Relevant bibliographies by topics / Rösen

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters
  5. Reports

Academic literature on the topic 'Rösen'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 28 July 2024

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Rösen.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Rösen"

1

Krönert, Alrun. "Röben verlässt Rügenwalder." Lebensmittel Zeitung 73, no. 8 (2021): 67. http://dx.doi.org/10.51202/0947-7527-2021-8-067-2.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Brandt, Tatjana. "Rösten i hålan." Tidskrift för litteraturvetenskap 44, no. 1 (January 1, 2014): 41–53. http://dx.doi.org/10.54797/tfl.v44i1.10537.

Full text
Abstract:
The Voice in the Cavity. An Analysis of the Relation Between the ”I” and the Voice in Ann Jäderlund’s Early Poetry This article focuses on Ann Jäderlund’s early poetry, with particular emphasis upon her first poetry book, Vimpelstaden (Streamer City), from 1985. Its aim is to investigate the poetical subject’s relation to language and to itself as the speaking subject within the text. The critical reception of Jäderlund was shaped by the fierce debate which followed the publication of her second book, Som en gång varit äng (Which Was Once a Field), in 1988. In the wake of this debate, Jäderlund has generally been presented as both a rebellious and playful poet who, against the background of the dominating masculine tradition of literature, attempts to find a new language for repressed female experiences. This article aims to complicate the standard picture of Jäderlund by highlighting the self-reflexive and anxiety-ridden aspects of her poetry. Through close and careful readings of Jäderlund’s poems, the article explores the split between the ”I” and the voice which runs through the texts. It analyses the feelings of disgust, horror and alienation that the ”I” expresses in relation to language in general, and to the particular experience of hearing itself speak. My analysis utilizes Julia Kristeva’s theories of language, placing particular emphasis on her account of the so called ”thetic phase”, in which the relation between the ”I” and its linguistic representation as ”I” (the subject in language) is established, as well as her theory of the abject. This split between the ”I” and its linguistic voice or expression is also manifest in the uncanniness surrounding the depiction of hands writing. To shed light on this phenomenon, I discuss Sigmund Freud’s and Slavoj Žižek’s accounts of how severed limbs – hands, for example – function as paradigmatic expressions of the uncanny.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Faulstich, Werner. "Jutta Röser, Universität Lüneburg." Publizistik 49, no. 3 (September 2004): 346–47. http://dx.doi.org/10.1007/s11616-004-0080-6.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Orgeldinger, Mathias. "August Johann Rösel von Rosenhof." Biologie in unserer Zeit 37, no. 2 (April 2007): 133–34. http://dx.doi.org/10.1002/biuz.200790021.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Deininger, Olaf. "„Pauschale Lösungen helfen nicht“." agrarzeitung 79, no. 19 (2024): 6. http://dx.doi.org/10.51202/1869-9707-2024-19-006.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Ferrer Gallego, Pedro Pablo. "Effective typification of Avena pubescens (Poaceae; Pooideae)." Mediterranean Botany 43 (May 30, 2022): e79657. http://dx.doi.org/10.5209/mbot.79657.

Full text
Abstract:
Avena pubescens Hudson was previously considered to have been “neotypified” by Röser in 1995 from a specimen preserved at WU herbarium (Wien). However, there is an original element that was included and cited in the protologue. Therefore, the typification by Röser is here briefly discussed and superseded because is being contrary to Art. 9.8 of the International code of nomenclature for algae, fungi, and plants (Shenzhen Code). The name is lectotypified in this paper with an illustration published by Ray in 1724. In addition, for a precise circumscription of the name, an epitype is proposed from a complete and well preserved specimen at WU.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Hebben, Miriam. "The Family Butchers holt Godo Röben." Lebensmittel Zeitung 74, no. 5 (2022): 12. http://dx.doi.org/10.51202/0947-7527-2022-5-012.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Hebben, Miriam, and Hans-Jürgen Deglow. "„Wir brauchen eine Eiweißstrategie“." Lebensmittel Zeitung 75, no. 14 (2023): 25–27. http://dx.doi.org/10.51202/0947-7527-2023-14-025.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Jungstrand, Anna. "Svetlana Aleksijevitj och den dokumentära rösten." Tidskrift för litteraturvetenskap 46, no. 2 (January 1, 2016): 49–63. http://dx.doi.org/10.54797/tfl.v46i2.8791.

Full text
Abstract:
”To whom am I shouting? Who listens?”: Voice and Ethics in Svetlana Alexievich’s Zinkyboys Few authors have engaged so intensively with the human voice as Svetlana Alexievich. In her interview books, the monologues of testimony run over hundreds of pages, completely dominating the narration. In Zinkyboys (1998) the technique of the interview-book attains perhaps its fullest realization: the interviewees’ speech seems to operate freely in quotations, without authorial comments, confirmations, or denials. But how shall we understand this ”pure” documentary voice? This article proposes a few basic theoretical starting points for the analysis of the production of voice and address in documentary literature, and aims to demonstrate how these aspects interact with textual ethics in Alexievich’s text. My perspective on documentary literature emphasizes performative and dialogical aspects, rather than questions of representation and fact-fiction dichotomies (formerly dominant focal-points of research on documentary literature). Utilizing a method that combines speech act theory and narratology, with philosophical thoughts on language and ethics presented by Emmanuel Levinas, the genealogy of the documentary voice may be discerned. Most important is how the documentary text proves to work on double grounds in the production of speech acts – utterances in the real situation/event (which precede the text) negotiate with an overall form of address that the literary work connotes. Zinkyboys and its quotations manifest the performative of ”the saying” in a way that corresponds to an ethical responsibility in the text. As an illustrative example, this article analyses Alexievich’s frequent use of the ellipsis (three dots), a strategy that, in this documentary context, constitutes what might be termed a ”principle of amplification”.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Sachsenröder, Delphine. "Lidl-Rösterei beunruhigt Hersteller." Lebensmittel Zeitung 74, no. 4 (2022): 12. http://dx.doi.org/10.51202/0947-7527-2022-4-012-1.

Full text
Abstract:
Ende März will die Schwarz-Gruppe ihren ersten Kaffee im eigenen Werk rösten. Bei voller Auslastung verlieren die bisherigen Zulieferer ein Absatzvolumen von 50000 Tonnen im Jahr. Dafür brauchen sie neue Abnehmer. Hersteller fürchten einen Preisrutsch.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Rösen"

1

Erlandsson, Karl-Oskar. "Återanvända Fornlämningar : En studie av Ölands Rösen." Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-224.

Full text
Abstract:

Abstract

Erlandsson, K-O. 2007. Återanvända fornlämningar. En studie av Ölands rösen. Re-used ancient monuments. A study of the cairns on Öland. C-uppsats i arkeologi. Högskolan i Kalmar ht 2007.

This is a study of the excavated cairns on Öland. The composition consists of three parts, the first part concentrates on what kind of re-uses there are of ancient monuments, the second part tries to tell why people did re-use burials and burial language, in the third part I have studied the excavated cairns on Öland and tried to see if the kinds of re-uses that were discussed in the first part can be seen on the ölandish cairns.

Keywords: re-use, cairns, Öland, burials, burial language


Abstract

Erlandsson, K-O. 2007. Återanvända fornlämningar. En studie av Ölands rösen. C-uppsats i arkeologi. Högskolan i Kalmar ht 2007.

Detta är en studie av Ölands utgrävda rösen. Uppsatsen består av tre delar, den första delen tittar på vad det finns för slag av återbruk av fornlämningar, i den andra delen berättas det om varför människor återanvände gravar och gravspråk, i den tredje delen har jag tittat på de utgrävda öländska rösena och försökt se om de slag av återbruk som uppmärksammades i första delen går att se i de öländska rösena.

Nyckelord: återbruk, rösen, Öland, begravningar, gravspråk

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Svenman, Emelie. "Bortom graven : En rumslig studie av Tjustbygdens rösen." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för arkeologi och antik historia, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-247782.

Full text
Abstract:
Bronze Age cairns have been interpreted as everything from navigation marks to marking liminal places in the landscape. It has also been stated that the main purpose of their location is to be visible. This is something that has been taken for granted. The main problem is the cairns have been considered as a homogenous monument. With the help of digital methods like GIS it is possible to test this kind of questions in quantitative way. The viewshed analysis is a good way to do this. The main focus of this thesis is the question whether the Bronze Age cairns in Tjustbygden, north-east in the county of Småland, are located to be visible in the landscape. Further, the question of whether the size of the monument has something to do with good visibility is dealt with. The result of the analysis is then discussed in relation to phenomenology and ritual phenomena, such as rock art sites.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Jacobi, Angela [Verfasser], Angela [Akademischer Betreuer] Rösen-Wolff, and Gerold [Akademischer Betreuer] Barth. "Die Rolle der CXCR4/SDF-1-Achse in FLT3-ITD-positiven humanen hämatopoetischen Stammzellen / Angela Jacobi. Gutachter: Gerold Barth ; Angela Rösen-Wolff. Betreuer: Angela Rösen-Wolff." Dresden : Saechsische Landesbibliothek- Staats- und Universitaetsbibliothek Dresden, 2011. http://d-nb.info/1067729496/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Gocht, Anne [Verfasser], Angela [Gutachter] Rösen-Wolff, and Claudia [Gutachter] Günther. "Generierung eines Mausmodells für „ICE-Fieber“ / Anne Gocht ; Gutachter: Angela Rösen-Wolff, Claudia Günther." Dresden : Technische Universität Dresden, 2021. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:14-qucosa2-760440.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Hedrich, Christian Michael [Verfasser], Angela [Gutachter] Rösen-Wolff, and Gerd [Gutachter] Horneff. "Mechanismen der Immundysregulation beim Systemischen Lupus Erythematodes (SLE) / Christian Michael Hedrich ; Gutachter: Angela Rösen-Wolff, Gerd Horneff." Dresden : Saechsische Landesbibliothek- Staats- und Universitaetsbibliothek Dresden, 2019. http://d-nb.info/1226811469/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Höglund, Giertz Jessica. "Kremeringar, deponeringar och laddade ben : En granskning av gravbegreppet i bronsålderns och äldre järnålderns arkeologi." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-20014.

Full text
Abstract:
It is a well known archaeological concern that the remains of human bones left from the bronze age and early iron age Scandinavia are not nearly enough to represent the estimated population of the time. Furthermore the bones of each find rarely represent a whole individual. The majority of the bones must have been disposed of somewhere else, possibly scattered in running waters or in the fields, where they have evaporated or are securely hidden from archaeological excavations. This thesis deals with the grave concept and the problem in using a word that is so very clouded by its modern, western meaning. It also offers an alternative explanation to why the bones are handled the way they are and why they are found in such awkward contexts.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Röber, Nadja [Verfasser], Michael [Akademischer Betreuer] [Gutachter] Bachmann, and Angela [Gutachter] Rösen-Wolff. "Die Bedeutung von GD3-7-Aldehyd als Apoptosemediator und Oberflächenantigen / Nadja Röber ; Gutachter: Michael Bachmann, Angela Rösen-Wolff ; Betreuer: Michael Bachmann." Dresden : Saechsische Landesbibliothek- Staats- und Universitaetsbibliothek Dresden, 2017. http://d-nb.info/1137830239/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Koperski, Kathleen Verfasser], Michael [Gutachter] [Gelinsky, and Angela [Gutachter] Rösen-Wolff. "Untersuchungen zur Resorption von biomimetisch mineralisiertem Kollagen unter besonderer Berücksichtigung der Aktivität osteoklastenspezifischer Enzyme / Kathleen Koperski ; Gutachter: Michael Gelinsky, Angela Rösen-Wolff." Dresden : Saechsische Landesbibliothek- Staats- und Universitaetsbibliothek Dresden, 2016. http://d-nb.info/1114067598/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Koperski, Kathleen [Verfasser], Michael [Gutachter] Gelinsky, and Angela [Gutachter] Rösen-Wolff. "Untersuchungen zur Resorption von biomimetisch mineralisiertem Kollagen unter besonderer Berücksichtigung der Aktivität osteoklastenspezifischer Enzyme / Kathleen Koperski ; Gutachter: Michael Gelinsky, Angela Rösen-Wolff." Dresden : Saechsische Landesbibliothek- Staats- und Universitaetsbibliothek Dresden, 2016. http://d-nb.info/1114067598/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Kretschmer, Tanita [Verfasser], Angela [Gutachter] Rösen-Wolff, and Maria [Gutachter] Eberlein-Gonska. "Implementierung einer KIS-basierten Anwendung zur Erhebung seltener Erkrankungen am Universitätsklinikum Carl Gustav Carus Dresden / Tanita Kretschmer ; Gutachter: Angela Rösen-Wolff, Maria Eberlein-Gonska." Dresden : Technische Universität Dresden, 2020. http://d-nb.info/1227832966/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Rösen"

1

Lehnemann, Wingolf, and Günter Bernhardt. Kaffee: Ernten, rösten, mahlen. Edited by Wiegelmann Günter, Westfälisches Museumsamt Münster, and Hamaland-Museum. Münster: Westfälisches Museumsamt, Landschaftsverband Westfalen-Lippe, 2004.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Perren, Rainer. Untersuchungen über das Rösten von Haselnüssen. [s.l.]: [s.n.], 1995.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Karsten, Müller, and Ernst Barlach Haus, eds. Peter Rösel: Tizian, Rembrandt, Leonardo-S Automatic. Hamburg: Ernst Barlach Haus, 2010.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Kaufmann, Dieter. Die Rössener Kultur in Mitteldeutschland: Die rössenzeitlichen Geräte aus Felsgestein. Halle (Saale): Landesamt für Denkmalpflege und Archäologie Sachsen-Anhalt, Landesmuseum für Vorgeschichte, 2020.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Le néolithique moyen du sud de la plaine du Rhin supérieur et du nord de la Franche-Comté: Les cultures de Hinkelstein, de Grossgartach et de Roessen au travers leur production céramique. [Strasbourg]: Université de Strasbourg, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Gebhardt, Mareike, ed. Staatskritik und Radikaldemokratie. Nomos Verlagsgesellschaft mbH & Co. KG, 2020. http://dx.doi.org/10.5771/9783748900474.

Full text
Abstract:
This anthology discusses Jacques Rancière’s political thinking from the perspective of political theory. It particularly focuses on the relationship between democracy, governance and statehood. The first contributions discuss key theoretical concepts in Rancière’s thinking, which is then addressed in terms of its discrepancies. In this context, the authors address the areas in which Rancière’s political theory and other works from the 20th and 21st centuries that relate to democratic and political theory overlap and clash. In a final section, the authors subject Rancière’s political thinking to a critical appraisal using queer and feminist, postcolonial and anarchistic theorisations in order to highlight its shortcomings and to use Rancière to challenge Rancière. With contributions by Marvin Dreiwes, Matthias Flatscher, Mareike Gebhardt, Johannes Haaf, Anastasiya Kasko, Alexander Kurunczi, Christian Leonhardt, Thomas Linpinsel, Niklas Plätzer, Kenneth Rösen, Luca Sagnotti, Sergej Seitz, Anna-Terese Steffner de Marco and Carolin Zieringer.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Birch-Pfeiffer, Charlotte. Pfeffer-Rösel. tredition Verlag, 2012.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Mattsson, Petter, and Joss Sheldon. Den Lilla Rösten. Babelcube Inc, 2020.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

1936-, Sundberg Johan. Röstlära: Fakta Om Rösten I Tal Och Sång. Proprius Förlag, 2001.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Arthur Rösel: Leben und Werk des Weimarer Komponisten. München: AVM.Edition, Akademische Verlagsgemeinschaft München, Thomas Martin Verlagsgesellschaft, 2015.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Rösen"

1

Guillaume, Philippe. "Harmut N. Rösel, Joshua." In Perspectives on Hebrew Scriptures IX, edited by Ehud Ben Zvi and Christophe Nihan, 543–44. Piscataway, NJ, USA: Gorgias Press, 2014. http://dx.doi.org/10.31826/9781463235635-029.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Köbele, Michael. "Comment on the Contribution by Volker Röben." In International Law Today: New Challenges and the Need for Reform?, 93–97. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2008. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-540-75205-9_4.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Aust, Anthony. "Comment on the Presentation by Volker Röben." In Terrorism as a Challenge for National and International Law: Security versus Liberty?, 823–26. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2004. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-18896-1_25.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Gierlichs, Joachim. "Jacob Röser:." In Pious Pilgrims, Discerning Travellers, Curious Tourists: Changing Patterns of Travel to the Middle East from Medieval to Modern Times, 207–28. Archaeopress Publishing Ltd, 2020. http://dx.doi.org/10.2307/j.ctv1bjc3h4.12.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

"Rössen Culture." In Encyclopedic Dictionary of Archaeology, 1176. Cham: Springer International Publishing, 2021. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-030-58292-0_180431.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Oberndörfer, Dieter, and Conchita Hübner-Oberndörfer. "Für Jakob Rösel." In Aus dem politischen Küchenkabinett, 13–16. Nomos, 2013. http://dx.doi.org/10.5771/9783845245256-13.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Ahner-Tönnis, Wolfgang. "Grußwort für Prof. Dr. Jakob Rösel." In Aus dem politischen Küchenkabinett, 21–22. Nomos, 2013. http://dx.doi.org/10.5771/9783845245256-21.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Ragan, Mark A. "The most wretched creatures." In Kingdoms, Empires, and Domains, 210—C13P50. Oxford University PressNew York, 2023. http://dx.doi.org/10.1093/oso/9780197643037.003.0013.

Full text
Abstract:
Abstract This chapter examines how microscopic beings were integrated into high-level biological classification in the century following their discovery by Antony van Leeuwenhoek (1674). The existence of tiny beings was not entirely unanticipated, but nonetheless evinced disbelief, wonder, and debate on whether they are animals or plants. John Turberville Needham and the Comte du Buffon developed a theory in which plant and animal bodies are composed of microscopic beings, and release them again upon death. Needham later identified zoophytes as one of four “ideas” in the natural world. As optical technology improved and microscopes became more accessible, Henry Baker, August Rösel von Rosenhof, Martin Ledermüller, and Heinrich Wrisberg described many more little beings, calling them insects or worms.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Meter, Helmut. "Annelie Hegenbarth-Rösgen — Soziale Normen und Rollen im Roman." In 1987, 256–59. De Gruyter, 1988. http://dx.doi.org/10.1515/9783112418345-031.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Handy, Andreas. "Grußwort anlässlich des 65. Geburtstages von Prof. Dr. Jakob Rösel." In Aus dem politischen Küchenkabinett, 19–20. Nomos, 2013. http://dx.doi.org/10.5771/9783845245256-19.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Reports on the topic "Rösen"

1

Seiler, Andreas, Aina Winsvold, Mattias Olsson, Svein Morten Eilertsen, and Carolin Berndt. VILTVARNING: Test av nya tekniska åtgärder för att minska antalet viltpåkörningar på järnväg. Swedish University of Agricultural Sciences, 2022. http://dx.doi.org/10.54612/a.7pbjcv25mc.

Full text
Abstract:
Viltolyckorna på järnväg har ökat stadigt de senaste åren – inte bara i Sverige och Norge utan även internationellt. För att minska de ekologiska och socioekonomiska effekterna behövs bättre åtgärder och nya åtgärdsstrategier. Stängsel och faunapassager har vanligtvis god effekt men är dyra lösningar som kan motiveras endast längs särskilt olycksdrabbade sträckor. De behöver därför kompletteras med åtgärder som ger skydd längs huvuddelen av järnvägsnätet. Viltvarslingsprosjektets centrala mål er att bidra till att skapa säkrare väg- och järnvägstransporter i Norden med en infrastruktur som är väl integrerat i landskapet så att naturliga processer och viktiga ekologiska tjänster kan bibehållas. Projektet är en gränsöverskridande satsning inom insatsområde Innovativa Miljöer der svenske og norske forskningsmiljøer sammen med berörda myndigheter, tågbolag, teknologiutviklere, samt andra relevanta aktörer utvikler og tester nya tekniska lösningar. Forskningen har lagt et godt grunnlag for å kunne videreutvikle de tekniske løsningene og gjøre dem mest mulig relevante for formålet å drive vilt bort fra jernbanesporene når toget skal passere. Flest mulige skal ha tilgang til kunnskapen som genereres i prosjektet og dette muliggjør kommersiell utvikling av slike tekniske systemer. Videre har vi bidratt til internasjonal kunnskapsproduksjon og kunnskapsutveksling innenfor problematikken rundt dyrepåkjørsler. Dyrepåkjørsler både på veg og jernbane som involverer større pattedyr har økt betydelig i både Norge, Sverige og resten av Europa i løpet av de siste 40 år. Slike ulykker fører ofte til kostbare skader på kjøretøyet og at det påkjørte dyret påføres store skader eller dør. Ifølge det norske hjorteregisteret har nesten 64.000 større dyr blitt påkjørt på norske veier og jernbaner de siste fem årene. I underkant av 10 prosent av alle viltpåkjørsler skjer med tog. Mellan 4.000–6.000 påkörningar med vilda djur och ren har registrerats längs järnvägsnätet i Sverige per år under det senaste decenniet och trenden är ökande. Mörkertalet i statistiken är okänt men förväntas vara stort i både Norge och Sverige. Metoderna bygger på att med utvalda akustiska signaler skapa en kontrollerad flyktrespons hos djuren när tåg skall passera, och därmed avvärja djuren från infrastrukturen när olycksrisken är som störst. Metoden ska kunna tillämpas där fysiska åtgärder som t ex viltstängsel eller viltpassager inte är möjliga eller där de traditionella åtgärderna behöver kompletteras. Åtgärdskonceptet inkluderar både en stationär lösning vid järnväg med mycket trafik och hög hastighet, och som en mobil lösning för tågfordon längs med järnvägen med mindre trafik och lägre hastighet. Resultaten kommer även att kunna tillämpas i andra sammanhang, t ex för att säkra öppningar i viltstängsel längs väg och vid tunnelmynningar. Projektet utgör en plattform för gränsöverskridande forskning om viltvarning, och en grundförutsättning för att företag och myndigheter skall kunna tillämpa och utveckla metoder för att minska problematiken med viltpåkörning. Prosjektet inkluderer tre arbeidspakker: - AP1) Kontrollerade experiment med det stasjonære skremmesystemet «Motion Activated Scare System» (MASS) der vi undersøker dyrenes respons på olika skrämselsignaler på platser längs järnväg. I projektet har vi kunnat vidareutveckla både funktion och utformning av de tekniska enheterna som vi använder för att avvärja vilt från spåren. De stationära MASS-enheterna har använts vid totalt 29 platser längs järnväg. När MASS-enheterna spelade upp ljudet av en människoröst lämnade klövdjuren området där vi filmade i ca 88 % av fallen. Olika ljud från tåg och järnväg (Bell, Horn, Train) inducerar en något lägre flyktrespons, men trots allt avvärjs djuren i medeltal ca 65 % av tillfällena med dessa ljudtyper. Den vanligaste rörelseriktningen (ca 57 %) var att djuren rörde sig bort från järnvägen efter att de skrämts, medan en lägre andel (ca 22 %) rörde sig mot och över järnvägen. - AP2) Framtagning och test av mobil skrämselenhet «Driver Activated Scare System» (DASS) som er installert innenfor frontruten på ulike togsett og aktiveres av togførere når vedkommende ser dyr på/ved jernbanelinja. I pilotstudien använde vi DASS-enheter för att utforska hur klövvilt, särskilt rådjur (Capreolus capreolus) och älg (Alces alces) reagerar på mötande tåg. Interaktionerna analyserades både ur djurens perspektiv (deras beteende, hur de flydde från tåget etc.) och lokförarnas möjligheter att se djuren från tåghytten (detektionsavstånd). Siden mars 2022 har slike enheter vært i bruk langs Nordlands- og Rørosbanen i Norge. I juni ble DASS-enheter tatt i bruk langs Gjøvikbanen. I tillegg har togførere filmet Kinnekullebanan i Sverige siden slutten av april 2022. Totalt ble det filmet vilt i 192 tillfeller med DASS-enhetene. Totalt ble det registrert 460 individer. Dovhjort (N=230) var den absolutt vanligste arten i forsøkene, etterfulgt av rådyr (N=100). Elg ble registrert på 5 filmer, og kronhjort i 8 filmer. I filmene fra togførerne kunne vi oppdage dyr som sto oppe på selve banelegemet i gjennomsnitt 157 meter fra toget vilket är mycket nära för att ge tillräckligt tid åt både lokförare och djuret att reagera. På grund av försenade tillstånd i arbete med högtalare samt ej tillräckliga tekniska lösningar kunde vi inte montera en högtalare utanpå tåget för att spela upp varningsljud för tester. Istället fokuserade vi på att studera effekten av befintliga alternativ för signalering. Studien kommer att fortsätta under nästa år och arbetet med att hitta en lämplig högtalarlösning pågår. - AP3) Kommunikasjon og prosjektledelse. En bra kommunikation och samverkan med berörda myndigheter, företag och intresseorganisationer är en grundförutsättning när praktiska åtgärder ska utvecklas och implementeras. Viltvarslingsprosjektet inkluderer mange aktører og samarbeidspartnere, både faglige og praktiske, nasjonalt og internasjonalt. Blant allmennheten og blant togaktørene har det i lang tid vært opprørthet og fortvilelse over det store antallet dyr som hvert år dør i kollisjoner med tog og på vei. Det har derfor skapt stor medial interesse når vi nå har begynt å få forskningsresultater som kan bidra til å minske påkjørslene, det vil si både redusering av dyrelidelsene og skadene på togene. I løpet av prosjekttiden med Interreg har det vært en meget hektisk periode med mye media-dekning og kommunikasjon utad om viltprosjektet. Det har vært et 30-talls nyhetsoppslag om prosjektet i nasjonale og lokale norske og svenske aviser. Samtidigt har projektet varit i kontakt med företag och myndigheter i frågor gällande tillämpningen av systemen och hjälp vid experimenten. Det på går flera parallella studer kring järnvägssäkerhet som har beröring till viltvarningsprojektet och där synergier kan tas till vara.Även internationellt bedrivs jämförbar forskning som vi har etablert ett utbyte med och söker nya samarbetsformer. Våra studier visar hittills att det är mycket sannolikt att ett varningssystem som bygger på akustiska signaler, främst den mänskliga rösten, kan vara kostnadseffektiva åtgäder mot djurpåkörnignar på järnväg. En kommersiell, järnvägsbaserad lösning anses vara mycket möjlig. För att nå fram till en tågbaserad lösning däremot behövs fortsatta studier och vidare teknisk utveckling. Vi söker därför för nya medel under 2023-2024 för att kunna driva utvecklingen fram mot implementering och konkreta demonstrationsprojekt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Rodriguez, Emily, Sigrid Jansson, Alexander Olsson, Anders Hansson, and Mathias Fridahl. Klimatansvar i Stockholms stad. Linköping University Electronic Press, November 2023. http://dx.doi.org/10.3384/report-199063.

Full text
Abstract:
Stockholms stad står i begrepp att uppdatera stadens miljöprogram, klimathandlingsplan och klimatbudget. I revideringen ska hänsyn tas till nya vetenskapliga rön om vad som krävs för att begränsa den globala upphettningen till 1,5°C samt till vad som anses rättvist utifrån stadens historiska utsläpp. Denna rapport bidrar med underlag för bedömningar av vad som kan anses vara Stockholms stads rättvisa bidrag till det globala klimatarbetet till år 2030. Syftet studeras med utgångspunkt i de senaste vetenskapliga rönen kring utsläppsbudgetar och klimaträttvisa samt erfarenheter från jämförbara städer. Världens länder är enade i en strävan efter att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C år 2100. Anledningen är enkel, en global uppvärmning som överstiger 1,5°C anses få svåröverblickbara konsekvenser, inte minst för fattiga och sårbara befolkningar, samt öka risken för att utlösa irreversibla återkopplingsmekanismer i klimatsystemet som leder till en kraftigt förstärkt klimatuppvärmning. I rapportens första kapitel presenteras en översikt av det aktuella forskningsläget kring det förbrukade och kvarvarande utsläppsutrymmet för att begränsa upphettningen till 1,5°C. Även om osäkerheterna är stora är slutsatsen att det kvarvarande utsläppsutrymmet är begränsat mycket robust. För att ha en 67-procentig chans att begränsa ökningen av jordens medeltemperatur till 1,5°C högre än under förindustriell tid kan mänskligheten släppa ut cirka 400 miljarder ton koldioxid, förutsatt att utsläppen av andra viktiga växthusgaser som metan och lustgas kraftigt begränsas. Med utsläpp av koldioxid på 2020 års nivå är detta utsläppsutrymme slut runt år 2030. Den globala, kollektiva ansträngning som behövs för att förhindra farlig mänsklig påverkan på klimatsystemet är oerhört utmanande. Målet om att begränsa uppvärmningen till 1,5°C skapar rambetingelser för världssamfundets kollektiva klimatarbete men besvarar inte frågan om ansvarsfördelning för att nå målet. Parisavtalet åberopar Klimatkonventionens svårtolkade princip om gemensamt men differentierat ansvar och uppmanar länderna att beskriva hur principen väglett ambitionsnivån i deras bidrag till det globala klimatarbetet. Eftersom Sverige omfattas av EU:s gemensamma åtagande gentemot FN är det inte möjligt för Stockholms stad att luta sig mot hur Sveriges regering vägletts av principen. Rapportens andra kapitel beskriver hur Klimatkonventionens rättviseprincip har tolkats i vetenskaplig litteratur, vilket sammanfattas i en lista med exempel på viktiga indikatorer för att beräkna ett ansvarsfullt och rättvist bidrag till det globala klimatarbetet. Framförallt behöver beslut fattas kring vilken typ av fördelningsmekanism som ska ligga till grund för ansvarstagande, utifrån: 1) hävdvunna rättigheter (grandfathering), 2) historiskt ansvar (förorenaren betalar), 3) förmånstagarens betalningsansvar, 4) allas lika rätt till utsläppsutrymme och 5) kapacitet att agera. Inom ramarna för dessa fördelningsmekanismer krävs en rad detaljerade beslut. Om exempelvis historiskt ansvar ska tillämpas för att fastställa ett klimatmål krävs att beslut bland annat fattas om ansvar ska stå i proportion till historiska utsläpp, hur långt bakåt i tiden ansvaret ska sträcka sig, vilka datakällor som ska användas för att beräkna ansvar samt vilken hänsyn som ska tas till ickelinjära samband i klimatsystemet. Utöver val av fördelningsmekanism(er) – och beslut kring de med mekanismerna associerade valen – krävs också en rad beslut om systemgränser för ansvarstagande, exempelvis kring hur osäkerheter i klimatvetenskapen ska hanteras och hur stort utrymme som får ges till att kompensera utsläpp av växthusgaser till atmosfären med återtag av koldioxid från atmosfären. Indikatorerna kan användas för att bygga olika modeller för en rättvis fördelning av utsläppsbudgeten för 1,5°C. I det tredje kapitlet sammanställs hur klimatmål och klimatplaner i andra städer förhåller sig till klimaträttvisa. Denna del av rapporten är inriktad på en jämförelse av resonemang kring klimaträttvisa i Oslos och Göteborgs klimatplaner, det vill säga nordiska städer med liknande förutsättningar att agera som Stockholm. I båda fallen har städerna en högre klimatambition än nationellt. I exempelvis Göteborg ska utsläppen minska med 80 % till 2030 jämfört med 1990 i både den handlande och icke handlande sektorn, vilket kan jämföras med Sveriges nationella mål att minska utsläppen med minst 85 % till 2045 jämfört med 1990 och med 63 % i den icke handlande sektorn till 2030, också det jämfört med 1990. I Göteborg görs också bedömningen att utsläppsminskningstakten i staden bör överträffa den genomsnittliga minskningstakten som krävs globalt för att begränsa uppvärmningen till 1,5°C, annars kan Göteborg inte anses leva upp till Parisavtalet. Att Göteborg antagit mycket ambitiösa klimatmål för 2030 jämfört med Sverige och EU är tydligt, men vilka rättviseprinciper och fördelningsmekanismer som eventuellt informerat denna ambitionsnivå är otydligt. Oslos klimatplaner, som likt Göteborgs är betydligt mer ambitiösa än Norges nationella mål och med EU avtalade åtagande, präglas av likartad otydlighet i resonemang gällande klimaträttvisa. Rapportens fjärde kapitel beskriver tre scenarion baserade på genomgången av litteratur kring hur Klimatkonventionens rättviseprincip kan tolkas och omsättas i praktiken. Om beräkningarna baseras på den totala utsläppsbudgeten för mänskligheten (från år 1850 och framåt) gäller det i samtliga fall att Sveriges och Stockholms utsläppsutrymme för längesedan är slut och att det finns en stor utsläppskuld. För att utsläppsutrymmet ska vara praktiskt möjligt att basera klimatpolitik på används det globala kvarvarande utsläppsutrymmet för att begränsa upphettningen till 1,5°C, specificerat ovan, för att konstruera scenarion. Det första scenariot använder fördelningsmekanismen förmånstagarens ansvar och det andra använder principen allas lika rätt till utsläpp. I scenariot baserat på förmånstagarens ansvar tilldelas Stockholm en utsläppskvot på mellan 10,8 och 12,0 miljoner ton koldioxid om principen baseras på ackumulerad BNP, eller mellan 6,75 och 6,92 miljoner ton koldioxid om beräkningarna baseras på Världsbankens (2021) uppskattning av totalt välstånd. I scenariot baserat på allas lika rätt till utsläpp tilldelas Stockholm en utsläppskvot på cirka 45 miljoner ton koldioxid. Det tredje scenariot baseras på kapacitet att agera och utgår istället från grunden, snarare än att på principbasis fördela ett globalt utsläppsutrymme. Tillvägagångssättet utgår från politiska ambitioner och tekniska möjligheter att minska utsläpp i kombination med att identifiera de utsläpp som kommer vara svåra att minska eller helt fasa ut. Denna metod står i skarp kontrast till grandfathering-principen, där inlåsningsmekanismer antas begränsa förmågan att agera, och tar i stället en framåtsyftande ansats och ser kapacitet som en möjlighet att agera. I detta scenario tilldelas Stockholm ett utsläppsutrymme på cirka 13 miljoner ton koldioxidekvivalenter i perioden 2020–2040. Därefter följer ett kort kapitel med rekommendationer till Stockholms stad. Rekommendationerna baseras i sin tur på de slutsatser som dras i rapporten, vilka presenteras i rapportens sista kapitel. Fem rekommendationerna ges, baserade på förförståelsen att Stockholms stad, i sitt klimatarbete, vill ligga i linje med Parisavtalet: Klimaträttvisa ska vägleda fördelningen av klimatansvar. Ett rättviseperspektiv bör därför genomsyra beslut om Stockholms stads klimatmål. I avsaknad av politisk och vetenskaplig samstämmighet kring hur klimaträttvisa ska tolkas och omsättas i praktiken kan och bör Stockholms stad fatta egna beslut om hur rättviseperspektivet ska operationaliseras. I enlighet med Parisavtalets transparensramverk bör Stockholms stad redovisa hur klimaträttvisa operationaliserats med hänsyn taget till de omständigheter som präglar Stockholms förutsättningar att agera. I ansvarsutkrävande syfte bör Stockholms stad dessutom tydligt kommunicera geografiska, sektoriella och övriga systemgränser för ansvarstagandet. Även om minskning av växthusgasutsläpp är prioriterat bör Stockholms stad också verka för att främja återtag av koldioxid från atmosfären inom Stockholms kommun, bland annat för att kompensera för utsläpp inom kommunen som är svåra att reducera och för att bidra till metod- och teknikutveckling i det globala klimatarbetet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Rösen' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography