeven Inflation (BEI) - a market based measure of inflation expectations?" Thesis, Uppsala University, Department of Economics, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-8543.
Full textAbstract:
<p>The Fisher Equation suggests that the spread between nominal and real interest rates is equal to the inflation expectations. In Sweden, where both nominal and inflation linked bonds exist the fisher equation implies that the yield spread could provide investors and policymakers with important information about markets inflation expectations. The aim of this thesis is therefore to estimate whether the yield spread between Swedish nominal and real interest rates - widely referred to as the Breakeven Inflation (BEI) - is a market based measure of inflation expectations. A sample based on historical bond prices between year 2000 and 2007 is used and adjusted for 3 distortions: i) The mismatch in cash flow structure arising from different bond characteristics. ii) The inflation indexation and bond finance implications (carry). iii) The seasonality in Consumer Price Index (CPI). In the absence of “true” inflation expectations, the benchmark used for the evaluation and comparison of the unadjusted and adjusted BEI series is the survey based, Prospera Money Market Players inflationary expectations, i.e. professional forecasters. The evaluation uses two statistical measures to estimate the errors, the Root Mean Squared Error (RMSE) to estimate the size of the forecast error and the Mean Error (ME) to measure the bias or the tendency for the forecast error to point in a particular direction. The general conclusion of the study is that both the unadjusted and the adjusted BEI series have improved significantly throughout the sample period as predictors of inflation expectations.</p><p>Further, in the first half of the sample, the MEs show that the BEI tends to underestimate inflation expectations, while in the second part of the sample the direction of the errors are less univocal. However, the carry adjusted and in some extent the carry and seasonality adjusted BEI seem to improve the BEI somewhat, although the conclusions are not very convincing. When using BEI to measure inflation expectations the conclusions should also be balanced against the possible bias associated with survey based expectations.</p>
12
Veskoukis, Andreas, and Anna Willman. "Is Swedish monetary policy current or forward-looking? : A study using Taylor rules to explain the setting of the repo rate." Thesis, Uppsala universitet, Nationalekonomiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-375913.
Full textAbstract:
The purpose of this paper is to examine how a current-looking Taylor rule explains the setting of the repo rate by the Riksbank between 1995-2018 vis-à-vis a forward-looking Taylor rule. Furthermore, we investigate whether the explanatory power of these rules change after the financial crisis. The implied Taylor rates are calculated using our own estimates of the natural rate of interest. These rates are then plotted on a graph creating a span of uncertainty in which the repo rate can be set between. Finally, we regress the repo rate on the Taylor rates. In this way, we examine which rule is more in line with the repo rate. The results showed that a forward-looking Taylor rule based on a varying real interest rate is more in line with the repo rate than the current-looking rule, both for the period as a whole and after 2008. The explanatory power of both rules decreases in the period following 2008.
13
Cedervall, Andreas, and Daniel Jansson. "Topic classification of Monetary Policy Minutes from the Swedish Central Bank." Thesis, KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-240403.
