Academic literature on the topic 'Rumslig gestaltning'

ABSTRACT My degree project has resulted in the improvement of the guidance in the dental center’s entrance. The patients will now find it easier to understand and find the environment’s various functions, which is the reception, registration, payment, and waiting rooms. Norrbottens läns landsting has a concept “hälsofrämjande väntrum” that provides guidelines for how they want their patients to experience their waiting rooms. I have taken some of these gudielines in use and applied these in the entrance. The methods I have based my collection of data is of the qualitative variety, obser- vations and interviews. The results of data showed that the spatial aspects such as color, shape, rhythm, and lighting has an effect on how we read of a spatial orientation. Guidance in healthcare settings will affect whether the patient experiences healthcare environment as safe or not. It creates stress and confusion if they do not understand how they can find the rooms funktions. My data showed a link between the natural and stress, that nature has an impact on reducing the stress in humans. This makes it important that our healthcare settings include the feeling that patients will find and attend a peace and security for their health care visits

Ett examensarbete i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. En studie av väntrum i primärvården i Södermanlands län, Eskilstuna, Smedens vårdcentral har genomförts kring hur väntrumsmiljöer påverkar besökaren. Syftet var att studera utformningen av hur ett väntrum kommunicerar information mellan verksamhet och besökare utifrån rumsupplevelse samt att förbättra känslan av trygghet i väntrummet. Arbetet har utförts genom att studera väntrum och målgruppens interaktion med rummet och dess information utifrån ett rumsligt perspektiv. Utifrån designprinciper och kognitionsteorier har rummets brister identifieras och vilka förbättringsmöjligheter som finns har synliggjorts. Utifrån empiri från litteraturstudier, intervjuer, omvärldsanalys, rumslig analys och observation skapades förståelse för besökarens behov. Detta gav ett underlag till ett gestaltningsförslag som skapar en tydligare identitet för rummet och som bidrar till en starkare informationslänk och bättre upplevelse mellan besökare och personal på vårdcentralen. Ett väntrum som kommunicerar information mellan myndighet och besökare utifrån rumsupplevelse i relation till hur det används, samt ökar känslan av trevnad och trygghet i väntrummen. Arbetet har resulterat i att ett gestaltningsförslag har tagits fram i 3D programmet, Sketch Up genom bilder och text som presenteras. Designförslaget bygger på de slutsatser som dragits, vilket är att skapa avskildhet och samhörighet genom valbarhet samt att dölja men även förmedla information mellan besökare och verksamhet.

Detta är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med min undersökning var att ta reda på hur ett kvarter i Eskilstuna kan formges till virtual reality (VR)-mediet, så att det går att få en upplevelse av hur en stadsplanering skulle kunna se ut om den genomfördes i verkligheten.     Resultatet från min studie är grundat på, prototyping, intervjuer, och en enkät.   Min undersökning visade att för att det ska gå att få en upplevelse av ett stadsrums utseende efter en nybyggnation, bör representationen formges efter tänkt målgrupp och budskap. Felaktiga eller för många informationsgivande detaljer kan leda till att fokus hamnar på information som inte är nödvändig, eller till och med felaktig, för att förstå hur kvarteret kan komma att se ut efter en nybyggnation.  För lite information om olika detaljer eller för låg detaljrikedom kan leda till att representationen blir svårtolkad. Min undersökning visade också att visuella detaljer som är svåra att formge, bör kompletteras med t.ex. texter, symboler, röster och illustrationer.

Rumsliga kunskaper kan bidra till att spara energi inom belysningsområdet. ”Om rummets förutsättningar utnyttjas väl kan man minska antalet ljuskällor”. Detta är en av slutsatserna i vårt examensarbete. ”Upplyst design i handeln” är ett pilotprojekt med representanter från Eskilstuna kommun, Svensk handel i Eskilstuna, Eskilstuna Energi & miljö och Energikontoret i Mälardalen.

   Syftet med arbetet har varit att ta fram ett belysningsförslag till butiken Blomsterpralinen. Belysningsförslaget berör en skärningspunkt mellan energieffektivitet och visuella kvaliteter. De visuella bitarna kan kopplas till vårt ämne Rumslig gestaltning som innefattar tankar om informationsdesign och övertalningsdesign. När vi talar om belysning i butiken ger sig informationsdesignen uttryck i goda synförhållanden som tydliggör produktinformation och navigering. Övertalningsdesignen framhäver/förskönar produkter i relation till butikskonceptet.

   Blomsterpralinen har idag ett koncept som signalerar en gammalmodig och varm känsla. Butikens målgrupp uttalas som medelålders och äldre. Detta är faktorer vi tar hänsyn till i projektet. 

