Dissertations / Theses: 'Riskfaktorer'

1

Strålin, Li, and Annie Sundberg. "Riskfaktorer för postoperativ sårinfektion." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-11723.

Full text

Abstract:

Postoperativa infektioner är ett utbrett problem inte bara i Sverige utan även runt om i världen och skapar lidande för patienten och stora kostnader för landets landsting och kommuner. Idag klassas postoperativa infektioner i Sverige som den tredje största gruppen av vårdrelaterade infektioner. Hälso- och sjukvårdspersonalens insatser är av stor vikt när vi idag har fått en ökad medvetenhet om att postoperativa sårinfektioner kan förebyggas och på så sätt uppnå kraven på en god vård. Syftet med denna studie var att identifiera vilka riskfaktorer som finns vid postoperativa sårinfektioner. Examensarbetet är en litteraturstudie och genom analysering och kvalitetsgranskning av 23 vetenskapliga artiklar framkom i resultatet fyra huvudområden och nio underområden. De fyra huvudområdena beskriver riskfaktorer vid pre- per- och postoperativ vård samt bristen på följsamhet till riktlinjer som riskfaktor. De nio underområdena som framkom var preoperativ dusch och lokal hudförberedelse, nutritionsstatus, personalens händer, hypotermi, operationstid, operationsmiljö, sårvårdsmetod, förband och följsamhet till riktlinjer. Ett resultat var att patienten med hjälp av information och instruktioner från vårdpersonalen i den preoperativa fasen kan bidra till att minimera risken för att utveckla postoperativ sårinfektion. Det är viktigt att vårdpersonalen följer de riktlinjer som finns för att minska risken för postoperativa sårinfektioner. För att följsamheten till riktlinjerna ska öka krävs att vårdpersonalen är medveten om vilka riskfaktorerna är och hur de kan påverka uppkomsten av postoperativa infektioner. Denna studie kan användas som ett hjälpmedel vid planering av hälso- och sjukvårdspersonalens arbetsrutiner och utformande av preoperativ, peroperativ och postoperativ vård i betydelsen av ett

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Agné, Olivia, and Amanda Hansson. "Riskfaktorer till våldsbrott -En systematisk litteraturstudie om sociala riskfaktorer till våldsbrottslighet bland ungdomar." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-65125.

Full text

Abstract:

Studien är en systematisk litteraturöversikt vars syfte är att med utgångspunkt i tidigare forskning, sammanställa och beskriva den forskning som undersöker sociala riskfaktorer till ungdomars våldsbrottslighet. Detta för att skapa en tydlighet över de sociala riskfaktorerna samt att förstå hur sociala riskfaktorer kan ge utfallet våldsbrottslighet bland ungdomar. Totalt har 15 internationella studier av kvantitativ karaktär inkluderats i litteraturöversikten. All data har sammanställts och strukturerats upp i en tabell. Resultatet har därefter tematiserats utifrån dess nyckelfynd i en tematisk analys. För en fördjupad förståelse har resultatet också analyserats utifrån social inlärningsteori och anknytningsteorin. Resultat visar att de mest frekventa sociala riskfaktorerna finns inom familj- och uppväxt, skola- och umgänge och grannskap. Av dessa kategorier har familj och uppväxt framkommit som den mest betydande sociala riskfaktorn till ungdomars våldsbrottslighet, vilket framförallt avser fysiskt och psykiskt våld, försummelse, sexuella övergrepp eller andra brister i omvårdnaden under barndomen. Detta förklaras genom att individer, som under barndomen, vistats i en utsatt miljö tenderar att observera och efterlikna omgivningens beteende och därmed själv utveckla ett normbrytande och våldsamt beteende i ungdomsåren. Sammanfattningsvis har det framkommit att kontextuella förhållanden har en stor inverkan på utvecklandet av ungdomars våldsbrottslighet. Det har också framkommit att riskfaktorer är komplexa och samspelar på olika nivåer och förstärker effekterna av varandra, vilket medför en svårighet att förutse dess utfall.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Gradell, Brandström Pontus, Linda Kristensson, and Niklas Olausson. "Riskfaktorer angående suicid : - en litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-3109.

Full text

Abstract:

Suicid har minskat i Sverige de senaste decennierna men ändå är suicid den vanligaste dödsorsaken bland män i åldersgruppen 15-44 år och bland kvinnor i samma åldersgrupp är det den näst vanligaste dödsorsaken. ...

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Hedberg, Jan, and Pernilla Karlsson. "Höftfraktur; Riskfaktorer och Preventiva åtgärder." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-2438.

Full text

Abstract:

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka riskfaktorer som kunde leda till höftfraktur hos äldre samt att beskriva vilka preventiva åtgärder sjuksköterskan kunde använda i omvårdnaden för att förhindra höftfraktur. Resultatet baserades på 21 vetenskapliga artiklar skrivna på engelskt språk. Exklusionskriterie var artiklar baserade på individer yngre än 50 år. Artiklarna söktes via databaserna Elin och Blackwell Synergy och skulle vara publicerade från år 1996 till 2006. Även manuell sökning genomfördes utifrån artiklars referenser samt en tidskrift. Sökorden som användes var hip fracture, risk factor, prevention, cause, nursing samt nursing care. Sökorden användes i olika kombinationer. Resultatet visade att kvinnligt kön, hög ålder, osteoporos, tidigare frakturer, synnedsättning, urininkontinens, läkemedel, nedsatt kognition, rörlighet och faktorer i närmiljön var riskfaktorer som kunde leda till höftfrakturer hos äldre. Preventivt arbete för att minska riskerna för höftfraktur var åtgärder som livsstilsförändringar, riskbedömning för fallolyckor och riskbedömning av närmiljön. Träningsprogram för att förbättra styrka och balans samt ökad användning av höftskydd var ytterligare preventiva åtgärder som sjuksköterskan kunde använda. Med kunskaper om riskfaktorer och prevention kunde sjuksköterskan med enkla hjälpmedel minska frekvensen höftfrakturer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Kheder, Nasrin, and der Pals Hanna van. "Riskfaktorer för utveckling av utbrändhet." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26004.

Full text

Abstract:

van der Pals, H & Kheder, N (2005) Riskfaktorer för utveckling av utbrändhet. En studie om utveckling av arbetsrelaterad utbrändhet. Examensarbete; omvårdnad, 10 poäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2005. Syftet med genomförd studie var att sjuksköterskor skall kunna arbeta på ett sätt som främjar deras hälsa och därmed motverkar utbrändhet. Studien är baserad på en enkätundersökning där 21 sjuksköterskor på onkologiska kliniken deltog. Enkätformuläret bestod av 20 frågor där känsla av utbrändhet etc. var graderad från 0, ingen känsla av utbrändhet till 6, kronisk känsla av utbrändhet. Resultatet visade att 91 % av sjuksköterskorna graderade känslan av utbrändhet respektive att befinna sig ”in the end of the rope” till 0-2. Hela 38 % angav 0 i båda frågorna. Samtidigt anger 90 % av sjuksköterskorna att de känner sig utarbetade mot slutet av dagen. Av detta drar vi slutsatsen att sjuksköterskorna på onkologiska kliniken har en mycket låg grad av utbrändhet trots det känslomässigt krävande arbetet. Slutsatsen av vår studie är att sjuksköterskorna på onkologiska kliniken är trygga i sin arbetsroll och upplever att de har energi och kraft att hjälpa sina patienter. De upplever sitt arbete som meningsfullt. Å andra sidan upplever de höga känslomässiga krav och belastning troligen beroende på den svåra situation deras patienter och anhöriga befinner sig i. De har ett gott arbets- och samarbetsklimat på kliniken och upplever totalt sett en mycket låg känsla av utbrändhet. Tolkning av resultat genomfördes utifrån den amerikanska psykologen Christina Maslach och svenska socialpsykologen Johan Asplund.Nyckelord: emotionellt utarbetad, riskfaktorer, sjuksköterska, utbändhet
van der Pals, H & Kheder, N (2005) Riskfactors for development of burnout. A study on workrelated burnout. Degree project,10 credit points. Malmö University Health and Society, Departement of Nursing, 2005. The objective of the present investigation was to identify working procedures for nurses promoting wellbeing and thereby preventing syndromes of chronic fatigue or “burnout”. The study is based on a inquiry performed with the participation of 21 nurses working at an oncology clinic. The inquiry consisted of 20 questions where feeling of fatigue etc. were graded from 0, no feeling of fatigue, to 6, chronic fatigue. The result showed that 91 % of the nurses graded the feeling of burnout on being “in the end of the rope” to 0-2. 38 % of all participants responded 0 to both questions. At the same time 90 % of the nurses indicated a feeling of worn out by the end of the working day. The conclusion of the study is that the nurses at the clinic of oncology feel confident and calm in their roles and feel that they have the energy and strength to help the patients. The nurses experience their work as meaningful. On the other hand they experience a high emotional demand and harden likely due to the difficult situation of the patients and their relatives. The nurses have a good working climate characterized by a good collaboration and experience overall a low feeling of burnout. The interpretation of the result of the inquiry was performed according to the principles presented by the psychologists Christina Maslach, USA, and Johan Asplund, Sweden.Key words: burnout, nurse, riskfactors, syndrome of chronic fatigue

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

sarvari, mazdak, andreas hansson, and matilda kruse. "Riskfaktorer i ungdomsvård : Hantering av riskfaktorer för normbrytande beteendeinom ramen för behandlingsinriktningarna Miljöterapi och KBT." Thesis, Örebro universitet, Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-12474.

Full text

Abstract:

Risk- och skyddsfaktorer är vanligt förekommande begrepp i dagenssamhällsdebatt, vissa forskare menar att vi befinner oss i ett risk- ochskyddsparadigm. På behandlingshem för ungdomar med ett allvarligtnormbrytande beteende är miljöterapi och KBT två vanliga metoder. Såledesavser studien undersöka hur respektive behandlingsinriktning använder sig avkunskapen om riskfaktorer i behandlingsarbetet. Syftet rör riskfaktorers betydelsei behandling samt vilka riskfaktorer som kan identifieras inom ramen förmiljöterapeutisk respektive KBT-inriktad behandling. Vidare syftar studien till attundersöka den praktiska tillämpningen av kunskapen om riskfaktorer ibehandlingsarbete. Studien har en kvalitativ forskningsansats och omfattar åttaintervjuer med personal vid två behandlingshem, det ena medbehandlingsinriktning psykodynamisk miljöterapi och det andra med KBTinriktning.Resultatet visar att hänsyn till riskfaktorer tas vid båda de undersöktaverksamheterna, dock på olika sätt. I den miljöterapeutiskt inriktadeverksamheten sker detta främst i det vardagliga miljöarbetet, medan den KBTinriktadeverksamheten använder sig av ett antal manualbaserade metoder som ärriktade mot specifika riskfaktorer. Inom KBT riktas insatser således direkt motriskfaktorerna medan miljöterapi fokuserar på underliggande problem och villkomma åt faktorerna indirekt.
Risk and protective factors are common concepts in today's public debate; some scientists meanwe are at a risk factor paradigm. Milieu therapy and CBT are two common methods at treatmentcenters for adolescents with serious antisocial behavior. Thus, the study aims to examine how eachtreatment approach uses knowledge of risk factors in the treatment process. The study concernsthe importance of risk factors in treatment and which risk factors can be identified within milieutherapy and CBT oriented treatment. The aim is to examine the practical application of theknowledge of risk factors in youth treatment centers. Present study has a qualitative researchapproach and includes eight interviews with personnel at two treatment centers, one withpsychodynamic milieu therapy and the other with a CBT orientation. It showed that risk factorsare taken into account at both centers. In the milieu therapeutic treatment center this occurs mainlyin the everyday work with structures and predictability at the center, while the CBT-orientedtreatment uses a number of manual-based approaches that address specific risk factors. WithinCBT interventions are directed directly towards risk factors, while environmentaltherapy focusing on underlying problems and reaches risk factors indirectly.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Sjögren, Mette, and Frida Krüsell. "Riskfaktorer för kriminalitet och annat normbrytande beteende : En litteraturstudie om riskfaktorer bland barn och unga." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för socialt arbete (SA), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-39759.

Full text

Abstract:

The aim of this study is to examine which risk factors the Swedish governmental organization, Socialstyrelsen, can identify among children and youths that could lead to later deviant or criminal behaviour. The study is based on two written reports made on behalf of Socialstyrelsen. We chose to base our study on these reports since they produce important knowledge to social workers whose work is to identify risk factors and prevent deviant or criminal behaviour among children and youths, which is in line with this study's purpose. Together with previous scientific studies, this study presents seven themes in which risk factors can be found. These themes represent risk factors among and within the individual, friends, family, school and neighborhoods, risk factors related to gender and cumulative risk factors. The results of this study show that risk factors within these different themes are related to each other and that the presence of one risk factor increases the risk of others. Furthermore, the results emphasize that a risk factor for one person does not have to be a risk factor for another person and therefore could be understood as broadly individual. Because of this, it is extremely important that social workers who work with children and youths are aware of this, so that each child’s and youth’s unique situation will be considered regarding risk factors for deviant or criminal behaviour.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Pepic, Edisa, and Elin Sehlin. "Trycksår : Bedömningsinstrument, riskfaktorer och preventiva åtgärder." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-2436.

Full text

Abstract:

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva riskfaktorer som kan orsaka uppkomsten av trycksår samt vilka riskbedömningsinstrument som kan användas vid bedömning av patienter i riskzonen att utveckla trycksår. Vidare var syftet att redogöra för prevention vid trycksår. För att kunna besvara dessa frågor användes vetenskapliga artiklar som söktes via Högskolan Dalarnas databaser. Resultatet av sökningen gav 22 artiklar som användes i studien, varav fem artiklar i introduktionen och 17 artiklar i studiens resultat. Av de artiklar som användes i resultatet hade 16 artiklar kvantitativ ansats och en artikel kvalitativ ansats. Föreliggande studiens resultat visade att hög ålder, immobilitet, låg serumalbuminhalt, låga poäng på riskbedömningsinstrumenten och genomgångna operationer ökade risken för att utveckla trycksår. Andra riskfaktorer var malnutrition, låg vikt eller lågt BMI, inkontinens, sjukdomar och hudfuktighet. Ett hjälpmedel för det preventiva arbetet var olika riskbedömningsinstrument samt klinisk bedömning. De bedömningsinstrument som användes var RAPS-skalan, MNS-skalan och Braden-skalan. Det visades dock att riskbedömningsinstrumenten i praktiken inte användes så ofta vid riskbedömning av patienter. Preventiva åtgärder som användes för att förebygga trycksår var användning av specialmadrasser, positionsförändringar, god hygien, tillfredsställande nutritionsstatus, hudkontroll och aktivering av patienten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Ruth, Maria, and Ninni Wallfelt. "Riskfaktorer för postoperativ urinretention : en litteraturstudie." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-4463.

Full text

Abstract:

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att ta reda på vilka faktorer som påverkar uppkomsten av postoperativ urinretention, POUR, i tidigt postoperativt skede. Artikelsökning har skett i databaserna CINAHL, MEDLINE och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsbedömdes utifrån en modifierad granskningsmall för artikelgranskning. Sexton artiklar inkluderades i studien. Resultatet visade att med stigande ålder ökade risken för POUR, speciellt för män. Patienter med tidigare urinvägsproblem och andra sjukdomar som påverkade innervationen av urinblåsan hade större risk att utveckla POUR. Ju större volym intravenös vätska som givits, desto större incidens av postoperativ kateterisering. Läkemedel som sympatomimetika, antikolinergika och narkotiska läkemedel givna var vanliga orsaker till POUR. Patienter som fått ryggbedövning eller narkos hade större risk för POUR än de som fått lokalbedövning, men de som fått ryggbedövning hade högre risk än de som fått narkos. Patienter opererade med thorakotomi, för knä- och höftprotes och med öppen bukkirurgi hade större risk för överfylld urinblåsa, vilket kunde utvecklas till POUR. En blåsvolym på mer än 270 ml vid ankomst till uppvakningsavdelningen ökade risken för POUR. Slutsatsen var att det är ett komplext samspel mellan patient-, anestesi och kirurgiska faktorer som påverkar uppkomsten av POUR

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Kristoffersson, Karin, and Fürtig Petra Persson. "Riskfaktorer och preventiva åtgärder för diabetesfotsår." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-4760.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Kugelberg, Wilhelm, and Fadi Lahdo. "Riskfaktorer för viktimisering av misstänkta lagöverträdare." Thesis, Stockholm University, Department of Psychology, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-37105.

Full text

Abstract:

Forskning gällande individer som begått våldsbrott och lider av psykisk ohälsa har fokuserat på våldsbenägenhet och i mindre utsträckning undersökt våldsutsatthet. I föreliggande studie har syftet varit att undersöka viktimisering hos individer som är misstänkta för brott och lider av psykisk ohälsa samt har minst ett riskbruk för alkohol och/eller narkotika. Datamaterialet har baserats på intervjuer med 208 respondenter med hjälp av intervjuinstrumentet Addiction Severity Index (ASI-6). Viktimiseringen undersöktes för tidsperioderna livstid, senaste tolv månader och senaste sex månader. Andelen viktimiserade i undersökningsgruppen var större än i normalpopulationen och det fanns ett samband mellan viktimisering och riskfaktorerna våldsförövande, låg ålder, grad av psykisk ohälsa och hög alkoholkonsumtion samt alkohol- och narkotikadiagnos. Socioekonomisk status, hemlöshet och narkotikaanvändning uppvisade inga samband med viktimisering. Den kombination av olika riskfaktorer som kännetecknar undersökningsgruppen innebär en mycket hög risk för viktimisering.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Karlsson, Maria, and Marijetka Preselj. "Riskfaktorer som inverkar på ungdomars alkoholkonsumtion." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-43891.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Constantino, Hjelm Jeremiah, and Alma Tesfagabir. "Riskfaktorer vid läkemedelshantering : - Ur sjuksköterskans ansvarsområde." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-35895.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Läkemedelsrelaterade vårdskador framkom som ett av de största problem idagens hälso- och sjukvård. Sjuksköterskan hade stort ansvar för att värna ompatientsäkerhet vid hanteringen av läkemedel, men brist på detta kunde ha negativakonsekvenser i bland annat organisationen, patienterna och sjuksköterskan själv. Somteoretisk anknytning användes teorin av James Reason - Human error: models andmanagement. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vilka riskfaktorer som kundeorsaka fel vid läkemedelshantering utifrån sjuksköterskans ansvarsområde inom slutenvård. Metod: Arbetet gjordes som en litteraturöversikt, vid vilket artiklarna söktes viadatabaserna Pubmed och Cinahl, där användes samma kombinationer av söktermer i bådadatabaser för att få fram de femton relevanta artiklarna. Efter noggrant bearbetning ochanalys av artiklarna utformades fyra huvudområden. Resultat: Huvudområdena somframkom var brist på kompetens och kunskap, organisatoriska faktorer,arbetsmiljörelaterade orsaker samt brist på kommunikation. Diskussion: Sjuksköterskansvälmående ansågs ha en stark koppling till att felaktigheter vid hantering av läkemedelkunde förekomma. Detta innebar att organisation måste samarbeta med alla vårdaktörerframförallt med sjuksköterskorna för att kunna identifiera var i organisation förelåg felet,och varför skyddsbarriärer misslyckades. Slutsats: Förbättrad kunskap kring olika riskersom kunde uppstå i samband med läkemedelshantering krävdes för att höja patientsäkerhetoch effektivisera vården.

Godkännande datum: 19-12-11

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Fröbergh, My, and Sofia Fänge. "Riskfaktorer vid hjärtinfarkt : ur ett genusperspektiv." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-945.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Pettersson, Sandra, and Sanne Rauséus. "Grooming online : - en litteraturöversikt om riskfaktorer." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-92642.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Landén, Moa. "Riskfaktorer för ihållande ångest och depression." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för psykologi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-171266.

Full text

Abstract:

The aim of this study was to investigate whether stress, burnout, insomnia and functional somatic symptoms increase the risk of anxiety and depression to become long-term conditions. Data from the Västerbotten Environmental Health Study derived in three waves during 2010 through 2016 were used. The sample consist of 1837 individuals aged from 18 to 79 years registered in the county of Västerbotten. 237 individuals met the criteria for long term (n=117) and short term (n=120) anxiety and/or depression, which was set according to a cut-off on Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS) at baseline and each follow-up wave. Perceived Stress Scale (PSS-10), Shirom-Melamed Burnout Questionnaire (SMBQ), Karolinska Sleep Questionnaire (KSQ) and Patient Health Questionnaire 15-Item Somatic Symptom Severity Scale (PHQ-15) was used to measure levels of stress, burnout, insomnia and somatic symptoms at baseline. The results show that the levels of stress, burnout, insomnia and somatic symptoms were significantly higher at baseline for individuals with long-term anxiety/depression compared to individuals with short term anxiety/depression. The present study highlights the importance of identifying and treating any coexisting conditions like stress, burnout, insomnia and somatic symptons when treating anxiety and depression, since these factors potentially increase the risk of anxiety and depression to become long-term conditions.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Anosheh, Negin, and Jean-Phillippe Oskarsson. "Riskfaktorer för antisocialt beteende bland ungdomar." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-88980.

Full text

Abstract:

Det pågår en ständig debatt mellan vilka åtgärder som bör tas vid ungdomsbrottslighet, där vissa vill skärpa straffen medan andra menar att rehabilitering är lösningen. Riskfaktorer för antisocialt beteende blir därför en avgörande faktor för att bättre kunna förstå orsakerna, och med kunskapen kunna förebygga uppkomst av antisocialt beteende och ungdomsbrottslighet. Syftet med denna studie var att undersöka hur fyra olika riskfaktorer för antisocialt beteende skilde sig åt mellan två grupper. Studiens deltagare bestod utav två grupper av gymnasieelever mellan åldrarna 15–19, varav en grupp bestod av individer med högt antisocialt beteende och den andra lågt antisocialt beteende. Med hjälp av en tvärsnittsdesign och en självskattningsenkät samlades data in från deltagarna. Resultatet visade signifikant skillnad mellan grupperna på 3 av 4 riskfaktorer, självkontroll, familjerelationer och skoltrivsel. Studien fann ingen signifikant skillnad gällande relation till vänner. Slutsatsen som kan dras utifrån urvalet är att signifikanta skillnader finns på tre av dessa riskfaktorer mellan olika nivåer av antisocialt beteende, där ungdomar med högt antisocialt beteende uppvisar fler riskfaktorer än ungdomar med lågt antisocialt beteende. Förebyggande åtgärder bör därför användas för att minimera riskfaktorerna och deras påverkan på antisocialt beteende och ungdomsbrottslighet.
There’s a constant debate about what measures should be taken against juvenile delinquency, where some want increased punishment and others see rehabilitation as the solution. Thus, risk factors for antisocial behavior become vital elements to better understand reasons behind, and with knowledge be able to prevent future antisocial behavior and delinquency. The aim of this study was to examine how four risk factors for antisocial behavior differed between two groups. Participants in this study consisted of two groups with students between the ages of 15-19, of which one group consisted of individuals with high antisocial behavior and the other group low antisocial behavior from our sample. Data was collected through a cross-sectional design with a questionnaire. The results showed significant differences on 3 out of 4 risk factors, selfcontrol, family relations and school satisfaction. No significant difference was found between the two groups regarding relations to friends. The conclusion that can be drawn from our sample is that there is a significant difference on risk factors between different levels of antisocial behavior, where adolescents with high antisocial behavior show more risk factors than adolescents with lower antisocial behavior. Crime preventive measures could hence be used to minimize these risk factors and their effect on antisocial behaviour and delinquency.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Andersson, Emelie, and Johanna Engkvist. "En litteraturöversikt om riskfaktorer för suicid." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-29905.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Jansson, Emma, and Victoria Rodevåg. "Riskfaktorer för postpartumdepression hos nyblivna mammor." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-33691.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Postpartum depression (PPD) drabbar 12 % av alla nyblivna mammor i Sverige och förekomsten av PPD i världen är 13 till 19%. PPD påminner om depression men med ytterligare symtom så som överdriven ångest och oro för barnet. PPD hos mammor kan ha långtgående negativ inverkan på barnens utveckling och psykiska välmående, vilket gör PPD till en angelägen fråga för Barnhälsovården. Barnhälsovårdsjuksköterskorna har vanligtvis tät och regelbunden kontakt med mammorna den första tiden efter barnets födelse vilket ger dem goda förutsättningar för att i ett tidigt skede identifiera PPD hos nyblivna mammor. Syfte och metod: Syftet med studien var att beskriva riskfaktorer för PPD hos nyblivna mammor. Studien genomfördes som en integrativ litteraturstudie. Resultat: Studien resulterade i fem kategorier: 1) ouppfyllda förväntningar, 2) förändrade levnadsvanor, 3) krav, 4) brist på stöd samt 5) psykosociala omständigheter. Ökad kunskap kring riskfaktorer för PPD ökar chansen att BHV-sjuksköterskorna tar tidiga symtom på PPD på allvar.
Background: Postpartum depression (PPD) affects 12% of all new mothers in Sweden and the prevalence of PPD in the world is 13-19%. PPD is similar to depression but with further symptoms such as excessive anxiety and concern about the child. PPD in mothers may have far-reaching negative impact on children´s development and mental well-being, witch makes PPD to a concern for Child health care. Maternal-and child health nurses (MCH-nurses) usually have close and regular contact with the mothers during the first period after childbirth witch gives them a particularly important role in efforts to find the mothers at increased risk of PPD. Aim and methods: The aim of the study was to describe risk factors for PPD in new mothers. The study was conducted as an integrative litterature review. Results: The study resulted in five categories: 1) unmet expectations, 2) changing lifestyles, 3) demands, 4) lack of suppot, 5) psychosocial circumstances. Increased knowledge about the risk factors for PPD increases the chance that MCH-nurses take early symptoms of PPD seriously.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Jönsson, My, and Tove Aspberg. "Riskfaktorer för suicid bland äldre människor." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-36015.

Full text

Abstract:

Suicid är ett tabubelagt ämne särskilt hos den äldre befolkningen, vilket kan göra att de undviker att rapportera suicidala tankar. En utmaning för sjuksköterskan är att identifiera patienterna med ökad risk för suicid när dessa inte vill ge sig tillkänna. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa riskfaktorer för suicid bland äldre patienter. Resultatet framkom genom att analysera åtta vetenskapliga artiklar där sju riskfaktorer kunde identifieras: psykisk ohälsa, begränsningar i vardagen, långvarig sjukdom, ensamhet, avsaknad av stöd, förlust av identitet, fattigdom och låg utbildning. Om fler sjuksköterskor får kännedom om riskfaktorerna skulle det kunna förbättra sjuksköterskans arbete med suicidriskbedömning, tills dess att ett standardiserat arbetssätt för att identifiera äldre patienter med risk för suicid upprättas.
Suicide is often associated with feelings of shame, especially in the elderly population. Because of that older people may avoid to report suicidal ideation. It is a challenge for the nurse to identify patients with an increased risk of suicide when they do not want to be acknowledged. The purpose of the literature study was to highlight risk factors for suicide among elderly patients. By analyzing eight scientific articles seven risk factors appeared: mental illness, a limitation in daily activities, long-term illness, loneliness, lack of support, loss of identity, poverty and low education level. If more nurses get to know the risk factors, it could improve the nurses suicidal risk assessment work, until a standardized approach to identify elderly patients at risk of suicide is established.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Molin, Jessica, and Martina Sellin. "Riskfaktorer för postoperativa sårinfektioner : - en litteraturgenomgång." Thesis, Karlstads universitet, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-39142.

Full text

Abstract:

Varje år genomförs miljoner operationer världen över. Cirka 500 000 av dessa patienter drabbas av en postoperativ sårinfektion. Detta leder till ett lidande för patienten, längre vårdtider och ökade kostnader för alla inblandade. Syftet med denna litteratur-genomgång är att identifiera, granska och analysera vilka faktorer som ökar risken för postoperativa sårinfektioner. Författarna har valt att göra en litteraturgenomgång. Granskning av relevanta studier har baserats på SBU’s metod och resultatet baseras på 20 artiklar. Resultatet visar att det finns flera faktorer som ökar risken för postoperativa sårinfektioner. De mest framträdande riskfaktorerna är operationstiden och den totala vårdtiden. Även en ökad ålder, sjukdomshistoria, levnadsvanor och antalet personer inne på operationssalen ansågs vara riskfaktorer för att drabbas av en postoperativ sårinfektion.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Olsson, Linn, and AnnaCarin Wettefors. "Skyddsfaktorer & Riskfaktorer - En kvalitativ studie om betydelsen av skyddsfaktorer och riskfaktorer för barn och ungdomar i skolan." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24798.

Full text

Abstract:

Syftet med vårt arbete var att besvara frågan om vilken betydelse skyddsfaktorer och riskfaktorer har för barn och ungdomar i skolan i förhållande till utvecklandet av negativa beteenden. Vi hade kommit i kontakt med dessa begrepp vid ett flertal tillfällen under vår utbildning, men endast i teorin. Vi ville därför ta reda på hur man ser på detta mer konkret ur skolans perspektiv och hur man arbetar med skyddsfaktorer och riskfaktorer. Vi valde att göra en kvalitativ studie och intervjuade två skolkuratorer och en anställd från Gränsöverskridande teamet. Vi analyserade materialet i sin helhet och tog ut viktiga teman och problemområden som framkommit i materialet. Relationer och barns olika förutsättningar har stor betydelse för om skolan blir en skyddsfaktor eller en riskfaktor för utvecklandet av negativa beteenden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Ågren, Andreas. "ACL-rupturer hos fotbollstjejer – riskfaktorer och prevention." Thesis, Umeå universitet, Idrottsmedicin, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-74462.

Full text

Abstract:

Non-contact anterior cruciate ligament (ACL) injuries is a serius and traumatic injury to the knee that is common in female soccer players and often force the player to quit or lower the level of activity because of lost stability in the knee or from fear to suffer a new injury. Female soccerplayers have a higher risk than their male counterparts to get an ACL rupture and especially adolescent females have a high risk. The most common causes to a non-contact ACL rupture is side-cutting manuvers and landing after jumping. Every other player with an ACL rupture develops osteoarthritis within 10-15 years from the time of injury Results: The higher risk for females to incur a ACL rupture is due to smaller intercondylar notch, they’re in the follicular or ovulatory phase of their menstrual cycle, increased knee laxity, dominance in the quadriceps muscles, flexion in hip and valgus movement in the knee. An effective preventionprogram is based on the risk factors individual players exhibit. Preventionprograms including plyometrics and at least one other component (strength, neuromuscular training, awarness or proprioceptiv training) at a regular basis have been most succesfull in reducing the risk for ACL injury for female soccer players. Discussion: Female soccer players may have neuromuscular, hormonal and anatomical differences that increase the risk of them achieving an ACL injury in a non-contact situation. Theese differences should be taken into account when designing a preventionprogram in order to succesfully reduce the risk for female soccer players to achieve an ACL injury. A preventionprogram should include plyometric training, proprioception, balance training and resistance training for hamstrings.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Swärdh, Anna. "Fibromyalgi : En litteraturstudie om fibromyalgins möjliga riskfaktorer." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-8271.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Fibromyalgi är ett syndrom som kännetecknas av utbredd smärta, överkänslighet vid beröring men även att övriga delar av kroppen påverkas. Metod: En litteraturstudie har genomförts där 10 stycken vetenskapliga artiklar har analyserats och utgjort resultatet. Syfte: Huvudsyftet är att undersöka möjliga riskfaktorer som kan påverka utvecklandet av fibromyalgi. Resultat: Studiens resultat har tagit upp fyra teman med tänkabara riskfaktorer. Traumatiska barndomshändelser, där både fysisk och verbal misshandel och sexuellt utnyttjande var riskfaktorer. Att bli utsatt för trauma som vuxen, där fysisk misshandel, operation och arbetsrelaterad skada ingick, var också en riskfaktor. Stress och ett högt BMI-värde var också riskfaktorer relaterade till utvecklandet av fibromyalgi. Diskussion: Studiens resultat visade på att det är flera riskfaktorer som påverkar utvecklandet av detta syndrom. Alla som utsätts för en av dessa riskfaktorer utvecklar dock inte fibromyalgi, utan med största sannolikhet så är det en kombination av flera riskfaktorer som gör att man utvecklar fibromyalgi. Slutsats: Det behövs mer forskning för att studera sambandet mellan fysiska, psykiska och sociala riskfaktorer.
Background: Fibromyalgia is a syndrome characterized by widespread pain, hypersensitivity to the touch but other body areas are also affected. Method: A literature study was conducted in which 10 scientific articles were analyzed and discussed. Purpose: The main purpose was to investigate possible risk factors that may affect the development of fibromyalgia. Results: The results of this study raised four themes describing risk factors. Traumatic childhood events, including both physical and verbal abuse and sexual abuse, were risk factors. Becoming a victim of trauma as an adult, where physical abuse, operation and work related injuries were included, was a risk factor as was stress and a high BMI. Discussion: Study results showed that there are many risk factors that affect the development if this syndrome. All persons exposed to one of these risk factors however does not develop fibromyalgia, so most likely it is a combination of several risk factors that makes the development of fibromyalgia possible. Conclusion: More research is needed to study the connection between physical, psychological and social risk factors.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Gustafsson, Anna, and Jenny Gustafsson. "Trycksår : riskfaktorer och prevention ur ett sjuksköterskeperspektiv." Thesis, University West, Department of Nursing, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1092.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Axelsson, Elin, and Hanna Lans. "Riskfaktorer för suicid bland ungdomar : En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-30233.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Runt om i världen dör det varje år nära 800 000 människor till följd av suicid, vilket gör suicid till ett globalt folkhälsoproblem. Nära en tredjedel av alla suicid inträffar bland unga människor. Bland ungdomar och unga vuxna är suicid den andra ledande dödsorsaken globalt. För att kunna minska antalet som begår suicid är det väsentligt att identifiera individer med förhöjd risk för suicid, vilket kan verkställas genom att uppmärksamma riskfaktorer som föreligger för suicid. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva riskfaktorer för suicid hos ungdomar. Metod: Studien var en litteraturöversikt där 13 artiklar med kvantitativ data har inkluderats i resultatet. Artikelsökningar har genomförts i databaserna PsycInfo samt Cinahl. Resultat: I resultatet framkom en bredd av olika riskfaktorer för suicid bland ungdomar. Fem kategorier kunde urskiljas och dessa var social situation, psykisk ohälsa, misshandel, substansbruk och sexuell minoritet. Till dessa kategorier tillkom subkategorier. Huvudresultatet visade att ungdomars psykiska hälsa och sociala situation var två av de mest framträdande riskfaktorerna för suicid bland ungdomar. Slutsats: I litteraturstudien framkom diverse riskfaktorer för suicid bland ungdomar. För att kunna arbeta suicidpreventivt är det en förutsättning att sjuksköterskan har kunskap om de faktorer som utgör risk för suicid, samt har ett personcentrerat förhållningssätt i mötet med patienten. På så vis kan suicidalitet bland ungdomar identifieras, bedömas och förebyggas.
Background: Close to 800 000 people die by suicide every year worldwide, and that makes suicide a global public health problem. Nearly one-third of all suicides occurs among young people, and suicide is the second leading cause of death globally among adolescents and young adults. It is important to identify individuals with an increased risk of committing suicide in order to reduce the death number due to suicide, which can be done by paying attention to risk factors for suicide. Aim: The aim of this literature review is to describe risk factors for suicide among adolescents. Method: This study is a literature review where 13 articles have been included in the result. The search for articles was performed in the databases PsycInfo and Cinahl. Results: The result showed a wide range of different risk factors for suicide among adolescents. Five categories could be distinguished and these were social situation, mental illness, abuse, substance use and sexual minority. Subcategories were added to these categories. Mental health and social situation among adolescents turned out to be two of the main risk factors for suicide. Conclusion: Various risk factors for suicide among adolescents appeared in this literature review. In order to work with suicide prevention the nurse must have knowledge of risk factors for suicide. Furthermore, it is also important that the nurse has a person-centered approach to the patient. In this way, suicide among adolescents can be identified, assessed and prevented.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Zetterman, Jennifer, and Wagma Ahmadzai. "Riskfaktorer för karies hos individer med astma." Thesis, Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-45301.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Nilsson, Helén. "Pappors postpartum : Riskfaktorer att drabbas av depression." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-38462.

Full text

Abstract:

Postpartum depression är vanligast hos mödrar men även pappor kan drabbas. Studiens syfte var att identifiera riskfaktorer för pappan att drabbas av depression postpartum. Metoden var en strukturerad litteraturstudie med en integrativ ansats. Resultatet visade att sociodemografiska faktorer så som arbetslöshet, tillfällig anställning, oro över ekonomi och låg utbildning var riskfaktorer för depression postpartum hos pappor. Förändringar och försämring i relationen till partnern och upplevelsen av att ha ett besvärligt barn påverkade papporna. Barn med tillväxtproblematik, sjukdomsfall hos barnet och barn som sov dåligt var faktorer som spelade in. Att pappan känner ett utanförskap eller brist på sammanhang och brist på stöd kunde vara riskfaktorer men en del män ville trots tillgång till stöd inte nyttja detta. Konklusionen blev att distriktssköterskan bör vara medveten om riskfaktorer för pappan att drabbas av depression postpartum då en generell screening inte utförs i dagsläget. Mer forskning kring vad som kan leda till depression hos pappor samt vilket slags stöd pappor med depressiva symtom behöver av distriktssköterskan på barnavårdscentralen vore fördelaktigt.
To suffer from postpartum depression is most common in mothers but it can also happen to fathers. The aim of the study was to identify risk factors for fathers to suffer from postpartum depression. The method used was a structured literature study with an integrative approach. The results showed that socio-demographic factors such as unemployment, temporary employment, concern about economics and low education were risk factors for depression postpartum in fathers. Changes and deterioration in the relationship with the partner and the experience of having a difficult child affected the dads. Children with growth problems, illnesses in the child and children who slept poorly were factors that were shown. Feeling of isolation or lack of coherence and lack of support could be risk factors, but some men, despite access to support, would not use this. The conclusion was that the district nurse should be aware of the risk factors for the father to suffer from postpartum depression when screening for depression in fathers is not usually performed. More research on risk factors for depression in fathers and what kind of support depressed fathers needs from the nurse at the child welfare center would be beneficial.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Göransson, Per, and Lilja Amanda. "Depression bland universitetsstudenter : – en kartläggning av riskfaktorer." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-89502.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Wallin, Anna-Karin, and Karolina Hemlin. "Riskfaktorer för postoperativa infektioner i operationssalen- En litteraturstudie." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-200796.

Full text

Abstract:

Runt om i världen utförs miljontals kirurgiska ingrepp varje år, sedan 1840-talet har utveckling skett för att reducera antalet vårdrelaterade infektioner. Postoperativa sårinfektioner är den vanligaste typen av vårdrelaterad infektion och utgör ett stort lidande hos patienten. Som operationssjuksköterska är det viktigt att ha kunskaper om riskfaktorer för postoperativa sårinfektioner för att kunna sätta in adekvata omvårdnadsinsatser. Mot denna bakgrund var syftet med denna litteraturstudie att belysa riskfaktorer för postoperativa infektioner som finns i operationssalen med frågeställning hur operationssjuksköterskan kan påverka förekomsten av postoperativa sårinfektioner. Metoden som används är litteraturstudie där databaserna Cochrane och Pubmed har genomsökts. Efter granskning och analys valdes 28 artiklar ut att inkluderas i resultatet, 26 med hög kvalitet och två med medelhög kvalitet. Resultatet visade att klorhexidin i tre studier påvisades vara fördelaktig som huddesinfektion och i två studier var den likvärdig med det jämförda medlet jodlösning. Antibiotikabehandlade suturer kan enligt studiens resultat överges till förmån för vanliga suturer. Rakning av operationsområdet var signifikant kopplat till ökat antal postoperativa sårinfektioner och bör ersättas med håravkortning. Munskydd ska användas av sterilklädd personal, men är ej nödvändigt bland övrig personal. Användande av förbandsmaterial och dess effekt på postoperativa sårinfektioner har fått något splittrade resultat i denna studie, detta tyder på att mer forskning behövs. Få studier har hittats som behandlat ventilationen på operationssalen, de två som hittades påvisade ändock att LAF-tak och HEPA filter reducerade antalet CFU i sårområdet. Det är viktigt att operationssjuksköterskan följer kunskapsutvecklingen inom sitt område för att kunna påverka förekomsten av postoperativa sårinfektioner.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Butén, Grundevik Gabriella, and Johanna Wilbrand. "Trycksår efter buklägeskirurgi : Prevalens, lokalisation, kategorisering och riskfaktorer." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-253337.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Trycksår är idag en vanligt förekommande vårdskada. Få studier har gjorts gällande trycksår i samband med buklägeskirurgi. Syfte: Syftet var att undersöka trycksårsprevalensen bland patienter som genomgått kirurgi i bukläge och identifiera möjliga riskfaktorer för trycksår. Metod: En prospektiv deskriptiv studie med kvantitativ design. Datainsamlingen utfördes på neurokirurgiska och ortopediska kliniken under nio veckor, vid ett stort sjukhus i mellansverige. Hudobservationer och journalgranskning skedde på totalt 29 patienter. Frågeställningarna besvarades med deskriptiv statistik och analyserades med Mann Whitney U test och Chi2. Resultat: Var tredje patient som genomgått buklägeskirurgi utvecklade trycksår. Den totala trycksårsprevalensen var 34 procent, antalet trycksår per patient varierade mellan ett till sex stycken. Trycksåren varierade mellan kategori ett och två enligt EPUAPs klassiferingssystem. Det mest utsatta området var ansiktet (51 %). Identifierade riskfaktorer var högt BMI, den postoperativa kroppstemperaturen, ålder och operationens längd. Slutsats: Patienter som genomgår kirurgi i bukläge har en ökad risk att utveckla trycksår. Fortsatt kvalitetsarbete behövs för att motverka vårdskador, patientlidande, ökade vårdtider och kostnader för denna grupp patienter. För vidare utveckling inom området behövs fler och större studier.
Background: Pressure ulcer is today a frequent occuring problem in health care. There are few studies done regarding the incidence of pressure ulcers after surgery in prone position. Aim: The aim was to investigate the prevalense of pressure ulcer among patients who have been operated upon in prone position, and to identify possible risk factors for pressure ulcer among these patients. Method: A prospective study with quantitative design was chosen. The data was collected during nine weeks at a Neurosurgical and Orthopedic ward. Skin observations and reviewing medical records were conducted for a total of 29 patients. The research questions were answered by descriptive statistics and the data was analyzed using a Mann Whitney U test and Chi2. Results: One out of three patients developed pressure ulcers after surgery in prone position. The prevalence of identified pressure ulcers in the study was 34 percent, the number of pressure ulcers per patient varied between one and six. The ulcers were classified according to EPUAPs classification and the identified ulcers were assigned class one and two. The most vulnerable part was the face (51%). Identified risk-factors are high BMI, body temperature post operatively, patients’ age and duration of surgical procedure. Conclusion: Patients undergoing surgery in prone position are more likely to develop postoperative pressure ulcers. Further preventive measures to avoid health care associated adverse events are necessary in order to reduce unnecessary patient suffering, increasing hospitalization and costs for this group of patients. For further progress in this field more extensive studies are needed

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Högqvist, Linda, and Emelie Svensson. "Många bryter sig – Riskfaktorer och åtgärder – En litteraturstudie." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-1780.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Höftfrakturer hos äldre ökar varje år, både hos män och kvinnor, och är ett av de största hälsoproblemen. Cirka en fjärdedel av alla platser på ortopediska avdelningar upptas av höftfrakturs patienter och detta kostar sjukvården miljonbelopp varje år. I stort sett alla höftfrakturer uppkommer till följd av fall. Dessa fall behöver förebyggas och i detta arbete har sjuksköterskan en viktig roll. Osteoporos är en utbredd sjukdom som ger en minskad hållfasthet i benet och ökar risken för frakturer. Orsakerna till en höftfraktur är ofta en kombination av ålder, kön, sjukdom, trauma och osteoporos. Syfte: Syftet med studien var att beskriva de riskfaktorer som orsakar höftfrakturer hos äldre och vad sjuksköterskan kan göra för att förebygga dessa. Metod: En litteraturstudie har gjorts utifrån sju artiklar. Som metod har innehållsanalys använts. Resultat: Det finns många olika riskfaktorer till fall och höftfraktur. Det finns miljö faktorer, fysiologiska faktorer och medicinska faktorer, den största riskfaktorn är miljö faktorerna. Det faller sig naturligt att förebyggande åtgärder också finns att tillgå inom dessa områden. Sjuksköterskan kan på något vis inom alla dessa områden hjälpa till att förebygga. Slutsats: De förebyggande åtgärder som finns är inte tillräckliga, alldeles för många faller och drabbas av höftfraktur. Mer kunskap och utbildning behövs både för personal och för de äldre.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Sörell, Elina, and Pauline Olsson. "Riskfaktorer och omvårdnad för psykisk ohälsa bland ungdomar." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-28919.

Full text

Abstract:

Background: Young people are constantly exposed to risk factors that may affect mental health. But through knowledge and proper nursing, several risk factors can be eliminated which will improve mental health. Aim: The purpose of the study is to highlight risk factors and nursing measures for mental illness among young people. The aim was also to investigate the chosen articles' data analysis methodology. Method: This descriptive literature study was founded on 16 scientific articles. The literature was analyzed and reviewed to distinguish themes. In addition to this, the data analysis methodology was examined. Results: Several risk factors showed an increased risk of mental health among young people. Risk factors was most apparent amongst youth whose families had poor socioeconomic status, who witnessed or been subjected to violence and exclusion. Overall, a higher proportion of young female reported mental illness. In nursing care for young people who suffered from mental illness, there was a great need for support. The literature showed the importance of the nurse ability to spend enough time and built up a trustworthy relationship with the patient. Though motivation and education by the nurse, the awareness increased, and feeling of stigmatization decreased in the population of young people with mental illness. Conclusions: This literature study highlights several risk factors regarding mental illness among young people, the most significant were the impact of the family, socioeconomic conditions, postponed or witnessed violence, being a female and stress. The literature study also addresses nursing in mental health among young people, highlighting the importance of providing support, listening, being available, working to build a trustful relationship, interacting with parents and mental healthcare expertise. This knowledge enables nurses to identify mental illness among early-stage adolescents and to institute nursing measures on time.
Bakgrund: Ungdomar utsätts ständigt för riskfaktorer som kan påverka den psykiska ohälsan. Men genom kunskap och rätt omvårdnad kan flera riskfaktorer elimineras och det psykiska måendet förbättras. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa riskfaktorer och omvårdnadsåtgärder vid psykisk ohälsa bland ungdomar samt granska de valda artiklarnas dataanalysmetod. Metod: Denna beskrivande litteraturstudie grundades på 16 vetenskapliga artiklar som analyserats och granskats för att urskilja teman samt vilken dataanalysmetod som använts. Huvudresultat: Flera olika riskfaktorer visade ge ökad risk för psykisk ohälsa bland ungdomar. Det som stod ut mest var ungdomar vars familjer hade sämre socioekonomiska förhållanden, ungdomar som bevittnat eller blivit utsatt för våld samt utanförskap. Överlag led fler andel tjejer av psykisk ohälsa. I omvårdnaden kring ungdomar som drabbats av psykisk ohälsa sågs ett stort behov av stöd. Det var också viktigt att sjuksköterskan tog sig tid och byggde upp ett förtroendefullt förhållande gentemot ungdomen. Genom att sjuksköterskan motiverade och utbildade ungdomar med psykisk ohälsa ökade medvetenheten och stigmatiseringen minskade. Slutsatser: Denna litteraturstudie belyste flera riskfaktorer för psykisk ohälsa bland ungdomar, vanligaste var familjens inverkan, socioekonomiska förhållanden, att utsättas eller bevittna våld, att vara tjej och stress. Litteraturstudien lyfte även omvårdnadsåtgärder vid psykisk ohälsa bland ungdomar där de belyste vikten av att ge stöd, lyssna, vara tillgänglig, arbeta för att bygga en förtroendefull relation samt samverka med föräldrar och andra professioner. Denna kunskap möjliggör för sjuksköterskor att identifiera psykisk ohälsa bland ungdomar i tidigt stadie och sätta in omvårdnadsåtgärder i tid.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Ising, Emma, and Ida Kvissberg. "Riskfaktorer för psykisk ohälsa hos ambulanspersonal : en litteraturstudie." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3696.

Full text

Abstract:

Ambulanspersonal arbetar i en miljö som kan vara psykiskt påfrestande. Känsliga och komplexa problem behöver lösas självständigt, med begränsade resurser och ibland under stark tidspress. I mötet med patienten ställs ambulanspersonal inför professionella och emotionella utmaningar. Reaktionerna på dessa möten och erfarenheter kan bli skadliga för den mentala hälsan och forskning visar en ökad prevalens av posttraumatisk stress (PTSD) samt andra ångest- och depressionstillstånd hos personalen. Syftet var att beskriva vilka faktorer som ökade risken för att utveckla PTSD och annan psykisk ohälsa hos ambulanspersonal. Vald metod var en allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats och integrativ design. En strukturerad artikelsökning utfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Totalt inkluderades 18 artiklar i litteraturöversikten, majoriteten av artiklarna var kvantitativa. Resultatet visade ett antal faktorer som ökade risken för psykisk ohälsa. Dessa delades upp i två kategorier: organisatoriska faktorer och individrelaterade faktorer. Organisatoriska faktorer omfattade bland annat socialt stöd från chef och medarbetare, kronisk arbetsrelaterad stress och möjlighet till återhämtning. Individrelaterade faktorer omfattade bland annat tidigare psykisk ohälsa, livsstilsfaktorer, utbildningsnivå och kön. Slutsats: Litteraturöversikten har påvisat en rad faktorer som gav ökad risk för psykisk ohälsa för ambulanspersonal. Utvecklingen av psykisk ohälsa är komplex. Att ambulanspersonal upplever arbetsrelaterade negativa följder i form av psykisk ohälsa pekar på att faktorerna beror på individens sårbarhet, erfarenhet av kritiska incidenter och organisatoriska brister. Resultaten i de granskade artiklarna visar också att de negativa följderna inte enbart kan härledas till traumatiska händelser utan också till den kumulativa exponeringen för lidande, sjukdom och död.
Ambulance personnel work in an environment that can be stressful. The work is sometimes carried out under great pressure, with severely ill patients and limited resources. Studies have shown an overrepresentation of mental illnesses such as post-traumatic stress, depression and anxiety syndrome among ambulance personnel. The aim was to describe which factors increase the risk of developing PTSD and other mental illness among ambulance personnel. The method chosen was a general literature review with qualitative approach and integrative design. A structured article search was performed in the Cinahl and PubMed databases. In total, 18 articles were included in the literature review. The majority of the articles had a quantitative design. The results showed a variety of factors that were considered to increase the risk of mental illness. These were divided into two categories: organizational predictors and individual predictors. Organizational predictors included social support from managers and employees, chronic work-related stress and the opportunity for recovery. Individual predictors included previous mental illness, lifestyle factors, educational level and gender. Conclusion: The literature review has shown some risk factors for mental illness among ambulance personnel. The development of mental illness is complex. The fact that ambulance personnel experience work-related negative consequences in the form of mental illness appears to depend on the individual's vulnerability, experience of critical incidents and organizational deficiencies. The results also showed that the negative consequences can not only be attributed to traumatic events, but also to the cumulative exposure to suffering, illness and death.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Johansson, Felicia, and Jenny Karlström. "Faktorer och riskfaktorer som påverkar läkemedelsföljsamheten : en litteraturöversikt." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3256.

Full text

Abstract:

BakgrundÅr 2017 var det 66 procent av befolkningen i Sverige som hämtade ut ett receptbelagt läkemedel. Fem procent av alla sjukhusinläggningar orsakas av en bristande läkemedelsföljsamhet, vilket påverkar individer i form av ett ökat lidande samt ökar kostnader för samhället. Begreppet följsamhet har utvecklats från att beskriva läkares auktoritet till att beskriva samspelet mellan hälso- och sjukvård och patienter. Sjuksköterskor och läkare har ett ansvar att informera patienter om läkemedlet, samt se till att läkemedelsbehandlingen sker på ett patientsäkert och korrekt sätt. SyfteSyftet var att beskriva faktorer och riskfaktorer som kan påverka patienters läkemedelsföljsamhet. Metod15 vetenskapliga artiklar sammanställdes i en litteraturöversikt. Artiklarna var av kvalitativ och kvantitativ design samt tvärsnittsstudie. Dessa analyserades med stöd av en integrerad analys. Artiklarna sammanfattades enligt Sophiahemmet Högskolas matris. ResultatHuvudfynd som framkom var att patienters inställning till sin sjukdom och behandling kunde vara en påverkande faktor för läkemedelsföljsamheten. Utöver det så upplevde patienter att information ifrån hälso- och sjukvård var nödvändigt för att uppnå och bibehålla en god läkemedelsföljsamhet. Bristande information kunde leda till minskad tillit och förtroende för hälso- och sjukvården. SlutsatsTydlig och lättillgänglig information ifrån hälso- och sjukvården kan leda till ökad förståelse för vikten av god läkemedelsföljsamhet. Det kan öppna upp för diskussion och bidra till ett samarbete mellan hälso- och sjukvården och patienter, där patienters autonomi beaktas och respekteras. Vidare forskning kring begreppet concordance kopplat till läkemedelsföljsamhet skulle vara av intresse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Wahlström, Mikaela. "Riskfaktorer för självmord bland män över 65 år." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsovetenskaper, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-19739.

Full text

Abstract:

Introduktion: Självmord bland de äldre männen över 65 år är inte lika uppmärksammat som för de unga och unga vuxnas självmord. Statistik indikerar dock att det är de äldre männen över 65 år som begår flest självmord i många länder. I takt med att befolkningen blir äldre, står vi inför ett folkhälsoproblem där vi har en äldre befolkning med en hög självmordsstatistik. Syfte: Syftet med studien är att beskriva riskfaktorer som bidrar till att män över 65 år begår suicid. Metod: Metoden är en systematisk litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar har insamlats från databaserna PubMed och CINAHL, artiklarna analyserats med hjälp av en tematisk analys för att besvara syftet. Resultat: Resultatet visar att riskfaktorer för självmord bland äldre män var depression, brist på socialt stöd, ensamhet, förlust av partner, problem i kärleksrelationer, smärta, fysiska sjukdomar, ekonomiska problem, låg utbildningsnivå, försämrad livskvalitet samt ett lågt BMI. Slutsats: Litteraturstudien pekar på viktiga riskfaktorer som bidrar till självmord hos män över 65 år. Genom att skapa suicidpreventiva insatser riktade mot faktorerna finns en god möjlighet för att kunna minska folkhälsoproblemet.
Introduction: Suicide among older men over the age of 65 has not received as much attention as the suicide of young people and young adults. Statistics indicate that it is the older men over the age of 65 who commit the most suicides in many countries. As the population gets older, we are facing a public health problem where we have an older population with a high suicide rate. Aim: The purpose of the study is to describe risk factors that contribute to men over the age of 65 committing suicide. Method: The method is a systematic literature study where ten scientific articles have been collected from the databases PubMed and CINAHL, the articles have been analyzed using a thematic analysis to answer the purpose. Results: The results show that risk factors for suicide among older men were depression, lack of social support, loneliness, loss of partner, problems in love relationships, pain, physical illnesses, financial problems, low level of education, deteriorating quality of life and low BMI. Conclusion: The literature study points to important risk factors that contribute to suicide in men over 65 years. By creating suicide prevention efforts aimed at the factors, there is a good opportunity to be able to choose the public health problem.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Qvarford, Moa, and Siw Østby. "Kejsarsnitt : Komplikationer, riskfaktorer och kvinnors upplevelser - en litteraturstudie." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-334760.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Kejsarsnitt, en kirurgisk metod då barnet blir förlöst via ett snitt i bukväggen, medför risker vare sig det är elektivt eller akut. Sjuksköterskans roll i omvårdnaden av patienten postoperativt blir central för att främja egenvård och stärka patientens delaktighet. Syfte: Att undersöka vilka komplikationer som uppstår, hur många som drabbas av dessa samt att kartlägga eventuella riskfaktorer för komplikationer hos kvinnorna som genomgått kejsarsnitt. Studien syftar också till att undersöka vilken upplevelse dessa kvinnor har angående proceduren pre-, intra - och postoperativt. Metod: Litteraturstudie av vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ design. Sökningen skedde på databaserna Statens Beredning för medicinsk och social Utvärdering (SBU), Cochrane, Cinahl, PsychINFO och Pubmed. Sammanlagt 15 artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning. Resultat: Risken för att få en postoperativ komplikation, exempelvis sårinfektion, var liten. Förekomsten var cirka 10 %, men detta varierade kraftigt mellan artiklarna. Risken var dock större vid högt BMI, tobaksanvändning, högre ålder och hypertoni. Smärta var den mest frekvent förekommande komplikationen. För kvinnorna var det viktigt att vara välinformerade och att känna sig inkluderade under proceduren. Slutsats: Kvinnornas upplevelse av kejsarsnitten var främst förknippad med tiden innan kejsarsnittet. Rädslan för smärtan preoperativt var problematisk för kvinnorna som genomgick kejsarsnitt. Majoriteten av de postoperativa komplikationerna var smärta och sårinfektioner. Att ge patienten trygghet och strategier för coping inför kejsarsnittet var det som efterfrågas för att stärka patientens delaktighet och autonomi.
Background: Caesarean section, a surgical procedure whereas the child is delivered by an incision through the abdominal wall. The procedure entails some risks whether it is done electively or by emergency. The nurse’s part in the care of the patient becomes essential in the postoperative stage to support in the self-care and to make the patient participate in his/her own treatment. Purpose: The purpose was to look into which complications may occur, and to identify possible risk factors causing complications in the women undergoing a caesarian section. The purpose of this study was also to find out what kind of perception these women have of the procedure before, during and after the caesarean surgery. Method: A literature review of scientific studies and articles of both quantitative and qualitative design. The search was preformed on the databases: SBU, Cochrane, Cinahl, PsychINFO and Pubmed, after assessing the quailty, 15 articles were selected for inclusion. Results: The risk of having a postoperative infection was small, circa 10 % occurence, although varying a lot between articles. The risk was increased with high BMI, age, tobacco use and hypertension. Physical pain was the most experienced postoperative complication. Women felt that it was very important to be well-informed and for them to feel included in the caesarean procedure. Conclusion: Women’s experiences of a caesarean section were mostly influenced by the time before surgery. The fear of pain before surgery was problematic for women undergoing caesarean section. The majority of complications were postoperaitve pain and wound infections. Giving the patient strategies for coping and security was important to strengthen her participation and autonomy.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Hanchi, Aya. "Laktatacidos i samband med metforminbehandling : Incidenstal och riskfaktorer." Thesis, Umeå universitet, Farmakologi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-126396.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Isaksson, Sven. "Riskfaktorer för alkohol- och narkotikamissbruk med fokus på familjefaktorer." Thesis, Umeå University, Department of Psychology, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-35181.

Full text

Abstract:

Syftet var att undersöka riskfaktorer för grad av alkohol- och narkotikamissbruk och

för tungt alkohol- och narkotikamissbruk med fokus på familjefaktorer i ett svenskt

sampel av 14079 missbrukare. Deltagarna hade blivit intervjuade med Addiction

Severity Index (ASI) på 51 kommunala missbruks- och beroendeenheter.

Gemensamma riskfaktorer för både alkohol- och narkotikamissbruk var missbruk i

släkten och svårigheter i relationer till närstående. Mer alkoholmissbruk i släkten var

associerat till mer alkoholproblem och mer narkotikamissbruk i släkten till mer

narkotikaproblem. Lägre ålder, mindre utbildning, att vara utlandsfödd och att ha

blivit utsatt för misshandel ökade risken för narkotikamissbruk. Högre ålder, bättre

utbildning och att vara född i Sverige ökade risken för alkoholmissbruk. Tungt

missbruk hade samma riskfaktorer som icke-tungt missbruk, förutom att psykiska

problem i släkten var en riskfaktor för enbart tungt narkotikamissbruk.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Månsson, Wannegård Henrika. "Coping och personlighet som potentiella riskfaktorer för riskabla alkoholvanor." Thesis, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-43410.

Full text

Abstract:

I olika skeden av livet möts människan av olika stressande situationer som ställer krav. Hur individer upplever och hanterar dessa situationer varierar. För vissa individer leder dessa situationer till destruktiva försöksmetoder att hantera stressorn. Copingstrategier, personlighetsdrag samt debutålder för alkohol är de faktorer som visat sig vara relevanta för ungdomars riskabla alkoholvanor i tidigare forskning. Syftet med denna studie var att bredda urvalet för att se om det var generaliserbart för högre åldersgrupper, samt att undersöka vilka faktorer som influerar riskabla alkoholvanor. Potentiella faktorer förväntades för alkoholvanor vara copingstrategier, personlighet och debutålder för alkohol. Urvalet bestod av 200 undersökningsdeltagare, varav 100 var studenter och 100 arbetande. En enkät bestående av tre delar med skattningsfrågor utgjorde underlag för undersökningen. Korrelationsanalys och multipel regression genomfördes. Resultatet visade att debutålder för alkohol och aktiv coping, var främsta prediktorer för alkoholvanor. Av personlighetsdrag visade sig neuroticism, vänlighet och samvetsgrannhet vara de faktorer som predicerade riskabla alkoholvanor. För att fastställa orsakssamband bör i framtida forskning longitudinella studier genomföras.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Henning, Sanna, and Björn Granberg. "Förekomst samt riskfaktorer för utvecklandet av ätstörningar : - en litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-9294.

Full text

Abstract:

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva förekomst och belysa vilka riskfaktorer som bidrar till att män utvecklar ätstörningar samt att beskriva hur dessa kan se ut. Kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar användes för att genomföra denna litteraturstudie. Resultatet visar att det är svårt att veta hur många män som lider av ätstörningsproblematik eftersom området fortfarande är sparsamt utforskat och att prevalensen visar sig vara väldigt olika i olika studier. Ångest och depression och andra affektiva störningar är ofta sammankopplat med ätstörningar men om det är en riskfaktor eller ett symtom är svårt att veta. Grupptryck och massmediala faktorer kan bidra till utvecklandet av ätstörningar hos män, men press från vänner har visat sig vara en större riskfaktor än press från media. Övervikt och högt BMI har visat sig vara en stor riskfaktor för utvecklandet av ätstörningar, men även män som har låg vikt har visat sig vilja bli större och använder sig då av kompulsiv träning och använder anabola steroider i vissa fall. De ätstörningsbeteenden som ofta syns hos män är hetsätning och tvångsmässig träning. Även kräkning och läkemedelsanvändning är vanligt förekommande. Mer forskning kring detta område behövs. Nyckelord: ätstörningar, män, förekomst, symtom, beteenden.
The aim of this literature review was to describe the prevalence and shed light on what risk factors contribute to the development of eating disorders in males and to describe how these disease can express themselves. Qualitative and quantitative scientific papers where used to conduct this literature review. Results show that it is hard to know how many men are suffering from eating disorders is still sparsely researched and the prevalence is very different in different studies. Anxiety, depression and other types of affective disorders are often connected to eating disorders, but whether it is a risk factor or a symptom is hard to know. Peer pressure and pressure from mass medial factors can contribute to the development of eating disorders in males, but the pressure from friends has shown to be a greater risk factor than the mass medial pressure. Obesity and a high BMI has shown to be a big risk factor for the development of eating disorders, but even males who has a low weight has shown interest in getting bigger and uses compulsive exercise and in some cases steroids. The eating disorder behaviors often shown in men are compulsive eating and compulsive exercise. Self-inflicted vomiting and the use of laxatives is also regularly used. More research in this subject is needed. Key words: eating disorders, male, prevalence, symptom, behaviors.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Beijer, Martina, and Tomas Celander. "Riskfaktorer för och omvårdnadsåtgärder vid akut delirium : En litteraturstudie." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-1644.

Full text

Abstract:

Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som i omvårdnadsforskningen beskrivs som bidragande faktorer till akut delirium. Syftet var vidare att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder som omvårdnadsforskningen tar upp som kan minska risken för uppkomst av akut delirium. Resultatet baserades på vetenskapliga artiklar som söktes i följande databaser: Elin@dalarna, BlackwellSynergy, PubMed och EBSCO host. Följande sökord användes: delirium, acute, elderly, nursing, patients, caring, management, confusional state, needs. Artiklarna granskades enligt en granskningsmall med avseende på vetenskaplig kvalité. Betydande riskfaktorer för akut delirium var ålder, flera samtidiga sjukdomar, antalet mediciner och typ av medicin. Förutom att genomgå operation var också många åtgärder, framför allt invasiva åtgärder, tidigt under sjukhusvistelsen riskfaktorer för akut delirium. Även flera rumsbyten var en riskfaktor. Viktiga åtgärder för att förebygga akut delirium var psykiatrisk konsultation, tekniker för att underlätta orientering, emotionellt stöd, patientundervisning och anhörigundervisning, patientorientering, fysisk kontakt med patient samt att upprätta kontakt med kurator.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Rodikov, Dragana. "Laryngospasm hos barn : riskfaktorer i samband med generell anestesi." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-16492.

Full text

Abstract:

Laryngospasm är ett livshotande tillstånd hos barn som kan uppkomma i samband med generell anestesi. Hantering av luftvägen är den mest riskfyllda momentet inom barnanestesi. Syftet med studien var att undersöka vilka riskfaktorer för laryngospasm som finns hos barn vid generell anestesi. Undersökningen genomfördes som en litteraturstudie. Vid analys av fjorton artiklar framkom det i resultatet tre kategorier: anestesirelaterade riskfaktorer, patientrelaterade riskfaktorer och kirurgi-och procedur- relaterade riskfaktorer. Vid anestesirelateraderiskfaktorer framkom det fyra subkategorier; Stadier under anestesi där laryngospasm uppkommer och där är induktion en riskfaktor i denna subkategori. Den andra subkategorin handlar om utrustning för säkerställande av luftvägar där användandet av larynxmask är den största riskfaktorn. Tredje subkategorin behandlar anestesiläkemedel som risk för laryngospasm. Den mest betydande riskfaktorn är inhalationsanestesi. Den fjärde och sista subkategorin är anestesiologens erfarenhet och skicklighet. Det är viktigt att anestesipersonal har rutiner och riktlinjer för hur de skall identifiera, förebygga och behandla laryngospasm. Vidare är det av betydelse att erfaren anestesipersonal finns tillgänglig under hela anestesiförloppet när det föreligger risk för laryngospasm.
Laryngospasm is a life-threatening condition in children that may arise in connection with the anesthesia. Management of the airway is the most critical moment during anesthesia in children. The aim of the study was to investigate the risk factors for laryngospasm during general anesthesia. The survey was carried out as a literature review. The analyses of the fourteen articles resulted in three categories: anesthesia- related risk factors, patient-related risk factors and surgery-and procedure related risk factors. From the anesthesia-related risk factors revealed four subcategories; Stages during anesthesia where laryngospasm occurs and where induction is a risk factor in this subcategory. The second subcategory is about device for securing the airway which the use of larynx masks is the greatest risk factor. The third subcategory considering the risk of anesthesia drugs risk in laryngospasm. The most significant risk factor here is inhalation anaesthesia. The fourth subcategory is the anesthesiologist experience and skill. It is important that anesthesia professionals have routines and guidelines to identify, prevent and treat laryngospasm. Furthermore, it is important that experienced anaesthesia staff is available throughout the anesthetic process when there is a risk of laryngospasm.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Sundqvist, Emma, and Frida Skoog. "Riskfaktorer och prevention för unga suicidala patienter : - En litteraturöversikt." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-24770.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Pettersson, Nils, and Gabriella Johnsson. "Riskfaktorer för postoperativa sårinfektioner efter Coronary Artery Bypass Graft." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-225259.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Postoperativa sårinfektioner [PSI] är en allvarlig komplikation och ett hälsoproblem som orsakar lidande för patienten. Såsom vid alla operativa ingrepp förekommer en risk att få PSI i operationssåret/-såren efter Coronary Artery Bypass Graft [CABG], men det finns redan en rad kända riskfaktorer som ökar risken för PSI. Syfte och metod: Syftet med rapporten var att undersöka om kombinationen av ett antal sedan tidigare kända riskfaktorer ökade risken för PSI efter CABG på ett mellansvenskt sjukhus åren 2009-2012. En retrospektiv journalgranskningsstudie med totalt 228 patienter genomfördes. Resultat: Av 228 undersökta hade totalt 50 patienter rapporterat sårinfektion och 73 patienter hade ≥ 3 riskfaktorer. Bland de som hade ≥ 3 riskfaktorer rapporterade 32,9% PSI och bland de som hade < 3 riskfaktorer rapporterade 16,8% PSI. Risken att få PSI efter CABG-kirurgi är nästan dubbelt så stor (RR=1,960) hos patienter med ≥ 3 riskfaktorer jämfört med patienter med < 3 riskfaktorer (X2=7,516 df=1 p=0,006). Slutsats: Det finns en signifikant högre risk för PSI efter CABG vid förekomst av tre eller fler än tre patientrelaterade riskfaktorer jämfört med färre än tre riskfaktorer. Fler, större studier av detta slag efterfrågas då denna rapport kan ge en fingervisning om hur situationen föreligger på ett mellansvenskt sjukhus.
Objective: Postoperative surgery site infections [SSI] is not only a severe complication but a health problem which often cause suffering and prolonged hospitalization among afflicted patients. As with all surgical procedures, a coronary artery bypass graft [CABG] always implicates a risk for SSI and a number of risk factors have to be taken into account when dealing with it. The objective of this report is to investigate if a combination of several patient-related risk factors implicates greater risk of getting SSI after CABG. Method: A quantitative retrospective journal review of 228 patients who completed a CABG between 2009-2012 was performed on a university hospital in central Sweden. Result: Among 228 patients a total of 50 reported SSI and 73 patients had ≥ 3 patient-related risk factors. Among those who had ≥ 3 risk factors 32.9% reported SSI and among those who had < 3 risk factors 16.8% reported SSI. The risk of getting SSI after CABG is almost twice as high (RR = 1.960) in patients with ≥ 3 risk factors compared to patients with < 3 risk factors (X2 = 7.516 df = 1 p = 0.006). Conclusion: There is a significantly higher risk of getting SSI after CABG in the presence of three or more than three patient-related risk factors, compared with fewer than three risk factors. More, larger studies of this kind are in demand since this report provides an indication of how the situation may prevail on a central Swedish university hospital.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Ignjic, Ljubica. "Vildagliptins effekt på kardiovaskulära riskfaktorer hos typ 2-diabetespatienter." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kemi och biomedicin (KOB), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-85601.

Full text

Abstract:

Diabetes mellitus är en av Sveriges största folksjukdomar och beräknas drabba omkring 5% av Sveriges befolkning där 85–90 % av de drabbade utgörs av typ-2 diabetes. Globalt beräknas de drabbade svara upp mot 500 miljoner och siffran fortsätter att stiga. Diabetes delas främst i typ 1 och typ 2-diabetes där typ 1 innebär förstörda betaceller och avtagen insulinproduktion medan typ 2 innebär nedsatt insulinkänslighet med avtagande betacellsfunktion. Orsak till diabetes mellitus tros vara genetisk dock finns det tydliga kopplingar mellan typ 2-diabetes och livsstil. Gemensamt för båda typerna är hyperglykemi. Typ 2 är direkt kopplat till hjärt-och kärlsjukdomar och behovet att ett glukossänkande preparat med skyddande effekt på hjärta och kärl är eftertraktat. Livsstilsförändring är alltid första steget i behandling av typ 2-diabetes och vid otillräcklig effekt tillkommer farmakologisk behandling där metformin alltid är förstahandspreparatet. Vid otillräcklig effekt med metformin eller kontraindikation ges natrium-glukos-kotransportör-2-hämmare, sulfonureider, glitazoner och/eller inkretinbaserade preparat som dipeptidylpeptidas 4-hämmare och/eller insulin. Denna studies syfte är att undersöka om dipeptidylpeptidas 4-hämmare vildagliptin har en skyddande effekt mot utveckling av kardiovaskulära komplikationer hos patienter med typ 2-diabetes. För att besvara frågeställning valdes 5 olika studier i databasen PubMed där vildagliptin jämfördes med andra plasmaglukossänkande agenter. Studiens slutsats är att vildagliptin inte har en uttalad effekt på kardiovaskulära komplikationer hos typ 2-diabetikerna även då den har en dämpande effekt på de inflammatoriska och glykemiska markörerna hsCRP, TNF-1, IL -1 och SDF-1. Vildagliptin i kombinationsterapi har en sänkande effekt på HOMA-IR, HOMA-, MAGE, FPPr och kan rekommenderas som behandling till typ 2- diabetiker med fokus på glukoskontroll. Association mellan blodglukos, insulin och inflammation är direkt relaterad till diabetes och kardiovaskulära komplikationer och intresset för vidare undersökning av dess association är stor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Andersson, Anna, and Anna Hardin. "Riskfaktorer för postoperativt delirium efter hjärtkirurgi : En systematisk litteraturstudie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-84913.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Att genomgå hjärtkirurgi kan rädda en patients liv men det kan även leda till en ökad risk att drabbas av en komplikation som postoperativt delirium. Delirium är inte ett sjukdomstillstånd utan ett tillstånd av mental förvirring som påverkar patientens uppmärksamhet, medvetenhet och kognitiva förmåga. Postoperativt delirium kan leda till många negativa konsekvenser vilket kan medföra lidande för patienten. Vården ska ha som mål att lindra patientens lidande genom att se till hela patienten i den vårdande relationen, det är det som är kärnan i vårdvetenskap. Forskning har visat att det är viktigt för patientens postoperativa återhämtning att tidigt kunna upptäcka och förebygga postoperativt delirium. Det har framkommit att intensivvårdssjuksköterskor behöver ha ökad förståelse och kunskap om ämnet för att kunna upptäcka och förebygga postoperativt delirium efter hjärtkirurgi. Syfte: Syftet med studien är att identifiera riskfaktorer som kan påverka utvecklingen av postoperativt delirium bland intensivvårdspatienter efter hjärtkirurgi. Metod: En systematisk litteraturstudie där kvantitativa artiklar har analyserats efter Bettany-Saltikov och McSherry (2016) analysmetod. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Patientens bakgrund, Tiden i hjärt-lungmaskin, Längden av respiratorbehandling samt Komplikationer till följd av hjärtkirurgi som är riskfaktorer som visade sig påverka utvecklingen av postoperativt delirium. Slutsats: Den samlade kunskapen som föreliggande studie har givit kan ligga till grund för intensivvårdssjuksköterskor i vården av patienter med postoperativt delirium. Intensivvårdssjuksköterskor ska ha med sig i den vårdande relationen att patientens situation är komplex och att det de utsätts för kan bidra till ökat lidande för patienten. Mer forskning behövs kring riskfaktorer för postoperativt delirium och hur den mentala förvirringen påverkar patienten och dess anhöriga.
Background: Heart surgery can save a patient's life but can also lead to an increased risk of suffering from a complication such as postoperative delirium. Delirium is not an illness but a state of mental confusion that affects the patient's attention, awareness and cognitive ability. Postoperative delirium can lead to many negative consequences which can cause patient suffering. Nursing care has aimed to alleviate a patient's suffering by seeing the entire patient in the caring relationship. This is the core in nursing science. Research has shown that it is important for the patient's postoperative recovery to be able to detect and prevent postoperative delirium in an early stage. It has appeared that intensive care nurses need more education and knowledge in this area in order to be able to detect and prevent postoperative delirium after heart surgery. Aim: The aim of the study is to identify risk factors that are associated with the development of postoperative delirium after heart surgery within patients in the intensive care unit. Method: A systematic literature review that analyzed quantitative articles according to a method of analysis by Bettany-Saltikov and McSherry (2016). Result: Four categories emerged from the analysis: Patients background, length of mechanical ventilation, Heart- and lung machine duration and Complications after heart surgery that were risk factors which affected the development of postoperative delirium. Conclusion: The overall knowledge that the study has provided can form a basis for intensive care nurses in the care of patients with postoperative delirium. Further research is needed on risk factors for postoperative delirium and how the mental confusion affects both the patient and relatives. More research is also needed about how postoperative delirium can be prevented.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Gustavsson, Jenny, and Elin Ingberg. "Riskfaktorer att utveckla depression hos äldre kvinnor och män." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-74952.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Karlsson, Julia. "Barn med sexuella beteendeproblem : En litteraturöversikt om bidragande riskfaktorer." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för psykologi och socialt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-36882.

Full text

Abstract:

En del barn utvecklar sexuella beteendeproblem vilket kan verka skadligt för dem själva, men även för andra. Det är därmed av vikt att lokalisera riskfaktorer som bidrar till dessa beteenden för att möjliggöra ett preventivt arbete på området. Syftet med studien var att undersöka det aktuella kunskapsområdet som behandlar riskfaktorer till barns sexuella beteendeproblem. Den metod som användes för att besvara studiens syfte och frågeställningar var en litteraturöversikt. 19 primärstudier granskades. Studiens resultat visar att sexuella övergrepp, sexuella attityder, upplevelser av våld, försummelse, föräldrars drogmissbruk, fängslade föräldrar och familjestrukturförändring kan utgöra riskfaktorer vad gäller uppkomsten av sexuella beteendeproblem hos barn. Hur riskfaktorerna kan resultera i sexuella beteendeproblem förklaras med den sociala inlärningsteorin och systemteorin. Vidare kommer alla studier från ”västvärlden”.

2019-06-04

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Eklund, Sofie, and Madeleine Sjöström. "Riskfaktorer som kan bidra till psykisk ohälsa hos barn." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29050.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Psykisk ohälsa hos barn har ökat stadigt de senaste 20 åren. God psykisk hälsa är en förutsättning för att barn skall kunna utvecklas optimalt. Globalt sett lider ca 10-20 % av världens barn av psykisk ohälsa. Det finns begränsad forskning kring vilka faktorer som kan bidra till denna ökning. Syfte: att identifiera och beskriva riskfaktorer som kan bidra till psykisk ohälsa hos barn. Metod: En beskrivande litteraturstudie av 13 vetenskapliga artiklar, 12 artiklar med kvantitativ ansats och 1 artikel med kvalitativ ansats. Huvudresultat: Resultatet visar att barn som upplever en psykisk ohälsa påverkas av olika riskfaktorer. Identifierade riskfaktorer var hur familjens struktur såg ut, föräldrarnas hälsa samt föräldrarnas utbildningsnivå och socioekonomiska status. Utsatthet var en annan betydande riskfaktor. I resultatet framkommer det att dessa faktorer har en negativ inverkan på barnets psykiska hälsa. Slutsats: Barn som lever i en ogynnsam hemmiljö med familjekonflikter eller föräldrar med en psykisk ohälsa är i riskzonen för att själva utveckla en psykisk ohälsa. Utsatthet som mobbning och olika typer av misshandel leder till en svag självbild och en markant risk för psykisk ohälsa.
Background: Mental ill health in children has increased steadily over the past 20 years. Good mental health is a prerequisite for children to develop optimally. Globally, about 10-20% of the world's children suffer from mental ill health. There is limited research on what factors can contribute to this increase. Purpose: To identify and describe risk factors that can contribute to mental ill health in children. Method: A descriptive literature study of 13 scientific articles, 12 articles with quantitative approach and 1 article with qualitative approach. Main results: The result shows that children who experience mental ill health are affected by various risk factors. Identified risk factors were the structure of the family, the health of the parents, and the parents' education and socio-economic status. Exposure was another significant risk factor. The result shows that these factors have a negative impact on the child's mental health Conclusion: Children living in an unfavorable home environment with family conflicts or parents with mental ill health are at risk of developing mental illness themselves. Exposure like bullying and various types of abuse leads to a weak self-image and a significant risk of mental ill health.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Riskfaktorer'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles