Academic literature on the topic 'Rörelse och lärande'

This is a study on how eurythmists/educators describe the relationship between the practice of eurythmy and learning in young children. I wanted to find out what concepts these eurythmists/educators use when speaking of learning in relation to eurythmy. In addition I would also like to explore what eurythmists and educators think that children learn when practicing eurythmy. The method of this study is interviews with two educated Waldorf teachers, as well as two educated and practicing eurythmists, in a fenomenological interview setting with open questions. The theories of Merleau-Ponty, on the phenomenological body, has been used when analyzing the interview material - that is; through the understanding of a physical learning in these theories on the phenomenological body I have tried to understand and analyze the interview material. After the analysis I arrived at the conclusion that my informants considered learning of a string of subjects to be interbraided in the practice of eurythmy, these are: body confidence, social training, development of motor skills as well as emotional growth and a holistic learning.

Den här uppsatsen handlar om rörelse i klassrummet och vilken betydelse det har för barns lärande. Syftet med uppsatsen är att ta reda på om barns lärande påverkas eller kommer att påverkas om det förekommer rörelse i klassrummet. I litteraturdelen har vi valt att lyfta fram Piagets, Deweys och Vygotskijs syn på lärande. Detta på grund av att dessa  teoretikerna har en klar syn på hur lärande och leken har för nytta av varandra. Som metod få fram resultat har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Det är en metod vi har valt för att få breda och djupa svar på våra problemformuleringar. Det vi har kommit fram till är att rörelse i klassrummet påverkar barns lärande på sådant sätt att de får bättre koncentrationsförmåga och kan på så sätt ta till sig kunskaperna bättre. Det som vi har kommit fram till är att genom att använda sig av rörelseaktiviteter i klassrummet, så kunde barnen lära sig lättare. I stället för att bara lyssna fick de använda sig av hela kroppen och på så sätt kommer de ihåg kunskaperna bättre.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare uppfattar rörelsens betydelse för elevers lärande samt hur de använder sig av rörelse i sin undervisning.I studien använde vi oss av en kvalitativ forskningsmetod och vi genomförde tio semistrukturerade intervjuer på två olika skolor. En skola arbetade traditionellt och den andra arbetade med lärstilar, i år 1-6. Resultatet visade att lärarna använde sig av rörelse under skoldagen i varierad mängd och deras medvetenhet om rörelsens betydelse för lärande skilde dem åt.En del av lärarna ansåg att de använde sig av för lite rörelse när de undervisar på grund av bland annat okunskap, begränsade arbetsytor och en "rädsla" för att eleverna inte skall återfinna fokus och koncentration. Samtliga lärare var eniga om att rörelsen är en viktig del av undervisningen och att den är viktig för elevernas lärande. Det var en märkbar skillnad i användandet av rörelse mellan skolorna, framförallt i år 4-6.

Syftet med vår uppsats är att undersöka lärares uppfattningar av på vilket sätt rörelse har någon påverkan på lärandet i matematik. Vårt empiriska material har vi fått fram genom kvalitativa intervjuer med sju lärare, som arbetar på tre olika skolor, om deras uppfattningar. Alla intervjuer spelades in på band och blev därefter transkriberade. Transkriberingarna har sedan legat till grund för vår analys och vårt resultat. Många av våra intervjudeltagare menar att rörelsen är viktig för att elevernas motorik ska utvecklas. Detta leder till att eleverna får en annan drivkraft och förbättrad koncentration i klassrumssituationer. Vidare anser deltagarna att matematiken förekommer naturligt på idrottslektionerna, den sorts matematik som äger rum är begrepp och enheter. Intervjudeltagarna nämner även att självförtroendet är viktigt för elevernas lärande, i alla ämnen. Det har även visat sig att individualisering är viktig, då elever har olika lärstilar. Vår slutsats är att rörelsen påverkar lärandet i matematik och stärker självförtroendet.

