Dissertations / Theses on the topic 'Rollkonflikt'

Bakgrund Studien tog sin utgångspunkt i sociologiska begrepp som hegemonisk maskulinitet och rollkonflikt samt etnologiska studier om könsbaserad särbehandling för att vidare definiera begrepp som idealmaskulinitet, idealfemininitet, maskulin kodning, feminin kodning, diskriminering och aktiv diskriminering. Syfte Syftet med studien var att undersöka manlig förskolepersonals personliga erfarenheter av diskriminering och rollkonflikt samt att bidra till mer kunskap om ett ämne där mängden kvantitativa studier är liten. Metod Undersökningen använde sig av en kvantitativ enkätundersökning med ordinalskala. Därefter sammanställdes resultatet i statistiska diagram och en korrelationskoefficient beräknades mellan utvalda frågor genom bivariat korrelationsanalys. Det totala antalet informanter var 852. Resultat Resultaten visade att informanterna inte upplevt rollkonflikt, men att cirka 80% någon gång upplevt diskriminering. Ungefär en tredjedel av alla informanter hade någon gång blivit nekade av en vårdnadshavare att byta blöjor och ungefär en tiondel hade blivit nekade av sina kollegor att utföra blöjbyte. Att som informant bli nekad att leda 'vilo-stunder' var ovanligt, men de gånger denna typ av diskriminering inträffade så stod kollegorna för den i dubbelt så hög utsträckning som vårdnadshavarna.

Tidigare studier visar att rollen som mellanchef är komplex. Vi vill med vår uppsats undersöka komplexiteten och komplettera med kunskap utifrån vår empiri och Goffmans dramaturgiska rollteori samt de fyra stegen i en rollförändring som Ebaugh talar om. Vårt fokus ligger endast på chefsroller vilket innebär att vi valt att inte lägga fokus på könsperspektivet utan endast förhålla oss till rollen som chef. Syftet med vår undersökning var att få en större förståelse för mellanchefens roll inom ett lärosäte. Vi vill med den här studien bidra till ökad kunskap och förståelse om processen att gå från medarbetare till chef, samt identifiera eventuella problem/svårigheter som upplevs under processen. Vi har valt att använda oss av ett kvalitativt tillvägagångssätt i vår undersökning i form av semistrukturerade intervjuer. Totalt har vi intervjuat åtta mellanchefer på ett lärosäte. I vår intervjuguide valde vi att utgå från fem olika teman som följer med i vår analys och som vi sedan kopplar samman med teori. Vi har under arbetet skapat oss förståelse för hur processen kan se ut stegvis från att ha varit medarbetare till att träda in i rollen som mellanchef på ett lärosäte. Det började med att man som medarbetare tog på sig ett större ledarskapsansvar, som då ledde till att man slutligen fick rollen som mellanchef. Det svåraste i processen har varit när man väl tagit sig an den rollen, har man då stött på en del problem. Vår empiriska undersökning om att mellanchefens roll är komplex stämmer väl överens med tidigare forskning och teori. Utifrån vår empiri har vi fått det bekräftat att mellanchefen ofta hamnar i kläm och en rollkonflikt kan uppstå då det ställs krav både uppifrån och nerifrån.

Syftet med denna studie var att undersöka om det förelåg någon skillnad i den upplevda graden av Work-Life Balance (WLB) genom delskalorna Work-Family Conflict (WFC) och Family-Work Conflict (FWC). Mätinstrumentet baserades på Netemeyers, McMurrians och Boles (1996) indikatorer och de oberoende variablerna Arbetstidsform (förtroendearbetstid vs flexibel arbetstid), Kön (kvinna vs man), Civilstatus (i ett förhållande vs inte i ett förhållande) och Barn (inga barn, yngre barn 0-10 år, äldre barn 10 år eller äldre, både yngre och äldre barn) undersöktes. I studien deltog 114 anställda vid en statlig myndighet vid olika enheter i Sverige. Resultaten visade en huvudeffekt av arbetstidsform där anställda med förtroendearbetstid jämfört med anställda med flexibel arbetstid upplevde en högre grad av arbetsgenererad rollkonflikt (WFC). Anställda i ett förhållande jämfört med anställda som inte var i ett förhållande hade ha en högre grad av arbetsgenererad rollkonflikt (WFC). Dessutom upplevde anställda med yngre barn en högre grad av familjegenererad rollkonflikt (FWC) än anställda utan barn, med äldre barn samt anställda med både yngre och äldre barn. Resultaten visade inga köns- och interaktionseffekter.

Syftet med denna uppsats är att närma sig frågan om coachens roll och få en klarhet i vad en coach är utifrån yrkesutövarens egna föreställningar och upplevelser. Centralt för uppsatsen blir sålunda rollen som coach och därför närmar jag mig området utifrån ett rollteoretiskt perspektiv. Uppsatsens bidrag är att till skillnad från tidigare forskning närma sig yrket utifrån utövarnas upplevelser av sin roll och att analysera likheter och olikheter i uppfattningarna hos de som praktiserar yrket, detta med grund i att det inte finns en enad definition av rollen coach.  Urvalet coacher som har intervjuats har en gemensam arbetsplats men skiljer sig åt vad gäller kompetenser; tanken är här att rollen är densamma eftersom den utförs inom samma ramar, men hur rollen upplevs kan fortfarande skilja sig åt beroende på hur rollen tolkas av utövarna. Min hypotes är att oklarheter kring coachning kan tänkas skapa motstridiga förväntningar och rollkonflikter för de som arbetar som coacher.

Föreliggande studie belyser den arbetslivsinriktade rehabiliterarens egen uppfattning om sin yrkesroll och eventuella rollkonflikt som kan uppstå, genom att yrkesrollen innefattar en dubbel roll, att både vara myndighetsperson och ”hjälpare”.

Vi valde att göra en kvalitativ undersökning och genom åtta intervjuer med yrkesverksamma inom den arbetslivsinriktade rehabiliteringen fick vi fram vårt empiriska material.

Detta bearbetades sedan genom att vi till viss del använde Grundad teori som metod.

Resultatet påvisar att det existerar varierande uppfattningar om den dubbla yrkesrollen och upplevelse av rollkonflikt. Genom ett tydligt och respektfullt bemötande gentemot de individer man arbetar med och stöd inom den egna verksamheten hanteras en eventuell rollkonflikt. Faktorer som påverkar yrkesrollen och dess utförande och därmed har inverkan på rollkonflikt är samverkan med andra myndigheter, arbetsmarknaden och ständigt föränderliga politiska och organisatoriska krav och riktlinjer.

Vår teoretiska inspirationskälla har varit Erving Goffmans dramaturgiska rollteori. I denna jämställs verkligheten med en teaterföreställning där individen framför olika roller.

Denna teori passade därför bra att applicera på vår studies resultat eftersom vi studerat yrkesroll och rollkonflikt.

Beroende på situation intar människan olika roller. På rollerna finns det också förväntningar som kan styra rollinnehavarens beteende och agerande. Ett dilemma som kan uppkomma för lärare är att yrkesrollen och privatrollen går in i varandra. Den här studien vill synliggöra problematiken kring hanteringen av lärarnas olika roller. För att undersöka problematiken och hanteringen av lärarnas olika roller används en kvalitativ metod där det empiriska materialet är sex intervjuer. För att kunna analysera och förstå det informanterna visar på används teori som berör problematiken. Teorin tar upp olika aspekter som påverkar hanteringen av relationen mellan yrkesrollen och privatrollen för lärare, exempelvis roller, förväntningar, gränser mellan yrkesliv och privat samt innebörden av lärarrollen. Studiens resultat visar på att det finns olika strategier för att kunna hantera relationen mellan yrkesrollen och privatrollen. Men en slutsats som kan dras är att privatrollenofta sätts i skymundan av yrkesrollen.

Under de senaste åren har ekonomiska problem uppstått i tidningsbranschen i samband meddigitalisering av media. UNT (Upsala Nya Tidning) levererar numera nyheter i flera olikadigitala kanaler. Fokus ligger på att bli mer öppen, snabb, interaktiv och tillgänglig. Den ökadeinteraktionen med läsare ställer krav på att journalister måste förändra sin roll i jämförelse medhur man tidigare arbetat med läsarkontakter. I en fallstudie av UNT har vi gjort kvalitativaintervjuer med medarbetare på UNT samt läsare, med syfte att undersöka journalistens roll iinteraktion med läsare. Resultatet blev svar som indikerade ett visst rollbeteende hos journalisterna. Vi kom fram till slutsatsen att interaktion med läsare ofta innebär en rollkonflikt för journalisten.

Majoriteten av alla barn i Sverige går i förskola och spenderar en betydande del av sin tid med andra vuxna än sin primära omsorgsgivare. Då små barn har omfattande trygghetsbehov är det relevant att undersöka hur förutsättningarna för en trygg omsorg ser ut. Syftet med studien var att undersöka hur förskolechefer arbetar med att skapa trygghet för små barn i förskola. Sex förskolechefer i kommunal verksamhet intervjuades och data bearbetades genom tematisk analys. Resultatet visade att förskolecheferna anser att deras roll är att se till att små barn har få och nära relationer på förskolan och att föräldrarna känner sig trygga i verksamheten. Vidare menar de att verksamheten ska genomsyras av ett medvetet förhållningssätt och att de ska vara lyhörda, hitta lösningar och anpassa verksamheten utifrån varje enskilt barn. Förskolecheferna beskrev att försvårande för arbetet med att skapa trygghet i förskolan var yttre faktorer som de inte själva styrde över som budget, politiska beslut samt omsättning/frånvaro av personal. Styrdokumenten ansågs vara en yttre faktor som tvärtom underlättade arbetet med trygghet. Studiens slutsatser är att förskolechefernas arbete utgår från små barns behov av trygghet vilket är i linje med anknytningsteori. Det framkom även en rollkonflikt mellan hur de vill organisera verksamheten och hur yttre faktorer försvårar. Samtidigt beskriver förskolecheferna lösningar på denna konflikt genom att de agerar självständigt med barnets bästa i fokus. Vidare studier föreslås undersöka effekter  av gruppstorlekar och fokusera på hur personalomsättning kan minska i förskolan.
The majority of children in Sweden go to preschool and thus spend a considerable amount of time with adults other than their primary caregivers. Small children have a substantial need for attachment and it is therefore relevant to study the preconditions of attachment in preschool. The aim of this study was to examine how preschool directors cater to small childrens need for attachment. Interviews were conducted with six municipal preschool directors and data was analysed using thematic analysis. Results showed that preschool directors considered it their responsibility to provide small children with close secure relationships with preschool teachers and to make parents feel secure in the organisation. Also they emphasised that the childcare should be responsive, and when needed, adjusted to the individual needs of children. Results showed that preschool director found budget, political decisions and employee absence and turnover to be aggravating factors in their work concerning small children and attachment. In contrast they felt that regulatory documents facilitated that work. To conclude, close secure relationships are important to small children in preschool which is in line with attachment theory. Also a role conflict became apparent; there was a discrepancy between how the preschool directors wished to organize and how external factors affected the organisation of childcare. Their solution to that problem was making autonomous decision regarding the organisation where the needs of small children were taken into account. Further studies exploring the effect of group sizes and reasons for high employee turnover among preschool teachers are suggested.

Ämnet för denna uppsats behandlar distansarbete och upplevelsen av kontroll och övervakning vid distansarbete samt hur individen bemöter detta. Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa hur människor som arbetar hemifrån upplever sin arbetssituation, om de upplever att deras arbete och prestationer kontrolleras/övervakas, samt hur de bemöter denna eventuella kontroll/övervakning. Det empiriska materialet i denna studie består av intervjuer med fyra kvinnor och två män som arbetar inom såväl statliga myndigheter som privatägda bolag i fyra olika kommuner. Vid tolkning och analys har Foucaults teori om panoptism och Goffmans dramaturgiska modell använts. Av undersökningens resultat framgår att människor som distansarbetar kan uppleva en rollkonflikt kopplat till de olika rollerna som är förknippad med dennes arbete och privatliv, att en känsla av övervakning finns närvarande vid distansarbete samt att olika handlingsmönster eller strategier står att finna i dessa människors bemötande av kontrollen.

Denna studie fördjupar sig i de utmaningar som intervjupersonerna har ställts inför som internrekryterade första linjes chefer, i förhållande till deras identitet. Syftet med studien är att genom att undersöka problematiken som uppstår kunna bidra till vidare forskning för att underlätta för framtida första linjens chefer som internrekryteras. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa metoder och med en fenomenografisk ansats. Studiens resultat visar att en internrekrytering bidrar till att det uppstår konflikter gällande personernas identitet. De personer som har blivit chefer upplever rollkonflikter, rollambiguitet och överbelastning av roller. Det blir en saknad av identitetskonstruktion vilket upplevs som påfrestande av både personen som har blivit chef och andra inom organisationen. De får även komplikationer med att etablera och utöva auktoritet, kommunicera samt leda. Den tidigare identiteten som fanns innan befordringen skapar även motstånd från anställda som inte vill förändra den tidigare etablerade föreställningen. Samtidigt förväntar sig överordnade att de internrekryterade cheferna ska hålla samma produktivitet som innan befordringen tack vare den tidigare erfarenheten inom organisationen. Detta ledde till att intervjupersonerna upplevde att de inte fick tillräckligt med stöd. För att underlätta för framtida chefer som internrekryteras behövs mer stöd från organisationer där fokus bör ligga på att förbereda personerna inför de konflikter som uppstår, som näst intill är oundvikliga.

Abstrakt Allt fler organisationer väljer att organisera sin verksamhet i projekt. För organisationer är det ofta behov av att möta varierande önskemål från kunder som gör projektering till en attraktiv arbetsform. Byggbranschen är en bransch som både använder sig utav projektering och har lång erfarenhet av projektering och projektledarskap. Att producera inom ramen för en projektorganisation innebär stora skillnader jämfört med stationär industri, vars organisation är relativt kontinuerlig och där tillverkningsprocessen är homogen år efter år. I en projektbaserad produktion i byggbranschen är ofta såväl organisation som produktionsmetoder olika från det ena bygget till det andra. Vanligt bland projektledare är att de fungerar som en så kallad länk mellan projektets olika delar. Projektarbetsformen kan bestå av osäkerheter och gränsöverskridande arbete, vilket kan frambringa konsekvenser för projektledaren som ansvarar för projekten. När kritik kommer utifrån är det projektledaren själv som står ansvarig. Syftet med studien är därför att undersöka vad en yrkesroll för en projektledare inom byggbranschens kan innebära för att skapa en förståelse för projektledarollen. Frågeställningar studien har utgått ifrån är hur beskriver en projektledare sin yrkesroll, hur hanterar projektledarna sina arbetsuppgifter, hur beskriver de sin relation mellan arbete och privatliv samt hur ser strategierna ut hos projektledarna vid hanteringen av relationen mellan yrke och ledig tid. Metod som använts är kvalitativa intervjuer. Sex projektledare har intervjuats. Teori som uppsatsen har utgått från är rollteorin och rollkonflikter.  Resultatet har påvisat att de sociala kontakterna projektledarna har att förhålla sig till i projekten kan vara komplexa i och med de förväntningar som finns från dem och som inte alltid går i samklang med varandra. Särskilt komplext är det för projektledarna när de ska kombinera arbete med privatliv där arbetets förväntningar inte alltid samspelar med familjemedlemmarnas förväntningar. Det skapas då rollkonflikter för projektledarna.

Studien ämnade att söka förståelse för om yrkesverksamma inom personalarbete (HR) i den offentliga sektorn upplever rollkonflikter som en följd av olika förväntningar hos arbetsgivare och arbetstagare. Studien utgjordes av en kvalitativ design och ett målinriktat urval tillämpades, vilket resulterade i tio HR-praktiker. Genom tematisk analys framkom två huvudteman, varav det första temat speglar respondenternas frånvaro av rollkonflikt och det andra speglar respondenternas upplevda utmaningar i HR-rollen. Resultatet visade att majoriteten av respondenterna inte upplevde någon rollkonflikt, vilket främst förklarades genom en tydlig arbetsbeskrivning. Respondenterna upplevde dock att det var utmanande att kombinera de strategiska och operativa arbetsuppgifterna samt att begränsa sitt arbete. En intressant upptäckt i analysen var att kön var av betydelse för respondenternas förmåga att begränsa sina åtaganden.

Det är fler arbetande kvinnor och familjer där båda vuxna arbetar på arbetsmarknaden idag. Kraven har ökat eftersom de nu har ansvar gentemot både arbetet och familjen som kan vara stressigt att hantera. Syftet med denna undersökning var att undersöka vad en arbete/privatliv-balanspolicy kan inkludera i ett företags arbete för att underlätta för de anställdas balans mellan arbetsliv och privatliv och om en sådan policy kan fungera som en förebyggande åtgärd för att minska de anställdas stress. Genom att intervjua fjorton anställda på ett multinationellt företag framkom att en arbete/privatliv-balanspolicy kan inbegripa ett flexibelt arbete. Eftersom de anställda hade en flexibel arbetsplats så kunde de undvika rollkonflikt och arbete/familj-konflikt. Detta innebar att de kunde klara av att balansera sitt arbete och privatliv som då minskar deras stress. Detta resultat indikerar att en arbete/privatliv-balanspolicy kan fungera som en förebyggande åtgärd för att minska de anställdas stress.

I början av år 2020 var ca en fjärdedel av platserna på polisutbildningen i Sverige vakanta. Förutom att det har varit svårt att fylla utbildningsplatserna med lämpliga sökande, förekommer det avhopp från utbildningen. Det finns få svenska studier som undersöker varför polisstudenter hoppar av utbildningen. Med hjälp av kvalitativ ansats var syftet att nå en ökad förståelse för hur polisutbildningen vid ett lärosäte i Sverige upplevs av polisstudenterna själva och vilka bakomliggande faktorer till avhopp inom utbildningen som kan finnas. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes via videolänk på deltagare som avslutat eller har tankar på att avsluta sina studier i förtid. Materialet analyserades genom tematisk analys och resulterade i tre huvudteman; studentrollen, polisrollen och yttre påverkan. Resultaten diskuteras utifrån att det finns polisstudenter som upplever inre konflikter under studierna. De beskriver svårigheter att hitta sin plats i rollen som student och i rollen som polis.
In the beginning of 2020, approximately a quarter of the spots at the police education in Sweden were vacant. Apart from the fact that it has been difficult to recruit suitable applicants, there is also a high number of dropouts from the education. There are few Swedish studies investigating why police students drop out. With the help of qualitative approach, this essay aims to give a greater understanding of how the police students at a university in Sweden experience the education and what the underlying factors for the numbers of dropouts within the education may be. Eight semi-structured interviews were conducted by video link with participants who have ended, or had thoughts of ending, their studies prematurely. The material was analyzed by thematic analysis and resulted in three main themes; student role, police role and external influence. The results are discussed on the basis that there are police students who experience internal conflicts during their studies. They describe difficulties in finding their place, both in the role of a student and in the role of a police officer.

Som socialarbetare behöver man både kunna hålla huvudet kallt och samtidigt ha ett varmt hjärta. Att drivas av viljan att hjälpa samtidigt som lagar och regler styr stora delar av arbetet kan skapa konflikter i yrkesrollen. Denna uppsats lyfter de splittrade rollerna. Studien syftar till att undersöka socialarbetares upplevelser av rollen som myndighetsperson och rollen som hjälpare i det sociala arbetet samt hur dessa roller påverkar mötet med klienten samt hur makten i myndighetsrollen påverkar hjälparrollen och mötet med klienten. För att ta reda på socialarbetarnas upplevelser genomfördes fem semistrukturerade intervjuer. Faktorer som undersökts är förhållandet mellan rollerna, rollkonflikter, hantering av rollkonflikt samt vilken makt som finns i rollerna. Resultatet har analyserats med begreppen pastoralmakt och caring power. Studien visar att samtliga informanter beskriver att de upplevt motstridigheter mellan rollerna samt att balansen mellan makt och hjälp är komplex. Alla informanter beskriver att de olika rollerna påverkar mötet med klienten men trots det verkar detta många gånger vara oreflekterat hos socialarbetare.
As a social worker, you need to think with a cool head while having a warm heart. Driven by a will to help, but faced with laws and regulations that can lead to conflicts between the professional and governing body. This study has been put in place to examine this relationship from the social workers point of view. This qualitative study aims to examine social workers experiences of power in “the authority role” and how that power affect “the helper role” within social work. We also want to investigate how these roles affect in meeting with the client. In order to understand the social workers experiences semi-structured interviews were made with workers within this department. The main focus was to exam how the specified roles affect the meeting with clients. Factors examined are: The relationship, conflicts, management and power between the roles. In the analysis of the result, the concepts of pastoral power and caring power have been used, and thus lift the social workers view of power and help. The study shows that all informants experienced contradictions between the roles and that the balance between power and help is complex. However, the study also shows that the subject is relatively unreflected by the social workers.