   I vårt arbete kommer vi att använda oss av litteraturstudier, kvalitativa intervjuer av informanter, observation och kvalitativa intervjuer av respondenter. Dessa metoder redogör vi för löpande i rapporten i den ordning vi har utfört dem. 

   För att kunna utforma ett belysningsförslag gör vi förstudier för att framförallt få lärdom om visuella begrepp för ljus samt ljuskällors fysikaliska beteckningar. Utifrån dessa kunskaper gör vi en nulägesanalys av butiken för att kartlägga nuvarande problem. Därefter genomför vi en utprovning samt kvalitativa intervjuer på butikens kunder för att belysningsförslaget ska kunna ta form.

Upplyst design i handeln - ett pilotprojekt

Vårt syfte med examensarbetet har varit att ta reda på hur toaletter belägna på tågstationer mellan Eskilstuna och Stockholm behandlas. Vad har den offentliga toaletten för status i samhället? Vad tycker människor om offentliga toaletter, vad saknas och hur påverkas den tillhörande byggnaden? I arbetet har vi funderat kring vilka funktionskrav som krävs för att toaletterna ska fungera för alla och hur toaletterna borde förändras. Vårt mål har varit att ta fram ett unikt inredningskoncept med fokus på informationsdesign, hygien och upplevelse i form av ett skogstema. Med det menar vi att det ska vara lättstädat och att besökarna av hygieniska skäl ska slippa röra vid handtag, knappar och pappersbehållare. Varför vi vill förändra designen beror på att toaletterna idag har en dålig bild hos människor. De är uttryckslösa och har inte de funktioner som många människor efterfrågar (Se önskemål från enkätundersökning under Metod). Det läggs sällan någon större tid på design och underhåll av toaletterna. Många gånger fungerar inte dörrarnas låsfunktioner, som leder till att man inte känner sig trygg när man ska göra sina behov. Detta har framkommit genom enkätundersökningar och intervjuer med människor i olika åldersgrupper. Vårt resultat redovisades genom en 3D- modell och en film där de olika funktionerna i rummet visas i rörelse. För att ta reda på eventuella brister i resultatet, skapades en fokusgrupp som fick ge sina åsikter i en öppen diskussion.

Abstract This study deals with the tours carried out in the manufacturing sector, at Alfa Laval in Eskilstuna. A large number of visitors, from a variety of backgrounds, go there to see how the manufacturing of separators works. With visitors I refer to the company’s customers, suppliers, students, in- house trainee courses, managers and senior citizens groups. The study examines how these tours can be standardized using spatial design. The result shows the importance of working systematically with visualizing the work as well as the environment for optimizing the visitor's understanding. The study also reveals the differences that exist in the tours made, which is caused by the number of guides and the different target groups. The effect of this is many different versions of what is presented and what routes that are taken. The company may therefore appear inconsistent, or fail to give a consistent impression. The amount of visual impressions in the factory complicates the clarity of a sign system and makes the guiding unclear. By establishing a number of stations to be visited in order, the flow through the plant is likely to become clearer. Furthermore, the understanding of the production is easier, when the route follows the same process that the product undergoes. In this way the company maximizes the effect of their tours for all parties in a coherent, consistent and logical way.
Sammanfattning Denna studie behandlar de rundvandringar som görs i tillverkningsindustrin, mer specifikt på Alfa Laval i Eskilstuna. Hit kommer en stor mängd besökare med olika bakgrund för att se hur tillverkningen av separatorer går till. Med besökare menas kunder, leverantörer, studenter, interna utbildningar, chefer och pensionärsgrupper. Studien undersöker hur dessa rundvandringar kan standardiseras genom en rumslig utformning. Resultatet visar att vikten av att arbeta systematiskt med att synliggöra arbetet är av stor betydelse för besökares förståelse. Studien synliggör dessutom de skillnader som förekommer i rundvandringarna vilka beror på antalet guider och de skilda målgrupperna. Att rundvandringarna genomförs av så pass många gör att antalet versioner av vad som presenteras och skillnader i vägval också blir många. Företaget kan därför framstå som inkonsekventa eller misslyckas att ge ett trovärdigt intryck. Mängden av visuella synintryck i fabriken försvårar tydligheten/ i ett skyltsystem och gör vägledningen otydlig. Genom att fastställa ett antal stationer som ska besökas i ordningsföljd kan flödet genom fabriken sannolikt bli tydligare. Dessutom blir förståelsen för tillverkningen lättare i och med att ordningsföljden rättar sig efter den process som produkten genomgår. På det sättet maximeras effekten av rundvandringarna för alla inblandade på ett sammanhängande, följdriktigt och logiskt sätt.

Det här är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning, där en studie av ett väntrum inom primärvården i Västmanlands län, Ängsgårdens Vårdcentral i Surahammar har gjorts. Syftet med detta examensarbete har varit att förtydliga vägledningen på Ängsgårdens vårdcentral så att det blir enklare för besökarna att hitta. Avsikten var att finna de nuvarande bristerna i vägledning i det befintliga väntrummet och utifrån empiri från omvärldsanalys, litteraturstudier, kvalitativa intervjuer och observationer skapa ett gestaltningsförslag som kan bidra till ett tryggare besök på vårdcentralen. Vilket i sin tur kan generera en högre helhetsupplevelse av besöket och underlätta både för besökare och personal. I mitt gestaltningsförslag har jag formgivit ett skyltsystem för att leda besökare mer förutsägbart än tidigare. Till konceptet hör en översiktskarta som hjälper besökarna, att på egen hand, ta reda på var läkaren har sitt rum. Vidare har ett förslag för receptionen utarbetats, så att den fungerar mer som ett landmärke än tidigare, och på det sättet blir en naturlig informationspunkt för besökare som är i behov av muntligt stöd i sin vägledning.

Syftet med uppsatsen är att diskutera begrepp och termer inom virtuella utställningar, studera berättandet i virtuella utställningar och undersöka hur användare/besökare uppfattar och upplever berättandet i desamma.

För att ta reda på hur besökare uppfattar och upplever berättandet i en virtuell utställning har vi utfört ostrukturerade observationer med sex personer, där varje person har fått besöka tre utställningar. Det empiriska materialet har sedan analyserats och tolkats med hjälp av teorier kring berättande och Michael Murtaugh’s narrativa verktyg.

Berättandet i virtuella utställningar är utformat som i de reella med den skillnaden att det i en virtuell värld inte finns några fysiska begränsningar. I en virtuell utställning kastas besökaren direkt in i utställningen och vägen mellan början och slut får i större utsträckning skapas av besökaren själv. Berättelsen får i de virtuella utställningarna en underordnad betydelse till förmån för upplevelsen av att befinna sig i en virtuell värld, men om mediets kapacitet utnyttjas så att en ytterligare dimension kan läggas till, kan också berättandet fördjupas.

Börja med bricka och avsluta med tallrik är en studie om rörelsemönster i matsalar med brickservering med fokus på lunchmatsalen i Boda Borg, Oxelösund. Studien syftar till att undersöka hur man kan skapa ett distinkt rörelsemönster i matsalen för att gästerna lätt ska kunna orientera sig. Med hjälp av observationer och notationer undersöktes de befintliga rörelsemönstren som finns i matsalen för att peka ut de kritiska element som gör att matsalen upplevs som rörig. Genom intervjuer med sakkunniga undersöktes de standardutföranden som används vid utformande av matsalar med brickserveringar.  Utifrån teorier gällande intuitiv design och vägvisning formgavs en ny buffélina för att skapa ett tydligt rörelsemönster i matsalen på Boda Borg. Gestaltningsförslaget bygger på att man som gäst i matsalen ska känna igen flödet och lätt hitta till dess början. Detta för att effektivisera de flöden som finns i matsalen samt skapa en bättre upplevelse för gäster och personal. Studiens slutsats är att en ombyggnad av buffelinan, samt en omplacering av denna, kommer att skapa ett distinkt rörelsemönster i matsalen. För att säkra detta rekommenderas att utprovningar genomförs. Som förslag till vidare forskning föreslås en djupare utredning för att kontrollera om det går att fastställa ett idealiskt utformande för en buffélina.
Start with a tray and finish with a platter is a study of the patterns of movement in restaurants with tray serving, which focuses on the restaurant in Boda Borg, Oxelösund. The study aims to explore how to create a distinct pattern of movement in the restaurant for guests to easily orient themselves. Using observations and notations of the existing patterns of movement in the restaurant was studied to point out the critical elements that made the restaurant perceived as disorderly. Through interviews with experts the standard models used in restaurants with tray serving was examined. Based on theories on intuitive design and wayfinding a new buffetline is presented. The design aims to create a clear pattern of movement in the restaurant in Boda Borg and help the guests to easy find their way to the beginning of the buffet. Its purpose is to generate flows that are more efficient in the dining room and to create a better experience of the restaurant for guests and staff. The study concludes that a conversion and a repositioning of the buffetline will create a distinct pattern of movement in the restaurant. To ensure this, it is recommended that validations will be performed. As suggestions for further research a deeper investigation is proposed to verify whether it is possible to determine the ideal framing of a buffetline.