Denna studie undersöker improvisationens roll i pedagogiska sammanhang i förhållande till lärande och musikalisk utveckling. För att få insikt i hur improvisation kan användas i musikundervisning har intervjuer gjorts med tre personer med gedigen kompetens och erfarenhet om och av improvisation såväl när det gäller eget utövande som i pedagogiska sammanhang. Alla tre informanter jobbar som pedagoger på en musikhögskola. Studien utgår ifrån en generell frågeställning rörande improvisation i musikundervisning. Samtidigt finns även avsikten att genom resultaten av studien försöka förstå vad improvisation kan bidra med mer specifikt i sångundervisning. I analysen av resultaten stöd tagits av delar ur Lev Vygotskijs kulturhistoriska teori om utveckling och lärande, rörande fantasi och kreativitet för att kunna ringa in improvisationens betydelse i musikalisk utveckling. Resultatet visar på att informanternas gemensamma uppfattning är att studenterna genom improvisatoriska övningar utvecklar både sin egen skapande drivkraft genom att använda den kreativa förmågan, och kommunikationen i musicerandet. Närmare visar undersökningen hur pedagoger via konkret utformade improvisationsövningar kan skapa förutsättningar för studenten att öva på olika musikaliska parametrar och så även forma det personliga uttrycket. Resultatet i denna studie kan ha en betydande roll i en möjligt kommande utformning av improvisation som konkret metod i musikutbildning, med fokus på att utveckla det personliga uttrycket. Utmaningen med analysarbetet rörande ämnesvalet improvisation var att intervjuerna förde med sig fler abstrakta begrepp så som; fritt flöde, resonans och impuls. Rörande improvisationens kognitiva inverkan i relation till utveckling och lärande skulle vidare forskning kunna bidra till att konkretisera dessa abstrakta begrepp och därmed skapa förutsättningar för vidareutveckling av improvisation i undervisningssammanhang.

Syftet med denna studie är att undersöka vad barnen och pedagogerna anser om styrda rastaktiviteter och vilket lärande som kan ske. Barnen skapar nya kamratrelationer samt utvecklar sitt sociala samspel i leken. Barnen har varit delaktiga och haft inflytande över vilka aktiviteter som har genomförts och hur dessa har utförts. Rastaktiviteterna bidrar till ökad fysisk aktivitet och rörelse. Studien har utförts på en liten skola med barn från årskurs 1-6. Studien är baserad på en kvalitativ enkätundersökning med pedagoger och barnsamtal i små grupper. Enligt enkätundersökningen och barnsamtalen så var de styrda rastaktiviteterna väldigt omtyckta och lärorika på många olika sätt som jag redovisar mer ingående i kapitlet analys, vad händer?

Undersökningens syfte har varit att studera förskollärares arbete med och uppfattningar kring rörelse för att få en insikt i vilken roll rörelse har i förskola respektive förskoleklass. Ett vidare syfte var att undersöka om det fanns några skillnader i arbetet med rörelse i den dagliga verksamheten mellan förskollärare i förskola och i förskoleklass. Förskolan och förskoleklassen har olika läroplaner och vikten av rörelse framkommer mycket olika i dessa. Förskolans läroplan lägger en större vikt vid rörelse och fysisk aktivitet än vad skolans läroplan gör. Betyder det att förskollärares arbete förekommer mindre i förskoleklassen än i förskolan? Forskning har visat att barn blivit mer stillasittande. En bidragande orsak är en ökad användning av dator, bil och mer tv-tittande. På grund av detta ville vi undersöka hur mycket rörelse som förekommer i förskolan respektive i förskoleklassen.

Som metod användes semi-strukturerade intervjuer samt observationer med hjälp av ett löpande protokoll som är en del i en kvalitativ metodansats. Intervjuerna genomfördes med sex förskollärare på tre förskolor och i tre förskoleklasser. Observationerna genomfördes under en dag i respektive verksamhet. I den teoretiska delen behandlas tidigare forskning kring ämnet samt rörelse ett utvecklingspsykologiskt-, didaktiskt- och pedagogiskt perspektiv i olika sammanhang.

Resultatet visade att några egentliga skillnader inte fanns mellan förskola och förskoleklass, varken vad gäller förskollärares uppfattningar eller arbete med rörelse. Arbetet med rörelse och dess roll i verksamheten beror till stor del på förskollärares intresse och kunskap kring rörelse. Skillnaden ligger främst i förskoleklassens mer styrda schema som medför att barnen i förskoleklassen får mindre tid utomhus till skillnad mot barnen i förskolan. Rörelsen hänvisas ofta till utomhusvistelsen och i och med detta får barnen i förskoleklassen mindre tid till fri rörelse utomhus. Vad gäller förskollärares uppfattningar kring rörelse ansåg både förskollärare i förskola och förskoleklass att det är något mycket viktigt som påverkar barnens utveckling på många olika sätt. Resultatet visade även att de två olika läroplanerna inte hade någon större påverkan i arbetet med rörelse i förskoleklassen då förskollärarna arbetade mer utifrån förskolans läroplan gällande rörelse och fysisk aktivitet.

 

The purpose of this study is to shed light on how teachers on the upper secondary Arts with Music programme use movement in their teaching of music, and how they approach movement as an educational tool, by investigating the following three issues:

1. What significance does movement have for teachers on the Arts with Music programme?

2. How do teachers on the Arts with Music programme regard movement as an educational tool in the teaching of music?

3. How do teachers on the Arts with Music programme use movement as educational tool?

The methodology used is a combination of focus group interviews and observations. The aim was to connect data collected from focus groups interview with observations in order to look into how things were said by the teachers seemed to be employed in their practice.

The values of different cultures and ages and their significance for our choice of methods as teachers, and our view of music and the consequences it has for our role in the learning process are the key areas of this study. I selected to dispose the content in informal and formal learning (Davidsson & Correia, 2002, Lilliestam, 2006), absolute and realtivistic views of musicality (Brändström, 1997), high and low (Klingfors, 2003), nature and culture (Ehn & Löfgren, 1982), male and female (Bouij, 1998, O´Neill 1997; Lenz Taguchi, 2003), mind and body (Gustavsson, 2000; Davidsson & Correia, 2002).

The informants maintain that movement could have performance purposes, physical purposes and educational purposes, as a tool in the teaching of music.

What I consider the most salient aspect of my study is that although the informants consider movement as important in both teaching and artistic contexts, they did not use it to any significant extent as a teaching aid.

Den här studien utgår ifrån pedagogers arbetssätt och syn på utevistelsen i förskolan. Studien riktar in sig på fördelarna som finns med utevistelse. Studien belyser utevistelsens betydelse för barns fysiska hälsa och lärande. Metoden som är använd i studien är enligt kvalitativ forskningsprincip där sex olika pedagoger intervjuats. Pedagogerna i studien är ovetande om varandra och varandras arbetssätt. Vid varje intervju har en semistrukturerad intervjuteknik använts och varje intervju har skett i direkt kontakt mellan intervjuperson och intervjuare. Studien visade att alla pedagoger som intervjuades anser att utevistelsen har betydelse för barns fysiska hälsa. Däremot skiljer det sig hur utevistelsen används som planerad verksamhet mellan förskolorna. Det framkommer även att pedagogers delaktighet i utevistelsen skiljer sig mellan förskolorna. Alla pedagoger som intervjuats belyser skillnader i barns rörelsemönster ute och inne och hävdar att det är ute barnen är fysiskt aktiva. Resultatet visar att pedagogerna inte tänker i första hand att utomhusmiljön och fysisk hälsa hör ihop men att de är medvetna om det. I studien dras slutsatserna att alla pedagoger anser att barnen drar stor nytta av utevistelsen och att förskolorna använder sig på olika sätt av den dagliga utevistelsen. I studien framkommer även pedagogernas olika syften med utevistelsen, vilket skiljde sig åt.