Denna undersökning tar sin utgångspunkt i rollteori, där det finns två motstridiga perspektiv. Enligt rollstressperspektivet antas att multipla roller leder till rollkonflikt, medan de multipla rollerna enligt rollexpansionsteorin väntas ge positiva konsekvenser. Denna studies hypoteser utgår från rollexpansionsperspektivet då multipla roller väntas ha ett samband med positiva konsekvenser. Hypoteserna är att kvinnor och män som arbetar heltid har högre odds att uppleva balans än de som arbetar deltid eller övertid. Kort och lång föräldraledighet förväntas påverka kvinnors och mäns upplevda balans negativt, medan medellång föräldraledighet förväntas påverka kvinnors och mäns upplevda balans positivt. Utöver detta förväntas sambanden mellan undersökta variabler och upplevd balans se olika ut för kvinnor och män. Sambandet mellan föräldraroll och arbetsroll samt rollkonflikt prövas genom operationaliseringarna föräldraledighet och arbetstid samt upplevd balans mellan familj och arbete. Detta görs genom logistiska regressioner som är uppdelade för kvinnor och män. Datamaterialet som används är Försäkringskassans Tid och pengar, som i princip är ett obundet slumpmässigt urval med 3180 respondenter. I uppsatsen inkluderas endast förvärvsarbetande respondenter, vilket minskar antalet till 2462. I studien erhålls inget samband mellan längd på föräldraledighet och upplevd balans mellan familj och arbete, vilket kan tänkas bero på att föräldraledighet är en aspekt som i sig inte avgör nivån av rollkonflikt. Arbetstid däremot har ett samband med upplevd balans mellan familj och arbete, där sambandet ser olika ut för kvinnor och män. Kvinnor som arbetar deltid har högre odds att uppleva balans än de som arbetar heltid, medan övertid inte har ett signifikant samband med balans. För männen är övertidsarbete förknippat med sämre odds för balans än heltidsarbete, medan deltid inte har ett samband. Resultaten för kvinnorna talar därmed emot rollexpansionsom en konsekvens av multipla roller eftersom fokus på en roll, familjerollen, ger högre odds att uppleva balans. Detta är istället förenligt med rollstressperspektivet. För männen däremot styrks rollexpansionsteorin eftersom övertidsarbetet, som ett uttryck för fokus på arbetsrollen, leder till lägre odds att uppleva balans.

En förutsättning för ett välmående samhälle är bland annat jämställdhet när det kommer till psykisk hälsa. I dagens samhälle sjukskrivs allt fler till följd av stress och stressrelaterade sjukdomar. Mycket tyder dock på att upplevelse av stress och stressrelaterade sjukdomar är ojämnt fördelad mellan män och kvinnor. Tidigare forskning visar att kvinnor är överrepresenterade vad gäller just stress. Den här studiens syfte är att studera självskattad stress bland förvärvsarbetande föräldrar med hemmavarande barn och titta på hur det skiljer sig mellan könen samt bland hel- och deltidsarbetande. För att besvara studiens frågeställningar har ett datamaterial från European Social Survey från 2004 använts. Utöver respondenter från Sverige har även individer från Danmark och Norge inkluderats. Urvalet består av kvinnor och män som förvärvsarbetar minst åtta timmar i veckan, som lever i en heterosexuell parrelation och som har minst ett barn som fortfarande bor hemma. Det slutgiltiga urvalet bestod av 1199 individer. För att pröva studiens hypoteser har logistiska regressionsanalyser utförts. Resultaten av dessa analyser visade inga signifikanta samband mellan varken kön och stresseller arbetstid och stress. Däremot visade resultatet signifikanta samband för män mellan stress och variablerna barn under 13 år, inställning till hushållets gemensamma inkomst samt partnerns arbetstid. Resultatet för kvinnor visade signifikanta samband mellan stress och variablerna inställning till hushållets gemensamma inkomst och respondentens hushållsarbete.

En vardag fylld av ansvar och krav från både föräldrarollen och arbetsrollen kan upplevas som stressfyllt för individen. I många fall är det mammor som tar det största ansvaret för hem och barn samtidigt som de arbetar heltid. Statistik visar att kvinnor drabbas hårdast av stress i dagens samhälle, vilket kan förstås utifrån kvinnans breda ansvarsområden gällande barn och arbete. Studiens syfte var att undersöka hur kvinnor kombinerar heltidsarbete med föräldrarollen. Vidare syftar studien till att förstå hur stressupplevelser hos kvinnor relaterar till kombinationen av arbete och föräldraskap. För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sju heltidsarbetande mammor i tre olika branscher. Samtliga intervjupersoner är utbildade på universitetsnivå samt har ett eller flera barn i åldrarna noll till tio år. Resultatet av studien visar att intervjupersonerna upplever vissa svårigheter kring att kombinera föräldrarollen med arbetsrollen. En av de största anledningarna till detta är brist på tid, samt ojämn fördelning av praktiska uppgifter kopplat till barnen. Enligt studien tar kvinnorna större ansvar för barn och hushållsuppgifter än vad deras män gör. Mödrarna upplever att det är svårt att hinna med sitt arbete och samtidigt hinna med sina barn och uppgifter i hemmet, vilket ofta resulterar i känslor av stress och otillräcklighet. Ju högre arbetsposition modern har, desto svårare är det att kombinera rollerna. Socialt stöd i form av kollegor, vänner och familj, samt känslan av tillhörighet i många olika sammanhang är av stor vikt för mödrarnas välmående och minskar upplevelsen av stress. Vidare visar resultatet att de kvinnor som har flexibla arbetstider samt hög grad av autonomi i sin arbetsroll upplever mindre arbetsrelaterad stress. Studiens slutsats är att mödrarna generellt upplever sig vara mindre stressade på sina arbeten nu än tiden innan de var föräldrar. Detta är på grund av de inte längre prioriterar arbetet lika högt som de gjorde innan. Däremot känner sig intervjupersonerna mer stressade utanför arbetet när de är föräldrar, vilket beror på att de drar det tyngsta lasset i hemmet och tar störst ansvar för barn.

The purpose of this case study is to investigate how employees feel about working in an organization with a value foundation where there is a discrepancy between the value base and the employees' perceived reality of the workplace. The case study has been conducted with four semi-structured interviews of employees, all of whom work in the same business within the healthcare-concern Ambea, one of the market-leading private care companies in much of the Nordic region. To understand the phenomenon we have used the sociological concepts of alienation with the dimension meaninglessness, powerlessness, normlessness and alienation from oneself and identity of regulation. In the analysis we find that the employees use different strategies to counteract the feeling of alienation and different role conflicts.
Syftet med den här fallstudien är att undersöka hur anställda upplever att det är att arbeta i en organisation där det finns en diskrepans mellan organisationens värdegrund och dess praktik.  Fallstudie har utförts med fyra semistrukturerade intervjuer av anställda som alla arbetar i samma verksamhet inom vård- och omsorgskoncernen Ambea, ett av de marknadsledande privata omsorgsföretagen i stora delar av norden.  För att förstå fenomenet används de sociologiska begreppen alienation med dimensionerna meningslöshet, maktlöshet, normlöshet och främlingsskapande från sig själv samt identitetsreglering. I analysen finner vi att de anställda använder olika strategier för att motverka känslan av alienation och olika rollkonflikter.

Under de senaste åren har de flesta bankerna i Sverige gått från att vara traditionella administrativa tjänsteföretag till att utvecklas mot försäljningsorganisationer. Detta har påverkat de bankanställdas arbetssituation så att de ska kombinera att vårda kundrelationen genom att lyssna på kunden och skapa lösningar samtidigt som pressen att nå försäljningsmål är stor. Förändringen kan kopplas till att fler banker numera är vinstdrivande företag och måste se till aktieägares och andra parters intressen, därtill har konkurrensen hårdnat. Det är denna förändring vi har fördjupat oss i för att se vilken påverkan det haft på bankpersonalens arbete. Vår problemformulering lyder: Vilka effekter har utvecklingen mot en försäljningsorganisation haft på personalens arbete inom banksektorn och hur uppmärksammas dessa av ledningen? Med denna uppsats försöker vi att öka förståelsen för hur marknadsorientering i form av relationsskapande upplevs av personal och chefer inom banksektorn. Vi vill även förvärva en ökad förståelse för vilken påverkan produktivitetsarbetet, i form av försäljningsmål, har på hur personalen upplever sitt arbete. Sist men inte minst försöker vi kartlägga hur organisationen arbetar med service- och försäljningsfrågor och kombinationen av dessa. För att nå svar på det uppmärksammade problemet genomförde vi intervjuer med bankpersonal och ledning på en utvald bank, men spritt mellan olika kontor. Teorins fokus ligger på relationsmarknadsföring och prestationsmätning och utifrån dessa perspektiv belyser vi det formulerade problemet från olika vinklar. I analysen av det ihopsamlade empiriska materialet har vi kommit till slutsatserna att människan oftast lyder under minsta motståndets lag och försäljningsmål är ett sätt att sporra individen till det lilla extra. Samtidigt kan det medföra en negativ påverkan på arbetet för personalen i form av stress. Vissa bankanställda upplevde en konflikt i yrkesrollen vilket vi förklaras av olika förväntningar från olika intressenter, så som kunderna och ledningen. Vidare såg många av respondenterna en möjlig konflikt mellan den långsiktiga kundrelationen och de mer kortsiktigt inriktade säljmålen. Vi fann att personalens roll som relationsbyggare blir allt viktigare medan kvaliteten i arbetet inte beaktas till den grad den kanske borde. Detta kan leda till suboptimering genom försäljning baserad på en ”krängarmentalitet”. Slutligen är våra rekommendationer till banken att premiera, kommunicera och utbilda personalen inom service och långsiktigt relationsbyggande, på samma sätt som det arbetas med försäljning idag. Detta för att eliminera personalens rollkonflikt och därigenom erbjuda kunderna ett bättre koncept, vilket i slutändan resulterar i ett bättre finansiellt resultat.

SAMMANFATTNING

Under de senaste åren har de flesta bankerna i Sverige gått från att vara traditionella administrativa tjänsteföretag till att utvecklas mot försäljningsorganisationer. Detta har påverkat de bankanställdas arbetssituation så att de ska kombinera att vårda kundrelationen genom att lyssna på kunden och skapa lösningar samtidigt som pressen att nå försäljningsmål är stor. Förändringen kan kopplas till att fler banker numera är vinstdrivande företag och måste se till aktieägares och andra parters intressen, därtill har konkurrensen hårdnat. Det är denna förändring vi har fördjupat oss i för att se vilken påverkan det haft på bankpersonalens arbete.

Vår problemformulering lyder:

Vilka effekter har utvecklingen mot en försäljningsorganisation haft på personalens arbete inom banksektorn och hur uppmärksammas dessa av ledningen?

Med denna uppsats försöker vi att öka förståelsen för hur marknadsorientering i form av relationsskapande upplevs av personal och chefer inom banksektorn. Vi vill även förvärva en ökad förståelse för vilken påverkan produktivitetsarbetet, i form av försäljningsmål, har på hur personalen upplever sitt arbete. Sist men inte minst försöker vi kartlägga hur organisationen arbetar med service- och försäljningsfrågor och kombinationen av dessa.

För att nå svar på det uppmärksammade problemet genomförde vi intervjuer med bankpersonal och ledning på en utvald bank, men spritt mellan olika kontor. Teorins fokus ligger på relationsmarknadsföring och prestationsmätning och utifrån dessa perspektiv belyser vi det formulerade problemet från olika vinklar.

I analysen av det ihopsamlade empiriska materialet har vi kommit till slutsatserna att människan oftast lyder under minsta motståndets lag och försäljningsmål är ett sätt att sporra individen till det lilla extra. Samtidigt kan det medföra en negativ påverkan på arbetet för personalen i form av stress. Vissa bankanställda upplevde en konflikt i yrkesrollen vilket vi förklaras av olika förväntningar från olika intressenter, så som kunderna och ledningen. Vidare såg många av respondenterna en möjlig konflikt mellan den långsiktiga kundrelationen och de mer kortsiktigt inriktade säljmålen. Vi fann att personalens roll som relationsbyggare blir allt viktigare medan kvaliteten i arbetet inte beaktas till den grad den kanske borde. Detta kan leda till suboptimering genom försäljning baserad på en ”krängarmentalitet”.

Slutligen är våra rekommendationer till banken att premiera, kommunicera och utbilda personalen inom service och långsiktigt relationsbyggande, på samma sätt som det arbetas med försäljning idag. Detta för att eliminera personalens rollkonflikt och därigenom erbjuda kunderna ett bättre koncept, vilket i slutändan resulterar i ett bättre finansiellt resultat.

Syftet med denna uppsats är att insamla kunskap om hur nattpersonalen vid hemvårdsforvaltningen, i en kommun i Sverige vilka bedriver vård i brukares hem, uppfattar krav, kontroll, socialt stöd, rolltydlighet, rollkonflikt, arbetstillfredsställelse och hur de ser på beslutsfattandet i arbetet. Samt att undersöka hur dessa faktorer påverkar personalens välbefinnande samt jämfora ifall det föreligger några skillnader mellan yrkeskategorierna sjuksköterskor och undersköterskor i de uppmätta psykosociala faktorerna. Undersökningen är kvantitativ och består av en enkät vilken gav totalt 47 respondenter, av dessa respondenter är 38 undersköterskor och 9 sjuksköterskor. Resultatet visar bland annat att sjuksköterskorna upplever högre krav och lägre stöd relaterade till sitt arbete än vad undersköterskorna gör, upplevelsen av kontroll är snarlik mellan de båda grupperna. Sjuksköterskorna upplevde sitt välbefinnande sämre än vad undersköterskorna gör. Undersökningen visade ett samband mellan socialt stöd och välbefinnande och även mellan att undvika att ta beslut även om detta behövs och välbefinnande.
The purpose of this paper is to gather knowledge of how the night staff of home care management in a municipality in Sweden, which conducts health care in the patient's home perceive demands, control, social support, role clarity, role conflict, job satisfaction and how they view the decision-making at work. And to examine how these factors affect well-being and to compare if there are any differences between the occupational categories of nurses and assistant nurses in the measured psychosocial factors. The study is quantitative and consists of a questionnaire which gave a total of 47 respondents, of those respondents 38 were assistant nurses and 9 nurses. The results show that nurses are experiencing higher demand and lower support related to their work than the assistant nurses do, the experience of control is similar between the two groups. The nurses considered their well-being worse than the assistant nurses do. The study showed a correlation between social support and well-being, and also between to avoid taking decisions even if it is needed and well-being.

Den svenska Försvarsmakten är en myndighet med en annorlunda vardag för de anställda. Att arbeta som soldat inom försvaret är ett yrke som bidrar till stora kontraster hos de anställda, genom att växla mellan rollerna som yrkesverksam soldat till att vara civil. Vardagen är även annorlunda utifrån de arbetskläder som används, uniformer. Denna studie är gjord med utgångspunkt i vad uniformen har för del i det skifte som sker när en soldat växlar mellan yrkesroll och civil roll. Kvalitativa intervjuer har gjorts om sex informanter, på soldat- och gruppchefsnivå. Frågeställningarna till intervjupersonerna har varit; hur ser du på skiftet som sker när du går till/hem från jobbet, hur upplever du detta skifte samt uppstår det en konflikt vid detta skifte? De teorier som har använts är från Erving Goffmans dramaturgiska teori om teaterscenen. Resultatet visar på ett rollskifte och att reflektionen över skiftet är varierat.
”I AM a Soldier” is an analytical examination of the shifting roles enacted by soldiers in the Swedish Armed Forces as a direct result of specific changes caused by the uniform itself. The Swedish Armed Forces is an organization providing a unique workday for its employees, displaying a strong contrast to those employed in civilian professions. Everyday life in the working environment is also markedly different due to the particular dress code: military uniforms.    This study is conducted on the basis that the uniform is a part of the shift that happens between different roles. Qualitative interviews were conducted on six subjects, from the lowest-ranking soldiers to squadron leaders. The central questions were; How do you observe the shift that happens when you go to/leave work? How do you experience this shift, and is there a conflict when it happens? The ideas employed come from Erving Goffman’s dramaturgical theory of the theatre. The results demonstrate that the reflection of the shift in roles is varied, and that there is an interesting change when the shift in roles takes place.

Studien ämnar undersöka mellanchefers förväntningar, rollkonflikter och handlingsstrategier i balansen mellan arbetsliv och privatliv. För att undersöka detta utgår vi från frågeställningarna: Vilka förväntningar upplever mellanchefer på sig själva? Vilka rollkonflikter kan uppstå genom förväntningarna? Hur hanterar mellancheferna rollkonflikterna? Studiens vetenskapliga utgångspunkter grundar sig i konstruktionistisk ontologi och hermeneutisk epistemologi. Studien är av kvalitativ karaktär och studiens tillvägagångssätt har en induktiv ansats med inslag av deduktion. Den teoretiska referensramen etableras på teoretiska begrepp som förväntningar, rollkonflikter, rolldistans, segmentering och integrering. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att intervjupersonerna har olika strategier för att hantera rollkonflikterna som uppstår genom förväntningar. I analysen framkom det tre typer av handlingsstrategier, reflektion, prioritering och kommunikation.

This is a qualitative study based on two focus group interviews with a total of six social workers who work with assessing financial aid in two municipalities. The study aims to examine how the social workers experience and handle their ambiguous professional role, on the basis that they are expected to support and control the client. The theoretical framework is the theory about discretion and role theory. The results show that social workers find it difficult to combine these different approaches. Two different groups of strategies that social workers use to manage their professional role have been distinguished, the first is used to combine the different approaches (combination strategies), which are: empathy, to be distinct and to "blame" the organization. The second is used to manage the professional role (managing strategies) and are: support of work colleagues, support of manager, "squareness" and distance.
Detta är en kvalitativ studie som bygger på två fokusgruppintervjuer med totalt sex socialsekreterare som arbetar med att handlägga ekonomiskt bistånd i två kommuner. Studiens syfte var att undersöka hur socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd upplever och hanterar sin dualistiska yrkesroll, utifrån att de förväntas stötta och kontrollera klienten på en och samma gång. Studiens teoretiska ram utgörs av teorin om handlingsutrymme samt rollteori. Resultatet visar att socialsekreterarna upplever det svårt att kombinera dessa olika förhållningssätt/roller och att svårigheterna främst uppstår då de tvingas fatta beslut som går klienten emot. Två olika grupper av strategier som socialsekreterarna använder sig av för att hantera yrkesrollen har kunnat urskiljas, den första används för att kombinera de olika förhållningssätten (kombinationsstrategier), vilka är: visa empati, tydlighet och “skylla” på organisationen. De andra används för att hantera yrkesrollen (hanteringsstrategier) och är: stöd av arbetskollegor, stöd av chef, “fyrkantighet” och distans.

Denna kvalitativa studie behandlar unga kvinnor i Stockholm som befinner sig i pågåendet av sin högskoleutbildning och som senarelägger sitt barnafödande. Syftet är att belysa unga kvinnliga högskolestudenters tankar och attityder kring senareläggningen av familjebildning. I semi-strukturerade intervjuer har respondenterna delat med sig av sina tankar kring möjligheten att kombinera högskolestudier med barnskaffande. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av en hermeneutisk tolkande metod. Teoretiska utgångspunkter har hämtats främst från Goffmans rollteori, Bourdieus kapitalbegrepp samt Beckers teori som baseras på Rational Choice. Centrala begrepp för uppsatsen är individualisering och rationalisering. Majoriteten av de 6 stycken intervjuade respondenterna ser på barnafödande som något som de vill senarelägga till åtminstone efter avklarade högskolestudier. Detta eftersom att studenterna kopplade en svårighet med att förena rollen som student med rollen som mamma och även av egoistiska skäl. Tillförskaffande av kapital såsom en akademisk utbildning, karriär och bostad men även icke-materiella resurser såsom erkännande och självförverkligande var några av preferenserna hos studenterna. Skillnader i attityder upptäcktes även hos studenter med olika utbildningsinriktningar. Uppsatsen avslutas med en koppling till övergången mellan ungdomsstadium till vuxenstadium.

Det svenska samhället präglas av en jämställdhetsdebatt där regeringen genom sociopolitiska åtgärder aktivt arbetar med att jämställa kvinnor och män. Det har skett förändringar i hur faderskapet och pappans roll framställs i samhället vilket resulterar i nya attribut på rollen som pappa. Denna studie syftar till att beskriva och skapa förståelse för mäns upplevelser av rollen som pappa. Studien är av kvalitativ ansats och genomförd med hjälp av tio semistrukturerade intervjuer. Teoretiska utgångspunkter är rolltagande och socialisation, normer köns- och genusroller samt rollkonflikt. Urvalsgruppen består av män som blivit pappor efter senaste revideringen i föräldraförsäkringslagen 2016-01-01 och är sammanboende med barnets mamma. Datan analyserades med hjälp av fenomenologisk analys. Resultatet visade att männen upplevde rollen som pappa präglad av ansvar, delaktighet och jämställd med den andre föräldern. Männen upplevde att det tog tid att socialiseras in i rollen som pappa där den sociala omgivningen och normer samt den egna pappans antagande av rollen som pappa påverkade. Männen upplevde att traditionella könsroller allt mer suddas ut vilket resulterade i förändrade attityder från omgivningen där främst arbetsgivarens stödjande förhållningssätt beskrevs uppmuntrande till att ta ut föräldraledighet.
The Swedish society is characterized of an ongoing gender equal debate where the government through social policy measures is actively working on equating men and women. There have been many changes about how fatherhood and the father's role is portrayed in the society which results in new attribute to the father’s role. This qualitative study aims to describe how men experience their role as a father in contemporary time. The study uses ten semi-structured interviews as an instrument. Role-takingand socialization, norms and gender roles and role-conflict, social normsand gender roleis constituted as theoretical framework. The sample consists of men who have children born after the latest revision of parental leave insurance 2016-01-01 and are cohabiting with the child’s mother. The data were analyzed by using a phenomenological analysis. The result showed that the men perceived their role as a father as being characterized by responsibility, participation and equal to the other parent. The men perceived that it took time to socialize in to the role as a father were the social environment, norms and also their own fathers role affected them when taking on the role as a father. The traditional gender roles are changing which results in transformed attitudes from the social environment where mainly the employers supporting approach was described to encourage the respondents to take out parental leave.

Att vara attraktiv som arbetsgivare på arbetsmarknaden är något som med tiden har blivit allt viktigare i och med den globaliserade arbetsmarknaden. Detta attraktivitetsarbete drivs till stor del av de chefer närmast organisationens kärnverksamhet – enhetscheferna. Då dessa sitter på positioner nära verksamheterna finns det en ökad risk för upplevelsen av rollkonflikter. Att undersöka hur upplevelsen av attraktivitet i förhållande till upplevelsen av rollkonflikt i arbetet samspelar, hos dem som befinner sig i mitten av organisationen, är något som inte tidigare har forskats på. Därav denna studies vetenskapliga relevans. Syftet med studien är att undersöka hur enhetschefer inom äldreomsorgen i en kommun i Västsverige upplever arbetsgivarens attraktivitet. Dessutom är syftet att undersöka hur enhetschefernas roll som både arbetstagare och arbetsgivare upplevs samspela av dem utifrån arbetet med attraktivitet. Metoden som har tillämpats för studien är kvalitativ och empirin har samlats in genom sju semistrukturerade intervjuer utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Resultatet av studien visar på att enhetschefernas upplevelse av kommunens attraktivitet som arbetsgivare generellt var god då det fanns en tillitsbaserad styrning inom organisationen, tydliga arbetskrav, rimlig arbetsbelastning samt påverkansmöjligheter. Dock visade resultatet att upplevelsen av kommunens attraktivitet hade påverkats negativt till följd av coronapandemin, men framförallt av införandet av insatsen Heltid som norm. Detta då de ovan fyra faktorerna, som annars upplevdes finnas inom organisationen och som var attraktivt, hade förändrats till det sämre. Vidare visade studiens resultat att enhetscheferna upplevde att samspelet mellan deras roll som både arbetstagare och arbetsgivare regelbundet upplevdes svåra att förena. Denna upplevelse av rollkonflikter hos enhetscheferna hänvisades i synnerhet till Heltid som norm då denna insats var svår för samtliga enhetschefer att företräda gentemot sina medarbetare då de själva inte ansåg sig kunna stå bakom den.

En kriminalvårdare bemöter många olika förväntningar på sig i sin yrkesroll, och att veta vad som förväntas av en är en viktig faktor för arbetsmiljön och hälsan. Därav är syftet med denna studie att undersöka kriminalvårdares upplevelser om vilka förväntningar som finns på deras yrkesroll inom organisationen och vilka negativa konsekvenser detta kan medföra. Studien tillämpar också frågan i ett genusperspektiv och studerar om förväntningarna skiljer sig åt mellan kvinnor och män. Teoretiska utgångspunkter som används i studien är det dramaturgiska perspektivet, genusteorier, emotionellt arbete,konformitet samt ingrupp- och utgrupp. Metoden som används är en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer där tio respondenter mellan 23 – 50 år deltar. Därefter görs en analys med hjälp av tematisk analysmetod. Resultatet visar att det finns motstridiga förväntningar på yrkesrollen i form av en vårdande roll samt en kontrollerande roll. Det framkommer att genusskillnader finns på så sätt att manliga kriminalvårdare förväntas inta den kontrollerande rollen medan den kvinnliga förväntas inta den vårdande rollen. Resultatet visar att förväntningarna medför negativa konsekvenser för den enskilde kriminalvårdaren i form av emotionella påfrestningar samt att de kan behöva gå emot sina egna värderingar. Negativa konsekvenser visar sig också i form av konflikter inom personalgruppen där det uppstår vi-mot-dem.
A prison guard meets many different expectations in his or her professional role, and to knowing what is expected of yourself is an important factor for the work environment and health. Therefore, the purpose of this study is to examine prison guard’s perceptions of what expectations there are of their professional role within the organization and what negative consequences this may entail. The study also applies the issue in a gender perspective and studies whether expectations differ between women and men. Theoretical starting points used in the study are the dramaturgical perspective, gender theories, emotional work, conformity and in-group and out-group. The method used is a qualitative method in terms of semi-structured interviews in which ten respondents between the ages of 23-50 participate. Then an analysis is made using a thematic analysis method. The results show that there are conflicting expectations of the professional role in terms of a caring role and a controlling role. It appears that gender differences exist in such a way that male prison guards take the controlling role while the female guards takes the caring role. The results show that the expectations have negative consequences for the individual prison guard in terms of emotional strain guard and they also have to go against their own values. Negative consequences also manifest themselves in terms of conflicts within the working group where we-against-them occurs.

This study aims to further Work-family conflict research for Social Workers by providing insight into what kind of impact the job role of social workers in Sweden has on their private lives and how they deal with it. The study operates from a qualitative approach and is based on three focus group-interviews and three semi-structured interviews with people working in different fields of social work. The empirical material has been analyzed through the Dramaturgical Perspective and Frame concept of Erving Goffman. The results of this study show that the job role impacts the psychological well-being of social workers, their family life and their social life to varying degrees, mainly due to organizational and client-based aspects, often resulting in role-conflicts and a lack of energy in their private lives. The primary strategies were found to be conversing with colleagues, spending time alone, embracing hobbies and having a clear understanding of individual responsibility.

Syftet med studien var att undersöka hur hemtjänstpersonal verksamma i en kom-mun med Sveriges högsta sjukfrånvaro, upplever den psykosociala arbetsmiljön ut-ifrån aspekterna rollkonflikt, socialt stöd och samvetsstress samt upplevda hinder och möjligheter inom området. Metoden var kvalitativa enskilda semistrukturerade intervjuer med fem hemtjänstpersonal. Resultatet visade att respondenterna hade upplevelser av rollkonflikter, bristande socialt stöd och samvetsstress. Vidare visade resultaten att upplevda hinder för en god psykosocial arbetsmiljö var stress, bris-tande kommunikation och information. Möjligheter för en god psykosocial arbets-miljö upplevdes vara god kommunikation och gott samarbete med andra profess-ioner samt möjlighet att vårda relationen till brukaren för att bättre möta dennes behov. Studien visade att respondenternas upplevelser av psykosocial arbetsmiljö och de undersökta aspekterna rollkonflikt, socialt stöd och samvetsstress till stor del var orsakade av äldreomsorgens och hemtjänstens förändringar. Studien visade även att respondenterna arbetar under de psykosociala arbetsförhållanden som kan ge mest negativa hälsoeffekter.
The aim of the study was to investigate how home care staff, working in a munici-pality with Sweden's highest rates of sick leave, experience their psychosocial work environment from the perspectives of role conflict, social support, stress of con-science and perceived obstacles and opportunities connected to their work. The method was qualitative semistructured individual interviews with five home care staff. The results showed that the respondents had experiences of role conflicts, lack of social support, and stress of conscience. Perceived barriers to a good psychosocial work environment where stress, lack of communication and information. Opportu-nities was perceived to be good communication, cooperation and time to nuture re-lationschip with the client. The study showed that respondents' perceptions of the psychosocial work environment was largely caused by the changes in old age care and home services. The study also showed that respondents are working under psy-chosocial conditions that can give the most adverse health effects.

Background/Problem: Since the IT-burst in 2000 it has been recession within IT-consultant firms (Sif 2004). The tendency is, however, changing slightly and IT-consultants firms are getting more assignments again (Arbetsmarknadsstyrelsen – AMS, 2004). IT-consultants firms are however still related to stressed per-sonnel (Handelskammaren 2004; Hallstedt 2001). Another critical factor is the communication between management and workers. Many leaders are poor communicators and give insufficient instructions (Höij, 2004 och Wallström, 2003). These two circumstances, stress and poor communication, can cause role conflicts and disagreements within the organisation (Cooper et al., 2001). IT-consultants have difficulties to define their roles and reflect over other roles. Information about stress- and conflict resolution is therefore one important tool in this process (Bjurman, 2003 & Handelskammaren, 2004).

Purpose: The purpose is to build a perceptive about internal role conflicts through knowledge about roles, role conflicts and internal role conflicts origin, prevention and resolution in organisations. Through this knowledge and empirical finding, in IT-consultant firms in Jönköping/Huskvarna, Sweden, our goal is to give advice about how IT-consultants firms can manage and prevent internal role conflicts. Our aim is also to make a brief conclusion about how role conflicts can occur.

Method: The foundation of the thesis is a theoretical study. Through this study we created the empirical and analytical methods. The empirical part consists of a qualitative approach which is based upon eleven interviews at six different IT-consultants firms in Jönköping/Huskvarna, Sweden, with 20-50 employees.

Results: The hardest thing with role conflicts is not to manage them but to find them. It is important to discover the conflicts and then solve them in time. Knowledge about these issues are therefore necessary. In order to mange and solve the role conflicts it is important, especially for leaders, to have regulated information meetings and instructions about how to deal with conflict resolution. If this is managed in the right way it can lead to better communication and less stressed employees and then fewer role conflicts.

Bakgrund/Problem: Sedan IT-bubblan sprack 2000 har det förekommit nedskärningar och uppsägningar inom IT-konsultföretag (Sif 2004). Konjunkturen håller dock på att vända och man märker en svag uppgång igen (Arbetsmarknadsstyrelsen - AMS, 2004). IT-konsultföretag förknippas dock fortfarande med stress och utbrändhet bland personal (Handelskammaren 2004; Hallstedt 2001). En annan kritisk faktor i IT-konsultföretag är kommunikationen mellan chefer och anställda. Det förekommer att chefer för en dålig dialog med bristande instruktioner till de anställda (Höij, 2004 och Wallström, 2003). Dessa två omständigheter, stress och dålig kommunikation kan leda till rollkonflikter och oenigheter på arbetsplatsen menar Cooper, Dewe och Driscoll (2001). Vi anser att rollkonflikter förekommer på grund av dessa orsaker i IT-konsultföretag. Vårt antagande grundar sig på att stress- och konflikthantering är viktiga inom branschen (Bjurman, 2003 & Handelskammaren, 2004). Bjurman (2003) menar även att det finns ett ökat behov av personal som har kunskap kring konflikter i framtiden.

Syfte: Syftet är att utveckla en förståelse kring interna rollkonflikter i IT-konsultföretag genom kunskap om roller, rollkonflikter och hur konflikter upp-kommer, hanteras och förebyggs i organisationer. Med denna kunskap och empi-riska studier på IT-konsultföretag i Jönköping/Huskvarna ämnar vi sedan att ge råd om hur interna rollkonflikter kan hanteras och eventuellt förebyggas i IT-konsultföretag. Vårt mål är även att kort beskriva hur interna rollkonflikter kan uppkomma i IT-konsultföretag.

Metod: Grunden är en teoretisk studie som frambringade lämplig empirisk och analytisk metod. Den empiriska delen består av en kvalitativ ansats vilken bygger på elva intervjuer på sex stycken IT-konsultföretag i Jönköping/Huskvarna med vardera 20-50 anställda.

Resultat: Rollkonflikter uppkommer främst på grund av bristande kommunikation i organisationen. De vanligaste tillfällena då de uppkommer är nyanställningar, företagssammanslagningar och organisationsförändringar. Det är inte lämpligt att kontrollera konflikterna i ett IT-konsultföretag eftersom det skulle leda till sämre produktivitet i projektgruppen. Det är istället viktigt att vara orädd, ge konstruktiv kritik, ha utbildning i konflikt- och stresshantering samt vara en god lyssnare. Förebyggande åtgärder för rollkonflikter kan vara regelbundna möten och after-work aktiviteter.

This thesis revolves around co-opetition and boundary spanning activities with IETF (Internet Engineering Task Force) as research case. The main objective is to through qualitative interviews and a passive observation of email conversations explore how the participants of IETF experience and is affected by a double membership where they sometimes are cooperating with their competitors. Theories states that boundary spanning activities can create role conflicts for these participants when different role-senders, IETF and the employer, send incompatible expectations. We also believe that this can have a negative impact on discussions and the standard development process, which is why we are conducting the passive observations mentioned above.

The result shows that the environment of co-opetition is a contributing factor to role-conflicts. These conflicts appear when participants are forced to choose between the role as an employee and the role as an IETF participant. Further the result indicates that a conflict only occurs when the employer tries to push an agenda that contradicts to IETF’s. We also interpret that participants in IETF who are representing organizations with formal structure and clear guidelines are at greater risk to experience role conflicts. This formal structure creates a greater distinction between two roles unlike participants who are working for employers with less formal structures and guidelines, where the role as the employee and participant in IETF are linked together.

En hel del tidigare forskning tyder på att ha en balans mellan arbetsliv och privatliv är viktigt för att uppleva ett psykiskt välmående samt för att kunna prestera bra på arbetsplatsen. Då verkstadschefer på ett industriföretag genomgår ett stort förändringsarbete undersöktes hur fem manliga chefer upplevde sin balans mellan privatliv och arbetsliv. Delsyften med studien var att undersöka hur chefens roll i privatlivet påverkade balansen, i vilken grad stöd hemifrån påverkade balansen samt vilka konsekvenser en balans eller konflikt skulle kunna få. Studien genomfördes kvalitativt, med en semistrukturerad intervjuguide, där samtliga respondenter var påverkade av förändringsarbetet. Resultatet visade att det fanns verkstadschefer som upplevde en konflikt mellan arbetsliv och privatliv men även de som upplevde en balans. Gemensamt upplevde samtliga chefer att de ojämna arbetspucklarna, som uppstod i högre grad med anledning av förändringsarbetet, var påfrestande samt påverkade work-life balance negativt. Dessa arbetspucklar medförde minskad kontroll för att hantera arbetskraven. Något som cheferna upplevde frustrerande var att de har begränsade möjligheter att leva upp till kravbilden eftersom resurser och befogenheter saknades.  Vidare visade studien att förhållandet cheferna hade hemma med olika krav beroende på vilken livsfas de befann sig i, hade en mycket stor påverkan på deras upplevda work-life balance.
Previous research suggests that to have a good relationship between work and private life it is important to experience a-good mental health and success at work. The industrial managers’ in this study were undergoing a major change at their workplace and this study found examined how five male managers’ perception of their work-life balance. One of the aims of this study was to examine how the managers’ roles at home affects work-life balance (WLB), to what degree support at home affects WLB, and the impact that a balance or a conflict could have. The study was conducted qualitatively with a semi-structured interview guide and every manager was affected by the change at the workplace. The results showed that some of the managers were experiencing work-life conflicts where others were on the other hand experiencing a good WLB. The most common reason for feeling conflict between work-life was the uneven amount of workload, which occurred to a greater extent due to the change. These periods of uneven workload caused the managers to feel less control. One of the things that caused the managers to feel frustration is that they had limited resources and authority to handle the demands at work. The situation at home also had a very big impact on whether the managers’ experienced a good WLB or not.

Den här studien handlar om den växande gruppen utövare (s.k. sessionsgivare) inom komplementärmedicin och nyandlighet. Studiens syfte är att undersöka huruvida de uppfattar sig som varande i en yrkesroll, hur de förhåller sig till denna samt deras förhållningssätt gentemot klienter, i och utanför sin praktik. Ansatsen är explorativ och syftar främst till att förstå intervjupersonernas erfarenheter och upplevelser. För att möta syftet ställs tre frågor: (1) Hur förhåller sig intervjupersonerna till sin professionella respektive privata roll och vilka rollkonflikter kan uppstå? (2) Hur beskrivs emotionella aspekter av arbetet och hur hanteras emotioner som uppstår i mötet med klienter? och (3) Vilka utmaningar och strategier beskrivs gällande gränser och gränssättning gentemot klienter? Metoden är kvalitativ och intervjuer har genomförts med fem personer som möter kriterierna för studiens syfte. I analysen används socialpsykologiska teorier om social interaktion, roller och emotioner.  Resultatet visar på variation i synen på roller, från att arbetet är ett slags kall till att det ses främst som en yrkesroll. Det framgår att intervjupersonerna eftersträvar öppenhet och autenticitet i mötet med klienter och önskar minimera diskrepansen mellan det de visar upp i sin roll som sessionsgivare och hur de är privat. Resultatet visar vidare att rollkonflikter och rollförvirring kan uppstå när intervjupersonerna möter klienter utanför sin praktik och att de i vissa fall upplever utmaningar i att upprätthålla personliga gränser. En slutsats från analysen är att intervjupersonerna ägnar sig åt emotionell hantering och härbärgering i sitt arbete och påverkas av känslo- och uttrycksregler samt att de har utarbetat individuella strategier för att hantera detta.
This study is about the growing group of practitioners (so-called session givers) in complementary medicine and contemporary spirituality. The aim of the study is to explore whether such session givers perceive themselves as being in a working role, how they relate to this role, and their attitude towards clients, inside and outside their practice. The approach of the study is explorative and aims primarily at understanding the interviewees' experiences. To achieve this aim three questions are asked: (1) How do the interviewees relate to their professional and private roles respectively, and what role conflicts can occur between the two? (2) How are emotional aspects of the work described and how are emotions that arise during meetings with clients handled? and (3) What challenges and strategies do the interviewees describe regarding boundaries and setting limits towards clients? The method is qualitative and interviews have been conducted with five session givers. In the analysis social psychological theories of social interaction, roles and emotions are used.  The result shows variations in the view of roles, from work being a kind of calling to seeing it as a professional role. It also shows that the interviewees seek openness and authenticity in the meeting with clients and wish to minimize the discrepancy between what they display in their role as session givers and how they act in private. The result further shows that role conflicts and role confusion can occur when interviewees meet clients outside of their practice and that they, in some cases, experience challenges in maintaining personal boundaries. A conclusion from the analysis is that the interviewees are performing emotion work and are influenced by feeling rules and rules of expression and that they have developed individual strategies to deal with this.

Bakgrund: Då globalisering och teknikutveckling kan medföra utmaningar,  bör organisationer dra nytta av medarbetarnas kompetenser i största möjliga mån. Det har skett ett skifte där byråkratiska organisationer i allt större utsträckning ersätts av mer kunskapsintensiva organisationer (Kärreman m.fl. 2002). Dessa kunskapsföretag kännetecknas av komplex problemlösning (ne.se) och framträdande i företagen är att kunskap utgör det främsta konkurrensmedlet (Forslund, 2013). Det har därför blivit viktigare att rekrytera rätt men också behålla relevant kompetens inom företaget. Det är tidigare känt att en medarbetares avgång innebär ökade kostnader i form av både rekrytering och upplärning (Fisher och Gitelson 1983; Grey et al 2000).  För att mäta hur stor del av kompetensen som försvinner ur organisationen används nyckeltalet personalomsättning. Nyckeltalet avslöjar dock inte varför medarbetarna slutar sin anställning och frågor många ledare inom organisationer ställer sig blir hur de kan behålla personalen, få dem att känna sig delaktiga,  trivas på arbetsplatsen och hjälpa dem att utvecklas (Bass 2006). När det gäller avsikten att stanna inom företaget har flera studier fokuserat på arbetsnöjdhet (Ravari A, Bazargan-Hejazi, Ebadi, et al. i Yarbrough & Pam et al; Ladd och Marshall 2004). Cho et al. (2009) drar slutsatsen att ett engagemang i organisationen minskar medarbetarnas avsikt att lämna organisationen (Cho et al. 2009). En metod för att ta till vara på befintlig kunskap i organisationen är att göra medarbetarna delaktiga i beslutsfattandet (Connel 1998). Ledare inom organisationer bör därför beakta vilka åtgärder som kan vidtas för att påverka medarbetarna att uppfatta sitt värde samt att ledningen bryr sig om de anställda (Cho et al. 2009). Likaså menar Allen et al. (2003) att organisationer, som genom formella rutiner, uppmuntrar delaktighet i beslutsprocessen även måste följa upp medarbetarnas förslag som en bekräftelse på att deras kunskap är av betydelse. Cho et al. (2009) har studerat avsikten att både stanna och lämna organisationen utifrån tre faktorer, dessa är upplevt stöd från organisationen, upplevt stöd från chefen samt upplevt engagemang i organisationen. Vår ambition med denna studie var att komplettera deras synsätt med att studera om dels deltagande i beslutsprocessen men även arbetsnöjdheten är faktorer som påverkar att medarbetarna stannar inom ett kunskapsföretag. Vi vill även studera hur bristen av delaktighet i beslutsfattandet kan påverka att medarbetare avslutar sin anställning. Syfte: Från ett medarbetarperspektiv ämnar denna studie att analysera och undersöka hur medarbetarnas upplevda delaktighet i beslutsprocesser samt arbetsnöjdhet påverkar viljan att stanna inom ett företag. Metod: Eftersom uppsatsen syftar till att analysera människors uppfattningar om ett fenomen har studien en fenomenografisk metodansats. För att inrymma respondenternas olika synvinklar genomfördes intervjuer, baserade på halvstrukturerade, tematiska intervjufrågor. Vår teoretiska referensram syftar ge en överblick över området medarbetares avsikt att stanna samt lämna företaget. Efter vår granskning av vetenskapliga publikationer och artiklar, ger avsnittet även en omfattande insikt i de teoretiska begreppen delaktighet i beslutsprocessen och arbetsnöjdhet. Vi har sedan arbetat deduktivt och teorierna ligger vidare till grund för uppsatsens analysmodell som ska beprövas. Studien har dessutom analyserat och uppmärksammat likheter samt skillnader mellan våra studieobjekt och har därigenom fått en komparativ karaktär. Slutsatser: Sammantaget lyfter medarbetarna upp att delaktighet är viktigt, i synnerhet möjlighet att påverka och att vara en del av företaget Förhållandet mellan deltagande i beslutsfattande och arbetsnöjdhet ser respondenterna som något positivt och viktigt Otydlighet och brist på struktur har förekommit på företagen som våra respondenter hade lämnat Otydlig rollfördelning såsom rollkonflikt, rollöverbelastning och rolltvetydighet är faktorer som i sin tur påverkat både arbetsnöjdhet men också i förlängningen avsikten att lämna företaget Fenomenet arbetsnöjdhet är ganska brett och vi har kommit fram till att vår teoretiska modell inte varit komplett. Vi anser att det behövs en bredare teori och begreppsapparat
Background: Increasingly, traditional bureaucratic, and hierarchical organizations, are being replaced by a new type of company, called knowledge companies. These companies are more characterized by complex problem solving (Kärreman; ne.se) and for what is prominent as the main competitive subject are no longer machines, real estate or money, it is the knowledge among employees (Forslund, 2013). In order to meet the challenges of globalization and new technologies, modern organizations should maximize the use of the knowledge within the often-well-educated workforce. It is therefore even more important, not only to recruit, but also to maintain the right competence within the company. A method to incorporate existing knowledge in the organization is by incorporating the employees into the decision-making process inthe company (Connel 1998). If an employee leaves the organization, it will lead to increased costs in the terms of both recruitment and training (Fisher and Gitelson 1983; Grey et al 2000). There are different ratios to calculate that, for example, the measure of employee turnover. Since employee turnover does not explain the reasons of why employees leave their jobs, the measurement cannot be viewed as complete. An important question, many leaders in the organizations are asking, is how to retain their employees, make them thrive, and help them develop (Bass 2006). In the terms of employees’ intention to stay within company, several past studies have focused on job satisfaction (Ravari et al. in Yarbrough & Pam et al; Ladd and Marshall 2004). Cho et al. (2009) on the other hand, concludes that it is the commitment of the organization that reduces the employee's intention to leave the organization (Cho et al. 2009). Leaders within the organizations, should therefore aim to influence employees to develop a mindset in which the employee understands their value within the organization, and sees, that the management cares about theirworkers. Similarly, Allen et al. (2003) argues that if the organization encourage participation in decision-making processes, they also need to acknowledge the employees'. Cho et al. (2009) has studied the intention to both stay, and to leave the organization, based on three factors: perceived organizational support, perceived support from the management, and perceived involvement in the organization. Our ambition with this study, is to supplement their approach, and study whether participation in the decision-making process, and job satisfaction are factors, that influences the employees to stay within a knowledge-based company. We also want to study, how the lack of participation in decision-making and job satisfaction may affect the employee’s intent to resign. Purpose of the study: This study intends to analyze and examine how employees ' perceived participation, in decision-making processes, and job satisfaction affect the willingness to stay within an organization. Method: To achieve the purpose of the study, we have used a qualitative method of research. The essay aims to analyze people's perceptions of a phenomenon; therefore, this study will have a phenomenological approach. The theories and previous research presented, aims to give an overview of employees' intention to stay or leave the company, and a more comprehensive understanding of the theoretical concepts, of participation in decision-making, and job satisfaction, based on the examination of scientific publications, and articles. From these theories, we have both developed a frame of reference and a theoretical model. This has helped us to comprehend how, and what to target, in the collection of data for the study. The study compares the intent to stay from three perspectives, and our respondents for the interviews, consisted of employees who still work within an organization, employees who have departed with the organization, and the HR point of view of the organization. Since we have three perspectives, the phenomenologicaldata analysis will be combined with a comparative analyze. Conclusions: Overall, employees underline the importance of participation, in particular the possibility of influencing and being a part of the company. Our respondents perceived the relationship between participation in decision-making, and job satisfaction as positive and important Many of our respondents who had left their employment, distinguished between the notion of ambiguity, and lack of structure of their past organizations Skill significance burst in contrast to what the respondents needed Unclear roles such as role conflict, role overload and role ambiguity, are factors that in turn affect both job satisfaction, but also the intent to leave the company. The phenomenon of job satisfaction is quite comprehensive, which conclude that our theoretical model is not complete. We believe, that a broader theoretical aspect and conceptual apparatus, is needed to understand the concept of intent to stay within an organization.

The background of this study derives from the fact that the auditing sector is characterized by excessive workload, psychological ill-health and high staff turnover. Prior research emphasizes the effects on chartered accountants, auditing quality and organizational consequences. The purpose of this study is therefore to examine junior auditor’s individual well-being, hence the research question: What is the relationship between workload, role conflict and role ambiguity together with psychological well-being of junior auditors? Cooper and Marshalls theory of occupational sources of stress is the basis for this study and the research model originates from Jones, Norman and Wier. A survey was sent to 201 junior auditors in Stockholm working within Big Four, furthermore, to answer the research question at hand, hypothesis testing is applied. Results of this study shows that work overload is the most prominent of the examined variables, but psychological ill-health could possibly derive from other non-studied factors. Conclusively, the study shows that junior auditors neither experience role conflict or role ambiguity, and therefore, solely workload has a negative effect on occupational stress and psychological illhealth. Further researchers should conduct a qualitative study in order to gain greater understanding of the individuals, but also to examine whether other variables can affect junior auditors.
Bakgrunden till denna studie är att revisionsbranschen präglas av hög arbetsbelastning, psykisk ohälsa och personalomsättning, där tidigare forskning lagt stor vikt vid att undersöka auktoriserade revisorer, revisionskvalitén och organisatoriska konsekvenser. Syftet med denna studie är därmed att lägga fokus på juniora revisorers individuella välbefinnande, och således blir forskningsfrågan: Hur ser sambandet ut mellan arbetsbelastning, rollkonflikt samt rolltvetydighet och juniora revisorers psykologiska välbefinnande? Teorin som ligger till grund för detta arbete är Cooper och Marshalls teori om källor till arbetsrelaterad stress, och forskningsmodellen som används i denna studie är en modifiering av Jones, Norman och Wiers. En enkät skickades ut till 201 juniora revisorer inom Big Four och 60 svar erhölls, för att kunna besvara forskningsfrågan tillämpades hypotesprövningar. Resultatet visar att arbetsbelastning är den mest betydande av de undersökta variablerna, dock kan försämrat psykologiskt välbefinnande även föranledas av andra faktorer som inte undersöks i denna studie. Slutsatsen är därmed att juniora revisorer varken upplever rollkonflikt eller rolltvetydighet, och studie har således funnit att endast arbetsbelastning påverkar den arbetsrelaterade stressen och det psykologiska välbefinnandet negativt. Förslag till vidare forskning är att utföra kvalitativa studier för att uppnå en djupare förståelse av individen, men även studera andra faktorer som kan påverka de juniora revisorerna.

Kvinnor har traditionellt sett tagit ett större ansvar över hem- och familjeliv. Forskning visar också att kvinnor upplever svårigheter i att balansera arbetsliv och privatliv. När Covid-19 kom förändrades premisserna för vårt arbetsliv drastiskt. Det var inte längre en självklarhet att gå till arbetets fysiska lokaler för att uträtta arbetsuppgifterna, snarare tvärtom. Helt plötsligt var alla som hade möjlighet uppmanade att arbeta hemifrån. Utifrån vetskapen om kvinnors tidigare upplevelser av att balansera familjeliv och privatliv ämnar denna studie att söka förståelse över hur kvinnor med hemmaboende barn upplever att de mår av distansarbetet då de arbetar hemifrån. I studien framkommer att kvinnorna upplever att de mår bättre och har mer harmoni men samtidigt visar de också på att de har svårt att göra gränsdragningen mellan arbetsliv och privatliv. Kvinnorna vittnar om att de känner sig splittrade mellan de båda sfärerna. Detta stämmer också överens med vad forskningen påvisar. Studien tar avstamp i fyra teorier - krav kontroll- och stödmodellen. I studien används den för att påvisa hur kontrollmöjligheter och socialt stöd påverkar individens förutsättningar att klara av att utföra sitt arbete. Vidare används görandet av kön som teori för att påvisa hur kön som social kategori formar individens tankar och agerande. Slutligen används rollteori, vilken beskriver hur rollkonflikt och rollstress påverkar individens möjligheter och förutsättningar för gränsdragning mellan arbetsliv och privatliv. Empirin för studien utgår från sex semistrukturerade intervjuer.

During 2020 we have endured a long-lasting pandemic which has made an impact on daily life. The worklife could perhaps be the most affected area since a large portion of people have been forced to work from home. This could in turn lead to a troublesome relationship between the roles of private life and worklife, in other words an increase of work-life balance conflicts. This study aims to examine the consequences of telecommuting and the conditions required to achieve work-life balance. To conduct this study a qualitative method was used where ten parents of young children were interviewed. Earlier research performed on telecommuting has shown mixed results where various studies show either positive or negative outcomes. Our results show a mix of both positive and negative results depending on whether work-life balance is achieved or not. Different factors play a role in achieving work-life balance. Things such as personality, the stability of relationship and the characteristics of work play key roles in the outcome of telecommuting. The result shows that 2/10 did not achieve work-life balance, resulting in role conflict. However, 8/10 did achieve a balance between the roles where we argue for a symbiotic relationship. Most participants found telecommuting to be positive where participants value being able to spend more time with their families. Our results are in line with both the negative and positive findings of previous research. This contributes further to the uncertain results suggesting that more research is needed.

Mellanchefens organisatoriska roll har transformerats sedan Burns först utforskade mellanchefsrollen och sedan slutet av 1900-talet har rollen förändrats och tilldelats fleråtaganden än tidigare. En studie från Previa belyser mellanchefsrollens ökade sjukskrivningar och vittnar om att positionen i mitten av organisationer har blivit en utsatt arbetsbefattning att disponera över i dagens moderna samhälle. Följande kvalitativa studie syftar till att utforska hur mellanchefsrollen upplevs av olika chefspositioner inom organisationer och belysa problematiken kring rollkonflikterna som uppstår på mellanchefspositioner ur ett nytt perspektiv. Studiens empiriska material utgår frånelva chefsintervjuer från tre matrisorganisationer. För att bearbeta studiens material har vi använt oss av en abduktiv metod där vi under studiens gång har arbetat genom hermeneutiken och pendlat mellan empiri och teori för att skapa förståelse. I studien försöker vi inte definiera mellanchefsrollen ur några exakta riktlinjer utan studien utforskar rollen i en föränderlig praktik. Vi har inte som avsikt med studien att presentera någon form av absolut sanning gällande mellanchefsrollen utan vi vill snarare förmedla olika poänger om mellanchefsrollens arbetssituation som förhoppningsvis leder till en djupare reflektion tills studiens läsare. I studien bearbetar vi fram mellanchefsrollens komplexitetgenom differentierade chefers kunskaper, perspektiv och berättelser om det vardagligaarbetet. Studiens resultat framhäver att mellanchefsrollen upplevs olika beroende på vilken chefsposition rollen upplevs av. Framförallt skiljer sig övre chefers perspektiv gentemot linjechefernas perspektiv på vad rollen finns till för i organisationer och vilka interna intressenter som mellanchefsrollen ska tillfredsställa.
The organizational role of the middle manager has been transformed since Burns first explored the role of middle manager, since the end of the 20th century the role continues to change and increasingly more tasks than before have been added to its role. A study from Previa highlights the middle managers role's increased sick leave and indicates that the organization's mid-level position has become a vulnerable job role to command of, in today's modern society. The following qualitative study aims to explore how the role of middle manager is experienced by different managerial positions within organizations hierarchy and from a new perspective shed light on the problems surrounding the role conflicts that arise in middle manager positions. The empirical data is based on eleven conducted managerial semistructured interviews from three organizations. To process the study's material, we’ve applied an abductive method where we throughout the course of the study worked through hermeneutics and thus altered between empiricism and theory to produce an understanding. In this study we don’t aim to define the middle manager role from any exact guidelines, but the study explores the role in a changing practice. Furthermore, this study doesn’t intend to present any form of absolute truth regarding the middle manager role, but rather we want to convey different perspectives about the middle manager role's work situation. Hopefully this will subsequently lead to a deeper reflection for the readers. Through the differentiated managers' knowledge, perspectives and stories about everyday work we managed to understand and process the complexity of the middle manager role. In conclusion, the results concludes that the perception of the middle manager's role varies, depending on which managerial position is being addressed. Above all, there is a conspicuous difference between the senior executives’ perspectives and the line managers' perspectives on the middle managers function within the organization and which internal stakeholders the middle manager role ought to satisfy.

Studiens syfte var att undersöka kriminalvårdares upplevelser av yrkesrollen och komplexiteten i uppdraget. Utgångspunkten var att yrkesrollen bygger på ett komplext och sammansatt uppdrag då det innehåller aspekter av såväl "vård" som "vakt", och medan motsvarande komplexitet i det sociala arbetets praktik problematiseras och utgör en kunskapsbas i praktiken, förefaller denna saknas för kriminalvårdarrollen.

Studien har utförts genom kvalitativa intervjuer, vilka analyserats ur ett rollteoretiskt perspektiv, med särskilt fokus på rollförväntningar, rollkonflikter och en modell för ett cykliskt samspel i en "role-taking-process".

Resultatet visade på likheter i många aspekter av de intervjuades upplevelser av yrkesrollen, men just i fråga om komplexiteten fanns relativt stora skillnader i upplevelse och förhållningssätt. Analysen visade att upplevelsen av komplexiteten som en rollkonflikt eller ej hänger samman med förhållandet mellan egna och andras förväntningar, vilka av dessa man prioriterar respektive förkastar, förekomsten av ett klientcentrerat perspektiv samt hur man primärt definierar sin yrkesroll. Såväl upplevda som "dolda" rollkonflikter hos de intervjuade manifesterades i olika typer av distanseringsstrategier och orsakade i vissa fall en rollstress. Då de förväntningar som styr upplevelsen av rollen, konstaterades vara diffusa eller oklara, var en av slutsatserna att klara och tydliga förväntningar gynnar såväl vårdarnas arbetssituation som verksamhetens effektivitet.

Syftet med studien var att undersöka hur biståndshandläggare upplever att förhålla sig till både stadgade lagar och den enskilda individens behov. Biståndshandläggarna kännetecknas som gräsrotsbyråkrater, då de är tjänstemän som befinner sig i daglig interaktion med samhällsmedborgarna. Deras yrkesroll skapades under 1990-talet och det har påvisats i tidigare studier att de har många olika krav och förväntningar riktade gentemot sig. Vi ämnade därmed öka förståelsen för deras upplevelse av sitt yrkesutövande genom att studera deras upplevelse av makt och rollkonflikter. De teoretiska utgångspunkterna var sociologisk rollteori utifrån Aubert, Allardt och Parsons. Vi har även utgått från Lipsky, Johansson samt Berglinds teorier om makt och handlingsutrymme. Vi använde oss av den kvalitativa forskningsmetoden interpretativ fenomenologi. Det empiriska materialet bestod av intervjuer med tio kvinnliga biståndshandläggare i två mellanstora kommuner i Sverige. Resultatet påvisade att biståndshandläggarna fann det problematiskt att befinna sig i sin tudelade position då de upplevde en hög grad av rollkonflikt. De upplevde även en hög grad av makt samtidigt som de dock upplevde sig maktbegränsade av olika aktörer. En anledning till att de upplevde rollkonflikter samt både makt och maktbegränsningar kan bero på deras position inom organisationen, vilken medför att de delar både organisationens och klienternas perspektiv.

I det moderna samhället är det många faktorer som leder till upplevelsen av stress. Dessa faktorer kan bland annat bero på samhällets snabba förändringar, de höga kraven, och att vi ska finnas till hands större delen av dygnet. Kombinerar man dessa faktorer med individens olika sociala roller är risken hög att individen upplever kraven som stressande. Förutom arbetets krav existerar även krav efter arbetet när man måste ägna sig åt familjen. Min studie fokuserar på att ta reda på vilka faktorer som kan ge upphov till stress hos arbetande föräldrar. För att komma närmare det studerade ämnet valde jag att göra en fallstudie på min egen arbetsplats och låta fyra medarbetare som har barn att komma till tals om sin vardag i intervjuer. Uppsatsen fokusserar på att ta reda på hur sociala roller påverkar föräldrars vardag. 

I uppsatsen har teorier från Robert Karaseks och Töres Theorells krav-kontroll-stöd modell tillämpats. Denna modell beskriver kombinationen mellan individens höga krav och låga egenkontroll. Studien är sedan styrkt med teoretiska utgångspunkter från Anthony Giddens modernitetsperspektiv och Mikael Nordenmarks teorier om rollkonflikter. Resultatet blev att intervjupersonerna upplever en viss grad av stress i relationen mellan arbetsliv och privatliv. Bristen på egenkontroll, beslutsutrymme och socialt stöd bidrar till uppkomsten av stress. Resultaten av intervjuerna visade att det främst var bristen på struktur och kontroll över vardagen som skapade stress hos individen. Samtliga respondenter ansåg också att stress är ett naturligt inslag i dagens moderna samhälle.

There are many contributing factors to the experience of stress in modern society. These factors may among others be caused by the fast changes of society, the high demands, a person’s low rate of self-control and the that we are supposed to be available almost all the time. These factors combined with the different social roles of the individual increases the risk for the individual to experience stress. Except from the demands at work there are also demands after the working day when you have to spend time at home with the family. Focus in this thesis is to find out what may cause stress among full-time working parents. To get closer to the problem, I decided to carry out a case study and interviews with four persons at the work in which I am employed. The research wants to find out what causes stress by focusing on the conflict between the social roles that parents play in their every day life.

The thesis is assumed from the demand-control-social support model of Robert Karasek and Töres Theorell. This model describes the combination between the high rate of self-demands and low rate of self-control. Further the thesis is supported by theoretical views of Anthony Giddens perspective of modernity and the theories about multiple social roles of Mikael Nordenmark. The results of the interviews showed that it was mainly the lack of self-control and lack of structure in every day life that caused stress. All the interviews also claimed that stress is a part of modern society.

Syftet med denna studie är att undersöka vägledningssamtalet och vägledares yrkesroll på högskolan. Undersökningen utgår från rollteorier som genomgående ställs mot det empiriska materialet där vägledarrollen på olika sätt kommer in. Studien tydliggör även begreppet projekt som beskriver hur ett vägledningssamtal kan analyserar beroende på vilka förväntningar och syften de olika deltagarna i samtalet har. Metoden som har använts är kvalitativ och studien utgår ifrån sammanlagt sex informanter, varav fyra med vägledningssökande och två med vägledare.Studien visar på att samtliga vägledningssökande har rollförväntningar som till stor del handlar om att få information, och det är just informationsbiten som de ser som viktigast när det handlar om vägledningssamtalen. Båda vägledarna berättar även att de huvudsakligen arbetar med just informationsbiten. Studien visar också att samtliga av de vägledningssökande är relativt nöjda efter vägledningssamtalet och att deras rollförväntningar har uppfyllts. I analysen och diskussionen presenteras våra reflektioner kring studiens resultat, och hur man skulle kunna arbeta för att ge en tydligare bild av studie- och yrkesvägledares yrkesroll.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten i Sverige vilket innebar att det inte längre var obligatoriskt för alla bolag att anlita en revisor för att granska räkenskaperna. Detta antogs resultera i ett förändrat klientel samt förändrat tjänsteutbud för revisionsbyråerna och därmed ett förändrat arbetssätt för den enskilde revisorn. Syftet med denna studie är därför att kartlägga den enskilde revisorns vardag och undersöka om det har skett några förändringar i denna på grund av avskaffandet av revisionsplikten. Studien har genomförts med en kvantitativ metod, nämligen genom en webbaserad enkät. Detta då vi vill testa de teorier som tidigare genererats inom området samt ha möjlighet att generalisera resultatet. Undersökningen omfattar alla auktoriserade revisorer i Sverige vilka var auktoriserade även före avskaffandet av revisionsplikten samt har arbetat på samma byrå under perioden. De teorier vi har undersökt är förändring av klientel, utvecklat tjänsteutbud, kompetensens betydelse, förväntningsgapet, rollkonflikter i arbetet, samt handlingsutrymme, arbetskrav och socialt stöd. Resultatet säger oss att revisorns arbetssituation i stort sett upplevs vara oförändrad på grund av avskaffandet av revisionsplikten, dock har marginella förändringar kunnat ses. Vi har därmed kunnat konstatera att avskaffandet av revisionsplikten har haft en påverkan på den enskilde revisorns vardag, dock i liten omfattning.
November 1, 2010 the audit requirement in Sweden was abolished which meant that it was no longer mandatory for all incorporated companies to hire an auditor to audit the accounts. This was assumed to result in a changed clientele and a change in supply of services for audit firms and thus a changed for the individual auditor. The purpose of this study is to identify the individual auditor everyday life and whether there have been any changes in this due to the removal of the audit requirement.  This study was conducted by a quantitative method through a web-based questionnaire. This since we wanted to test previously generated theories in the field and have the ability to generalize the results. The survey covers all auditors in Sweden, which was authorized also before the removal of the audit requirement and has worked in the same audit firm during the period. The theories we have investigated is the change in clientele, developing service offerings, the importance of competence, expectation gap, role conflicts at work, job decision latitude, job demand, and social support. The result shows that the auditor's work situation largely perceived to be unchanged due to the abolition of the audit requirement, however, small changes has been seen. Therefore we have been able to establish that the removal of the audit requirement has had an impact on the individual auditor's everyday lives, although to a small extent.