Dissertations / Theses: 'Riskjusterad avkastning'

1

Swärd, Björn, and Daniel Teljebäck. "Bitcoin – Ett alternativ för ökad riskjusterad avkastning?" Thesis, Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-68978.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Andersson, Andreas, and Fredrik Hellmark. "Svenska Pensionsfonder : En riskjusterad utvärdering av pensionsfonders avkastning." Thesis, Södertörn University College, School of Business Studies, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-3017.

Full text

Abstract:

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska pensionsfonder presterat under perioden 2005-01-01 till 2009-12-07. Detta vill vi undersöka då det sker stora förflyttningar av pensionskapital i stundande tid inom det svenska pensionssystemet. Undersökningen innehåller ett urval på 25 svenska pensionsfonder hos sju av de stora svenska pensionsförvaltarna. Fyra fondtyper har använts i undersökningen: En aktiefond, en blandfond och två olika räntefonder. Utifrån historisk data har vi tagit fram avkastning och risk för aktuell tidsperiod hos fonderna. Detta har använts för att beräkna Sharpekvoten för varje fond för att med detta mått kunna jämföra dess prestationer. Resultatet vi kom fram till är att aktiefonderna och blandfonderna har högst Sharpevärde hos varje förvaltare. Detta leder till att dessa är bra placeringar främst på lång sikt. Slutsatsen som kan dras är att valet av pensionsfond är beroende av vilken risk man vill ta. Aktiefonder och blandfonder har högre risk men ger bättre avkastning medan räntefonderna är stabila placeringar på kort som lång sikt. Men i gengälld ger de en låg avkastning.

The purpose of this paper is to investigate how Swedish pension funds performed during the period 2005-01-01 to 2009-12-07. We want to investigate this when there is large transfers of pension capital in the coming period in the Swedish pension system. The survey contains a sample of 25 Swedish pension funds in seven of the major Swedish pension companies. Four fund types are used in the Survey: An equity fund, a balanced fund, and two different interest funds. Based on historical data, we have calculated the return and risk for the current period of Funds. This was used to calculate the Sharpe ratio for each fund for this measure to compare its performance. The result we reached is that equity funds and balanced funds has the highest Sharpe ratio of each company. The result is that these funds are good investments, primarily in longterm. The conclusion to be drawn is that the choice of pension funds depends on what risk you are willing to take. Equity funds and balanced funds have higher risk but gives better returns, while interest funds are stable placements for short and long term. But instead they give a low return.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Lindbom, Jonas. "Hedgefonder - absolut avkastning?" Thesis, Uppsala University, Department of Economics, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-5959.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Bentayeb, Nassim, and Johanna Millqvist. "Tre Svenska bankers landsfonder med avseende på riskjusterad avkastning." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för ekonomi och företagande, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-17344.

Full text

Abstract:

Purpose: The purpose of this study is to investigate how three banks country funds are performing relative to each other in regard to risk and return. And to find out if there is any underlying factor that may have affected the stock exchange in the different countries. Methodology: The study is based on secondary data and will apply the quantitative method, based on a deductive approach. The sample consists of three major Swedish banks and from them we have selected three country funds. The calculation formulas that have been applied are: Sharpe ratio, standard deviation and Arithmetic Average. Conclusion: The Writers concluded that Sweden funds had the highest yield to lowest risk in both periods in all three major banks. We have also concluded that the underlying factors affecting a country fund. And can see that there is a positive relationship between risk and return in both periods. The results are contrary to the efficient market hypothesis in the weak form, and thus can benefit from historical values in risk-adjusted returns for future investments.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Kaya, Emre, and Pelin Baltali. "Nordeas fonder 2003-2007 : En riskjusterad utvärdering av fondernas avkastning." Thesis, Södertörn University College, School of Business Studies, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-1656.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Namazi, Jennyfer. "Tjänstepensionens värde - En riskjusterad jämförelse av avkastningen." Thesis, KTH, Fastigheter och byggande, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-128523.

Full text

Abstract:

Pensionssystemet är uppbyggt på så vis att det är menat att arbetsgivaren ska betala in en del kapital till framtida pension, samtidigt som man själv ska spara en del kapital. Den allmänna pensionen, som utbetalas från Pensionsmyndigheten, motsvarar vanligtvis ca 50 % av den genomsnittliga bruttolönen som man haft under sin arbetskarriär. Arbetar man på en arbetsplats som inte är kollektivansluten, är arbetsgivaren inte tvingad till att betala in några pengar till pensionen. Som anställd är det upp till en själv att undersöka huruvida arbetsgivaren gör detta. Idag är det ca 2,5 miljoner personer som arbetar som privatanställda arbetare och är kollektivavtalsanslutna. För dessa personer betalas tjänstepensionen in från arbetsgivaren till valcentralen Fora. Pengarna placeras sedan hos AMF som förvaltar dom. Man kan som anställd även göra ett aktivt val och välja att pengarna placeras hos någon annan förvaltare. Pengar som är intjänade från 1 januari 2006 har den privata anställde rätt till att fritt flytta mellan de olika förvaltarna. Trots denna valmöjlighet är det ca 64 % av de anställda som genom passivitet har sina pengar hos AMF. Orsakerna kan vara många till varför man inte gör ett aktivt val för placering av dessa pengar då det kan påverka hur mycket pension man i slutändan kommer att få. Faktorer som skiljer dessa förvaltare åt, och som kan göra skillnad på pensionen, är avkastningen, risktagandet och avgifterna. I denna studie görs en jämförelse mellan de olika förvaltarna där avkastningen och risken är de två faktorer som behandlas. Med hjälp av aritmetiskt medelvärde har genomsnittliga kvartalsavkastningen för försäkringarna beräknats. Sedan har standardavvikelsen, Sharpekvoten och Modigliani-Modigliani-måttet används för att beräkna risknivån och den riskjusterade avkastningen. Resultatet visar att Folksam Liv är den mest lönsamma försäkringen att investera i med hänsyn till den riskjusterade avkastningen.
The pension system is structured in such a way that the employer will pay a part of the uture retirement capital, while one ought to save some capital. Public pension, which comes rom Pensionsmyndigheten, represents only about 50% of average gross income as one had during their working careers. f you work in a workplace that is not connected to a work union, the employer is not obliged o pay any money for retirement. As an employee, it is up to you to examine whether the mployer does this or not. Today, approximately 2.5 million people are private sector employees and in a union. For hese people the employer pays a certain amount into the occupational pension which goes o the administrationcentral Fora. The money is then placed at AMF that manages them. The mployee can however make an active choice and choose the money to be invested with ny other manager. The private employee has the right to freely move money that is earned rom January 1, 2006, between the different managers. Despite this option, it is about 64% of the employees who through inaction have their money t AMF. The reasons can be many for not making an active choice for the placement of this oney but it could affect the amount of pension one will ultimately get. Factors that distinguish these managers, and that can make a difference for one's etirement, are return, risk taking, and charges. In this study, a comparison is made between he different managers where the return and the risk are the two factors considered. Arithmetic average has been used to calculate the average quarterly return for assurances. Standard deviation, Sharpe ratio and Modigliani-Modigliani measure are used to calculate he level of risk, and risk-adjusted returns. Then a comparison has been made between the different assurances. The result shows that Folksam Liv is the most profitable investment considering the risk- djusted return.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Ziehe, Oliver. "Hedgefonder och aktiefonder efter IT-bubblan : En studie av riskjusterad avkastning." Thesis, Uppsala University, Department of Business Studies, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-86666.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Wallin, Fanny, and Helena Stenman. "Avkastning, storlek och avgifter i premiepensionens fondutbud." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-260254.

Full text

Abstract:

Studien syftar till att ge en beskrivande bild av premiepensionens fondutbud, vad som skiljer de olika fondalternativen åt samt till att undersöka hur sambandet mellan riskjusterad avkastning, storlek och avgift är för premiepensionens fonder. Fonderna delas in i olika fondkategorier: aktiefonder, räntefonder, blandfonder och generationsfonder. Sedan studeras hur storlek, avgift och risk skiljer sig mellan de olika kategorierna. För att undersöka hur sambandet mellan riskjusterad avkastning, storlek och avgifter är görs en multipel regressionsanalys för varje fondkategori. Utifrån resultaten dras slutsatserna att avgift har ett negativt samband med riskjusterad avkastning, fondstorlek har ett positivt samband med riskjusterad avkastning för aktiefonder, räntefonder och blandfonder och ett negativt samband för generationsfonder.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Lundgren, Mikael, and Bahr Felix Von. "Aktiv fondförvaltning : Ger aktivt förvaltade fonder en bättre riskjusterad avkastning än indexfonder?" Thesis, Umeå University, Umeå School of Business, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-24547.

Full text

Abstract:

Fondsparande är något som berör alla svenskar, vare sig vi vill det eller inte. Vårt pensionssystem gör varje svensk per automatik till fondsparare och idag har 98 % av den vuxna befolkningen tillgångar i fonder. Den totala summan som svenskarna sparar i fonder har ökat under de senaste åren från 660 miljarder år 1998 till 1660 miljarder år 2007. Antalet fonder har tredubblats under samma period från 1200 till 3300 fonder. De flesta svenskar har idag sina pengar i aktivt förvaltade fonder vars uppgift är att ge en bättre avkastning än marknaden. Många forskare menar dock att det är omöjligt för en aktivt förvaltad fond att slå marknaden vilket medför att många svenskar i så fall inte får någonting extra för de höga avgifter som de aktivt förvaltade fonderna medför. Forskarna menar istället att det är bättre att investera i indexfonder som har en lägre avgift och ger samma avkastning som marknaden fonden investerar på. Svenskarna verkar dock inte lyssna till forskarvärlden då 92% av dem investerar i aktivt förvaltade fonder medan endast 8% investerar i indexfonder. Med detta som grund har vi i detta arbete valt att undersöka huruvida de aktivt förvaltade fondernas avgifter är motiverade genom att undersöka deras prestationer i förhållande till index under två utvalda år.

Syftet med vår studie är att fastställa hur aktivt förvaltade svenska aktiefonder presterar i förhållande till sitt jämförelseindex under en uppåtgående respektive en nedåtgående marknad i ett försök att utreda om de höga avgifter som tas ut i aktivt förvaltade fonder är motiverade eller om det istället är bättre att investera i betydligt billigare indexfonder.

Då vi vill fokusera på den vanlige svenskens fondsparande så har vi valt att skriva vår studie ur ett privatkundsperspektiv. För att svara på vår frågeställning och vårt syfte genomför vi en kvantitativ undersökning där vi jämför nio stycken aktivt förvaltade svenska aktiefonders prestationer mot ett jämförelseindex under 2006 och 2008. Fondernas prestationer jämförs med hjälp av ett antal prestationsmått och statistiska mått som vi beräknar för de olika fonderna. Vår undersökning är baserad på teorier inom portföljteorin, prestationsmått och den Effektiva Marknadshypotesen. Vi beskriver hur dessa teorier har utvecklats från deras grundkällor till den senaste utvecklingen inom varje teori för att visa att vi har en gedigen grund att basera vårt arbete på.

Vi redogör för våra undersökningsresultat genom att presentera dessa i tabeller och i ett flertal diagram. Varje prestationsmått redovisas och diskuteras utifrån fondernas resultat. Vi diskuterar och analyserar varje resultat och sammanfattar vad de visar på i stort. Avslutningsvis så sammankopplar vi våra undersökningsresultat med våra två delsyften i en avslutande analys som lägger grunden för våra slutsatser. Dessa slutsatser presenteras därefter i vårt sista kapitel där vi även ger ett svar till vår frågeställning och vårt syfte.

