To see the other types of publications on this topic, follow the link: Rutinaktivitetsteori.
Dissertations / Theses on the topic 'Rutinaktivitetsteori'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 29 dissertations / theses for your research on the topic 'Rutinaktivitetsteori.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Forslund, Sofia. "Internetbedrägeriers utveckling i Sverige 2006-2010." Thesis, Stockholms universitet, Kriminologiska institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-72580.
Full textAbstract:
Detta arbete behandlar internetbedrägeriers utveckling i Sverige mellan åren 2006 och 2011. Syftet med arbetet är att ge en bild av hur internetbedrägerier har utvecklats genom åren, vilka orsaker som kan ligga bakom och vilka åtgärder som kan förhindra att internetbedrägerier begås. Fokus i detta arbete ligger på privatpersoners utsatthet av internetbedrägerier, och till detta ligger Nationella trygghetsundersökningens (NTU) statistik som underlag. Frågeställningarna i detta arbete är: Hur har internetbedrägerierna utvecklats mellan åren 2006 och 2011? Vilka orsaker ligger bakom utvecklingen av internetbedrägerier? Vilket motiv använder gärningspersonerna sig av för att bedra via internet? Vilka åtgärder kan implementeras för att försvåra internetbedrägerier? För att uppnå syftet och kunna besvara frågeställningarna är arbetet baserat på en statistisk genomgång av officiell kriminalstatistik och NTU. Som ett komplement till statistiken har semi-strukturerade intervjuer med två poliser med god insyn i internetbedrägerier genomförts. Detta för att ge en fördjupad bild av det statistiken visar. Resultatet analyseras med hjälp av rutinaktivitetsteorin och neutraliseringstekniker samt tidigare forskning. Slutsatser som dras i detta arbete är att internetbedrägerier är ett brott som uppkommit genom en samhällsförändring; internets centrala roll i dagens samhälle. Bedrägeriet i sig är inget nytt fenomen, det handlar om ett traditionellt bedrägeri med ett nytt tillvägagångssätt. För att bryta den ökade trenden av internetbedrägerier behöver privatpersoner, företag och banker få en förståelse för vad det egentligen handlar om. Ett kollektivt ansvarstagande och kollektiva insatser för att förhindra och försvåra internetbedrägerierna är att eftertrakta, likaså att privatpersoner får en ökad medvetenhet för den egna utsattheten och tar ett eget ansvar för sitt internetanvändande.
2
Lindberg, Emma, and Lisa Wennlund. "Kapabla väktare som motiverade förövare : en kunskapsöversikt om övergrepp mot kvinnor med funktionsnedsättningar." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-13776.
Full textAbstract:
Syftet med detta examensarbete var att utifrån forskning på området göra en kunskapsöversikt gällande kvinnor med funktionsnedsättning och riskfaktorer för att utsättas för övergrepp. Våra teman var funktionsnedsättning, övergrepp och riskfaktorer. Vi har tolkat resultaten med hjälp av rutinaktivitetsteori. Vi har utifrån forskningen identifierat olika faktorer som kan vara förknippade med ökad risk för att utsättas för övergrepp. Att vara kvinna, beroende av andra och isolering är exempel på riskfaktorer. Det finns en motsättning inom forskningen om huruvida funktionsnedsättningen i sig är en riskfaktor eller om riskfaktorerna finns i kontexten en kvinna befinner sig i på grund av andra faktorer. Övergreppen ser i stort sett lika ut som för kvinnor utan funktionsnedsättningar. Förövarna är ofta män och tillika kvinnans partner, men kan också vara någon annan i hennes närhet, till exempel en vårdgivare.The aim of this study was to make a review of the current literature regarding women with disabilities and risk factors of abuse. Our themes were disability, abuse and risk factors. We have analyzed the results by using the routine activity theory. We have identified various factors that may be associated with increased risk of abuse. Being a woman, to be dependent on others and isolation are examples of risk factors. There is a contradiction in the research considering if the disability itself is a risk factor or if the risk factors are in the context that the woman lives within. The abuse manisfest itself in similar ways as for women without disabilities. The perpetrators are usually men as well as the woman's partner, but can also be someone else close to her, such as a health care provider.
3
Mattsson, Jan-Erik. "Jaktbrott : Illegal jakt utifrån rutinaktivitetsteorin." Thesis, Umeå University, Basic training programme for Police Officers, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-27483.
Full textAbstract:
För att den svenska vargstammens överlevnad skall kunna säkras så måste 500 individer finnas inom rikets gränser. Vargen har gått från att ha varit nästintill utrotad till att den förekommer i allt större utsträckning. Detta har medfört att den illegala jakten efter varg har ökat. Jag kommer därför att i detta arbete försöka förstå hur detta brott kan förebyggas genom att utgå från rutinaktivitetsteorin och sedan beskriva de tre faktorerna i brottet (polis, varg och jägare). Detta leder slutligen ut i konkreta förslag på hur brottet kan förebyggas.
4
Lundqvist, Joakim, and Moa Strömberg. "Risk, oro och utsatthet : En kvantitativ studie om direkt och indirekt utsatthet för brott." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och kriminologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36602.
Full textAbstract:
The purpose of the study was to examine concern and exposure to crime in relation to the individual’s close relative’s/close friend's exposure to crime. Two binary logistic regressions were used based on data from a crime survey done by the Swedish National Council for Crime Prevention. Previous research and victimological theories indicated that additional factors could be relevant to risk of exposure to crime. The identified factors were gender, age, academic achievements, occupation and whether the respondent was living alone. However the main focus of the study was close relative’s/close friend’s exposure to crime and its effect on the individual's concern and exposure to crime, in relation to the lifestyle and routine activities theory. The logistic regressions were used to analyse the data and the results indicated that risk for concern and exposure to crime was substantially higher if the individual had a close relative/close friend who was exposed to crime. The control variables and their effect on the aforementioned relationship were as previous research suggested it would be, and were used to explain some of the variance.Studiens syfte var att undersöka om det finns ett samband mellan individens oro och utsatthet för brott och individens närståendes utsatthet för brott. För att undersöka det här användes data från Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning och det genomfördes två logistiska regressionsanalyser. En genomgång av tidigare forskning och viktimologiska teorier indikerade att ett flertal faktorer påverkar risken för utsatthet. De faktorerna som identifierades och användes som kontrollvariabler var kön, ålder, utbildningsnivå, sysselsättning och boendesituation. Det primära fokuset i studien var om risken för oro och utsatthet påverkas av en närståendes utsatthet och om det kan förklaras av rutinaktiviteter och livsstil. Resultatet utifrån de logistiska regressionsanalyser visade att risken för att individen var orolig och/eller utsatt för brott ökade om individen hade en närstående som var utsatt för brott. Kontrollvariablernas påverkan stämde överens med förväntningar från tidigare forskning och bidrog till att förklara en del av variansen i respektive beroende variabel.
5
Bakhaya, Jeanette, and Farah Kassem. "Platser som attraherar cannabislangning i stadsmiljön: En observationsstudie i stadsplaneringen." Thesis, KTH, Urbana och regionala studier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-298444.
Full textAbstract:
Till följd av att cannabisförsäljningen tillfört konflikter och varit en grundläggande orsak till ökat antal dödsskjutningar i Sverige de senaste åren, råder det därmed ingen tvekan om att det krävs satsningar för att minska cannabisförsäljningen och dess skadliga konsekvenser. Dessutom handlar en del av de globala hållbarhetsmålen i FN:s Agenda 2030 om att främja den sociala hållbarheten genom att bland annat öka tryggheten och säkerheten i den byggda stadsmiljön. Denna studie syftar på att undersöka de platser som attraherar cannabisöverlåtelse, dvs. langning, i stadsmiljön, för att kartlägga när, var och vid vilken situation som brottet förekommer. Detta för att sedan kunna ge förslag till förbättringar för utformandet av platsen för att förhindra cannabisöverlåtelse och skapa en trygg miljö för alla. I och med detta syftar arbetet till att få en ökad förståelse kring sambandet mellan säkerhet och den fysiskt utformade stadsmiljön. För att kunna uppnå syftet med studien grundar sig den kvalitativa formen av studien på data från svenska polismyndigheten där ett urval på 25 brottsplatser i Stockholms län undersöktes under kvällstid. Väl på plats fylldes en mall i löpande, kallad Trygga Platser Mallen, samtidigt som områdena fotograferades. Vidare sammanställdes och analyserades resultatet från fallstudien med underlag av olika trygghets- och säkerhets principer samt teorier. Denna studie är avgränsad och berör endast 25 brottsplatser inom Stockholmsregionen där samtliga cannabisöverlåtelser skett under kvälls-och nattetid mellan klockan 18–01. Resultatet av studien visar att det är många miljöfaktorer som samspelar på en miljö där cannabislangning sker. Den visar att de omständigheterna på kvällstid som möjliggör cannabisöverlåtelse är i huvudsak att det blir svårare att synas, vilket gör det lättare att sälja cannabis på en del platser. Dessutom stänger de flesta verksamheter under kvällen, vilket minskar flödet kraftigt och den naturliga övervakningen försämras. På mikronivå, visar resultatet att de fysiska egenskaper som underlättar utförandet av cannabislangning är vägar, gångvägar och grönska. Vägarna kan öka tillgängligheten och mobiliteten till platsen. Dessutom ger gångvägar även en möjlighet för möte mellan potentiella kunder och cannabisförsäljare. Vidare blir grönskan ett hinder för den formella och naturliga övervakningen. Dock finns det förbättringar som kan tillämpas på den fysiska miljön för att förhindra cannabislangning. Men i huvudsak skulle det krävas en kombination mellan brottsprevention genom urban design och specifika lösningar som riktas mot en förbättring av den sociala sammanhållningen i olika områden, vilket kan vara att fler offentliga mötes-och aktivitetsplatser skapas under dagens alla timmar. I grund och botten krävs det djupare kunskap av dessa platser som är särskilt utsatta för droghandling för att kunna skapa säkrare miljöer för samtliga medborgare i dagsläget och framöver. Kandidatarbetet avslutas med en kritisk diskussion av metoden och rekommendationer för framtida studier presenteras.In the past few years, dealing cannabis has led to conflicts, and had a significant role in the increased numbers of fatal shootings in Sweden. Hence, measures to solve the issue are undoubtedly needed to prevent these consequences. Additionally, part of the global sustainability goals in the UN's Agenda 2030 is about promoting social sustainability by, among other things, increasing the safety and security of the urban environment. The aim of this study is to examine the places in the urban environment that attract the dealing of cannabis to map when, where, and in what situation the crime occurs. Consequently, the possibility of identifying different changes to the environmental design enables the prevention of crime and promotion of safety. To achieve the purpose of the study, a sample of 25 crime scenes in Stockholm County were examined during the evening and night, based on data from the Swedish police authority. Once in place, a template, called “Trygga Platser Mallen” (Safe Places Template), was filled in on an ongoing basis, while the physical environment was photographed at the same time. The results were then compiled and analyzed based on various safety and security principles, as well as theories. The study is delimited and therefore only contains 25 crime scenes in the Stockholm region. Also, the cannabis exchange at those places occurred during the evening between 6 pm and 1 am. The results of the study show that there are many environmental factors that interact in a setting where dealing cannabis takes place. In essence, cannabis crime is strongly linked to the social interaction between people. However, the physical aspect facilitates the execution of the crime. The results show that the conditions of the environment in the evenings enable cannabis dealing because dealers are less likely to be seen, making it easier to sell. Additionally, most businesses close during the evening, which greatly reduces the flow of people, and the natural surveillance deteriorates. At a micro level, the results show that the physical properties that facilitate cannabis dealing are streets, walking paths, and greenery. The reason is most likely due to the streets increasing the accessibility and flow to these places. Moreover, walking paths provide an opportunity for cross paths between potential customers and dealers. Furthermore, the greenery obstructs formal and informal surveillance. However, there are approaches to prevent the dealing of cannabis, such as combining methods for crime prevention through urban design and focusing on the improvement of social cohesion in different areas. An example would be to create spaces that encourage social interactions and activities at all hours of the day. Essentially, it is necessary to gain a deeper knowledge of the places that attract the dealing in cannabis to create safer spaces that discourages crime. Lastly, this project ends with a critical discussion of the methods and mentions recommendations for future studies.
6
Naserol-Adl, Omid. "Kortbedrägeriernas uppkomst och svenska organisationers förebyggande åtgärder : En kvalitativ intervjustudie baserad på Rutinaktivitetsteorin." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för samhällsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-31959.
Full textAbstract:
Denna studie har valt att specifikt rikta fokus mot kortbedrägeriernas utveckling i Sverige, eftersom denna typ av brottslighet har ökat lavinartat på senare tid. För att komma i kontakt med och erhålla olika perspektiv från centrala svenska organisationer har snöbollsmetoden och maximal variation tillämpats som urvalsmetoder. Syftet med uppsatsen var att utifrån rutinaktivitetsteorin redogöra för och analysera centrala aktörers arbete med brottspreventiva åtgärder av kortbedrägerier, genom att tillämpa en deduktiv innehållsanalys. För att uppfylla syftet utforskades först kortbedrägeriernas utveckling och uppkomst. Sedan, beskrev tjänstemännen från de olika centrala aktörerna gärningspersonernas tillvägagångsätt och deras bakomliggande drivkrafter. Vidare redogjorde tjänstemännen för att de flesta i samhället var utsatta, även om vissa grupper var utsatta i större utsträckning. Även hur dessa individer kunde reducera utsattheten, beskrevs. Bland annat betonade tjänstemännen vikten av personligt ansvar, ökad riskmedvetenhet och mindre risktagande. Avslutningsvis, redogjorde tjänstemännen för hur deras organisation agerade kapabla väktare; samt hur dessa upptäckte- och förebyggde kortbedrägerier. Framförallt beskrev tjänstemännen från bankerna att deras organisation använde olika programmerade data-tekniker för att upptäcka potentiella kortbedrägerier, medan tjänstemän som representerade större företag i Sverige istället betonade vikten av spårbarhet. När det kommer till förebyggande åtgärder olika företag, banker och polisens bedrägericenter vidtog beskrevs förmedlandet av information som en väsentlig skyddande faktor. Även olika tekniska säkerhetslösningar beskrevs som skyddande faktorer mot kortbedrägerier.2017-07-24
7
Medvegy, Robert, Damir Foric, and Sebastian Silva. "Personalliggaren : Ett effektivt kontrollverktyg mot svartarbete inom restaurangbranschen?" Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-11916.
Full textAbstract:
Sammanfattning Datum: 2011-01-14 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Författare: Damir Foric, Robert Medvegy, Sebastian Silva Handledare: Lennart Bogg Titel: Personalliggaren - Ett effektivt kontrollverktyg mot svartarbete inom restaurangbranschen? Nyckelord: Ekonomisk brottslighet, personalliggaren, svartarbete, rutinaktivitetsteorin. Problemformulering: Vad anser ekobrottsbekämpande myndigheter om personalliggarens effekt mot svart arbetskraft i restaurangbranschen? Vad anser två anonyma restaurangägare om personalliggarens effekt mot svart arbetskraft i restaurangbranschen? Vilka faktorer påverkar ekonomisk brottslighet? Syfte: Syftet med denna studie är att jämföra ekobrottsbekämpande myndigheters, en företagsrevisors, och två anonyma restaurangägares åsikter om personalliggarens effekt på svart arbetskraft och sedan styrka dessa åsikter med teoretiska faktorer som påverkar ekonomisk brottslighet. Metod: Studiens syfte och problemformulering besvaras genom en kvalitativ ansats. I studien intervjuas restauranger och berörda myndigheter som har en koppling till personalliggaren och ekonomisk brottslighet. Eftersom ämnet är relativt outforskat sedan tidigare så lämpar sig en explorativ undersökning för denna studie. Referensramen och empirin analyseras för att sedan mynna ut i en slutsats som ska kunna besvara problemformuleringen. Resultat: Studien visar att samtliga respondenter är eniga om att personalliggaren fått en viss positiv effekt mot svart arbetskraft inom restaurangbranschen. Myndigheterna har infört personalliggaren som delvis skulle stoppa, eller försvåra för restauranger att utnyttja svart arbetskraft. Restaurangägarna har redan hittat metoder för att gå runt den. Flera delar av rutinaktivitetsteorin styrks i studien. Brist på effektiv kontroll, normer och värderingar, tillfällesstrukturen samt den ekonomiska, politiska och tekniska utvecklingen är orsaker till att ekonomiska brott begås.Abstract Date: 2011-01-14 Level: Bachelor thesis in business administration, 15 credits Authors: Damir Foric, Robert Medvegy, Sebastian Silva Tutor: Lennart Bogg Title: Personnel ledger - An effective control tool against illegal work in the catering industry? Keywords: Economic crime, personnel ledger, illegal work, routine activity theory. Problem: What is the economic crime enforcement officials’ opinion about the personnel ledger’s effect against illegal labor force in the catering industry? What are the two anonymous restaurant owners’ opinions about the personnel ledger’s effect on illegal labor in the catering industry? Which factors effect economic crimes? Purpose: The purpose of this study is to compare the economic crime enforcement authorities, a company auditor, and two anonymous restaurant owners’ opinion of the personnel ledger’s effect on illegal workforce and then strength these opinions with theoretical factors affecting economic crime. Method: The aim of the study and the problem is answered by a qualitative approach. In the study restaurants and concerned authorities that have a connection to the personnel ledger and financial crime are interviewed. Since the topic is relatively unexplored, an exploratory investigation is suitable. The framework and empiric information are analyzed and then lead to a conclusion that will answer the problem statement. Results: The study shows that all respondents agree that the personnel ledger had some positive effect on illegal workforce in the catering industry. The authorities have introduced the personnel ledger which partly would stop or impede illegal workers. The restaurant owners have already found ways to bypass it. Several aspects of the routine activity theory are confirmed in the study. Lack of effective controls, standards and values, opportunity structure and the economic, political and technological developments are reasons that economic crimes are committed.
8
Kohlin, Sandra, Malin Ringels, and Andreas Ädel. "SFS 2010:89 en sänkning av aktiekapitalkravet i kombination med en frivillig revision = En påverkan på den ekonomiska brottsligheten?" Thesis, Mälardalen University, School of Sustainable Development of Society and Technology, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-9865.
Full text
9
Holgersson, Carl. "Kameraövervakningens effekt på brott. En studie om effekter på brottsligheten under och efter kameraövervakning i Landskrona." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25364.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att studera vilka effekter kameraövervakning har på brottsligheten i Landskrona. Dels undersöka effekterna på brottsligheten i ett område när kameraövervakning har avbrutits (kameraområde (1)) och dels undersöka effekterna på brottsligheten i ett mindre område (kameraområde (2)) i Landskrona där det fortfarande pågår övervakning. Efter att övervakningskamerorna stängdes av i kameraområde (1) minskade brottsanmälningarna. Dock skedde det en generell minskning i hela Landskrona när hänsyn tas till kontrollområden under samma period. Våldsbrott tycks inte påverkas av kameraövervakning vare sig de är påslagna eller inte. En förklaring kan vara att kameraövervakning som en kapabel väktare kanske inte har den avskräckande effekten på gärningsmannens beslutsprocess i övervägandet att begå ett våldsbrott eller inte. Rån och stölder, låg kvar på samma nivå i kameraområde (1) medan de minskade i resten av Landskrona. Tidigare forskning visar att dessa brott kan påverkas av kameraövervakning vilket motsatsvis kan innebära att dessa brott ökar när kapabla väktare i form av övervakningskameror stängs av. I kameraområde (2) minskade brotten kraftigt det första året. Minskningen är även större än i resten av Landskrona. Dock ökar brotten något igen under resten av undersökningsperioden vilket kan tyda på att kameraövervakning, som situationell preventionsåtgärd, har en viss effekt inledningsvis men matts av något när nyheten om kameraövervakning har sjunkit in. Det är viktigt att bilderna används och det blir allmänt känt att bilderna hjälper polisen att lösa brott.
10
Pettersson, Daniel. "Sport som brottsprevention för ungdomar. En kriminologisk litteraturstudie." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26924.
Full textAbstract:
Denna litteraturstudie behandlar användandet av sport som medel för att bekämpa ungdomsbrottsligheten. Fyra centrala frågeställningar eller teman diskuteras. Studien försöker (1) ta reda på om det verkligen är brottsförebyggande för ungdomar att sporta och (2) ge exempel på hur det i så fall kan verkapreventivt att utöva idrotterna. Därutöver strävar studien efter att (3) identifiera sportens möjliga roll i brottspreventionen, i samhällets generella prevention men även rollen för enskilda ungdomsgrupper. Till sist undersöks (4) om det går att hitta några sporttyper som är särskilt intressanta ur brottspreventionens synvinkeleftersom begreppet sport innehåller många olikartade grenar. Resultaten visar sammanfattat att bevisen är bristande i frågan om det är preventivt för ungdomaratt delta. Samband mellan deltagande och minskande kriminalitet går att finna men det är tveksamt om det enbart kan tillskrivas sportens förtjänster. Vilka sätt sportsdeltagande kan verka brottspreventivt på har besvarats med socialabandteorin och rutinaktivitetsteorin och resultaten föreslår att sporten kan förebygga genom att hålla ungdomarna upptagna och borta från riskmiljöer ochfrestande situationer, eller genom att stärka relationerna och tillhörigheten till samhället. Sportens roll är som komplement till andra personutvecklande program – ensamt kan idrotten inte minska brottsligheten. Vidare visar studien i frågan om rollen att ungdomsgrupper som pojkar och personer från lägre klasser påverkas mer, och att man med sporten möjligtvis kan rikta in sig på sådana grupper. Inga sporttyper som är extra brottspreventiva går att urskilja helt, men det finnsmönster hur sporterna bör vara utifrån vilken målgrupp man riktar sig mot.
11
Bildtse, Emma, and Ida Östergren. "Relationen mellan ungdomars delaktighet i brott, utsatthet för brott och deras livsstil. En skolundersökning bland elever i nionde klass." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24986.
Full textAbstract:
Ungdomar begår brott och de utsätts för brott. De brott som begås av ungdomar har en viss tendens att drabba andra ungdomar. Finns det ett sambandmellan delaktighet i brott och utsatthet för brott? Vilken betydelse har livsstilen för detta eventuella samband? Hur mycket påverkas ungdomarnas delaktighet i brott och utsatthet för brott av deras livsstil? Vad ungdomar gör på sin fritid, var de är och vem de umgås med avgör vilken typ av miljöer de kommer att utsättas för. Denna undersökning belyser om ungdomars livsstil har en relation till derasdelaktighet i brott och deras utsatthet för brott eftersom vi antar att livsstilen är det som för dessa ungdomar samman. Begår ungdomarna först brott och sedan blir de utsatta för brott eller utsätts de först för brott och sedan begår brott? Vad kommerförst? Denna studie visar ett starkt positivt samband mellan delaktighet i brott och utsatthet för brott när hänsyn tas till andra relevanta variabler.
12
Nilsson, Linda, and Maria Holmlund. "Oro på arbetsplatsen : En kvantitativ studie om ordningsvakters upplevda oro över att utsättas för hot om våld samt överfall eller misshandel." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-22886.
Full textAbstract:
Föreliggande studie har undersökt oro över att utsättas för hot om våld samt överfall eller misshandel hos yrkesgruppen ordningsvakter, genom den kriminologiska teorin om rutinaktivitet. Syftet med studien var att undersöka om det finns samband mellan respondenternas upplevda oro över att utsättas för hot om våld samt överfall/misshandel och grad av exponering, attraktivitet som lämpligt offer samt avsaknad av kapabla väktare. Studiens underlag bestod av en webbenkät som distribuerats genom sociala medier till yrkesgruppen ordningsvakter. 378 verksamma ordningsvakter ingick i det slutgiltiga urvalet. Underlaget analyserades genom logistisk regressionsanalys samt bivariata analyser. Resultaten visade att hög exponering samt avsaknad av kapabla väktare är starka prediktorer för oro över att utsättas för hot om våld samt överfall/misshandel. Dock förkastades hypotesen att attraktivitet som lämpligt offer är en prediktor för upplevd oro. Tidigare utsatthet för brott i arbetet utgjorde tillsammans med exponering och avsaknad av kapabla väktare en lämplig förklaringsmodell för upplevd oro bland ordningsvakterna. Slutsatsen blev att det finns en utbredd oro bland ordningsvakter att utsättas för hot om våld samt överfall/misshandel, dock kan rutinaktivitetsteorin som enskild modell inte förklara den upplevda oron.This study examines the feeling of anxiety about becoming a victim of threat of physical violence or assault in the workplace. The study focuses on people working as security guards. The purpose of the study was to examine if there is a connection between the feeling of anxiety and the elements of the routine activity theory. The samples of participants were collected by social media, where web-based surveys were published. The final sample consisted of 378 participants. The analysis consisted of a binary logistic regression and bivariate analysis. The results of the study showed that exposure and the absence of capable guards are strong predictors of the feeling of anxiety. By the results of the analysis there was no strong evidence that the feeling of anxiety and attractiveness have a connection. The study showed that earlier victimization in the workplace can be a possible predictor of anxiety. In conclusion there is a widespread feeling of anxiety amongst security guards, however the routin activity theory can not explain the whole spectra of this problem.
13
Nekham, Erika, and Malin Tegge. "När ungdomsrånen "exploderade" : En kvalitativ intervjustudie om utvecklingen av personrån av och mot unga i Haninge kommun." Thesis, Högskolan i Gävle, Kriminologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36605.
Full textAbstract:
Personrån bland ungdomar har ökat de senaste åren i Sverige och en särskilt drabbad kommun är Haninge. Syftet med denna uppsats var att ur ett kriminologiskt perspektiv försöka belysa utvecklingen gällande ungdomsrånen i Haninge, vad som påverkat detta och vilka åtgärder som varit framgångsrika. Som teoretiskt ramverk användes rutinaktivitetsteorin. Undersökningen gjordes med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner inom lokalpolisområdet och kommunen, som på olika sätt arbetar mot ungdomsrånen. Utifrån det empiriska materialet genomfördes en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visade att ökningen verkar ha drivits på av en mindre grupp motiverade förövare bestående av unga och mycket brottsaktiva pojkar, som sett andra ungdomar och deras ägodelar som lämpliga objekt. Samverkan mellan polis och kommun tillsammans med riktade insatser mot dessa individer och brottsdrabbade platser ses som framgångsrikt.
14
Loman, Kajsa. "Kartläggning av skolinbrott. Analys av mönster bland skolinbrott i Lund." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26620.
Full textAbstract:
Under åren 2014 och 2015 har det skett en omfattande ökning av skolinbrotten iLunds kommun. Polisen efterfrågar mer information och rekommendationer föratt komma närmare en lösning på problemet. Fokus för studien är att bistå poliseni det förebyggande arbetet genom en kartläggning av skolinbrotten. Genom attanvända rutinaktivitetsteorin kompletterad med teorin om rationella val somteoretisk referensram urskiljer undersökningen mönster, likheter och skillnaderbland skolinbrotten. Då ett syfte är att ge förslag på åtgärder presenteras ocksåtidigare forskning och litteratur.Genom att utgå från anmälningar om skolinbrott genomförs statistiska analyser.Resultatet visar bland annat att skolor är särskilt utsatta under vissa tider, dagaroch månader. Resultatet visar även att vissa områden är mer utsatta än andra ochvissa skolor blir upprepat utsatta. I diskussionen redogörs det för tre typer avinbrott som går att urskilja i resultatet: inbrott som begås av områdesmedvetnaungdomar utan särskilda motiv att stjäla något, professionellt utförda inbrott däromfattande elektronik tillgrips och inte lika omfattande inbrott därgärningspersonerna erhåller mindre stöldgods än de professionella inbrottstjuvarna.Olika åtgärder krävs för inbrottstyper med olika gärningspersoner. I defall där ungdomar begår inbrotten kan avskräckande effekter fungera mer effektivtän då professionella inbrottstjuvar begår inbrotten. Samverkan mellan skola ochpolis är viktigt och det är centralt att skolan utbildas i vilka åtgärder som ärlämpliga. Åtgärderna måste anpassas till den lokala kontexten och utvärderas.Förslagsvis bör en mer ingående analys göras kring de skolor som är särskiltutsatta och som utsätts upprepade gånger. Studien påvisar vikten av att riktaåtgärderna mot upprepat utsatta skolor och att omedelbart vidta åtgärder.Between 2014 and 2015, school burglaries have increased in the municipality ofLund. The local police are searching for more information and recommendationsto achieve a solution to this problem. The focus for this study is a crime-mappinganalysis to help the local police force in their crime prevention strategies. Thisanalysis will distinguish patterns, similarities and differences in the burglaries,using as its theoretical basis the routine activity approach complemented with thetheory of rational choice. The study will also propose effective interventions; inconnection with these, previous research and literature is presented.By analyzing police reports a statistical analysis is done. The result shows thatschools are particularly vulnerable for burglary at certain times, days and months.Some geographical areas are more vulnerable than others; nevertheless someschools are repeated victimized. In the discussion of the results three types ofburglaries are presented: burglaries committed by youths that are aware of thearea and are primarily not motivated by steeling; professional burglaries wherelarge amounts of electronic goods is taken; and burglaries that are not as extensivethan the professional burglaries and the burglars obtain a smaller amount ofgoods. Some types of burglary are more frequent than others and differentstrategies are needed to analyze these. In the cases where youths are committingthe burglaries, deterrent effects can be more effective than if the sameinterventions were to target professional burglars. Partnership between the schoolsand the local police is important and it is central that the school is educated onwhich interventions are necessary. The intervention must be modified to the localcontext and be evaluated. Some schools are especially vulnerable and repeatedlyvictimized. More detailed analysis is needed for these schools. The study showsthe importance of focusing on repeatedly victimized properties and ofimplementing interventions immediately.
15
Totting, Jakob. "I wouldn't steal a car but I would download one if I could - En kvalitativ undersökning av fildelning ur ett kriminologiskt perspektiv." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26890.
Full textAbstract:
Illegal fildelning är ett världsomfattande problem som har skapat heta debatter i många länder. I Sverige är den illegala fildelningen ett vanligt förekommande fenomen. För att komma till rätta med denna verksamhet har vår egen upphovsrättslag uppdaterats och den omdiskuterade IPRED-lagen införts. Trots detta är företeelsen illegal fildelning fortfarande vanligt förekommande i dagens Sverige. Den här studien har haft som syfte attundersöka varför personer fortfarande fildelar samt vad som skulle få dem att sluta med dennaverksamhet. Resultatet av studien visar bl a att man inte upplever risken för upptäckt och straff som stor. Gratis tillgänglighet av digitalt material på nätet i kombination med dagens snabba och smidiga bredbandsuppkopplingar inbjuder också till fortsatt fildelning. Två kriminologiska teorier; Situationell handlingsteori och Rutinaktivitetsteorin framkommerur denna kvalitativa studie som förklaring till fildelarnas handlande. Utifrån fildelarna självaskulle illegal fildelning kunna fås att upphöra om det infördes fler lagliga alternativ för ”streaming” (strömning) av media eller om kostnaderna för digitalt material på Internet sänktes till en lägre och rimligare nivå. Studien visar således varför den illegala fildelningen fortfarande är vanligt förekommande samt redovisar också några alternativ till den illegala fildelningen. En handling som har gjorts straffbar och därmed en stor del av vår befolkning kriminell.
16
Mellergård, Johanna. "Allvarliga hot mot polisens personal : Konsekvenser för individen och yrkesutövningen." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för hälsovetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-17312.
Full textAbstract:
Hot mot anställda inom polisen är ett arbetsmiljöproblem som riskerar att leda till negativa konsekvenser, både för den som blir utsatt och för verksamheten. Att kartlägga fenomenet och utifrån detta ge de anställda förutsättningarna att kunna hantera utsattheten är därför viktigt. Syftet med denna studie var att undersöka aspekter kring de allvarliga hot, och dess konsekvenser, som personal anställd vid Polismyndigheten i Västerbotten blivit utsatt för. En webbaserad enkät distribuerades till alla anställda inom verksamheten (n=616), och datamaterialet analyserades genom χ², oberoende t-test och envägs ANOVA. Resultatet visade att upp till var femte anställd hade blivit utsatt för allvarliga hot under det senaste året och att risken för att drabbas varierade mellan personalgrupper. De allvarliga hoten hade lett till negativa konsekvenser, både för de anställdas privatliv och för deras hälsa samt för yrkesutövningen. Respondenterna uttryckte en inacceptans mot hot i tjänsten och en frustration gentemot rättssystemets hantering av dessa ärenden. Utsattheten tolkades utifrån rutinaktivitetsteorins princip om brottsutsatthet i proportion till närvaro i högriskkontexter och de upplevda konsekvenserna analyserades utifrån theory of shattered assumptions och användandet av undvikande copingstrategier. Förebyggande arbete i form av utbildning, samt hjälp och stöd för den som utsatts är viktigt, och eventuell problematik kring hjälpsökande beteende inom polisorganisation belyses. De förvärvade kunskaperna utgör en del i underlaget som fordras för att det förebyggande arbetsmiljöarbetet ska bli framgångsrikt, och kan bidra till att utveckla arbetsmetoderna för att hantera allvarliga hot mot anställda.
17
Sheruye, Arash, and Johan Sjösten. "Medborgarlöften inom Lunds kommun : en brottspreventiv samverkansmodell?" Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-16213.
Full textAbstract:
Kriminaliteten i universitetsstaden Lund har alltid varit ett förekommande fenomen. Vid medborgardialoger framhäver de lokala medborgarna till polis och kommun vad de upplever som otryggast. Baserat på fyra frågeställningar har studiens syfte varit en blottläggning av samverkan mellan medborgarna, kommunen och polisen som har gett upphov till medborgarlöftet i kampen mot brottsligheten i Lund. Denna samverkan har ett brottsförebyggande syfte. För att kunna besvara frågeställningarna har arbetet koncentrerats på två kriminologiska teorier, rational choice- och rutinaktivitetsteorin. I vår studie har vi använt oss av en kvantitativ metod som gör gällande sekundäranalys av offentlig statistik. Valet av den här metoden föll sig naturligt då den är lämpar sig väl för den studie av brottslighet inom Lunds kommun som vi ämnat att beakta. Metodvalet är även motiverbart utifrån ett tids- och ekonomiskt perspektiv då den stora mängden av kvantitativa data i form av inrapporterade polisanmälningar, som vi analyserat, upptas av polismyndigheterna och sedermera bearbetas av Brottsförebyggande rådet och presenteras i statistisk form. Som en avgränsning har vi valt att fokusera på åren 2010-2015. Vi har analyserat fyra olika brott inom kommunen: brott mot trafikbrottslagen, tillgrepp av icke motordrivet fortskattningsmedel, cykel, brott mot narkotikastrafflagen samt en analys av samtliga anmälda brott inom kommunen. Den totala mängden anmälda brott indikerar under perioden 2010-2015 en svag eskalerande trend och tendens gällande brottsutvecklingen och den totala mängden anmälda brott. En genomsnittsberäkning visar att det i snitt anmäls 14 924 st. brott årligen mellan åren 2010 till och med 2015.
18
Björn, Teresia, and Adina Skodo. "BETEENDEMÄSSIGA FÖRÄNDRINGAR I VARDAGLIGA AKTIVITETER HOS UTSATTA FÖR STALKING." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-67411.
Full textAbstract:
Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för hurenskilda individer upplever att deras utsatthet för stalking har influeratbeteendemässiga förändringar i deras vardagliga aktiviteter. Ensemistrukturerad intervjuguide användes under djupintervjuer med tioindivider som blivit utsatta för stalking. Resultatet visade på fleraolika beteendeförändringar i vardagen som influerats av utsatthet förstalking. Beteendeförändringarna yttrade sig bland annat underkommunikation med andra människor genom att deltagarna blevförsiktiga, avvisande samt kontaktsökande. Beteendeförändringarnautvecklades även under närvaro på platser genom att individerna blevobservanta, beväpnade sig och undvek särskilda platser. Restriktivaåtgärder var en annan typ av beteendeförändring som främst yttradesig i användning av mobiltelefon och sociala medier. Trots attindividernas beteendeförändringar yttrade sig på olika sätt kan detolkas som att målet med dem var att skydda sig och uppleva trygghet.Rutinaktivitetsteorin användes för att förklara dessabeteendeförändringar där elementet avsaknad av kapabla väktareanvändes i störst utsträckning. Genom att öka kapabla väktare,alternativt undvika situationer där dessa inte fanns, kundebeteendeförändringarna minska risken för att bli utsatt för stalkingeller andra brott.The aim of this study was to gain a deeper understanding of howindividuals experience that stalking victimization has influencedbehavioral changes in their everyday activities. A semistructuredinterview guide was used during in-depth interviews with tenindividuals who had been victims of stalking. The result showedseveral different behavioral changes in everyday activities influencedby the stalking victimization. The participants changed their behaviorduring communication with other people, which was presented aswariness, rejection and contact-seeking. The behavioral changes alsooccurred in different places by being observant, arming themselvesand avoiding specific places. Restrictive measures was anotherbehavioral change which mainly emerged when the participants usedtheir phones and social media. The behavioral changes varied betweenthe individuals but the main goal was to protect themselves andachieve a sense of safety. The Routine Activity Theory was used toexplain these behavioral changes were the item absence of CapableGuardians was primarily used. By increasing capable guardians,alternatively avoiding situations where they were absent, thebehavioral changes could reduce the risk of being a victim of stalkingor other crimes.
19
Öström, Magdalena, and Samantha Maroun. "Kriminalitetens knutpunkt? En fördjupad områdesanalys på Södervärns knutpunkt." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26112.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att utföra en fördjupad områdesanalys av Södervärns knutpunkt, med avsikt att kartlägga den lokala problembilden av området. Studien har även till syfte att skapa en bättre förståelse kring varför knutpunkten upplevs som en plats med problem kopplade till ordningsstörningar, brottslighet och otrygghet. I förlängningen förväntas denna förståelse kunna leda till bättre riktade åtgärder och därmed förhoppningsvis färre problem och minskad otrygghet. Denna studie har genomförts med en kombinerad metod av strukturerade och semistrukturerade intervjuer. De semistrukturerade intervjuerna genomfördes för att komplettera de strukturerade intervjuerna och ge en djupare förståelse kring den lokala problembilden. Urvalet bestod av 104 respondenter, varav 100 i de strukturerade och fyra i de semistrukturerade intervjuerna. Resultatet visar på att de ordningsstörningar som resenärerna i vår studie främst upplever som ett stort problem på Södervärns knutpunkt är vårdslös trafik följt av nedskräpning, berusade personer som stör ordningen, skadegörelse och klotter. De faktorer som påverkar uppfattningen av Södervärns knutpunkt är rykten som florerar om området, den ständigt pågående narkotikahandeln, om man är där på dag- eller nattetid, de “skumma människorna” som rör sig i området samt rent estetiskt hur området ser ut. Åtgärden som respondenterna främst tror kan öka deras trygghetsupplevelse när de rör sig på knutpunkten är just synligheten av polis.The purpose of this study is to conduct an in-depth area analysis of Södervärn's focal point, with the intention of mapping the local problem image of the area. The purpose of the study is also to create a better understanding of why the focal point is perceived as a place with problems related to disorder, crime and insecurity. In the long run, this understanding is expected to lead to better targeted measures, and hopefully fewer problems and reduced insecurity. This study has been conducted with a combined method of structured and semistructured interviews. Semi-structured interviews were conducted to complement the structured interviews and provide a deeper understanding of the local problem picture. The sample consisted of 104 respondents, of which 100 in the structured and four in the semistructured interviews. The result shows that the disorder that the travelers in our study mainly perceive as a major problem at Södervärn's focal point is careless traffic followed by litters, drunken people who disturb the scheme, damage and dumbbells. The factors that influence the perception of Södervärn's focal point are rumors about the area, the ongoing drug trafficking, whether in the day or night, the "shady people" moving in the area, as well as aesthetically what the area looks like. The main measure that respondents primarily believe can increase their safety experience when moving at the focal point is the visibility of the police.
20
Haavimb, Siri. "Bakom rubrikerna: en litteraturstudie om nyheter, rädsla och brott." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26942.
Full textAbstract:
Denna uppsats syftar till att förklara hur nyhetsmediers rapporteringar kan påverka brottsligheten i ett område. Detta görs med utgångspunkt i att rädsla för brott kan påverka människors rutinaktiviteter, vilket i sin tur har en effekt på brottsligheten i området. Om och hur nyhetsmedier har en inverkan på människors rädsla råder det inom forskningen delade meningar om. Därför genomfördes en systematisk litteraturöversikt för att tydliggöra vad den aktuella forskningen inom området säger. Resultaten från litteraturöversikten visar att framför allt lokala TV- nyheter har ett samband med rädsla för brott, och att detta samband är starkast för invånare i områden med högre brottsnivåer. En redogörelse för tänkbara reaktioner på rädsla för brott gjordes, där undvikandebeteende tycks vara den vanligaste reaktionen, speciellt i områden med sämre sociala och ekonomiska resurser.This thesis aims to explain how news media reports can affect neighborhood crime. This is done with the premise that fear of crime affects routine activities, which in turn has an effect on neighborhood crime. There has been some disagreement whether news media affects fear of crime or not. Because of that a systematic review was done to clarify what the current research in field says. The results from this review shows that above all local there is a relationship between TV-news and fear of crime. This relationship was strongest for people living in communities with higher crime rates. An account for possible reactions to fear of crime was done, where avoidance behavior seems to be the most common reaction, especially in neighborhoods with lower social and economic resources.
21
Nygren, Niklas. "Bygga bort brott - Är det möjligt?" Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25050.
Full textAbstract:
Denna litteraturstudie undersöker möjligheten till att genom byggnadsmässigt brottspreventiva åtgärder minska kriminalitet. Studiens huvudsakliga frågeställning är (1) ”Går det bygga bort brott?”, därefter (2) vilken åtgärd som visat sig mest effektiv. Studien undersöker även vilka åtgärder som rekommenderas i Sverige och varför. Resultaten visar olika forskares övertygelse på att byggnadsmässiga åtgärder fungerar. Den åtgärd som dels rekommenderas och även visat sig mest effektiv är att öka visibiliteten i bostadsområden. Inom områden ökad visibilitet ryms ett flertal olika åtgärder som gynnar visibiliteten, men det är begreppet ökad visibilitet som ses som den enskilt mest effektiva åtgärden. Ökad visibilitet genom att exempelvis ta bort skymmande buskage och murar leder till dels en större medvetenhet om vilka som rör sig i området och vilka som bör röra sig i området. Man lär sig vilka som är ens grannar och på så sätt ökas också den sociala kontrollen. Avslutningsvis förs en kortare diskussion om möjligheten att tillämpa byggnadsmässigt brottspreventiva åtgärder som social brottsprevention.
22
Greko, Sandra. "Trygg på arbetsplatsen? - En studie om butikspersonals trygghet, tillit, rädsla, utsatthet och oro för brott." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26208.
Full textAbstract:
Denna uppsats skrivs på uppdrag av Polismyndigheten i Karlskrona och ämnar ligga till grund för deras och kommunens framtida brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbete. Syftet med studien är att undersöka butikspersonals trygghet, tillit, rädsla, utsatthet och oro för brott samt polisens agerande. Materialet som ligger till grund för uppsatsen består av statistik från Polismyndigheten i Karlskrona och en enkätundersökning. Studiens enkät innehåller 21 frågor och följande sju ämnesområden: bakgrundsfakta, trygghet och konkret otrygghet, rädslan över att utsättas för brott, oron över att utsättas för brott, utsatthet för brott, problem i gallerian samt anmälningsbenägenheten och frågor om polisens agerande. Frågorna är även utvalda utifrån den tidigare empiriska forskningen och i enlighet med de faktorer som påverkar människors trygghet. Det totala antalet enkäter som besvaras är 70, vilket ger en svarsfrekvens på drygt 49 %.I enkätundersökningen undersöks exempelvis hur stor andel av butikspersonalen som känner trygghet i gallerian samt när och var respondenterna känner mest oro. Dessutom undersöks rädslan och oron över att utsättas för brott samt utsattheten för hot och våld. Trots att den internationella forskningen är inkonsekvent bör Karlskronapolisen och Securitas se över möjligheten till fler och synliga fotpatrullerande poliser/väktare/ordningsvakter i gallerian. Butikspersonalen bör även genomföra olika personalutbildningar. Dessa kan innefatta säkerhet, hot, våld, rån eller stöldförebyggande åtgärder.This essay is written as an assignment of the Police Authority in Karlskrona and intends to be the basis for their future crime prevention and security-building work. The purpose of this study is to examine the store staffs security, trust, fear, vulnerability, worries about crime and police conduct. The material that forms the basis of this essay consists of statistics from the Police Department in Karlskrona and a questionnaire survey. The study's questionnaire contains of 21 questions and following some different areas: background information, security and concrete insecurity, the fear of being exposed to crime, concern about being exposed to crime, victimization, problems in the mall as well as propensity and questions about police conduct. Questions are also selected on the basis of previous empirical research and in accordance with the factors that affect people's safety. The total number of questionnaires answered is 70, which gives a response rate of over 49 %.The survey investigated, for example, the proportion of shop staff that feels safe in the mall as well as when and where respondents feel most concern. Additionally examines fear and concern about being exposed to crime and vulnerability to threats and violence. Although international research is inconsistent should Karlskrona Police and Securitas reviewing the possibility of more and visible police officers/security officers/stewards in the mall. The staff should also accomplish various educations. These may include safety, threats, violence, robbery or theft prevention.
23
Belenge, Cyril. "Cannabissmuggling till Sverige : Om brottsbekämparnas beskrivningar och perspektiv." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-11656.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att ta reda på brottsbekämparnas tankar och idéer angående fenomenet cannabissmuggling till Sverige, hur de anser att man bäst skall göra för att minska eller få stopp på smugglingen av cannabis. Undersökningsgruppen består av åtta brottsbekämpare som arbetar i brottsbekämpande myndighet (polisen & Tullen) med god insyn i cannabisproblematik. Brottsbekämparna intervjuades med en semistrukturerad kvalitativ intervju och fick då berätta med egna ord om sina erfarenheter av att bl.a. bekämpa smuggling av cannabis. Resultatet analyseras med hjälp av rutinaktivitetsteorin och rational choice-teorin samt tidigare forskning. Slutsatser som dras i denna studie är att smuggling av cannabis är svårt att stoppa. För att det skall ske en minskning eller kunna få stopp på smuggling av cannabis till Sverige krävs en del samhällsförändringar enligt intervjupersonerna. Smugglingen i sig är inget nytt fenomen, det handlar om att det smugglas stora mängder i legala som i illegala transporter samt att fler och fler människor smugglar in för eget bruk med ett nytt tillvägagångssätt. För att förhindra och försvåra cannabissmuggling till Sverige krävs ett kollektivt ansvarstagande och kollektiva insatser, samarbete mellan brottsbekämpande myndigheter både nationellt och internationellt för att förhindra och försvåra cannabissmuggling till Sverige. Studien visar också att det råder enighet bland respondenterna om det rådande kontrollsystemet som inte upplevs som så effektivt på grund av byråkratiska organisationer inom myndigheterna. Samtliga respondenter pekade på brister gällande både bemanningar vid gränspassagen och uppmanade till ett nytt sätt att arbeta för att kunna kontrollera så många som möjligt genom samverkan med andra likasinnade myndigheter i utlandet och i Sverige. Det man skall också komma ihåg är att brottsbekämparna vet en hel del om cannabissmuggling och dess utveckling, beträffande såväl dess volym, struktur som utvecklingen över tid. Vidare finns det anledning att fråga sig vilka belägg som presenteras för de hotbilder som tas fram. Dåligt underbyggda hotbilder kan även de leda till missriktade motåtgärder. Om fel metoder samt fel hotbilder prioriteras är risken stor att antalet oskyldiga människor kontrolleras vid gränsen. Det handlar följaktligen inte enbart om negativa konsekvenser för den personliga integriteten som hotas eller brottsbekämpningens effektivitet, utan även om medborgarnas utsatthet för kränkning. I förlängningen har detta stor betydelse för såväl brottsbekämparnas som det politiska systemets legitimitet.
24
Gidhammar, Maria, and Johanna Heinemo. "“Vårt uppdrag är oändligt men våra resurser är ändliga” : En kvalitativ intervjustudie om yrkesverksammas upplevelser av svårigheter med att motverka prostitution." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-41217.
Full textAbstract:
Prostitution är ett komplext, världsomfattande samhällsproblem som kan leda till flertalet negativa konsekvenser för den utsatta. I Sverige har köp av sexuella tjänster varit kriminaliserat sedan år 1999 och den svenska regeringen lägger stor vikt vid bekämpandet av prostitution. Trots detta är prostitution ett utbrett problem i Sverige. Flertalet kartläggningar indikerar att fenomenet ökar, framförallt via internet, samt att det tycks gå ner i åldrarna. Tidigare forskning inom området visar att svårigheter med att motverka problemet bland annat beror teknologins framväxt, attityder och normer i samhället och brist på resurser inom rättsväsendet. Syftet med föreliggande studie är att undersöka svårigheter med att förebygga prostitution ur yrkesverksammas perspektiv, samt vad som kan göras för att förbättra det förebyggande arbetet. Genom kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och en tillämpning av rutinaktivitetsteorin besvaras studiens frågeställningar. Resultatet visar att bristen på personal och kompetens, den ökade tillgängligheten via internet samt porrens påverkan på attityder och normer försvårar motverkandet av prostitution. Därtill visas att ytterligare åtgärder krävs, bland annat tidiga insatser gällande utbildning samt en omarbetning av sexköpslagen.Prostitution is a complex, worldwide societal problem that can lead to several negative consequences for the victim. In Sweden, the purchase of sexual services has been criminalized since 1999, and the Swedish government allocates great importance to combat prostitution. Despite this, prostitution is a widespread problem in Sweden. Various studies indicate that the phenomenon is increasing, primarily via the internet, and that prostitution seems to be declining with age. Previous research in the field shows that difficulties in counteracting the problem are partly due to the development of technology, attitudes and norms in society and a lack of resources in the judicial system. The purpose of the present study is to investigate difficulties in preventing prostitution from the perspective of professionals, as well as what can be done to improve the preventive work. Through a qualitative method with semi-structured interviews and an application of the routine activity theory, the research questions are answered. The results show that the lack of personal with relevant skills, the increased accessibility via the internet and the impact of porn on attitudes and norms make it more difficult to counteract prostitution. In addition, it is shown that further measures are required, including early efforts regarding education and a adjustment of the Sex Purchase Act.
2021-01-13
25
Fucik, Cecilia, and Cornelia Ljungberg. "Vad innebär grannsamverkan? : En komparativ analys av åtgärder inom grannsamverkan kopplat till bostadsinbrott på Södermalm." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-27599.
Full textAbstract:
Studiens syfte var att undersöka vilken betydelse införandet av grannsamverkan har på antalet bostadsinbrott. Den försökte även besvara vilka typer av åtgärder inom grannsamverkan som används samt likheter och skillnader mellan dessa, kopplat till områden i Södermalms stadsdelsområde. Ett matchat urval skapades varpå data insamlades genom strukturerade intervjuer med ombudsmän för grannsamverkan. I resultatet framställdes hur nivåerna över bostadsinbrott såg ut fem år innan-, samt ett till fem år efter, grannsamverkan implementerats. Materialet analyserades genom komparativ analys, varpå slutsatserna drogs att åtgärder som främst används var skyltning, säkerhetsdörrar, god belysning, god kontakt med boende i området, koll när granne reser bort samt uppmärksamhet på misstänkta i området. Skillnader och likheter mellan använda åtgärder fanns, vilket gör att generella slutsatser kring skillnader och likheter inte går att dra då inga områden är identiska. Gällande införande av grannsamverkan och dess betydelse för bostadsinbrott är resultaten tvetydiga då det skiljer sig hos områdena.The aim of this study was to examine if the introduction of neighborhood watch affects the number of burglary. The questions asked were; which types of methods of neighborhood watch were used, and what kind of differences there were between selected areas in Södermalm, Stockholm. We created a matched sample of areas and contacted mediators of neighborhood watch in these areas. We conducted a quantitative study using structured interviews and presented data per burglary rates in the areas five years before and one to five years after neighborhood watch was implemented. The results were analyzed by comparative analysis and concluded that common methods of neighborhood watch were e.g. signage, security doors, good contacts between neighbors and attention to suspects in the area. The differences between the methods used means that general conclusions about differences and similarities cannot be concluded. The impact of neighborhood watch differed, and the results were ambiguous.
26
Berlemo, Beatrice. "”Penningtvätt följer alltid vill jag hävda, teknisk utveckling” : - En kvalitativ studie om fyra respondenters erfarenheter av penningtvätt i Sverige." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-94750.
Full textAbstract:
Studien syftar till att undersöka hur fyra respondenter beskriver att pengar tvättas i Sverige. Vidare syftar studien till att undersöka vilka möjligheter och svårigheter respondenterna upplever i deras arbete mot penningtvätt. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har använts där fyra respondenter har intervjuats. Respondenterna var vid intervjutillfällena verksamma vid Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket samt inom banksektorn. Intervjuerna har analyserats med analysmetoden tematisering. Studiens empiri tolkas med rutinaktivitetsteorin som utgår från att tre element behövs för att ett brott ska vara möjligt att begå. Studiens empiri antyder att penningtvätt i Sverige har påverkats av internetanvändningen och samhällets tekniska utveckling. Användningen av internet och annan teknik i penningtvättsprocessen har bidragit till möjligheten att spåra digitala transaktioner, vilket är viktigt i arbetet mot penningtvätt. Internet och teknikanvändningen har även bidragit till att det är enklare att överföra pengar, inte minst till andra länder, vilket kan försvåra respondenternas arbete mot penningtvätt. Utifrån den teoretiska tolkningen av empirin tvättas pengar då möjligheten finns. Den teoretiska tolkningen antyder även att pengar kan tvättas med hjälp av internet då det saknas kapabla väktare som hörhindrar att brottet begås.The study aims to investigate how four respondents describe that money is laundered in Sweden. Furthermore, the study aims to investigate what opportunities and difficulties the respondents experience in their work against money laundering. A qualitative method with semi-structured interviews has been used where four respondents have been interviewed. During the interviews, the respondents were active at the Swedish Environmental Crime Agency, the Swedish Tax Agency and in the banking sector. The interviews were analyzed with the analysis method thematization. The empirical study is interpreted with the routine activity theory, which assumes that three elements are needed for a crime to be possible to commit. The empirical study suggests that money laundering in Sweden has been affected by internet use and society's technological development. The use of the internet and other technology in the money laundering process has contributed to the ability to track digital transactions, which is important in the work against money laundering. The Internet and the use of technology have also contributed to making it easier to transfer money, not least to other countries, which can make it difficult for respondents to work against money laundering. Based on the theoretical interpretation of the empirical data, money is laundered when the opportunity arises. The theoretical interpretation also suggests that money can be laundered with the help of the internet as there are no capable guards who prevent the crime from being committed.
27
Funke, Jansson Matilda, and Anna Petersson. "Nospatrullen – hundägares möjlighet att uppmärksamma och förebygga brott : En kvalitativ intervjustudie om NOS-medlemmars inställning till att arbeta brottspreventivt." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och kriminologi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-33089.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att generera en förståelse för hur polisens NOS-projekt kan verka brottsförebyggande. Vi undersökte även hundägare som är delaktiga i projektet och deras inställning till att uppmärksamma och förebygga brott. Studien grundar sig i teorin om neighborhood watch, med delar av teorin om social kontroll samt rutinaktivtetsteorin. Utifrån sex semistrukturerade intervjuer med deltagare från Nospatrullen fick vi en förståelse för hur NOS-projektet fungerar brottspreventivt genom hundägares förmåga att uppmärksamma avvikande aktiviteter i sitt lokalområde. Resultatet visade att samtliga intervjupersoner hade en positiv inställning till NOS-projektet vilket vi anser kan ha bidragit till projektets möjlighet till att förebygga brott.The aim of this study was to form a understanding for how a project by the police, the Nos-project, may work to prevent crime. We also examined dog owners that are involved in the NOS-project and their attitude towards crime prevention. The study is based on the theory of neighborhood watch and features the theory of social control and the theory of routine activity. Through six semi structured interviews we learned how the NOS-project may prevent crime through dog owners’ observations of unusual activity in their district. The results also show how all our participants had a positive attitude towards the NOSproject which we regard likely contributes to the projects ability to prevent crime.
28
Minic, Johanna, and Mathilda Nilsson. "Ingen rök utan eld - en kartläggning av svenska mordbrännare ur ett geografiskt profileringsperspektiv." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26881.
Full textAbstract:
Syftet med denna uppsats är att utifrån ett uppdrag från Christina Innala vid Örebropolisen undersöka huruvida det går att utläsa beteendemönster hos svenska mordbrännare som kan ligga till grund för vidare geografiska analyser. I uppsatsen kommer vi att se närmre på mordbrännare och geografisk profilering utifrån svenska förhållanden. Materialet som ligger till grund för uppsatsen består av domslut gällande mordbränder och dessa analyseras och kategoriseras. De domslut som i materialet har omfattat seriemordbrännare har analyserats utifrån geografisk profilering med hjälp av mjukvaran GeoProfile. Detta för att undersöka hur brottplatser förhåller sig till fasta punkter för svenska seriemordbrännare.Sammanfattningsvis kan man utifrån vårt material identifiera sex stycken kategorier av mordbrännare. Dessa kategorier stämmer överrens med tidigare forskning. Utifrån våra geografiska profileringar kan man dra slutsatsen att seriemordbrännare tenderar att anlägga sina bränder i anslutning till en eller flera fasta punkter. Den svenska mordbrännaren är alltså inte en irrationell individ som slumpmässigt och oberäkneligt anlägger bränder. Bränderna tenderar ofta att uppstå inom en gärningsmans rutinaktivitetsområde, det vill säga att gärningsmannen vanligtvis begår brott i områden som denne känner till.As an a assignment from Christina Innala at the police in Örebro, this paper aims to investigate whether it is possible to discern behavioral patterns of Swedish arsonists as a point of departure for further spatial analysis. In this paper geographic profiling based on Swedish conditions will be studied. The material that is the basis for the essay consists of judicial decisions regarding arson and these will be analyzed and categorized. The judicial decisions that in the material has included serial arsonists has been analyzed based on geographic profiling using the software GeoProfile. We want to examine wheatear crime scenes are related to anchor-points for Swedish serial arsonists.In summary, based on our material we were able to identify six categories of arsonists. These categories match those of previous research. Based on our geographic profiling it can be concluded that the serial arsonists tend to set their fires in connection with one or more anchor-points. The Swedish arsonist is not an irrational individual that randomly and unpredictably set fires. Fires tend to occur within a criminals routine activity area, in other words the offender usually commits the offense in areas that is known for him/her.
29
Maasoglu, Goncagül. "Kan den fysiska miljön underlätta brott? : Lärdomar från en systematisk analys i Bergsjön, Rinkeby och Vivalla." Thesis, KTH, Samhällsplanering och miljö, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-232993.
Full textAbstract:
Det pågår många brottsförebyggande arbeten idag i Sverige och dessa sker oftast genom sociala insatser, men det är allt för få satsningar som avser den fysiska miljön. Den påverkar oss människor mer än vad vi tror. Syftet med denna studie är att göra en systematisk analys av den fysiska miljön i tre särskilt utsatta områden och undersöka hur dessa miljöer kan skapa brottsmöjligheter. Områdena Bergsjön, Rinkeby och Vivalla undersöks i denna rapport, dessa är valda till särskilt utsatta områden och där finns en rådande problematik och även en högre koncentration av kriminella (Polisen, 2017). Fakta och teorier som bland annat rutinaktivitetsteorin, CPTED och Jane Jacobs stadsplaneringsidéer behandlas i studiens bakgrund. Likheterna mellan områdenas fysiska miljöer sammanställs genom kartjämförelser, platsanalyser och intervjuer. Metoden visade att trafiksepareringen hade skapat många mörka gångtunnlar in till områdena som skapade oattraktiva och otrygga inträden. Att områdena var bilfria ledde ytterligare till att många ställen blev ödsliga, obevakade och otrygga. Områdenas byggnader var vidare inte varierade och det kunde förekomma flera likadana hus bredvid varandra, till och med över hela områden. För en brottsling är det enklare att begå brott i en enkel detaljfattig miljö, eftersom det då är färre saker att hålla koll på och det blir mycket enklare att begå brottet när övriga människor inte ser sig omkring sig. En annan likhet var gatustrukturen, till exempel hade de tre områdena återvändsgator som inte sammanvävde vägarna med varandra. Detta bidrog till segregerade områden och svårigheter för polisen att komma fram och utföra sina insatser på ett effektivt sätt. Även byggnadernas placering mot gatan påverkade huruvida det skapades naturlig övervakning som kunde motverka brottslighet. Därmed blev slutsatsen att likheterna i den fysiska miljön mellan de tre områdena kan underlätta möjligheterna för att begå brott.There is many jobs today in Sweden for crime prevention and these happen often through social efforts, but there is way too few of these for the physical environment that actually affects us more than we think they do. The purpose with this study is to make a systematical analysis of the physical environment in three deprives areas and examine if these environments can create crime opportunities. The chosen places are Bergsjön, Rinkeby and Vivalla with current problematic and high crime concentration (Polisen, 2017). Fact and theories such as the Routine Activity Theory, CPTED and Jane Jacobs’s urban ideas is treated in the study’s background. Similarities between the areas physical environment is compiled through map comparisons, place analysis and interviews. The methods result showed that the traffic separation created many dark tunnels into the areas, which caused unattractive and insecure entries. The buildings in the areas were also not varied and there could be a several of similar houses next to each other or over the whole field. It can be easier for a criminal to commit crimes in a simple surrounding without details, because it is fewer things to keep track of and it becomes much easier to commit the crime when people doesn’t look around themselves. Another similarity was the street structures, for example the three areas had blind alleys that didn't interweave the streets with each other. This contributed to segregated areas and difficulties for the police to arrive and perform their efforts effectively. Even the buildings placement to the street affected whether they had a natural surveillance that could prevent crime. This concluded that the physical environment in these three deprived areas can affect the emergence of crime.