Academic literature on the topic 'Riskjusterad avkastning'

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska pensionsfonder presterat under perioden 2005-01-01 till 2009-12-07. Detta vill vi undersöka då det sker stora förflyttningar av pensionskapital i stundande tid inom det svenska pensionssystemet. Undersökningen innehåller ett urval på 25 svenska pensionsfonder hos sju av de stora svenska pensionsförvaltarna. Fyra fondtyper har använts i undersökningen: En aktiefond, en blandfond och två olika räntefonder. Utifrån historisk data har vi tagit fram avkastning och risk för aktuell tidsperiod hos fonderna. Detta har använts för att beräkna Sharpekvoten för varje fond för att med detta mått kunna jämföra dess prestationer. Resultatet vi kom fram till är att aktiefonderna och blandfonderna har högst Sharpevärde hos varje förvaltare. Detta leder till att dessa är bra placeringar främst på lång sikt. Slutsatsen som kan dras är att valet av pensionsfond är beroende av vilken risk man vill ta. Aktiefonder och blandfonder har högre risk men ger bättre avkastning medan räntefonderna är stabila placeringar på kort som lång sikt. Men i gengälld ger de en låg avkastning.

The purpose of this paper is to investigate how Swedish pension funds performed during the period 2005-01-01 to 2009-12-07. We want to investigate this when there is large transfers of pension capital in the coming period in the Swedish pension system. The survey contains a sample of 25 Swedish pension funds in seven of the major Swedish pension companies. Four fund types are used in the Survey: An equity fund, a balanced fund, and two different interest funds. Based on historical data, we have calculated the return and risk for the current period of Funds. This was used to calculate the Sharpe ratio for each fund for this measure to compare its performance. The result we reached is that equity funds and balanced funds has the highest Sharpe ratio of each company. The result is that these funds are good investments, primarily in longterm. The conclusion to be drawn is that the choice of pension funds depends on what risk you are willing to take. Equity funds and balanced funds have higher risk but gives better returns, while interest funds are stable placements for short and long term. But instead they give a low return.

Purpose: The purpose of this study is to investigate how three banks country funds are performing relative to each other in regard to risk and return. And to find out if there is any underlying factor that may have affected the stock exchange in the different countries. Methodology: The study is based on secondary data and will apply the quantitative method, based on a deductive approach. The sample consists of three major Swedish banks and from them we have selected three country funds. The calculation formulas that have been applied are: Sharpe ratio, standard deviation and Arithmetic Average. Conclusion: The Writers concluded that Sweden funds had the highest yield to lowest risk in both periods in all three major banks. We have also concluded that the underlying factors affecting a country fund. And can see that there is a positive relationship between risk and return in both periods. The results are contrary to the efficient market hypothesis in the weak form, and thus can benefit from historical values in risk-adjusted returns for future investments.

Pensionssystemet är uppbyggt på så vis att det är menat att arbetsgivaren ska betala in en del kapital till framtida pension, samtidigt som man själv ska spara en del kapital. Den allmänna pensionen, som utbetalas från Pensionsmyndigheten, motsvarar vanligtvis ca 50 % av den genomsnittliga bruttolönen som man haft under sin arbetskarriär. Arbetar man på en arbetsplats som inte är kollektivansluten, är arbetsgivaren inte tvingad till att betala in några pengar till pensionen. Som anställd är det upp till en själv att undersöka huruvida arbetsgivaren gör detta. Idag är det ca 2,5 miljoner personer som arbetar som privatanställda arbetare och är kollektivavtalsanslutna. För dessa personer betalas tjänstepensionen in från arbetsgivaren till valcentralen Fora. Pengarna placeras sedan hos AMF som förvaltar dom. Man kan som anställd även göra ett aktivt val och välja att pengarna placeras hos någon annan förvaltare. Pengar som är intjänade från 1 januari 2006 har den privata anställde rätt till att fritt flytta mellan de olika förvaltarna. Trots denna valmöjlighet är det ca 64 % av de anställda som genom passivitet har sina pengar hos AMF. Orsakerna kan vara många till varför man inte gör ett aktivt val för placering av dessa pengar då det kan påverka hur mycket pension man i slutändan kommer att få. Faktorer som skiljer dessa förvaltare åt, och som kan göra skillnad på pensionen, är avkastningen, risktagandet och avgifterna. I denna studie görs en jämförelse mellan de olika förvaltarna där avkastningen och risken är de två faktorer som behandlas. Med hjälp av aritmetiskt medelvärde har genomsnittliga kvartalsavkastningen för försäkringarna beräknats. Sedan har standardavvikelsen, Sharpekvoten och Modigliani-Modigliani-måttet används för att beräkna risknivån och den riskjusterade avkastningen. Resultatet visar att Folksam Liv är den mest lönsamma försäkringen att investera i med hänsyn till den riskjusterade avkastningen.
The pension system is structured in such a way that the employer will pay a part of the uture retirement capital, while one ought to save some capital. Public pension, which comes rom Pensionsmyndigheten, represents only about 50% of average gross income as one had during their working careers. f you work in a workplace that is not connected to a work union, the employer is not obliged o pay any money for retirement. As an employee, it is up to you to examine whether the mployer does this or not. Today, approximately 2.5 million people are private sector employees and in a union. For hese people the employer pays a certain amount into the occupational pension which goes o the administrationcentral Fora. The money is then placed at AMF that manages them. The mployee can however make an active choice and choose the money to be invested with ny other manager. The private employee has the right to freely move money that is earned rom January 1, 2006, between the different managers. Despite this option, it is about 64% of the employees who through inaction have their money t AMF. The reasons can be many for not making an active choice for the placement of this oney but it could affect the amount of pension one will ultimately get. Factors  that  distinguish  these  managers,  and  that  can  make  a  difference  for  one's etirement, are return, risk taking, and charges. In this study, a comparison is made between he different managers where the return and the risk are the two factors considered. Arithmetic average has been used to calculate the average quarterly return for assurances. Standard deviation, Sharpe ratio and Modigliani-Modigliani measure are used to calculate he level of risk, and risk-adjusted returns. Then a comparison has been made between the different assurances. The result shows that Folksam Liv is the most profitable investment considering the risk- djusted return.

Studien syftar till att ge en beskrivande bild av premiepensionens fondutbud, vad som skiljer de olika fondalternativen åt samt till att undersöka hur sambandet mellan riskjusterad avkastning, storlek och avgift är för premiepensionens fonder. Fonderna delas in i olika fondkategorier: aktiefonder, räntefonder, blandfonder och generationsfonder. Sedan studeras hur storlek, avgift och risk skiljer sig mellan de olika kategorierna. För att undersöka hur sambandet mellan riskjusterad avkastning, storlek och avgifter är görs en multipel regressionsanalys för varje fondkategori. Utifrån resultaten dras slutsatserna att avgift har ett negativt samband med riskjusterad avkastning, fondstorlek har ett positivt samband med riskjusterad avkastning för aktiefonder, räntefonder och blandfonder och ett negativt samband för generationsfonder.

Fondsparande är något som berör alla svenskar, vare sig vi vill det eller inte. Vårt pensionssystem gör varje svensk per automatik till fondsparare och idag har 98 % av den vuxna befolkningen tillgångar i fonder. Den totala summan som svenskarna sparar i fonder har ökat under de senaste åren från 660 miljarder år 1998 till 1660 miljarder år 2007. Antalet fonder har tredubblats under samma period från 1200 till 3300 fonder. De flesta svenskar har idag sina pengar i aktivt förvaltade fonder vars uppgift är att ge en bättre avkastning än marknaden. Många forskare menar dock att det är omöjligt för en aktivt förvaltad fond att slå marknaden vilket medför att många svenskar i så fall inte får någonting extra för de höga avgifter som de aktivt förvaltade fonderna medför. Forskarna menar istället att det är bättre att investera i indexfonder som har en lägre avgift och ger samma avkastning som marknaden fonden investerar på. Svenskarna verkar dock inte lyssna till forskarvärlden då 92% av dem investerar i aktivt förvaltade fonder medan endast 8% investerar i indexfonder. Med detta som grund har vi i detta arbete valt att undersöka huruvida de aktivt förvaltade fondernas avgifter är motiverade genom att undersöka deras prestationer i förhållande till index under två utvalda år.

Syftet med vår studie är att fastställa hur aktivt förvaltade svenska aktiefonder presterar i förhållande till sitt jämförelseindex under en uppåtgående respektive en nedåtgående marknad i ett försök att utreda om de höga avgifter som tas ut i aktivt förvaltade fonder är motiverade eller om det istället är bättre att investera i betydligt billigare indexfonder.

Då vi vill fokusera på den vanlige svenskens fondsparande så har vi valt att skriva vår studie ur ett privatkundsperspektiv. För att svara på vår frågeställning och vårt syfte genomför vi en kvantitativ undersökning där vi jämför nio stycken aktivt förvaltade svenska aktiefonders prestationer mot ett jämförelseindex under 2006 och 2008. Fondernas prestationer jämförs med hjälp av ett antal prestationsmått och statistiska mått som vi beräknar för de olika fonderna. Vår undersökning är baserad på teorier inom portföljteorin, prestationsmått och den Effektiva Marknadshypotesen. Vi beskriver hur dessa teorier har utvecklats från deras grundkällor till den senaste utvecklingen inom varje teori för att visa att vi har en gedigen grund att basera vårt arbete på.

Vi redogör för våra undersökningsresultat genom att presentera dessa i tabeller och i ett flertal diagram. Varje prestationsmått redovisas och diskuteras utifrån fondernas resultat. Vi diskuterar och analyserar varje resultat och sammanfattar vad de visar på i stort. Avslutningsvis så sammankopplar vi våra undersökningsresultat med våra två delsyften i en avslutande analys som lägger grunden för våra slutsatser. Dessa slutsatser presenteras därefter i vårt sista kapitel där vi även ger ett svar till vår frågeställning och vårt syfte.

Vår undersökning visar att de högre avgifter som våra undersökta fonder tar ut i jämförelse med indexfonder inte gav någon bättre riskjusterad avkastning i förhållande till index under åren 2006 och 2008. Detta konstaterande grundar sig på att endast en av våra nio undersökta fonder gav en bättre riskjusterad avkastning i förhållande till index under dessa två år.

Bakgrund: Både aktieinvesteringar samt fastighetsinvesteringar har blivit populära investeringsalternativ hos den svenska befolkningen. Låga bostadsräntor och nya förmånliga aktiesparformer har bidragit till ett gynnsamt investeringsklimat på både fastighetsmarknaden och aktiemarknaden. Trots osäkerheter relaterade till utbrottet av coronapandemin nådde båda marknader rekordhöga prisnivåer under 2020 och förväntningarna på marknaderna har varit fortsatt höga. Eftersom det saknas tidigare studier på den svenska marknaden kring vilken investering som faktiskt har varit den mest lönsamma samt hur korrelationen ser ut mellan tillgångarna är detta av intresse att studera. Syfte: Syftet med denna studie är att jämföra den riskjusterade avkastningen mellan en aktieinvestering och en bostadsrättsinvestering under olika tidsperioder samt studera korrelationen mellan dessa två tillgångar på lång sikt och under coronapandemin.  Metod: Studien har genomförts med en kvantitativ metod samt en deduktiv ansats. Månadsdata för aktieindexet OMXSPI samt prisdata för bostadsrätter på den svenska marknaden har inhämtats för tidsperioden 2011–2020. Den riskjusterade avkastningen och korrelationen har beräknats för att undersöka eventuella skillnader mellan de två tillgångsslagen. Slutligen har signifikanstester gjorts på resultatet och regressioner har genomförts för att analysera sambandet mellan volatilitet och avkastning. Slutsats: Resultatet visade inte på någon signifikant skillnad mellan de två tillgångsslagens avkastning. OMXSPI visade dock på en högre riskjusterad avkastning än bostadsrätter för alla de studerade tidsperioderna. På lång sikt var korrelationen mellan de två tillgångarna starkt positiv och det gick även att se en förstärkt korrelation under coronapandemin.
Background: Stock- and real estate investments are both investments that have become very popular in Sweden. Low mortgage interest rates and new affordable ways to invest in stock have created an investment friendly climate for both the real estate market and the stock market. Despite uncertainties related to the outbreak of the covid-pandemic, both the realestate market and the stock market reached record high levels in 2020 and the expectations on the market have been continuously high. There is a research gap on the Swedish market regarding which investment is the most profitable and how the two investments correlate witheach other, making it a relevant subject to study. Purpose: The purpose with this essay is to compare the risk-adjusted return between an investment in stock and an investment in real estate and study the long-term correlation between these two investments, and the correlation during the covid-pandemic. Methodology: The study was conducted through a quantitative method and a deductive approach. Monthly data for the stock index OMXSPI and real estate price data from the Swedish market were gathered for the time period 2011-2020. The risk-adjusted return and the correlation was calculated to study potential differences between the two investments. Finally, the results were statistically tested, and regressions were conducted to analyze the relationship between volatility and return. Conclusion: The result did not show any significant difference between the return of the two asset classes. However, OMXSPI did show a higher risk-adjusted return than the real estate index for all studied time periods. The correlation between the two asset classes was strongly positive in the long term and it was also possible to see an increased correlation during the covid-pandemic.