Vår undersökning visar att de högre avgifter som våra undersökta fonder tar ut i jämförelse med indexfonder inte gav någon bättre riskjusterad avkastning i förhållande till index under åren 2006 och 2008. Detta konstaterande grundar sig på att endast en av våra nio undersökta fonder gav en bättre riskjusterad avkastning i förhållande till index under dessa två år.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Götesson, Pauline, and Savannah Åstrand. "Riskjusterad avkastning och korrelation : En jämförelse mellan en aktieinvestering och en fastighetsinvestering." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-177614.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Både aktieinvesteringar samt fastighetsinvesteringar har blivit populära investeringsalternativ hos den svenska befolkningen. Låga bostadsräntor och nya förmånliga aktiesparformer har bidragit till ett gynnsamt investeringsklimat på både fastighetsmarknaden och aktiemarknaden. Trots osäkerheter relaterade till utbrottet av coronapandemin nådde båda marknader rekordhöga prisnivåer under 2020 och förväntningarna på marknaderna har varit fortsatt höga. Eftersom det saknas tidigare studier på den svenska marknaden kring vilken investering som faktiskt har varit den mest lönsamma samt hur korrelationen ser ut mellan tillgångarna är detta av intresse att studera. Syfte: Syftet med denna studie är att jämföra den riskjusterade avkastningen mellan en aktieinvestering och en bostadsrättsinvestering under olika tidsperioder samt studera korrelationen mellan dessa två tillgångar på lång sikt och under coronapandemin. Metod: Studien har genomförts med en kvantitativ metod samt en deduktiv ansats. Månadsdata för aktieindexet OMXSPI samt prisdata för bostadsrätter på den svenska marknaden har inhämtats för tidsperioden 2011–2020. Den riskjusterade avkastningen och korrelationen har beräknats för att undersöka eventuella skillnader mellan de två tillgångsslagen. Slutligen har signifikanstester gjorts på resultatet och regressioner har genomförts för att analysera sambandet mellan volatilitet och avkastning. Slutsats: Resultatet visade inte på någon signifikant skillnad mellan de två tillgångsslagens avkastning. OMXSPI visade dock på en högre riskjusterad avkastning än bostadsrätter för alla de studerade tidsperioderna. På lång sikt var korrelationen mellan de två tillgångarna starkt positiv och det gick även att se en förstärkt korrelation under coronapandemin.
Background: Stock- and real estate investments are both investments that have become very popular in Sweden. Low mortgage interest rates and new affordable ways to invest in stock have created an investment friendly climate for both the real estate market and the stock market. Despite uncertainties related to the outbreak of the covid-pandemic, both the realestate market and the stock market reached record high levels in 2020 and the expectations on the market have been continuously high. There is a research gap on the Swedish market regarding which investment is the most profitable and how the two investments correlate witheach other, making it a relevant subject to study. Purpose: The purpose with this essay is to compare the risk-adjusted return between an investment in stock and an investment in real estate and study the long-term correlation between these two investments, and the correlation during the covid-pandemic. Methodology: The study was conducted through a quantitative method and a deductive approach. Monthly data for the stock index OMXSPI and real estate price data from the Swedish market were gathered for the time period 2011-2020. The risk-adjusted return and the correlation was calculated to study potential differences between the two investments. Finally, the results were statistically tested, and regressions were conducted to analyze the relationship between volatility and return. Conclusion: The result did not show any significant difference between the return of the two asset classes. However, OMXSPI did show a higher risk-adjusted return than the real estate index for all studied time periods. The correlation between the two asset classes was strongly positive in the long term and it was also possible to see an increased correlation during the covid-pandemic.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Fredriksen, Petter, and Madeleine Lundberg. "Riskjusterad avkastning i nynoteringar på Aktietorget : En jämförelse av Sharpe- och Sortinokvoten." Thesis, Linköpings universitet, Företagsekonomi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-139206.

Full text

Abstract:

Bakgrund: De senaste åren har en stark underprissättningstrend observerats i det ökande antalet börsnoteringar, vilket har skapat ett starkt investerarintresse. En stor del av dessa nyintroducerade bolag är småbolag, varav de flesta noteras på mindre handelsplatsformer, så kallade MTF:er. MTF:en Aktietorget introducerade flest företag till den svenska aktiemarknaden 2010-2014, varför detta har valts till studiens undersökningsområde.Tidigare studier har bevisat att det finns en hög volatilitet i nyintroduktioner och småbolag, vilket i finansiella sammanhang betyder att en sådan investering är mer riskfylld. Dock saknas liknande studier på downside volatilitet, alltså risken för förlust. Denna studie ämnar därför att jämföra den traditionellt riskjusterade avkastningen i form av sharpekvoten, mot avkastningen justerad för downside risk, den så kallade sortinokvoten. Detta nyare mått på risk är en del av den postmoderna portföljteorin, som tar hänsyn till en mer förlustaversiv investerare. Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera den riskjusterade avkastningen i nynoteringar på Aktietorget för att jämföra med etablerade bolag på OMX Stockholm. Den riskjusterade avkastningen beräknas genom sharpe-respektive sortinokvoten och jämförs sedan för att undersöka eventuella skillnader i bedömningen av aktiernas prestation. Genomförande: Uppsatsen är en eventstudie med deduktiv ansats. Undersökningen har inkluderat nynoteringar på Aktietorget mellan 2010-2014 och jämförelseaktier består av branschindex från OMXSPI.Den riskjusterade avkastningen har beräknats via modifierade kvoter. Samband mellan sharpe-respektive sortinokvoten har undersökts genom icke-parametrisk rangordningskorrelation. Slutsats: Studien kan inte bevisa en signifikant abnormal avkastning i nynoteringar på Aktietorget, men observerar en genomsnittlig överavkastning upp till en månad. De riskjusterade kvoterna har mycket stark rangordningskorrelation, vilket innebär att studiens resultat inte kan motivera en fortsatt användning av sortinokvoten.
Background: In recent years, a strong underpricing trend has been observed in the increasing number of IPOs, which has created a strong investor interest. A large part of these IPO companies are small firms, most of which are listed on smaller trading venues, known as MTFs. The MTF Aktietorget introduced most companies to the Swedish stock market during 2010-2014, so it has been chosen as the area for this research.Previous studies have shown that there is high volatility in new introductions and small companies, which in financial terms means that such an investment contains more risk. However, similar studies on downside risk are lacking. This study therefore aims to compare the traditional risk-adjusted return in the form of the sharpe ratio, against the return adjusted for downside risk, the so-called sortino ratio. This newer measure of risk is part of the postmodern portfolio theory, which takes into account a more loss-aversive investor. Purpose: The purpose of this paper is to analyze the risk-adjusted return in IPOs on Aktietorget and compare it with the return of established companies on OMX Stockholm. The risk-adjusted return is calculated by the sharpe and sortino ratios, respectively, and are later compared with each other to investigate possible differences in the estimation of performance for the stocks. Methodology: This paper is an event study with a deductive approach. The study has included IPOs on Aktietorget between 2010-2014 and comparative stocks, consisted of industry index from OMXSPI.The risk-adjusted return has been calculated using modified ratios and the relationship between the sharp and sortino ratios has been investigated by non-parametric ranking correlations. Conclusion: The study can't prove any significant abnormal return in IPOs on Aktietorget, but observes an average excess return of up to one month. The risk-adjusted ratios have very strong rank correlation, thus empirical results can't motivate the continued use of the sortino ratio.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Svantesson, Martin, and Rasmus Lundin. "Nordiska Fondbolags riskjusterade avkastning : En jämförelsestudie av fondbolag verkande inom tillväxtmarknader." Thesis, Internationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping, IHH, Economics, Finance and Statistics, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-15800.

Full text

Abstract:

The purpose of this paper is to examine and analyze past development of mutual funds in large and small mutual fund companies and see if there are any differences between these two segments. Limitations on the number of funds have been made by choosing Nordic mutual fund companies that invest in emerging markets over an 11-year period. The study is made on 66 mutual funds managed by 13 mutual fund companies in which the segment of small fund companies includes seven fund companies with assets under management less than 100 billion SEK and the segment of large mutual fund companies includes six fund companies with assets under management more than 400 billion SEK. In the comparison of the segments the Sharpe ratio has been used to calculate the risk-adjusted return. The study shows small differences of the risk-adjusted return between the segments. Results for the mutual fund companies in the minor segment indicate a more unequal risk-adjusted return compared to the major fund companies. Furthermore the results show that small fund companies alone can generate a higher return but that the larger fund companies' funds are a more stable investment in the longer run.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Coca, Rojas Andrés, and Christian Zettechelme. "Stora och små fondbolags riskjusterade avkastning : en studie om svenska fondbolag." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-18392.

Full text

Abstract:

Syfte: Syftet med uppsatsen är undersöka skillnaden i den riskjusterade avkastningen mellan de stora och små svenska fondbolag som investerar på den svenska fondmarknaden samt tillväxtmarknaden. Syftet innefattar också att undersöka vilka aktörer som visar högst riskjusterad avkastning samt om skillnaden för den riskjusterade avkastningen beror på respektive fondbolags storlek. Metod: Metoden som har använts för studien har varit en kvantitativ sådan, där data har inhämtats från Morningstar samt respektive fondbolags årsredovisning. Därefter har all data bearbetats med hjälp av Microsoft Excel för att sedan beräkna ut varje fond års och medelavkastning samt Sharpe-kvot, detta för att kunna få ut fondbolagens riskjusterande avkastning. Resultatet har redovisats i empiriavsnittet med figurer och tabeller, därefter har resultatet analyserat och jämförts med de teorier som har använts för studien. Slutsats: Studien visar att det uppstår skillnader i den riskjusterande avkastningen för stora och små fondbolag. Vid undersökningen framkommer det att små fondbolag genererar en högre riskjusterad avkastning än de stora fondbolagen på grund av ett aktivare agerande över sina fonder vid hög och låg konjunktur, detta för att undvika stora kapitalförluster som kan vara avgörande för ett litet fondbolag.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Andersson, Pontus, and John Eskilson. "Hållbara fonders avkastning : En kvantitativ studie om en jämförelse av riskjusterad avkastning för svenska fonder baserat på ESG-score." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-177754.

Full text

Abstract:

Background: The Swedish fund savings have developed strongly over the past two decades. Together with this development, the knowledge that the earth's population is facing an extensive climate challenge has also increased. For many people today, living sustainably has become a central aspect of everyday life, and when it comes to investing their savings, the majority of Sweden's fund savers state that sustainability is something that is taken into account when choosing an investment. Investments in funds that based on measuring tools, show a high degree of sustainability have thus increased. This raises the question of whether these sustainable funds can generate a higher alpha and thus a better risk-adjusted return than the less sustainable alternatives available on the market. Previous studies have shown differences of opinion, which means that it is relevant to examine how these different types of funds perform against each other in the Swedish market. Purpose: The aim of this study is to analyze whether fund savers that are investing in sustainable funds can generate a higher alpha and thereby a better risk adjusted return than fund savers that invests in less sustainable alternatives. Methodology: The study was conducted with a quantitative method and a deductive approach. Sustainability ratings have been collected for 253 funds from a measuring institute. For these 253 funds, data in the form of net asset value have been collected between the period 2016 - 2020 monthly. These funds have then been evaluated based on risk-adjusted returns where regression analysis has been the groundwork for finding answers to whether alpha has been achieved compared to the market or not. Results obtained have then been statistically examined through various tests. Conclusion: After completed study, there were no signs that studied sustainable funds have given rise to a better risk-adjusted return than the less sustainable alternatives available on the market. Of the 253 funds included in the study, only five funds showed a risk-adjusted return statistically different from zero, where three had a negative return and two a positive return. When the 253 funds were divided into four different quartiles based on sustainability ratings, it appeared that the funds with a positive risk-adjusted return were placed in quartile four, which was the one with the highest sustainability rating. However, this may be based on chance and a result of two in a sample of 253 gives clear indications that efficiency prevails in the market.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Kaulich, Anders, and Jonas Larsson. "Är direktägda bostadsfastigheter en bättre investering än aktier? : En studie över riskjusterad avkastning." Thesis, Linköpings universitet, Företagsekonomi, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-88412.

