Dissertations / Theses on the topic 'Rim och ramsor'

I undersökningen ställs frågan - kan rim, ramsor, sånger och rollekar underlätta inlärningen av engelska?

Barn kan lära sig använda dessa hjälpmedel i tidiga år. Vilken betydelse kan de ha som övningsinslag för undervisningen i engelska i skrift och tal? Flera forskare menar att utvecklingen av talet stimuleras. Barnen får större förmåga att uttala svåra ljud om de används i ett rytmiskt och melodiskt sammanhang. Träningen blir lustfylld, ordförråd och satsbyggnad utvecklas. In- lärning kan ske på ett varierande sätt.

Lekens betydelse behandlas i nästan all pedagogisk teori. Genom leken utvecklas barns uppfattning och förståelse av omvärlden. Leken inspireras från olika håll, från fantasin och från verkligheten. Barn hämtar information från vuxenvärlden men omvandlar den kreativt. I rollekar lär sig barnen att argumentera och samtidigt ta hänsyn till andra.

Undersökningen gäller min egen undervisning i en nyzeeländsk och i en svensk skola. Den grundar sig på fem veckors praktik i dessa klasser då intervjuer och diagnostiska prov genomfördes. Övningarna avsåg att undersöka elevernas stavning och ordförråd och skattningar gjordes för att komma underfund med elevernas standard. Iakttagelser gjordes då eleverna framförde rollspel.

I det empiriska avsnittet i uppsatsen beskrivs dessa. En jämförelse före och efter övningarna bekräftar att de hade en god inverkan på inlärningen av engelska språket i tal och skrift.

Undersökningsmetoden utgick från observationer av eleverna i klasserna, fortsatte med muntlig högläsning och diktamen av texter, träning med rim och ramsor, sång och rollspel och avslutades med diagnostiska tester.

En undersökning av detta slag är beroende av flera aspekter. Formen att arbeta med en liten utvald grupp kan göras mer objektivt av någon som kommer utifrån än den som dagligen vistas tillsammans med barnen. Å andra sidan är det en fördel att känna barnen väl för att analysera och jämföra de resultat en undersökning får. Att ge eleverna längre tid på sig att visa vad de kan, än vad denna uppsats kan utröna, är en annan viktig aspekt. Bland annat dessa synpunkter kan vara till god hjälp för pedagoger som vill lära sina elever engelskt ordförråd med rim och ramsor, sång och rollspel.

Vår uppsats ger inblick i hur några förskollärare, lärare och en specialpedagog beskriver sitt medvetna arbete för att främja elevers språkliga medvetenhet, och hur barn agerar/reagerar vid ett pedagogiskt strukturerat arbete med rim, ramsor och andra språklekar. Vi har besökt två skolor, en mångkulturell och en icke mångkulturell skola.

I undersökningen har vi utgått från ett sociokulturellt perspektiv och använt oss av en kvalitativ forskningsmetod. Resultatet stöds av intervjuer och observationer, tillsammans med aktuell forskning. Resultatet av undersökningarna visar att de intervjuade pedagogerna beskrev att de arbetade medvetet för att främja den språkliga medvetenheten med hjälp av rim, ramsor och andra språklekar. Observationerna åskådliggjorde barnens agerande/reagerande vid strukturerade språklekar.

Betyg i Ladok 210606.

Examensarbetets syfte är att belysa och analysera hur pedagoger arbetar med språkstimulering i förskolan. Vi presenterar vad tidigare forskning inom området språkstimulering belyser som viktigt vid barnens tidiga språk och skriftmöte. Om barnen får chansen att på ett utvecklande sätt delta i rim och ramsor samt samtala om texter har de, enligt forskningen, en större chans att lära sig läsa och skriva. Genom att genomföra kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger har vi undersökt hur förskolan förhåller sig gentemot rådande forskning kring språk-stimulering. Vi kommer att redovisa hur respondenterna redogör för hur de arbetar med språkstimulering i verksamheten och vilka metoder pedagogerna berättar att de arbetar utifrån. Resultatet av våra intervjuer är att tre av de fyra pedagogerna i förskolan inte utformar verksamheten utifrån forskningsresultat. Intervjuerna visar också att pedagogerna arbetar mycket kring rim och ramsor, men att någon speciell metodmedvetenhet inte finns hos tre av pedagogerna. I analysen plockar vi fram de likheter och skillnader mellan forskningen och respondenternas utsagor som vi anser är av betydelse för studien. Pedagogernas arbetssätt placerar vi in i utvecklingsnivåer för att visa om och hur arbetssätten följer och främjar barnens språkliga utveckling. I diskussionen tar vi upp hur det tidiga skriftspråksmötet ser ut i verksamheten. Vi diskuterar även varför högläsning och bearbetning av texter inte har så stor del i verksamheten, trots att det enligt flera forskare har en avgörande betydelse när barnen ska lära sig läsa och skriva. I diskussionen kommer vi fram till att de flesta pedagogerna arbetar utifrån en ”tyst kunskap”.

Engelska