Full textAbstract:
Over the last couple of years, Machine Learning has seen a very high increase in usage. Many previously manual tasks are becoming automated and it stands to reason that this development will continue in an incredible pace. This paper builds on the work in Topic Classification and attempts to provide a baseline on how to analyse the Swedish Central Bank Minutes and gather information using both Latent Dirichlet Allocation and a simple Neural Networks. Topic Classification is done on Monetary Policy Minutes from 2004 to 2018 to find how the distributions of topics change over time. The results are compared to empirical evidence that would confirm trends. Finally a business perspective of the work is analysed to reveal what the benefits of implementing this type of technique could be. The results of these methods are compared and they differ. Specifically the Neural Network shows larger changes in topic distributions than the Latent Dirichlet Allocation. The neural network also proved to yield more trends that correlated with other observations such as the start of bond purchasing by the Swedish Central Bank. Thus, our results indicate that a Neural Network would perform better than the Latent Dirichlet Allocation when analyzing Swedish Monetary Policy Minutes.<br>Under de senaste åren har artificiell intelligens och maskininlärning fått mycket uppmärksamhet och växt otroligt. Tidigare manuella arbeten blir nu automatiserade och mycket tyder på att utvecklingen kommer att fortsätta i en hög takt. Detta arbete bygger vidare på arbeten inom topic modeling (ämnesklassifikation) och applicera detta i ett tidigare outforskat område, riksbanksprotokoll. Latent Dirichlet Allocation och Neural Network används för att undersöka huruvida fördelningen av diskussionspunkter (topics) förändras över tid. Slutligen presenteras en teoretisk diskussion av det potentiella affärsvärdet i att implementera en liknande metod. Resultaten för de olika modellerna uppvisar stora skillnader över tid. Medan Latent Dirichlet Allocation inte finner några större trender i diskussionspunkter visar Neural Network på större förändringar över tid. De senare stämmer dessutom väl överens med andra observationer såsom påbörjandet av obligationsköp. Därav indikerar resultaten att Neural Network är en mer lämplig metod för analys av riksbankens mötesprotokoll.
14
Imamovic, Arnela. "Cash is [no longer] king: is an e-krona the answer? : - a de lege ferenda investigation of the Swedish Riksbank's issuing mandate and other legal callenges in relation to economic effects on the payment market." Thesis, Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-156410.
Full textAbstract:
For the past decades, the Swedish public’s payment habits have changed, where the majority of the public has abandoned the old way of making payments, using cash, and instead opted for more modern payment solutions, digital money. The difference between cash and digital money is that cash is physical and only issued by the Riksbank, whereas digital money is created by and stored on accounts at commercial banks. The question of what role the state should have on the payment market is an important point of discussion. But it is not categorically a new question; the Swedish government is tackling essentially the same problem today as it has been doing many times before. Today’s problem is to some extent however manifested in a different way. During the 20th century, discussions were held whether or not the Riksbank should have the exclusive right to issue banknotes. It was considered unnecessary, inappropriate and dangerous. The idea that the Riksbank could cover the entire economy’s need for banknotes was, according to the commercial banks, unreasonable. Nonetheless, in 1904 the exclusive right became fait accompli; the government intervened and gave the Riksbank the banknote monopoly. We are now finding ourselves facing a similar situation, where there is a difference of opinion regarding the Riksbank’s role on the payment market. It is therefore nothing new, but rather an expected task for the government, and thus the central bank, to analyze major changes and draw conclusions from them. The problem is essentially about cash being phased out by digital means of payment. In order to therefore solve the problem, the Riksbank has started a project to investigate whether or not the Riksbank should issue digital cash to the Swedish public, what the Riksbank calls an e-krona. To introduce an e-krona would be a major step, but for the public to not have access to a government alternative, seeing as cash usage is declining, is also a major step. No decision has been made yet regarding whether the e-krona will be introduced on the market or not. A decision that however has been made, is that the Riksbank is now working on building an e-krona to develop and assess the technique. Nonetheless, an introduction would undoubtedly have consequences for both the Riksbank and the commercial banks, which ultimately means it would have effects on the economy as a whole. What about regulatory aspects; is the Riksbank even allowed to issue an e-krona under current legislation? The answer is affirmative, to a certain extent. There are furthermore many other uncertainties regarding how an e-krona would affect the economy; the Riksbank does not fully answer many of the system issues in its project reports. The question of whether or not it even is up to the Riksbank to make a decision on the matter of an introduction is also questioned by the author in the thesis.
15
Åström, Erik, and Alexandra Karlsson. "Riksbanken eller Riskbanken? : En kvalitativ studie huruvida finansiella rådgivare upplever ett ändrat riskbeteende bland privatinvesterare i en nollräntemiljö." Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-106107.
Full textAbstract:
En rekordlåg reporänta på -0,25 % har första gången implementerats i Sverige med en effekt på många delar i ekonomin via transmissionsmekanismen. Inte minst aktiemarknaden har påverkats av denna reporäntesänkning med en uppgång på 16,8 % (2014-04-08) sedan årsskiftet 2014/2015. Reporäntesänkningen har även inneburit att samtliga storbanker i Sverige har en obefintlig inlåningsränta på ett sparkonto för sina kunder. För att privatinvesterare ska erhålla avkastning måste kapitalet exponeras mot högre risk, vilket för de flesta innebär en introduktion på aktiemarknaden. Tidigare studier visar att penningpolitiken har en betydande effekt på aktiemarknaden och även om en eventuell börsbubbla råder ska penningpolitiska beslutsfattare fokusera på inflationsmålet och inte motverka en eventuell börskrasch. I dessa situationer uppfyller finansiella rådgivare en viktig samhällsfunktion med den ekonomiska kunskap de besitter och i rådande ränteläge kan de ses som en viktig länk mellan privatinvesterare och den finansiella marknaden. Syftet med studien är att erhålla en ökad förståelse för om finansiella rådgivare upplever ett ökat riskbeteende bland privatinvesterare då rådande ränteläge har medfört att kapitalet måste exponeras med högre risk för att erhålla avkastning. För att få svar på vår problemformulering har en kvalitativ studie genomförts genom att intervjua finansiella rådgivare som innehar Swedsec-licens och jobbar på en av de fyra storbankerna i Sverige. Studien har visat att samtliga finansiella rådgivare är eniga om att Sverige befinner sig i ett osunt ekonomiskt tillstånd på grund av den negativa reporäntan. Majoriteten av de finansiella rådgivarna upplever ett ökat riskbeteende bland sina kunder. Likaså upplever majoriteten ett ökat kundtryck, där resterande istället uppger att de kontaktar kunder gällande placeringar. Det som studien har erhållit en ökad förståelse för är att den negativa reporäntan har bidragit till att kunders placeringar ses över i större utsträckning och att risknivån därmed justeras. Studiens slutsats har praktiskt bidragit till en ökad förståelse för riskbeteenden på den svenska finansmarknaden under förhållanden med negativ reporänta. Likaså till en ökad förståelse för privatinvesterare upplevelser angående vad den negativa reporäntan medför för Sverige och hur de förhåller sig till denna.
16
Maneschiöld, Per-Ola. "Essays on exchange rates and central bank credibility." [Göteborg : Nationalekonomiska institutionen, Göteborgs universitet], 2002. http://www.handels.gu.se/epc/data/html/html/PDF/ManeschioldNE.pdf.
Full text
17
Pronin, Mathias. "The Response of the Riksbankto House Prices in Sweden." Licentiate thesis, Stockholms universitet, Nationalekonomiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-118791.
Full textAbstract:
In the aftermath of the recent financial crisis, an environment of historically low interest rates and extensive household indebtedness in the OECD countries have triggered a vivid debate on whether central banks should react to house price fluctuations in their pursuit of monetary policy. In Sweden, a period of low policy rates and house price inflation was halted when the central bank increased the interest rates in 2010. This paper studies whether the Riksbank reacted to house prices in 1993-2013. Using Bayesian methods and quarterly data, I estimate a DSGE model with patient and impatient households, where the central bank reacts to house price inflation. The results suggest that the Riksbank did respond to house prices during the sample period. The findings are robust and plausible from an economic point of view.
18
Hansson, Matilda, and Felix Jonsson. "Sveriges Riksbanks penningpolitik sedan 1990-talets början : En granskning utifrån den österrikiska skolans synsätt." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-41533.
Full textAbstract:
The purpose of this thesis is to examine the monetary policy of the Swedish central bank, Riksbanken, from the perspective of the Austrian School of Economics. The thesis starts with a description of the actions of Riksbanken, its objectives of the monetary policy and what tools are used to achieve those objectives. The thesis continues with an analysis of possible consequences for the Swedish business cycles that the monetary policy of Riksbanken may have caused. The theory that is used to answer the research question is Austrian economic theory and primarily Austrian Business Cycle Theory. A review of relevant theory is made, and an examination of relevant macroeconomic factors is produced. The examination shows that the factors have changed over time according to the prediction of the Austrian School of Economics. The Riksbank's monetary policy decisions have been affected by concerns about the household indebtedness. This concern is in line with the warnings of the Austrian school. The Riksbank has, on the other hand, not considered the Austrian schools' fears of malinvestment and artificial boom in its monetary policy decisions. The conclusion of the essay is that the monetary policy of Riksbanken may contribute to strengthening business cycles, according with the perspective of the Austrian School of Economics. If the inflation prognosis’s from Riksbanken would have been correct, they probably had exercised a more aggressive monetary policy, primary by lowering the interest rate. It would have increased the variations of the business cycles trough increasing the gap between the natural interest rate and the market rate.<br>Syftet med uppsatsen är att granska Riksbankens penningpolitik utifrån den österrikiska skolans synsätt. Uppsatsen redogör för Riksbankens mål för penningpolitiken och vilka verktyg de använder för att uppnå dessa. Granskningen av den förda penningpolitiken genomförs utifrån den österrikiska ekonomiska teorin, främst dess konjunkturcykelteori. En genomgång av denna teori genomförs, och en analys av bakomliggande faktorer utförs. Analysen slår fast att de flesta av de undersökta variablerna har förändrat i linje med vad som kan förväntas enligt den österrikiska teorin. Riksbankens penningpolitiska beslut har påverkats av oron för hushållen skuldsättning. Denna oro ligger i linje med vad österrikiska skolan varnar för. Den österrikiska skolans farhågor för felinvesteringar och konstlad högkonjunktur har Riksbanken däremot inte tagit hänsyn till i sina penningpolitiska beslut. Slutsatsen för uppsatsen blir att Riksbankens penningpolitik kan ha bidragit till att förstärka konjunktursvängningarna. I det fall att Riksbankens inflationsprognoser varit mer träffsäkra, skulle de under större delen av perioden enligt sina egna handlingsregler ha fört en mer aggressiv penningpolitik, främst genom lägre styrränta. Det skulle i så fall stärkt konjunktursvängningarna än mer enligt den österrikiska konjukturcykelteorin.
19
Kharel, Binita. "PENGARNA & RIKSBANKEN : Ett konstitutionellt perspektiv på Sveriges centralbank och digitala centralbankspengar." Thesis, Stockholms universitet, Juridiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-176017.
Full textAbstract:
Sammanfattning: Uppsatsen ämnar undersöka den svenska centralbankens mömöjligheter att distribuera digitala centralbankspengar till allmänheten utifrån ett konstitutionellt perspektiv. Som utgångspunkt för att utreda frågan, om digitala centralbankspengar, behandlar uppsatsen Riksbankens förslag att införa kontobaserade e- kronor. Genom att tillämpa en rättsdogmatisk metod besvaras frågeställningar om Riksbanken, med nuvarande reglering, har mandat att tillhandahålla konto- baserade e-kronor till allmänheten. Därefter följer en utredning av vilka konsekvenser Riksbankens mandat skulle medföra på den svenska betalningsmarknaden, för att besvara frågan om huruvida Riksbankens mandat bör omfatta kontobaserade e-kronor eller inte. Framställningens slutsatser mynnar ut i att den svenska betalningsmarknaden kan komma att påverkas negativt både för de fall Riksbankens mandat skulle förbli oförändrat eller komma att ändras. Redogörelsen visar bland annat på att ett oförändrat mandat för med sig att en klassisk centralbanksuppgift, att tillhandahålla lagligt betalningsmedel, kan komma att fasas ut. Vid ett utökat mandat visar utredningen att den finansiella stabiliteten kan äventyras då risken för bankrusningar befaras öka. I uppsatsen behandlas och diskuteras frågeställningar om pengars natur, Riksbankens mandat och vilka inverkningar digitala centralbankspengar kan komma att medföra på den svenska betalningsmarknaden.<br>Abstract: The main aim of the current thesis is to investigate whether it is constitutional for Sweden’s central bank, the Riksbank, to issue a central bank digital currency. To answer this question, the Riksbank’s proposal for an account-based digital currency is discussed. This discussion is followed by an analysis of the expected consequences of keeping the present legislation, as compared to the consequences of changing it, in order to allow for a central bank issued account-based digital currency. The thesis concludes that both courses of action, keeping the current legislation and changing it, will likely lead to problematic consequences for the Swedish payment market. On the one hand, keeping the current legislation would result in the Riksbank no longer providing legal tender, something that is traditionally seen as one of the main responsibilities of a central bank. On the other hand, a revision of the legislation, granting the Riksbank the power to issue an account-based digital currency, risks leading to bank runs, and may thus jeopardize financial stability.
20
Balaile, Shubila, and Robert Rajnak. "Bör Riksbanken använda taylorregeln? : En tillämpning av taylorregeln för svensk penningspolitik 1993-2005." Thesis, Uppsala University, Department of Economics, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-5963.
Full text
21
Akin, Serdar. "Do Riksbanken produce unbiased forecast of the inflation rate? : and can it be improved?" Thesis, Stockholms universitet, Nationalekonomiska institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-58708.
Full textAbstract:
The focus of this paper is to evaluate if forecast produced by the Central Bank of Sweden (Riksbanken) for the 12 month change in the consumer price index is unbiased? Results shows that for shorter horizons (h < 12) the mean forecast error is unbiased but for longer horizons its negatively biased when inference is done by Maximum entropy bootstrap technique. Can the unbiasedness be improved by strict ap- pliance to econometric methodology? Forecasting with a linear univariate model (seasonal ARIMA) and a multivariate model Vector Error Correction model (VECM) shows that when controlling for the presence of structural breaks VECM outperforms both prediction produced Riksbanken and ARIMA. However Riksbanken had the best precision in their forecast, estimated as MSFE
22
Ekblad, Filip, and Anton Åkesson. "Har Riksbanken förlorat sin slagkraft? : En studie av penningpolitikens effekt under positiva och negativa ränteperioder." Thesis, Uppsala universitet, Nationalekonomiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-379148.
Full textAbstract:
Denna studie undersöker sambandet mellan reporänta och inflationstakt för att se om styrkan på sambandet avtar om Riksbanken övergår till en negativ reporänta. I studien ifrågasätter vi likviditetsfällan och estimerar en regressionsmodell som innehåller laggade värden på reporäntan. Detta tillvägagångssätt gör det möjligt att diskutera om penningpolitiken har tappat sin förmåga som ett ekonomiskt stabiliseringsverktyg när reporäntan gått över till negativ nivå. Studien visar att även om reporäntan är negativ så förefaller korrelationen mellan reporäntan och inflationstakten vara ungefär lika stark som i perioder med positiv reporänta. Detta resultat implicerar att Riksbanken kan stimulera ekonomin trots att reporäntan är negativ.
23
Jarmelid, Kristoffer, and Axel Zetterblom. "Vad avgör rörliga bolåneräntor? : En kvalitativ studie om vad som påverkar svenska rörliga bolåneräntor." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-172653.
Full textAbstract:
Vi har i denna uppsats studerat vilka faktorer som påverkar de rörliga bolåneräntorna på den svenska marknaden. Detta har vi gjort genom att intervjua fem svenska banker, en tillsynsmyndighet samt ta del av information från Riksbanken. Vi har även undersökt sambandet mellan Riksbankens reporänta och de utvalda svenska bankernas rörliga (3 månader) bolåneräntor över en tioårsperiod. Sambandet har visat sig starkt men det har försvagats sedan finanskrisen 2008. Vår undersökning visar att de viktigaste faktorerna som påverkar rörliga bolåneräntor är: bankernas upplåning, regleringsstandarder, klimatet på finansiella marknader, bankernas strategier, produktkostnader, riskpremier, konkurrenter, bankernas marknadsförutsättningar samt låntagarens förutsättningar. I arbetet belyser vi även hur vissa av dessa faktorer skiljer sig mellan bankerna.
24
Katinic, Goran, and Dennis Petersson. "Utvärdering av Riksbankens krisarbete : Teori kontra praktik." Thesis, Linköpings universitet, Nationalekonomi, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-78338.
Full textAbstract:
När den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers ansökte om konkurs den 15 september 2008 ökade oron på den globala finansiella marknaden. Detta ledde till svårigheter för finansiella aktörer i Sverige att finansiera sin verksamhet eftersom det blev dyrare att ta upp lån internationellt samtidigt som misstänksamheten gentemot andra aktörer pressade upp riskpremierna. Vid denna tidpunkt var inflationsnivån i Sverige den högsta på 15 år vilket fick Riksbanken att höja styrräntan dagarna innan konkursansökan. När den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers ansökte om konkurs den 15 september 2008 ökade oron på den globala finansiella marknaden. Detta ledde till svårigheter för finansiella aktörer i Sverige att finansiera sin verksamhet eftersom det blev dyrare att ta upp lån internationellt samtidigt som misstänksamheten gentemot andra aktörer pressade upp riskpremierna. Vid denna tidpunkt var inflationsnivån i Sverige den högsta på 15 år vilket fick Riksbanken att höja styrräntan dagarna innan konkursansökan. Uppsatsens undersökning har till stor del bestått av en litteraturstudie. Utöver detta har även en intervju genomförts med riksbankschefen Stefan Ingves. Materialet som har använts har främst tagits från Riksbanken. Riksbanken vidtog ett flertal åtgärder för att stärka den svenska finansmarknadens motståndskraft. Åtgärderna var under krisens gång en kombination av penningpolitik och finansiella stabiliseringsåtgärder. Utöver räntejusteringar erbjöds bland annat obegränsade lånemöjligheter till Riksbankens motparter, vilket enligt Stefan Ingves även var den viktigaste åtgärden. Detta syftade främst till att sänka den allmänna räntenivån och återskapa förtroendet på den svenska finansiella marknaden. Till följd av Riksbankens åtgärder föll den allmänna räntenivån. Vilka effekter Riksbankens åtgärder hade på inflations och BNP utvecklingen är dock svårt att fastställa då utvecklingen av dessa berodde på flera olika faktorer. Riksbankens agerande under finanskrisen stämmer väl överens med vad teorierna förespråkar. Problemet med de penningpolitiska teorierna är att handlingsutrymmet begränsas när styrräntan närmar sig nollgränsen samtidigt som konjunkturnedgången är ihållande. Trots att Riksbanken agerade i enlighet med de penningpolitiska teorierna kan händelseförloppet inte enbart förklaras av dessa. Riksbanken agerande som en Lender of Last Resort är teorienlig förutom att en alldeles för låg straffränta togs ut.
25
Eriksson, Malin, and Johanna Grundström. "E-kronan: risker och möjligheter : En kvalitativ studie av hur svenska storbanker samt statliga aktörer uppfattar risker och möjligheter med e-kronan." Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-160889.
Full textAbstract:
Genom den minskade kontantanvändningen i Sverige tappar Riksbanken allt mer sin roll och handlingsförmåga på finansmarknaden och Riksbanken har därför föreslagit ett införande av en digital centralbanksutgiven valuta, så kallad e-krona, som ett sätt för att bibehålla den statliga närvaron på marknaden. För närvarande arbetar Riksbanken med ett pilotprojekt som innebär att man under två års tid konstruerar e-kronan genom olika tekniker. Huruvida e-kronan kommer att implementeras i framtiden är ett politiskt beslut som kommer att fattas av riksdagen. E-kronan ska utgöra ett komplement till sedlar och mynt och är tänkt att underlätta för utsatta grupper i samhället som idag upplever en problematik med dagens digitala betalningslösningar. Man har identifierat brister i dagens betallösningar i beredskap av en krissituation. Tanken är därför att konstruera en parallell el- och bredbandsinfrastruktur som en ytterligare plattform för att öka den samlade beredskapen på betalmarknaden. En centralbanksutgiven digital valuta, så kallad CBDC, diskuteras även internationellt i flera andra länder. Sverige har dock kommit långt i sin process och vid en implementering skulle man bli den första centralbanken i världen med att ge ut en digital valuta. Med anledning av att det inte finns några tidigare exempel av en CBDC är det svårt att förutse vilka effekter e-kronan kan medföra. Syftet med studien är därför genom en kvalitativ undersökning analysera och jämföra hur svenska storbanker samt statliga aktörer uppfattar risker och möjligheter med e-kronan genom åtta semi-strukturerade intervjuer. Två delsyften kommer även att besvaras, respondenternas inställning till e-kronan samt om de ser någon fördel med att som land vara först med en implementering av en CBDC. Studien finner att det råder delade meningar när det kommer till respondenternas inställning till e-kronan, som verkar domineras av en negativ inställning till e-kronan. Likaså upplever vi att det bland respondenterna är övervägande negativa faktorer med att som land vara först med att implementera en CBDC. Vår slutsats är att likviditetsrisken, valutakurspåverkan samt säkerheten är de största riskerna med e-kronan enligt respondenterna i studien, där likviditetsrisken är den mer betydande risken än de övriga, baserat på respondenternas svar. Den empiriska undersökningen visar även att utsatta grupper i samhället, beredskapen och den statliga närvaron på betalmarknaden är de största möjligheterna med e-kronan som betonas av respondenterna, där beredskapen anses vara mer betydande än de övriga möjligheterna.
26
Stavgren, Tim. "En tolkning av Riksbankens reaktionsfunktion : - vad den är, innebär, samt hur den förändrats." Thesis, Karlstads universitet, Avdelningen för nationalekonomi och statistik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-43519.
Full textAbstract:
En förutsägbar centralbank är en viktig del i teorin för ett väl fungerande inflationsmål med stabil prisstegringstakt på önskvärd nivå. Förutsägbarheten ämnar att styra marknadsagenternas förväntningar i linje med målet sådant att löner och priser sätts efter detta. Eftersom en högre förutsägbarhet delvis är synonymt med hur en centralbank inkorporerar systematik vad gäller förhållningssätt till förändringar i marknadsfaktorer torde därför också den förda räntepolitiken vara möjlig att till viss grad beskriva med en reaktionsfunktion. I den här studien testas de tre riksbankscheferna, Urban Bäckström, Lars Heikensten och Stefan Ingves förda räntepolitik mot ett antal variabler relevanta mot den teoretiska bakgrunden. Resultaten visar hur räntepolitiken förefaller ha blivit mer systematisk efter Urban Bäckströms tid som riksbankschef och hur systematiken verkar förändrats under Stefan Ingves tid. Riksbanken frångick marknadsförväntningar under finanskrisens ned- och uppgång och grundade beslut efter deras egen data i större utsträckning. Från 2014 förefaller Riksbanken tvärtom föra en politik i linje med marknadens förväntningar. Sammanfattningsvis kan Riksbanken idag beskrivas som mer ödmjuk om sin egen förmåga och hur denna för en politik därefter. Studien ger en inblick i vad som föranlett en förändrad reaktionsfunktion, och således också Riksbankens resonemang till en viss grad.
27
Bacco, Max, and Sá Gustafsson Madeleine de. "How to Improve the Swedish Corporate Bond Market." Thesis, KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-299597.
Full textAbstract:
In late Mars 2020, Covid19was declared to be a pandemic by the World Health Organization.The following crisis negatively affected the overall economy and also the Swedish corporate bond market. Generally, corporate bonds have been described as secure investments during turbulent market conditions, but now they decreased in value rapidly. The sellpressure was of unprecedented measures and it became difficult and costly for companies to issue new corporate bonds in order to refinance operations. Meanwhile, it became difficult for investors to sell their holdings as the liquidity deteriorated. Shortly after, the Swedish National Bank declared the Swedish corporate bond market to be highly dysfunctional. Moreover, the Swedish National Bank and the Financial Supervisory Authority identified some characteristics of the Swedish corporate bond market that contributed to the severe market stress, namely; (1) Limited liquidity and a small market (2) Lacking transparency and unreliable price information (3) Most issuers lacking a credit rating (4) A homogeneous group of investors and (5) Real estate companies constituting a large share of total issuers. These characteristics are defined as the five areas of concern in this thesis. This qualitative study is based on interviews with market participants. The objective is to identify which area of concern should be prioritized in order to improve the Swedish corporate bond market and which improvement measure is deemed most effective. The results show that transparency is the area of concern that should be prioritized. Nevertheless, the new selfregulations that will be implemented July 1st, 2021 with the purpose to improve transparency is not deemed to be enough, but rather a step in the right direction. Therefore, an iterative process is suggested, continuously evaluating and adjusting, ensuring that transparency improves but not to such an extent that liquidity is negatively impacted.<br>I mars 2020 deklarerade Världshälsoorganisationen att spridningen av Covid19 hade utvecklats till en pandemi. Krisen påverkade hela världsekonomin negativt och även den svenska företagsobligationsmarknaden. Företagsobligationer har generellt beskrivits som säkra investeringar under turbulenta marknadsförhållanden, men nu förlorade de sitt värde mycket snabbt. Försäljningstrycket var enormt och gjorde att det blev dyrt för företag att emittera nya obligationer och refinansiera sin verksamhet. Samtidigt blev det svårt för investerare att sälja sina innehav då likviditeten snabbt försämrades. Strax därefter uppgav Riksbanken att företagsobligationsmarknaden var högst dysfunktionell. Vidare identifierade Riksbanken och Finansinspektionen fem karaktärsdrag på den svenska företagsobligationsmarknaden som kan ha bidragit till den stressade marknadssituationen. Karaktärsdragen var följande; (1) Begränsad likviditet och en liten marknad (2) Bristande transparens och opålitlig prisinformation (3) Faktumet att många emittenter saknar kreditbetyg (4) En homogen grupp av investerare (5) Majoriteten av emittenterna utgörs av fastighetsbolag. De fem identifierade karaktärsdragen har definierats som de fem problemområdena i följande uppsats. Uppsatsen är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med marknadsaktörer. Målet är att identifiera vilket av de fem problemområdena som bör prioriteras i arbetet mot en förbättrad företagsobligationsmarknad samt att fastslå vilka förbättringsåtgärder som anses vara mest effektiva. Resultaten visar att transparens är de problemområde som bör prioriteras men att den nya självregleringen som skall implementeras den första juli år 2021 med syftet att förbättra transparensen anses vara otillräcklig. För att förbättra transparensen föreslås en iterativ process med kontinuerlig utvärdering och anpassning av regleringar. Genom en iterativ process kan man även säkerställa att transparenskraven inte blir så pass strikta att de påverkar likviditeten negativt.
28
Isaac, Andreas, and Shahow Kakavandy. "The earth trembles before cryptocurrencies; but how does a blokchain-based smart money platform perform?" Thesis, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-353527.
Full textAbstract:
The Swedish central bank has in 2018 launched an investigation into what a digital e-currency in Sweden would look like. Tendermint is being investigated for a potential implementation. Tendermint is a blockchain building environment which has its own consensus-algorithm, and its own solution to the Byzantine general's problem. The most relevant part is the scalability and reliability of Tendermint. To do this we tested out the software by sending transactions between our computers, and recorded its performance in the case of one node and two nodes. After a series of simulations, we then come to the conclusion that indeed Tendermint is a suitable software for a potential e-krona.