Full text

Abstract:

Background: Investments in different forms have always been popular to every human being. For the most common investments, such as stocks and bonds, there are loads of information to gather for the investor. Historical data like risk, return, dividends and fundamental data like annual reports are often very easy to find, regarding these kinds of investments. The background of this thesis is the lack of market information in residential real estate investments. A problem with this investment is that there is lack of information regarding risk adjusted return for real estates, which this thesis intends to present. Objective: The objective with this thesis is to study which alternative, directly-owned residential estates or stocks, who generates the highest risk adjusted return. The objective is also to investigate what reasons there are in the differences between risk adjusted return in estates and stocks. Methodology: Regarding to the objective, this thesis is based on a mixed between qualitative and quantitative method with a deductive approach. Financial information is gathering from different real estate companies to calculate total return, dividend and growth of value. Interviews with real estate valuators and managers at companies are to be made, although to make appropriate assumptions and estimations of the financial information. The financial data regarding the stocks are gathering from the SIX-index. Conclusion : Directly-owned residential real estates, in positive growing cities, generate systematic risk- adjusted excess return relative stocks. Directly-owned residential estates have an excess returns on stocks, both regarding to return on market risk, but also regarding to return on total risk. The most important is however the relation between return and market risk. The reason for this is that our model for the relation return and market risk captures liquid risk, which not the standard deviation. I addition, market risk is the only sort of risk that investors, in an efficient market, get paid to take. We have found five main reasons for the abnormal returns in the estate markets; high transactions costs, lack of market information, large capital efforts, low illiquidity at the market and those residential estates requires some knowledge and commitment.
Bakgrund: Investeringar av olika former har alltid legat människan varmt om hjärtat. För de vanligaste investeringsalternativen, aktier och obligationer, finns det mängder av data. Historisk data gällande risk, avkastning, direktavkastning, samt fundamental data i form av årsredovisningar är lätt att finna. Bakgrunden till denna studie är den bristfälliga marknadsinformationen gällande bostadsfastigheter som investeringsalternativ. Ett problem som finns för fastigheter som investeringsalternativ är att det finns stora brister i informationen vad gäller framförallt riskjusterad avkastning, vilket denna studie ämnar reda ut. Syftet: Syftet med denna studie är att undersöka vilket investeringsalternativ, direktägda bostadfastigheter eller aktier, som genererar högst riskjusterad avkastning. Syftet är också att undersöka vilka anledningar det finns till eventuella skillnader i den riskjusterade avkastningen. Metod: För att kunna besvara syftet till baseras studien på en blandning av kvantitativ- och kvalitativmetod med deduktiv ansats. Finansiellinformation från olika fastighetsföretag samladas in för att kunna beräkna totalavkastning, direktavkastning samt värdeutveckling. Intervjuer med värderingsmän samt fallföretagen genomförs för att göra lämpliga antaganden och uppskattningar. Den finansiella informationen om aktierna hämtas från SIX-indexet. Slutsats: Direktägda bostadsfastigheter i tillväxtorter generarar en systematisk riskjusterad överavkastning i förhållande till aktier. Direktägda bostadsfastigheter överavkastar aktier både vad gäller avkastning i förhållande till marknadsrisk, men också i förhållande till total risk. Det viktigaste är emellertid relationen mellan avkastning och marknadsrisk. Orsaken till det är att vår modell för marknadsrisk fångar upp likviditetsrisk vilket inte standardavvikelsen gör. Dessutom är markandsrisk är den risk som investerare på en effektiv marknad får betalt för att ta på sig. Vi har funnit femhuvudorsaker till att bostadsfastigheter överavkastar aktier; höga transaktionskostnader, bristfällig marknadsinformation, stora kapitalinsatser, förvaltningskostnader samt den svaga likviditeten som finns på marknaden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Choudrey, Mah-Jabin, and Ana Damjanovic. "Aktiv- och Indexförvaltning : - Kan svenska investerare få högre riskjusterad avkastning genom aktiv förvaltning?" Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-24281.

Full text

Abstract:

Nearly 74 percent of the Swedish population invests in funds and the options are therefore various. The Swedish private investors can choose between active and passively managed funds. Fund managers, who seek to generate higher returns than the market, manage active managed funds. Unlike the active managed funds, passively managed funds do not require any active investment decisions. Fama’s (1970) efficient market theory reflects all available information in the stock price, therefore it is not possible to predict how the stock price changes. According to the theory it is not possible to create any higher returns on the fund market for the private investors. The aim of this study is to investigate which form of management that generates the highest risk-adjusted returns for the private investor during a ten year period and further to provide guidance to the investor in their investment choice. The focus is on Swedish and Global funds, which are the most popular choices among private investors in Sweden. The results of the study show that active management generally provides a higher risk- adjusted return for the private investor during a long term investment. In conclusion the study shows that active management generally can create a higher return for the private investor during stable economic conditions, however, during unstable economic conditions fund managers fail to provide a higher return. This means that passively managed funds are to prefer during unstable market conditions.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Ahl, Bollesparr Marcus, and John Michelle Andrea. "Fondförvaltning : Går det fortfarande inte att generera en större riskjusterad avkastning än marknadens?" Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-75011.

Full text

Abstract:

Många svenska hushåll fondsparar och 2018 uppgick fondsparandet i genomsnitt till 434 000 kronor per person. Nobelpristagaren Fama (1970) påvisade att det inte är möjligt att generera en högre riskjusterad avkastning än marknadens. Samtidigt finns det fortfarande mängder av aktivt förvaltade fonder som utlovar högre avkastning än marknaden. Därmed är det alltjämt otydligt för småsparare om passivt eller aktivt förvaltade fonder genererar störst avkastning. Till skillnad från liknande tidigare studier, har denna studie ett större urval av fonder. Syftet är att undersöka vilket fondalternativ som mest gynnar investerares avkastning på den svenska marknaden. Syftet uppfylls genom att prestationsmåtten Sharpekvot och Jensens Alfa, för utvärdering av fondernas avkastning, undersöks. Resultaten visade att det inte är möjligt att generera en högre riskjusterad avkastning över den valda tidsperioden. Generellt hade indexfonderna bland de högre riskjusterade avkastningarna, jämfört med de aktivt förvaltade fonderna. Vilket även tyder på att en högre fondavgift är omotiverad.
Many Swedish households are investors, in 2018 investments in funds reached an average of 434 000 Swedish Crowns per person. The Nobel laureate Fama showed that yielding a higher risk-adjusted return than the market is not possible. Simultaneously, a great amount of actively conducted funds that pledges a higher return than the market is still launched today. Which arises a disorientation among small savers if passive or active conducted funds generate higher returns. Unlike previous studies, the range of funds were increased in this study. The purpose is to examine the returns of the funds with the performance measures Sharpe-ratio and Jensen’s Alpha. The results indicate that it is not possible to outperform a higher risk-adjusted yield than the market for the chosen time period. Overall, the passive funds had higher risk-adjusted returns compared to the active funds, which indicates that a higher fee for the funds is unjustified.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Åman, Antti, and Toni Åman. "ESG-betygs inverkan på riskjusterad avkastning : En granskning av finansiella bolag i norden." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-32792.

Full text

Abstract:

Syfte: Företagens påverkan på samhället kopplat till ansvarsfulla investeringar är inget nytt. De senaste årens ökade kapitalflöden från en bred samling investerare mot hållbara investeringar leder fram till den här studiens syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en uppdelning av nordiska finansiella bolag i portföljer utifrån ESG-betyg undersöka om ESG-betyget påverkar den riskjusterade avkastningen i de olika portföljerna. För att svara på denna högaktuella fråga genomför författarna i studien en tidsresa bakåt i tiden bland tongivande forskare, och, i flera fall nobelprisvinnares finansiella teorier för att finna svar. Önskan är att binda samman dessa med 2020-talets investerare och dess frågeställning om hållbara kapitalplaceringar. Metod: Genom en kvantitativ forskningsansats avser denna att studie att kontrollera om det finns ett samband mellan finansiella bolags ESG-betyg och den riskjusterade avkastningen under perioden 2011 till 2020. Totalt analyseras 48 bolag med ESG-betyg och 84 bolag utan betyg. Resultat och slutsats: Studien visar inget tydligt samband mellan ESG-betyg och riskjusterad avkastning för nordiska finansiella bolag. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till forskningsområdena CSR, ESG-betyg och hållbara investeringar genom att visa på att dessa inte har något tydligt samband till varandra. Det praktiska bidraget visar att fondinvesterare inte bör betala en premie för hållbara fonder samt att det står aktieinvesteraren fritt att välja mellan finansiella bolag med eller utan ESG-betyg. Förslag till fortsatt forskning: Det föreslås att forska vidare på ämnet insiderhandel kopplat till hållbarhet, för att se om företagsledning agerar opportunistiskt på information rörande hållbarhet på ett liknade sätt som vid finansiell information.
Purpose: The link between the impact of corporations on society when it comes to responsible investing is no new thing. The latest years increased capital flows from a wide range of investors to sustainable investing leads to the purpose of this study; The purpose is to investigate how ESG score is impacting the risk adjusted return in a range of portfolios based on the ESG score of the underlying companies. To answer this current question the writers are making a time travel backwards to see what the theories of renounced, and sometimes Nobel Prize awarded, scientists can tell. Then connect these theories with the investors of 2020 and their questions on sustainable investing. Method: Through a quantitative research approach, this study intends to check whether there is a connection between financial companies' ESG score and the risk-adjusted return they provide during the period 2011 to 2020. A total of 48 companies with ESG score and 84 companies without score are analyzed. Result & Conclusions: The study shows no clear relationship between ESG score and risk-adjusted return for Nordic financial corporations. Contribution & Conclusions: The study contributes to the research areas CSR, ESG score and sustainable investments by showing that these have no clear connection to each other. The practical contribution shows that fund investors should not pay a premium for sustainable funds and that it shows that stock investors can freely choose between financial companies with or without ESG score. Suggestions for future research: It is suggested to study the field of insider trading linked to sustainability, to see if that information is valued in the same way as financial information.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Gustav, Magnusson, and Åström Erik. "Är en god natts sömn värd att offra mot högre avkastning? : En studie om sin stocks och dessas avkastning." Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-161173.

Full text

Abstract:

Problembakgrund & problemdiskussion: Investerare förtjänar att få full information inför de investeringsbeslut de möter dagligen. Finns det fördelar eller nackdelar med att välja bort oetiska bolag från sin portfölj bortsett från att sova bättre om natten? Det finns en teori som menar att oetiska bolag överavkastar just på grund av att de väljs bort av många investerare. Olika tidigare studier har både bekräftat och dementerat att detta förhållande skulle äga rum. Studien ämnar att undersöka om något sådant samband kan påvisas som statistiskt signifikant och i så fall hur stor avkastningen är.Problemformulering: Vilken riskjusterad avkastning ger sin stocks över tid?Syfte: Studiens huvudsyfte är att granska om sin stocks runt om i världen kan generera en överavkastning. Studien har delat in detta huvudsyfte i två delsyften. Det första delsyftet är att redogöra utifrån syndfulla industrier om aktier som ses som syndfulla genererar en signifikant överavkastning. Det andra delsyftet är att undersöka vilka aktier som stora svenska institutioner väljer att inte investera i. Studien har sammansatt dessa i en gemensam Svart lista som därefter testas om dessa genererar en överavkastning.Teori: Studien behandlar teorin om riskjusterad avkastning för sin stocks överstiger avkastningen för index på grund av försummelse-effekten, dvs. att sin stocks väljs bort och således får en underprissättning.Metod: Studien har använt en kvantitativ metod samt en deduktiv ansats. Aktiedata från syndfulla industrier har inhämtats mellan 1998/01/01 till 2018/12/31 för att jämföras mot index för respektive region under samma tidsperiod. Studien har utgått från att klassa industrierna alkohol, betting, tobak och vapen som syndfulla och inkluderas i urvalet. Dessa bolag blev 752 till antalet när ett världsurval motsvarande tidigare studien utförd av Lobe & Walkshäusl (2016) valts. Vidare har studien insamlat svarta listor från svenska institutionella investerare för att sammanställa till en egen sindex att jämföra dess avkastning mot index.Empiri/analys: Studiens resultat kan empiriskt påvisa ett stöd för riskjusterad avkastning i regionerna Europa och Asien. Vidare är även branschen Alkohol visat som signifikant. Världen som helhet, efter justeringar för autokorrelation, visades inte ha signifikant riskjusterad avkastning om än att Världen låg väldigt nära gränsen för påvisad signifikans. Vidare fann studien ingen signifikant riskjusterad avkastning för bolagen på svarta listan.Slutsats: Studiens resultat kan empiriskt påvisa ett stöd för riskjusterad avkastning förekommer hos sin stocks, om än inte världen som helhet. Om en investerare gjort selektiva investeringar och förhållit sig till sin stocks inom Europa, Asien eller alkoholbranschen har denne fått en överavkastning givet den undersökta tidsperioden. Vidare kan bolag som hamnar på institutioners svarta listor möjligtvis hamna där eftersom att de är syndfulla men även underpresterande gentemot sina branschkollegor som bedriver liknande verksamheter men inte har svartlistats.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Yousef, Ornina, and Legrand Gianina Perez. "Vilken fond ger hög riskjusterad avkastning? : En empirisk studie mellan Svenska och Globala aktiefonder." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-18913.

Full text

Abstract:

Syfte: Syftet med denna undersökning är att göra en komparativ studie mellan Sverige-och global aktiefonder för att vidare analysera vilka aktiefonder som ger högst avkastning. Metod: Uppsatsen bygger på en statistisk analys vilket sekundärdata ligger till grund för våra beräkningar. Genom tillämpning av kvantifierbar hård data där bland annat historiska aktiekurser ingår, så har en kvantitativ studie använts. Befintliga teorier och modeller har tillämpats. Slutsats: Studien visar i stort sett att högre risk ger en högre avkastning. Under period 1 presterade Latin Amerika fonderna bäst varefter Sverige fonder presterade bättre under period 2. Dessa marknader kan vara väldigt oberoende av varandra och tenderar därmed inte att följa varandras kursutveckingen. Slutsatsen är då att en investering i olika geografiska placeringar diversifierar risken mer. Exempelvis en investering i en svensk fond och en latin amerika fond.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Carlsson, Filip, and Anton Fällman. "HÅLLBARA INVESTERINGAR OCH FÖRVALTNINGSSTRATEGI : Riskjusterad avkastning och hållbarhetsbetyg för aktivt och passivt förvaltade fonder." Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-160156.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Ünsal, Hamit, and Volkan Erdogan. "Ger Hedgefonder högre riskjusterad avkastning än Traditionella fonder? : En jämförelsestudie mellan Hedgefonder och Traditionella fonder." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-19659.

Full text

Abstract:

Purpose: The purpose of this study is to examine whether hedge funds generate higher risk-adjusted returns than traditional managed funds in Sweden. Methodology: This study was based on quantitative data about the funds historical returns. The funds historical returns were taken from the database Morningstar and the risk-free rate from the Swedish central bank. Random samples of 36 funds have been divided into three portfolios in the form of a hedge fund portfolio, stock portfolio and mix fund portfolio. Result & Conclusion: The study concluded that the stock portfolio has shown the highest average yield for the study period where all portfolios below market index. Hedge fund portfolio has achieved the highest risk-adjusted return calculated by the portfolios Sharpe Ratio. Of all hedge strategies, arbitrage had the highest average return and risk-adjusted returns.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Broberg, Piller William, and August Harryzon. "ESG-investerande : En studie om fonders riskjusterade avkastning utifrån hållbarhetsbetyg." Thesis, KTH, Fastigheter och byggande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-276762.

Full text

Abstract:

Hållbarhet har kommit att bli en av denna generations största utmaningar och som ett resultat av ett globalt växande klimatfokus har regeringar och mellanstatliga organisationer utformat allt mer omfattande regleringar och initiativ för att möta samhällets krav på en hållbar utveckling. Att företag ska engagera sig i hållbarhetsarbete och ta socialt ansvar anses allt mer som en självklarhet och följaktligen har hållbarhetsfrågor inte enbart fått större inslag inom företag och dess ledningsgrupper, utan även hos investerare. Denna studie har som syfte att analysera huruvida ESG påverkar den justerade avkastningen på fonder i Sverige och Norden. För att analysera detta förhållande fokuserar studien på fonders hållbarhetsbetyg grundade på hållbarhetsparametrarna miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning (ESG). I denna studie utforskar vi den övergripande frågan om konceptet ESG och för en diskussion kring dess inverkan på fondpriser. Metoden som används innefattar de finansiella kvoterna Sharpe, Sortino och Treynor samt Jensens Alfa, vars värden i sin tur jämfördes mot urvalet av fonder i studien som rangordnats efter Morningstars hållbarhetsbetyg. Studiens resultat leder till slutsatsen att det inte finns något tydligt positivt eller negativt samband mellan fonders riskjusterade avkastning och dess hållbarhetsbetyg.
Sustainability has become one of the biggest challenges for the current living generation and as a result of the increased focus on the climate issue, governments and intergovernmental organizations have designed increasingly comprehensive regulations and initiatives in order to meet society's demands for sustainable development. That companies should become more involved in sustainability work and take social responsibility is increasingly regarded as a matter of course, and consequently sustainability issues have not only gained greater importance within companies and its management groups, but also with investors. The purpose of this study is to analyse whether ESG affects the adjusted returns for funds in Sweden and the Nordics. In order to analyse this relationship the study focuses on the sustainability rating of mutual funds that are based on the sustainability parameters environmental, social and corporate governance, together referred to as ESG. In this study, we explore the overall concept of ESG and discuss its impact on fund prices. The method being used includes the financial quotas Sharpe, Sortino, Treynor and Jensen's Alpha, whose values in turn was compared against the selection of funds in the study ranked according to their respective Morningstar sustainability rating. The results of the study lead to the conclusion that there is no clear correlation, neither positive nor negative, between the funds risk-adjusted returns and its sustainability rating.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Behrens, Oskar, Christoffer Nordenlöw, and Gustaf Påhlman. "Fonders avgiftsnivå relativt dess avkastning : Hur har du satsat dina pengar?" Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-151509.

Full text

Abstract:

Denna studie syftar till att undersöka vilken effekt fondavgiften har för fondens avkastning samt för den riskjusterade prestationen. Dessutom tas hänsyn till om fonden är en aktiefond eller räntefond, samt ifall det har någon betydelse ifall fondens placeringsinriktning är i Sverige eller i utlandet. Genom statistisk dataanalys med såväl korrelations- som regressionsanalys studeras därmed sambandet mellan fondens avgiftsnivå och den genomsnittliga avkastningen under en 3-årig och 10-årig period. Den teoretiska grunden utgörs av portföljvalsteori samt den effektiva marknadshypotesen. Avgiften anges av TER och Sharpekvoten mäter den riskjusterade prestationen i uppsatsen. Studien uppvisar blandade resultat som både talar för samt emot den tidigare forskningen inom området. På kort sikt återfinns ett negativt samband mellan avgiften och avkastningen vilket är i enlighet med litteraturen inom området. På längre sikt uppvisar resultaten dock ett positivt samband, det vill säga att en högre avgift har viss betydelse för avkastningen samt för den riskjusterade prestationen, vilket inte har framgått i tidigare forskning. Anmärkningsvärt är att det föreligger stora skillnader mellan aktie- och räntefonder. Räntefonder har överlag gått betydligt bättre än aktiefonder under bägge perioder vilket är förvånande då aktiefonder har haft en betydligt högre avgiftsnivå. På liknade vis har svenska fonder gått bättre än utländska fonder, trots att utländska fonder generellt sett tagit ut en högre avgift. Vidare belyser studien vilka konsekvenser olika avgiftsnivåer får över tid, varför kritik riktas till fonder som inte kan leverera en avkastning i paritet till avgiften. Att inte aktiefonder under någon av de studerade perioderna kunnat prestera bättre än räntefonder trots en ansenligt högre avgiftsnivå utgör en varningssignal för fonder med höga avgifter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Berglund, Johan, and Philip Curry. "Go with the flow? : En kvantitativ studie om fonders prestation och flöden." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-388654.

Full text

Abstract:

Svenskarnas sparande ökar för varje år samtidigt som det finns en mängd olika möjligheter att investera sitt kapital. Ett av de vanligaste alternativen är fonder där det investerade kapitalet sedermera investeras av en förvaltare i olika underliggande tillgångar. Även utan det obligatoriska premiepensionssystemet har majoriteten av svenska befolkningen sparande i fonder. Den här studien undersöker hur riskjusterad- och faktisk avkastning påverkar förändring i nettoflöde, som är in- och utflödet av kapital i en fond. Urvalet består av elva svenska fonder med exponering mot Sverige och USA. Hypoteserna har för avsikt att testa ifall det finns någon skillnad mellan riskjusterad avkastning och faktisk avkastning kopplat till förändringar i nettoflöde. Vidare undersöks om det finns någon skillnad av sambandet mellan förändringar i nettoflöde och riskjusterad avkastning för fonder exponerade mot Sverige respektive USA. Resultatet kunde inte styrka hypoteserna men trots det visade modellerna på intressanta samband som öppnar upp för vidare forskning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Lemón, Elin. "Lönar det sig att spara hållbart? : Svenska fonders samband mellan ESG och finansiell prestation." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-448132.

Full text

Abstract:

Forskningen om sambandet mellan fonders hållbarhetsbetyg ESG (Environmental, Social och Governance) och finansiell prestation är utbredd och mångfacetterad, men samtidigt saknas studier med svenska marknaden som studieobjekt. Sverige är ett land där fondsparande med hållbar inriktning är vanligare än någon annanstans i världen, och det är därför intressant att rikta forskningens fokus till den svenska marknaden. Syftet med den här uppsatsen är således att undersöka sambanden mellan svenska fonders ESG-betyg och finansiell prestation utifrån det totala ESG-betyget och de enskilda kriteriernas betyg. Förhoppningen med studien är att bidra med nya bevis om sambanden inom en marknad som ligger i framkant, samt att ge svenska investerare en inblick i lönsamheten bakom hållbara investeringar. Syftet uppnås genom att pröva åtta hypoteser om sambanden, där hypoteserna berör det sammantagna ESG-betyget och de enskilda kriteriernas betyg samt delas upp utifrån prestationsmåtten. Hypoteserna utformades med hjälp av ett teoretiskt ramverk bestående av tidigare forskning om sambanden, samt teorier om varför sambanden existerar eller inte. Samtliga hypoteser förutspådde ett positivt statistiskt signifikant samband mellan ESG och finansiell prestation. För att pröva hypoteserna insamlades data om 70 svenskar fonder som analyserades genom fyra regressionsmodeller. Resultatet visade att inget statistiskt signifikant samband kan mätas mellan det sammanlagda ESG-betyget och avkastning respektive riskjusterad avkastning, då dessa analysmodeller inte uppnådde en korrekt signifikansnivå. Eftersom hypoteserna om det sammanlagda betyget inte fick stöd av regressionsmodellerna, drogs slutsatsen att det inte finns något samband mellan det totala betyget och finansiell prestation. Däremot utvanns statistiskt signifikanta modeller som visar sambanden mellan de enskilda kriterierna och avkastning respektive riskjusterad avkastning, men enbart två kriterier visade sig ha ett statistiskt signifikant samband med prestationsmåtten, dock inte positiva. Bolagstyrningskriteriet fastslogs ha ett negativt samband med avkastning medan det sociala kriteriet uppvisade ett negativt samband med riskjusterad avkastning. Övriga kriteriers samband fick inte stöd av modellerna. De icke-existerande och negativa sambanden kan förklaras av Friedmans aktieägarteori som säger att ett företag uppnår ekonomisk vinst genom fokus på att tillfredsställa aktieägarna, och att fokus på hållbarhet medför avkall på det fokuset. Kompromissteorin vidareutvecklar Friedmans teori och bekräftar resonemanget då den argumenterar för att sociala och ekonomiska prestationer inte kan maximeras samtidigt, och ger också en förklaring till resultatet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Vänstedt, Erik, and Simon Hantelius. "Blankning på Stockholmsbörsen : Samband mellan stora blankningspositioner och riskjusterad avkastning på Stockholmsbörsens Small-, Mid- och Large Cap-listor." Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-160745.

Full text

Abstract:

Problembakgrund och problemdiskussion: Blankning är en investeringsmetod som gör det möjligt för investerare att tjäna pengar på att en aktie minskar i värde. Denna investeringsmetod har genom historien varit kontroversiell och är ofta hårt reglerad i många länder. I Sverige har investerare varit tvungna att redovisa sina stora blankningspostioner sedan 2012 till Finansinspektionen. Finansinspektionen publicerar sedan dessa positioner i ett register som är tillgängligt gratis för allmänheten. I denna studie testas olika strategier för uppbyggnad av portföljer baserade på information från blankningsregistret och dess möjlighet att göra över-eller underavkastning. Problemformulering: Finns det ett samband mellan stora blankningspositioner och riskjusterad avkastning på Stockholmsbörsens small-,mid-och large cap? Syfte: Studiens syfte är att testaifall Finansinspektionens publicering av blankningsregister ger upphov till över-eller underavkastning. Strävan är att ge praktiska och teoretiska bidrag genom portföljuppbyggnad utifrån blankningsregistret. Teori:De teorier som används vid denna studier är effektiva marknadshypotesen, limits of arbitrage, informationsasymmetri, signalteori och prismanipulation. Effektiva marknadshypotesen används för att studera vilken nivå av marknadseffektivitet som råder på marknaden i samband med Finansinspektionens blankningsregister. Limits of arbitrage används för att diskutera svårigheter med att göra vinst vid användandet av våra portföljstrategier. För att visa skillnader av information bland investerare används informationsasymmetri samt signalteorin. För att förklara över-och underavkastning efter publicering används prismanipulation där det diskuteras att inte rör sig om prismanipulation på marknaden för blankning. Metod: Denna studie är en kvantitativ studie med deduktiv ansats. Urvalet för studien är företag som befinner eller har befunnit sig på Stockholmsbörsens small-, mid-eller large cap under vår undersökningsperiod. Urvalet består av 417 aktier. Från detta urval har sju olika portföljer byggts samt två olika scenarion. På dessa portföljer har regressioner används för signifikanstest. Vid beräkning av riskjusterad avkastning har både CAPM och Carhart four factor model använts. Resultat/Analys:Signifikanstesterna visar på att fyra portföljer kan ge en överavkastning med CAPM och ingen kan göra en överavkastning med Carhart. Portföljer som innehåller aktier som inte blivit blankade under tidsperioden presterar bättre än portföljer som innehåller aktier som har blankats. Slutsats: Det finns empiriskt stöd att tradingstrategier baserade på Finansinspektionens blankningsregister ger upphov till överavkastning när CAPM används. Vidare finns det även anledningar att ifrågasätta den effektiva marknaden på Stockholmsbörsen small-, mid-och large cap.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Örgun, Adem, and Dabin Mamelsi. "Presterar konventionella fonder bättre än hållbara fonder? : En kvantitativ studie om prestation samt förvaltningsavgifternas påverkan på riskjusterad avkastning." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-41206.

Full text

Abstract:

The interest for funds that are considered sustainable have increased globally in recent times. This has contributed to corporations on the financial market having to adapt themselves to economical, environmental and social aspects. Environmental, social and governance (ESG) is a way for equity funds to implement sustainability aspects in their management. Previous research in this area have obtained different results regarding how sustainable funds perform in contrast to conventional funds. Since there is not any research in this area regarding the swedish market who also includes the impact of management fees, we decided to investigate the differences in performance and how management fees affects the risk adjusted return. This study investigates 42 equity funds between the time period of 2015-01-01 - 2019-12-31, sustainable funds are identified from Swesifs sustainability profile and Morningstar's sustainability rating. The scientist in this study have calculated Sharpe ratio, Jensen's measure and Treynor performance measure to estimate performance of sustainable and conventional funds. Furthemore, a correlation analysis has been conducted to identify the extent to which management fees affect the risk-adjusted return. The results show us a difference in performance on a 10 percent significance level, since sustainable funds performance is inferior to conventional funds. In addition, a positive but weak linear relationship is identified in the correlation analysis.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Mitander, Andreas, and Ruben Kuritzén. "Är aktivt förvaltade fonder en fallskärm vid nedgång? : En studie om svenska aktivt förvaltade fonders riskjusterade avkastning." Thesis, Södertörns högskola, Företagsekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-41322.

Full text

Abstract:

I Sverige har fonder länge varit en populär sparform, där åtta av tio svenskar investerat i fonder. Det råder dock oklarheter när det kommer till vilken form av fonder som är bäst att investera i om man söker hög avkastning. Det finns studier som visar på att aktivt förvaltade fonder inte kan överprestera index i längre perioder och det finns studier som också visar på motsatsen i kortare perioder. Den effektiva marknads hypotesen, modern portföljvalsteori och andra teorier är diskuterade som bakgrund i denna studie. Den här studien studerar svenska aktivt förvaltade fonder och ett jämförande index vid uppgångar och nedgångar, det vill säga kortare perioder av nedgång eller uppgång på marknaden. Beta och sharpekvoten är två prestationsmått tas fram för att jämföra aktivt förvaltade fonder med SIXRX indexet. Syftet med studien är att se om de aktivt förvaltade fonderna har en högre riskjusterad avkastning än SIXRX i nedgångar, respektive uppgångar på den svenska marknaden. Studien visar ett resultat som tyder på att fonder i de tre nedgångs perioderna har bättre avkastning än index, både vad det gäller beta och sharpekvot. När det däremot kommer till uppgångarna som står för resterande fyra perioder är resultatet blandat. Betavärdet tyder på att fonderna under uppgångar inte presterat bättre än jämfört index, men enligt sharpekvoten har de aktivt förvaltade fonderna en högre riskjusterad avkastning i alla uppgångar.
In Sweden, funds have long been a popular form of savings, with eight out of ten Swedes investing in funds. However, when it comes down to what kind of funds is best to invest in if you are looking for high returns it's hard to know what kind is the best. There are studies that show that hedge funds cannot outperform indexes for longer periods and there are studies that can show the opposite in shorter periods. The effective market hypothesis, mean variance theory and other theories are discussed as background in this study. This study studies Swedish actively managed funds and a price index for upturns and declines on the market. Beta and the Sharpe ratio are two performance metrics to compare actively managed funds with the SIXRX index. The purpose of the study is to see if the active management of the funds has a higher risk-adjusted return than SIXRX in downturns and upturns in the market. The study shows a result that indicates that the three downturn periods have better returns than the index, both in terms of beta and Sharpe ratio. When that comes to the periods when the index has a positive return that account for the remaining four periods, the result is mixed. The beta value indicates that the funds during upturns did not perform better than the Price Index, but according to the Sharpe ratio the active managed funds have a better Sharpe ratio during these periods of time.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Löfberg, Pontus, and Martin Ragnvid. "Aktiv förvaltning : en utvärdering under volatil tid." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-10907.

Full text

Abstract:

Over a long period of time, there has been a rich debate in the academic and financial world if active management can generate an excess return. Many experts say that the current active management strategies is nothing more than a money grab that produces large gains, for banks and investment firms, through high management fees while producing no excess value for the individuals buying their service. In short, an effective market makes it almost impossible for fund managers to produce value for their clients in the long run. No argument has only one side though, other experts say that active management has a role to play because not all investors are rational. This irrationality can lead to mispricing on financial assets in the marketplace and in turn lead to an ineffective market where active management can fill a much needed role. The purpose of this study is therefore to see if active management strategies can create a higher risk adjusted return, taking management fees into consideration, during times of high volatility when the uncertainty is at its peak. We studied the time period of 2003-2012 where 2008 was by far the most volatile year and in being so was the main focus point for our study. In trying to make as strong a case as possible we gathered 250 mutual funds continuous daily data of ten years for volatility and yield. We had trouble getting a reliable and valid result using the Sharpe ratio and the modified Sharpe ratio when we studied 2008, we used the Sharpe ratio for the ten year study but we had to use a two dimensional measurement for 2008 which focused exclusively on volatility and yield. The result of the study states that during 2008 we could not show a statistical significance in favor of active management in terms of excess returns when we used the Sharpe ratios. We could however observe if we looked at the frequency data, regarding volatility and yields, see that active management created a higher value for its clients than passive management during 2008. When we observed the results for the whole time period we saw that active management created a significant positive difference in yield toward passive management. The conclusion of the study is therefore that active management can generate an excess value for its investors not just in times of distress but in all market climates.
Under många år har det förekommit en debatt i både den akademiska världen och på den finansiella marknaden huruvida en aktivt förvaltningsstrategi kan generera överavkastning kontra ett index. Flertalet experter säger att strategin i sig är ett tilltag från fondbolag och banker för att generera intäkter i form av höga förvaltningsavgifter och strategin har oerhört svårt att generera mervärden åt aktörer som nyttjar deras tjänster. Således är det nästintill omöjligt att på en effektiv marknad, skapa ett mervärde för investerare över en längre tidperiod. Inget argument har bara en sida dock, andra experter menar att strategin kan skapa en funktionell betydelse då investerare allt som oftast uppvisar ett irrationellt beteende som ger upphov till felprissättningar på finansiella tillgångar. Syftet med studien blir därför att se huruvida en aktiv förvaltningsstrategi kan skapa högre riskjusterade avkastningar med hänsyn till förvaltningsavgifter än ett valt jämförelseindex under tider med hög volatilitet, då osäkerheten kan anses som störst. Vi studerade tidsperioden 2003-2012 och fann att det mest volatila året med en bred marginal var 2008, det här året blev då fokus för vår studie när vi valde att se över tider med hög volatilitet. För att styrka studiens tillförlitlighet insamlades kontinuerligt förräntade dagsavkastningarna och dagsvolatilitet uppskattades för 250 fonder och utgjorde därmed grunden för studien. Tillsammans med Sharpekvoten och en modifierad Sharpekvot fann vi svårigheter med att påvisa ett reliabelt resultat under riskåret 2008. Svårigheterna mynnade sedermera fram till ett tvådimensionellt riskmått för 2008 och Sharpekvoten för hela den valda tidsperioden. Resultatet av studien konstaterade att riskåret 2008 påvisade en frekvensmässig högre riskjusterad avkastning med hänsyn till förvaltningsavgifter för fonder gentemot S&P 500. Resultatet visade även att fonder generellt genererade en högre riskjusterad avkastning än S&P 500 oavsett om man exkluderade förvaltningsavgifter eller ej, resultatet var således signifikant för hela den aggregerade tidsperioden. Konklusionen från studien blir således att en aktiv förvaltningsstrategi kan generera mervärde till investerare oavsett om man exkluderade förvaltningsavgifter eller ej och oavsett om marknadens omgivits av osäkerhet eller ej.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Ehrencrona, Frida, and Oskar Krutmeijer. "Portföljteori: Risk och Avkastning : Stockholmsbörsen kontra tillväxtmarknadsfonder ur en svensk fondsparares perspektiv under perioden 2007 till 2010." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för ekonomi och företagande, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-8949.

Full text

Abstract:

Problem: Den ekonomiska kris som präglat världsmarknaden under 2007 till 2010 har drabbat börser världen över till olika grad. Denna uppsats studerar hur krisen drabbat den svenska fondmarknaden och tillväxtmarknadsfonder ur perspektivet risk och avkastning. Detta är i denna studie belyst utifrån en svensk småsparares perspektiv. Problemlösning: Utifrån portföljteorin i form av Sharpekvoten och Modigliani-Modiglianis modell för riskjusterad avkastning har avkastning, till för de båda kategorierna gemensam risknivå, fastställts. Den placering med högst avkastning till likställd risk används som en indikator för val av placering. Slutsats: Skillnaden i avkastning givet gemensam risk är marginell under perioden och anses inte vara tillräckligt hög för att användas som indikator, gällande placeringsalternativen emellan, för en svensk småsparare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Ali, Perwez, and Jakob Håkansson. "Får du vad du betalar för? : Sambandet mellan tillväxtmarknadsfondernas avgifter och dess riskjusterade avkastning." Thesis, Linköpings universitet, Företagsekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-167042.

Full text

Abstract:

Bakgrund: En stor andel av de svenska invånarna sparar idag i fonder. De senaste åren har utbudet av fonder ökat allt mer, dels genom antalet fondbolag samt spridningen över olika marknader. Fonder allokerade mot tillväxtmarknader, Emerging Markets samt Frontier Markets, är en av de fondtyper som fått större uppmärksamhet på sistone. På grund av lägre grad av transparens från dessa marknader har investerare inte tillgång till lika mycket finansiell information från tillväxtmarknader, de ses även som mindre effektiva jämfört med de mer utvecklade marknaderna. Tillväxtmarknadsfonder tenderar även att ta ut höga avgifter för förvaltningen. Det för oss vidare till att analysera hur förvaltare av tillväxtmarknadsfonder lyckas med sina investeringar sett till den årliga avgift de tar ut för sin förvaltning. Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera hur sambandet ser ut mellan fonders årliga avgifter och den riskjusterade avkastningen hos fonder med full allokering mot tillväxtmarknader kategoriserade inom Emerging Markets samt Frontier Markets. Metod: Genom studien har en deduktiv ansats och en kvantitativ metod tillämpats för att undersöka samband mellan flertalet variabler mot den beroende variabeln, Total Expense Ratio. Vi har hämtat in månadsdata från ett urval av 50 fonder via Thomson Reuters som vi sedan analyserat genom nyckeltal samt regressioner. Slutsats: Studiens resultat tyder på att det finns ett negativt samband mellan fondernas riskjusterade avkastning och dess årliga avgift. Vi ser att fonderna med högre avgift tenderar att resultera i en lägre riskjusterad avkastning.
Background: Today most of the swedes saves in mutual funds. The past few years we have seen an increase in the supply of mutual funds. Funds allocated to Emerging Markets and Frontier Markets has gotten more attention as well. These markets have a lower grade of transparency and has a lack of financial information compared to more developed markets. Studies has shown that they are also less efficient than the developed. Mutual funds in Emerging Markets tends to charge higher fees for their management. These factors make it interesting to analyze how the trustees of the mutual funds succeed in their investments related to the Total Expense Ratio that they charge. Purpose: The purpose of this study is to analyze the relationship between mutual funds’ Total Expense Ratio and their risk adjusted return for funds allocated to Emerging Markets and Frontier Markets. Methodology: The authors have used a deductive approach and a quantitative methodology to fulfill the aim of this study. We have gathered data by observing 50 mutual funds and retrieved the data from Thomson Reuters. We have then analyzed the data by calculating key ratios and by regression analysis. Conclusion: The results of this study show that there is a negative relationship between mutual funds’ total expense ratio and their risk adjusted return. We note that mutual funds with higher expense ratios tends to result in lower risk adjusted return.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Nordberg, Johan, and Martina Zadig. "Fond-i-fonder med global placeringsinriktning - Ett konkurrenskraftigt alternativ till globalfonder? : - En jämförelse med fokus på risk och avkastning." Thesis, Uppsala University, Department of Business Studies, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-114430.

Full text

Abstract:

Bakgrund och problemformulering: Fondbolagen erbjuder spararna flertalet olika fondkategorier, däribland fonder med en global placeringsinriktning. Två av dessa produkter är globalfonder och globala fond-i-fonder. Globala fond-i-fonder placerar i andra fonder, såväl hos externa förvaltare som i det egna fondbolagets övriga fonder. I medierna har de globala fond-i-fonderna kritiserats för att ha höga avgifter och enbart syfta till att slussa in kapital i fondbolagets underliggande fonder. För att utreda om globala fond-i-fonder verkligen lyckats skapa något mervärde för fondspararna, vore det av vikt att undersöka dessa och titta på vilken risk, avkastning och riskjusterad avkastning de haft, i jämförelse med globalfonder.

Syfte: Syftet med undersökningen är att utreda om globala fond-i-fonder, vid en jämförelse med globalfonder, tillfört något mervärde för den enskilde fondspararen utifrån parametrarna risk, avkastning och riskjusterad avkastning.

Metod: Studien bygger på avkastningsdata från åtta fonder, fyra globalfonder och fyra globala fond-i-fonder, under femårsperioden 1 oktober 2004 – 1 oktober 2009. I syfte att utvärdera fonderna har åtta jämförelsemått använts. Eventuell skillnad i avkastning mellan globalfonder och globala fond-i-fonder har försökt säkerställas med hjälp av ett hypotestest. För att ytterligare utvärdera fondernas prestation har vi även jämfört fondernas avkastning med avkastningen i en global indexfond.

Undersökningens resultat och slutsatser: Resultatet indikerar att de globala fond-i-fonderna generellt haft en bättre avkastningsutveckling än globalfonderna. Därutöver har tre av de fyra globala fond-i-fonderna haft högre avkastning än den globala indexfonden, medan endast en av globalfonderna lyckats med motsvarande bedrift. Detta har dock inte kunnat säkerställas statistiskt varpå det inte kan uteslutas att skillnaden är en tillfällighet. Vidare antyder resultaten att de globala fond-i-fonderna har en högre riskjusterad avkastning men en likartad risknivå relativt globalfonderna. Sammantaget tyder undersökningen på att globala fond-i-fonder har skapat mervärde för fondspararen vid en jämförelse med globalfonder och framstår som ett fullgott alternativ vid investering i en fond med global placeringsinriktning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Backesten, Joel, and Jacob Legetth. "Vad är skillnaden mellan finansiella instrument ur en investerares perspektiv? : en kvantitativ studie om skillnader mellan olika finansiella instrument emitterade av samma bolag." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-14459.

Full text

Abstract:

Syfte: Syftet med studien är att öka investerares förståelse angående hur olika finansiella instrument som emitterats av samma bolag skiljer sig åt. Inledning: Den ökade utvecklingen av de finansiella marknaderna har skapat ett ökat utbud av finansiella instrument. Flera företag har även emitterat flera olika finansiella instrument, vilket innebär att investerare står inför ett val av vilket instrument de vill exponera sig emot. Tidigare forskning är oense angående hur dessa instrument skiljer sig åt, då resultaten från tidigare studier har visat sig vara beroende på var studierna genomförs. Metod: Tidigare studier har använts som grund vid skapandet av studiens hypoteser, vilket innebär att studien är av en deduktiv karaktär. Studiens syfte innebär att stora mängder data analyseras vilket medför att studien är kvantitativ. Studien genomfördes på svenska bolag som emitterat minst två stycken finansiella instrument. Genom att skapa olika jämförelseportföljer som innehåller respektive tillgångsslag kunde vi analysera skillnaderna mellan portföljerna och därmed svara på studiens frågeställning. Resultat: Resultatet visar att det existerar skillnader mellan olika finansiella instrument som emitterats av samma bolag. Vilket innebär att investerare måste noggrant utvärdera sina valmöjligheter innan de genomför en investering, då risken är högre för finansiella instrument som har en högre rösträtt. Nyckelord: Risk, avkastning, riskjusterad avkastning, finansiella instrument, investerare
Purpose: The purpose of this dissertation is to enhance investor’s understanding about the differences between various financial securities that are issued by the same company. Introduction: The development of the financial markets has created an increased range of financial securities. Same companies have also issued various financial securities, which means that the investors face the dilemma of choosing between the options. Previous researches disagree on how these various securities differ from each other, because their results have shown to be dependent on the location of investigation. Method: Previous studies have been used as the basis for the formulation of this study’s hypothesis, which means that it has a deductive character. The purpose of the study requires large amounts of data to be analyzed, which entails that a quantitative method has been used. The study has analyzed Swedish companies that have issued at least two different securities. By creating various portfolios that contain each security class we have been able to analyze the differences and to answer our research question. Conclusion: The result shows that there are some differences between various financial securities issued by the same company. This means that investor must carefully evaluate their options before implementing an investment, since the risk is greater for securities with superior voting power. Key Words: Risk, return, risk-adjusted return, financial securities, investors

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Weltzien, Espen Hultgreen, and Sohail Badami. "Är etiska aktiefonder lika lönsamma som traditionella aktiefonder? : En studie som jämför riskjusterad avkastning mellan svenska etiska aktiefonder och traditionella aktiefonder." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för ekonomi och företagande, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-15303.

Full text

Abstract:

Background: There has been an increase in savings and investment in recent years along with an increased interest in responsible investments. Ethical mutual funds has developed and gained increasingly popularity. Aim: The aim of the study is to examine if ethical mutual funds are an equivalent alternative to traditional mutual funds in terms of return, risk and risk-adjusted return on the Swedish stock market. Theory: Beta, Jensen's Alpha, Sharpe ratio, Treynor ratio, and Modern Portfolio Theory. Method: Quantitative survey method, a statistical study. Conclusion:The study concludes that there is no significant difference between ethical and conventional mutual funds in terms of return, risk and risk-adjusted return. The small differences that exist between the two fund groups are in favor of the ethical fund group, indicating that funds is a comparable investment option compared to traditional mutual funds.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Hedeby, Rickard. "Hedgestrategier på den nordiska marknaden : En jämförande studie av hedgestrategier." Thesis, Uppsala University, Department of Economics, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-8079.

Full text

Abstract:

Målet med en hedgefond är att i alla marknadslägen generera positiv avkastning vilket även brukar kallas absolut positiv avkastning. Det finns en rad olika investeringsmetoder även kallade hedgestrategier som förvaltarna använder sig av för att uppnå detta mål. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka de olika investeringsstrategierna på den nordiska marknaden med fokus på överavkastning och riskjusterad avkastning. För att få perspektiv på hedgestrategiernas utveckling kommer de även jämföras med ett lämpligt marknadsindex. Den undersökta perioden begränsas till 2004-01 till 2007-01 vilket ge tillräckligt mycket data för att kunna använda likaviktade avkastningsindex för varje enskild hedgestrategi Undersökningen visar att inga av hedgestrategierna lyckades att generera en bättre snittavkastning än marknadsindex under den sammanlagda perioden. Den hedgestrategi som presterade bäst både gällande snittavkastning samt riskjusterad avkastning var Equities. Fixed income var den hedgestrategi som presterade sämst och var den enda strategin som inte levde upp till hedgefonders mål om absolut positiv avkastning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Bengtsson, Niklas, and Magnus Hylander. "Investerarens guide till hedgefondsstrategier." Thesis, Halmstad University, School of Business and Engineering (SET), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-1844.

Full text

Abstract:

ABSTRACT

TITLE The investors guide to hedge fund strategies – A comparing study of hedge fund strategies on the Swedish market.

COURSE Bachelor Thesis in Finance

KEYWORDS Hedge funds, Hedge fund strategies, Swedish

hedge fund market, Investors, Average return, Riskadjusted return

The Thesis

Investor’s general knowledge about hedge funds and hedge fund strategies, is compared to other investment alternatives low. The purpose of this thesis is therefore to clarify to investors how examined hedge fund strategies separate concerning risk and return in hedge funds. This, in order to facilitate for investors understanding which hedge fund strategy will be more suitable for them.

To achieve this, the thesis is mainly focusing on quantitative data, which is complemented with qualitative findings in terms of a questionnaire. The hedge funds have been categorized after selected strategy. Furthermore a comparison between the strategies, as well as towards an independent market index has been made, using different measures of risk.

The thesis show that all strategies generate less return compared to the stock-related index OMXS, on the other hand the strategies shows a lower level of risk. Fund – of – funds have the best average return and risk-adjusted return, while Multi-strategy have the lowest risk. Macro is the only strategy who achieved quarterly absolute return.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Collén, Petralia Stefano, and Omar Abdirahman. "Hedgefonder som alternativ investering : Kvantitativ studie av hedgefonders prestationer för perioden 30 september 2003 till 30 september 2008." Thesis, Södertörn University College, School of Business Studies, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-1963.

Full text

Abstract:

Uppsatsens titel: Hedgefonder som alternativ investering – Kvantitativ studie av hedgefonders prestationer för perioden 30 september 2003 till 30 september 2008

Ämne/Kurs: Företagsekonomi C, kandidatuppsats, inriktning finansiering

Författare: Stefano Collén Petralia och Omar Abdirahman

Handledare: Åke Bertilsson

Nyckelord: Hedgefonder, riskjusterad avkastning, portföljteori, marknadsportföljen, alternativa investeringar

Syfte: Syftet är att undersöka hur hedgefonders historiska prestationer är i jämförelse med aktiemarknaden, med hänsyn till dess avkastning, risk och dess korrelation med aktiemarknaden. Detta för att se om investerare kan använda hedgefonder som ett komplement i investerarnas marknadsportfölj för att sänka risken och höja den riskjusterade avkastningen.

Metod: Uppsatsen bygger på en surveyundersökning som har utgått från sekundärdata i form av de olika undersökta hedgefondernas kurshistorik. Genom att tillämpa olika teorier för att mäta hedgefondernas prestationer har en kvantitativ undersökning genomförts, med utgångspunkt från en deduktiv ansats där ekonomiska teorier har testats mot verkligheten.

Resultat: Hedgefondernas betavärden och korrelation med aktiemarknaden visar att det finns ett samband mellan många hedgefonder och aktiemarknaden, dock inget starkt samband. Det går inte att säga att hedgefonderna är helt oberoende av aktiemarknaden, vilket många hedgefonder antyder att de är. Resultaten tyder på att hedgefonderna inte hade en högre avkastning än aktiemarknaden totalt sett och inte heller när aktiemarknaden var i en uppgående trend. Hedgefondernas avkastning var dock bättre än aktiemarknaden när aktiemarknaden var i en nedgående trend. Hedgefondernas risk var lägre än aktiemarknaden och genom att kombinera de olika hedgefonderna gick det att sänka risken ytterligare. Att enbart investera i enskilda hedgefonder ger inte en bättre riskjusterad avkastning än aktiemarknaden, enbart när aktiemarknaden är i en nedgående trend. Hedgefonder som grupp kan dock ha högre riskjusterad avkastning än aktiemarknaden totalt sett under hela undersökningsperioden. Resultaten visar även att hedgefonder som grupp kan vara ett bra komplement till marknadsportföljen för att sänka risken och öka den riskjusterade avkastningen, men att enskilda hedgefonder inte har lika positiv inverkan på portföljen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Forsman, Filip, and Karl Malmström. "En studie om avknoppningsbaserade investeringsstrategier på den svenska aktiemarknaden." Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-172203.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Koriy, Gabriel, and Johanna Jansson. "Samband mellan svenska aktiefonders avkastning och avgift med hänsyn till risk." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-45737.

Full text

Abstract:

Förvaltning och avkastning hos fonder har forskats om i flera studier runt om i världen. Tidigare forskning har gett varierande resultat, där vissa studier visar på att det föreligger ett samband mellan en fonds avgift och avkastning, medan andra inte kan säkerställa ett sådant resultat. Då de svenska hushållen idag sparar mer än någonsin, visar det på att fondsparande är ett aktuellt ämne för ytterligare forskning. Statistik från 2020 visar att fondförmögenheten i Sverige totalt uppgick till 4 554 miljarder kronor och har visat på en fortsatt ökande trend de senaste åren. Dock har endast få studier genomförts på den svenska kapitalmarknaden och de har i huvudsak analyserat ämnet på kort sikt, med en tidsperiod om fem år. Eftersom avgifternas påverkan på fonder är tydligast på lång sikt, ger det utrymme för fortsatt forskning inom ämnet. Syftet med följande forskning är att studera sambandet mellan svenska aktiefonders avkastning och avgift på lång sikt i förhållande till fondernas risk. Studien avgränsas till att undersöka svenska aktiefonder som har varit verksamma i minst tio år, mellan åren 2011-2020. Forskningen antar en kvantitativ forskningsmetod, vilket syftar till att testa teorier. Tillvägagångssätt sker genom en analys av urvalets regression och korrelation i samband med hypotesprövning, där variabler undersöks för att ge underlag till studiens analys av resultat. Studiens resultat visar att svenska aktiefonder i genomsnitt underpresterar den svenska marknaden på lång sikt. Forskningen visar även varierande resultat gällande korrelation mellan riskjusterad avkastning och avgift på lång sikt. Resultaten indikerar att den svenska kapitalmarknaden har en relativ marknadseffektivitet av svag form. I tillägg verkar aktivt förvaltade fonder kunna utnyttja tillfällig trendidentifiering och informationsasymmetri för att uppnå en överavkastning. Forskningen avslutas med slutsatsen att högavgiftsfonder, vilka är mer aktivt förvaltade, indikeras vara ett bättre investeringsalternativ för att uppnå en god långsiktig prestation i jämförelse med passiva fonder.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Enders, William. "Likaviktade aktieportföljer : En studie av aktieportföljer innehållandes de ingående aktierna i OMXS30 under tidsperioden 2003 - 2016." Thesis, Uppsala universitet, Statistiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-339290.

Full text

Abstract:

I denna studie undersöks fyra olika typer av likaviktade aktieportföljer innehållande aktierna som historiskt ingått i OMXS30 under tidsperioden 2003 - 2016. Tre av fyra portföljer vilka konstruerats i studien genererar över hela undersökningsperioden en högre ackumulerad avkastning samt högre riskjusterad avkastning än OMXS30. De tre bäst presterande portföljerna består av en enkel likaviktad portfölj och två typer av portföljer baserade på klusteranalys med momentumstrategi. Resultaten ger belägg för att välja likaviktade porföljer framför kapitalviktade, sett ur ett investeringsperspektiv.
In this study, four different types of equally weighted stock portfolios are examined containing the stocks which historically have been included in OMXS30 from 2003 to 2016. Three out of four portfolios constructed in the study generates a higher accumulated return and a higher risk-adjusted return than OMXS30. These three best-performing portfolios consist of a simple equally weighted portfolio and two types of portfolios based on cluster analysis with momentum strategy. The results provide evidence that from an investing perspective it is preferable to choose equally weighted portfolios instead of capitalization-weighted.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Glückman, Andreas, and Eric Johnson-Stampe. "Kan grönare bolag överprestera miljöbovarna? : En studie av sambandet mellan växthusgasutsläpp och avkastning på den svenska aktiemarknaden." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-434608.

Full text

Abstract:

I och med att medvetenheten om klimatförändringar växer ökar trycket att övergå till ett lågutsläppssamhälle. Detta har medfört att investerare i allt större utsträckning tillämpar hållbara investeringsstrategier. Denna studie undersöker om investeringar med lågutsläppsintensitet genererar en större riskjusterad avkastning än investeringar med hög utsläppsintensitet på den svenska aktiemarknaden. Till följd av ett allt mer utbrett sentiment att investera hållbart kan en förvänta sig ett negativt samband mellan utsläppsintensitet och avkastning. Genom portföljsortering utifrån bolags utsläppsintensitet under 2010 – 2019 finner denna studie indikationer på ett positivt samband mellan utsläppsintensitet och avkastning. Portföljer bestående av bolag med hög utsläppsintensitet genererar konsekvent en högre avkastning än portföljer bestående av bolag med låg utsläppsintensitet. Däremot finner studien inga statistiskt signifikanta resultat vilket innebär att det inte går att utesluta att resultaten är slumpmässiga.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Keilani, Mohamed, and Stefan Collaros. "AP-fondernas utveckling : en jämförande studie om avkastning och risk mellan åren 2002-2010." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för ekonomi och företagande, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-16970.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Det rådande pensionssystemet i Sverige består av sex så kallade AP-fonder. Genom åren har pensionssystemet flertalet gånger kritiserats för dess låga avkastning. Problem: Vår huvudfråga är att jämföra AP-fondernas risk och avkastning med aktiemarknaden som helhet, detta ska ske med hjälp av två jämförelseindex: MSCI World och SIXRX. Syfte: Syftet med uppsatsen är att jämföra de fyra första AP-fondernas risk och avkastning med aktiemarknaden som helhet under åren 2002-2010. Metod: Vi har använt oss av en kvantitativ metod, genom att samla in information från AP-fondernas årsredovisningar och hemsidor. Vi har samlat in historisk data, som vi sedan har bearbetat och analyserat. Slutsats: De studerade AP-fonderna har presterat sämre än aktiemarknaden.
Background: The current pension system in Sweden consists of six so called AP-funds. Throughout the years the pension system has been criticized for its low return. Problem: We will compare the pension funds’ risk and return with the rest of the stock market as a whole. This will be done by the aid of two comparison registers: MSCI World and SIXRX. Purpose: Our purpose with the essay is to compare the pension funds in the Swedish pension system, their risk and return, with the share market as a whole. Method: We have used a quantitative method, by gathering information from the annual reports and relevant websites. We have also gathered historical data, which has been processed and analyzed. Conclusion: The studied pension funds have achieved lower results than the stock market market.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Carle, Fredrik, and Joakim Villner. "Is there a cost of being ethical?" Thesis, KTH, Fastigheter och byggande, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-152592.

Full text

Abstract:

Sweden is one of the countries in the world where investing in mutual funds is most prevalent among the population. The supply of funds in the market has increased significantly in recent decades as well as the public debate on ethical issues. This has contributed to the development of the market for ethical funds. There is no clear definition of what an ethical fund is but generally it is a fund that takes into account factors related to social responsibility in different ways. This study analyzes the ethical funds historical performance levels in comparison with the corresponding traditional mutual funds. Three questions have been answered with the help of quantitative and qualitative analysis. A computational model has been constructed in Excel to analyze historical data from a range of ethical funds and traditional mutual funds. The results of the calculations are the basis for the quantitative portion of the analysis. These have been supplemented by external expertise. The effects, which the commodity prices have had on the yield differences between traditional and ethical funds, have also been studied. In this study, the price of oil has been chosen to illustrate these effects. It is not possible to reliably reach any general conclusions about how ethical funds as a fund category have performed in comparison with the corresponding traditional mutual funds. However, a pattern is observed, that the risk levels for the selected ethical funds, during the periods studied when the market went sharply up or down, respectively, were higher in all cases. The reason for this seems to be the diversification problems that have arisen due to the ethical constraints, something that both the underlying theory on the subject and the discussion with one of Swedbank Roburs portfolio manager’s support. The increased level of risk has contributed to the fact that ethical funds have found it harder to reach an equivalent risk-adjusted rate of return when the bull and the bear markets were examined.
Sverige är ett av de länder i världen där sparandet i fonder är som mest utbrett bland befolkningen. Utbudet av fonder på marknaden har ökat markant de senaste decennierna och i takt med att samhällsdebatten kring etiska frågor ökat, har en ny marknad vuxit fram, marknaden för etiska fonder. Det finns ingen tydlig definition på vad en etisk fond är men generellt är det fonder som tar hänsyn till faktorer kopplade till socialt ansvarstagande på olika sätt. Denna undersökning analyserar etiska fonders historiska prestationsnivåer i jämförelse med motsvarande traditionella aktiefonder. Tre frågeställningar har besvarats med hjälp av kvantitativ och kvalitativ analys. En beräkningsmodell har byggts i Excel i syfte att analysera historisk data från ett urval av etiska fonder och traditionella aktiefonder. Resultaten från beräkningarna ligger till grund för den kvantitativa delen av analysen som därefter har diskuterats med extern expertis. Råvaruprisernas effekter på skillnader i avkastning mellan traditionella och etiska fonder har också analyserats. I denna undersökning har oljepriset valts för att studera dessa effekter. Det går inte att med säkerhet komma fram till några generella slutsatser kring hur etiska fonder som fondkategori presterat i jämförelse med motsvarande traditionella aktiefonder. Dock kan ett mönster observeras under de perioder som undersökts då marknaden gått kraftigt uppåt respektive neråt, nämligen att risknivåerna för de utvalda etiska fonderna varit högre i samtliga fall. Anledningen till detta tycks vara de diversifieringsproblem som uppstått till följd av de etiska restriktionerna, något som bakomliggande teori inom ämnet och intervju med en av Swedbank Roburs förvaltare stödjer. Den ökade risknivån bidrar till att de etiska fonderna haft svårare att uppnå en likvärdig riskjusterad avkastning när den uppåtgående och den nedåtgående perioden granskats.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Svensson, Matilda, and Emma Lindroth. "Skiljer sig SRI-fonders prestationer med hänsyn till nationella värderingar? : En jämförelse mellan europeiska länder." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-34580.

Full text

Abstract:

Tidigare forskning har belyst problematik gällande SRI och menar att begreppet variera främst mellan olika länder och kulturer. Det har även forskats kring om olika typer av hållbarhetsarbete påverkar de finansiella prestationerna. Syftet med denna studie är därför att skildra länders olika värderingar gällande SRI samt testa hur SRI-fonders riskjusterade avkastning varierar med hänsyn till SRI-värdering. Utgångspunkten för studien är tidigare forskning angående SRI i olika länder. Vidare är portföljvalsteorin den övergripande teorin som kompletteras med tidigare forskning angående risk och aktiv förvaltning. Undersökningen har genomförts genom en kvantitativ metod där data i form av avkastning samlats in för SRI-fonder i Sverige, Frankrike och Storbritannien med investeringsfokus i Europa. Tre riskjusterade avkastningsmått har sedan använts för att kunna jämföra ländernas prestationer och acceptera alternativt förkasta formade hypoteser. Resultatet av studien visar att SRI-värderingar skiljer sig mellan länderna, det har dock inte kunnat konstateras vilket land som anses vara mest hållbart. Vidare visar resultatet att de brittiska SRI-fonderna har högst riskjusterad avkastning vilket troligen kan förklaras av den frekventa användningen av engagemang och röstning. Studiens slutsats är att riskjusterad avkastning skiljer sig mellan länderna vilket kan förklaras av olika SRI-värderingar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Saks, Anton. "Kan optioner förbättra den riskjusterade avkastningen i en aktieportfölj? : En studie om optionsstrategin covered call på stockholmsbörsen." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-74445.

Full text

Abstract:

Författarens syfte med studien är att undersöka om optionsstrategin covered call, kan generera bättre riskjusterad avkastning än jämförelseindex. Författaren bygger den kvantitativa undersökningen på sekundärdata som inhämtats från flera leverantörer av finansiell datahistorik. Ekonomisk teori som tillämpas är teorin om effektiva marknader, finansiell beteendevetenskap samt prospektteorin. Resultatet påvisar en riskjusterad högre avkastning för covered call-strategin. Adderas uppskattade transaktionskostnader visar resultatet att covered call har lägre standardavvikelse medan avkastningen är densamma som index.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Blume, Lina, and Melinda Svensson. "E, S eller G : Vilket kriterium har störst betydelse förriskjusterad avkastning?" Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-177674.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Historiskt har många faktorer spelat roll för investerare vid val av investering, framförallt betydande har varit faktorerna finansiell prestation och finansiella prognoser. Under de senaste åren har en rad nya faktorer tagit mer plats och ESG-faktorer har blivit några av de viktigaste aspekterna, både för investerare och andra intressenter. ESG står för Environmental, Social och Governance och är ett mått på investeringens hållbarhet. Även om det ofta diskuteras om ESG som ett helhetsbetyg, så är det mer sällan man diskuterar varje kriterium var för sig. I denna studie har E, S och G separerats för att undersöka om det är hållbarhet inom ett visst område som är mer gynnsamt än ett annat för att uppnå högst riskjusterad avkastning. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilket kriterium av E, S och G som genererar högst riskjusterad avkastning på OMXSPI. Metod: Studien har en deduktiv forskningsansats och grundas på en kvantitativ undersökningsmetod. All data har inhämtats från Refinitiv Eikon och man har sedan använt statistiska metoder och skapat regressionsanalyser för att undersöka variablernas samband. Variabeln som används för att mäta riskjusterad avkastning är sharpekvoten. Slutsats: Resultatet av denna studie visar att det finns ett statistiskt säkerställt positivt samband mellan betyget för S året 2018 och riskjusterad avkastning. Resterande år och kriterium finns det både positiva och negativa samband, men inget av dessa är signifikanta.
Background: Historically, many factors have played a role for investors when making decisions about an investment, especially significant have been the factors regarding financial performance and financial forecasts. In recent years, a number of new factors have become important, such as ESG factors. Those have become some of the most important aspects, both for investors and other stakeholders. ESG stands for Environmental, Social and Governance and is a measure of the sustainability of an investment. Although ESG often is discussed as an overall rating, it is less common to discuss each criterion separately. In this study, E, S and G have been separated to investigate whether sustainability focus in one specific area is more favorable than another to achieve the highest risk-adjusted return. Purpose: The purpose of this study is to investigate which criterion of E, S and G that generates the highest risk-adjusted return on OMXSPI. Methodology: The study has a deductive research approach and is based on a quantitative research method. All data were obtained from Refinitiv Eikon and statistical methods with regression analysis were created to investigate the relationship of the variables. The variable used to measure risk-adjusted return is the sharpe ratio. Conclusion: The results of this study show that there is a statistically significant positive relationship between the grade for S year 2018 and risk-adjusted return. The remaining years and criteria have both positive and negative relationships, but none of these are significant.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Bhalli, Ramiza, and Maryam Sardar. "En komparativ studie mellan etiska och traditionella fonder : En studie som jämför riskjusterad avkastning mellan etiska och traditionella aktiefonder på den Svenska marknaden 2007-2011." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för ekonomi och företagande, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-17128.

Full text

Abstract:

Aim: The aim of this study is to do a comparative study between Swedish Ethical equity Funds with Swedish traditional equity funds in terms of return, risk and risk-adjusted return. Theory: Sharpe ratio and Modigliani-Modigliani. Method: The essay will be based on a quantitative research method in which secondary data is the basis for the calculations. A statistical analysis was applied. Conclusion: The study concludes that there is no significant difference between the ethical fund group and the traditional fund group in terms of return, risk and risk-adjusted returns. The traditional fund group was those who had the best returns but only by small margins.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Gunnarsson, Linnéa, and Linnea Berglund. "VÄRDEINVESTERING PÅ EN HÅLLBAR MARKNAD : En analys av värde- & tillväxtaktier från stora hållbara företag i Europa." Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-161184.

Full text

Abstract:

Lönsamheten hos olika typer av aktier har länge intresserat både investerare och företag. Detta intresse sträcker sig även till många akademiker och forskare, där en del kunnat påvisa att så kallade värdeaktier kan generera en högre avkastning jämfört med marknaden och tillväxtaktier. Dessa värdeaktier anses vara undervärderade på marknaden och kan identifieras genom låga prismultiplar, så som P/E- och P/B-värden, till skillnad från tillväxtaktier som anses vara övervärderade på marknaden och identifieras genom höga prismultiplar. En strategi som fokuserar på att investera i värdeaktier är värdeinvestering, som har utvecklats sedan 30-talet och genererat goda avkastningar för många investerare. Under flera år har dock intresset för hållbara investeringar ökat och fått större vikt i investeringsbeslutet. Investerare är beredda att kompromissa med lönsamheten för mer hållbara investeringsalternativ, men de vill inte förlora för mycket i avkastning. Syftet med studien är därför att undersöka huruvida värdeinvestering kan vara en fungerande strategi för hållbara investeringar på en europeisk marknad, och fokus ligger på företag med höga ESG-poäng samt högt marknadsvärde under åren 2011-2018. Detta undersöks genom att jämföra prestationerna hos värde- och tillväxtaktier, samt hos ett marknadsindex utan hållbarhetsfokus som representerar den europeiska marknaden. I studien skapas fyra olika portföljer, baserade på hållbara företags låga respektive höga P/E- samt P/B-värden. Prestationen hos dessa portföljer, samt hos marknadsindexet, mäts i form av riskjusterad avkastning, och genom hypotesprövning undersöker studien ifall det finns någon signifikant skillnad i den riskjusterade avkastningen mellan dessa portföljer samt mellan portföljerna och marknadsindexet. Samtliga hypotestester visar att det inte finns någon signifikant skillnad i riskjusterad avkastning mellan de hållbara värde- och tillväxtaktierna, eller mellan de hållbara portföljerna och marknadsindexet. Detta indikerar att aktierna på marknaden är korrekt prissatta och är således varken under- eller övervärderade, i enlighet med den effektiva marknadshypotesen. Denna står i kontrast till strategin för värdeinvestering som bygger på att finna undervärderade företag på marknaden. Utifrån dessa resultat dras slutsatsen att värdeinvestering inte nödvändigtvis är en fungerande strategi vid hållbara investeringar i stora företag på den europeiska marknaden. Enligt studien kan inte värdeaktier anses generera en signifikant högre riskjusterad avkastning jämfört med tillväxtaktier eller den generella marknaden. Investerare kan dock välja att investera i antingen ett brett marknadsindex, eller i mer hållbara värde- eller tillväxtaktier, och förvänta sig en relativt lik riskjusterad avkastning på denna marknad oavsett vilket investeringsalternativ de väljer. Att investera mer hållbart behöver således inte innebära en lägre avkastning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Engström, Niclas, and Erik Brolin. "Hållbara fonder - Doing well while doing good." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-355269.

Full text

Abstract:

Antalet hållbara fonder har ökat i Sverige och det har blivit vanligare att investera i de hållbara alternativen. Enligt portföljteorin borde däremot de hållbara fonderna generera en lägre avkastning än de traditionella fonderna, på grund av deras placeringsrestriktioner. Den tidigare forskningen visar på blandade resultat gällande skillnader i fondernas riskjusterade avkastning och få studier har gjorts på den svenska marknaden. Syftet med denna studie är att undersöka om den riskjusterade avkastningen skiljer sig åt mellan hållbara och traditionella fonder i Sverige. Studien undersöker 18 hållbara och 18 traditionella fonder mellan 2013 och 2017. Sharpekvot, Jensens alfa och Treynorkvot används för att beräkna den riskjusterade avkastningen. Resultatet visar att de hållbara fonderna i Sverige har en lägre riskjusterad avkastning än de traditionella fonderna. Däremot visar studien inte på några signifikanta resultat vilket leder till att det inte går att dra några slutsatser om den undersökta populationen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Riskjusterad avkastning'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles