Academic literature on the topic 'Saab Bofors Dynamics'

<p>Syftet med denna studie är att undersöka ett friskvårdsprojekt inom Saab Bofors Dynamics. Friskvårdsprojektet ”Det friska företaget” startades år 2004 som ett koncept för att lansera friskvård. Syftet och forskningsfrågan besvaras genom kvalitativa gruppintervjuer i form av fokusgrupper bestående av slumpmässigt utvalda medarbetare inom Saab Bofors Dynamics. I studien anammas ett hermeneutiskt förhållningssätt med tolkning som metod utifrån en abduktiv ansats. Tidigare forskning om hälsa, hälsofrämjande arbete, salutogent och patogent perspektiv samt en hälsofrämjande arbetsplats där fokus sätts på arbetsmiljö, ledarskap och friskvård skildras. I förhållande till det resultat som framkommer under fokusgrupperna redogörs det även för relevanta pedagogiska utgångspunkter. Dessa utgångspunkter är delaktighet, empowerment, motivation och motivationsanalys, vilka ses som relevanta aspekter när det gäller friskvårdsfrågor. Resultatet visar att de intervjuade upplever friskvårdsprojektet som positivt men att det finns aspekter som behöver förbättras inom projektet. Det som de intervjuade anser vara negativt inom friskvårdsprojektet är främst brist på information och delaktighet samt att friskvårdsaktiviteterna är förlagda utanför arbetstid – ofta på kvällstid. I diskussionen resoneras och argumenteras kring dessa aspekter.</p>

Försvarsindustrin är en industri med många tekniskt avancerade och dyra produkter. Produkterna har många gånger en lång utvecklingstid och kunderna investerar stora belopp vid anskaffning av ny materiel. Redan idag finns det stora affärsmöjligheter kring eftermarknad för dessa produkter. Men sjunkande försvarsbudget och minskat anslag till materialanskaffning innebär en risk för färre stora order. Detta öppnar för möjlighet till nya affärsmodeller och strategier kring eftermarknaden. Ett pilotprojekt inom offentlig-privat samverkan, OPS, rörande flygtid med skolflygplanet SK 60 som tidigare genomförts visar på att det finns stora besparingsmöjligheter för kunden med denna affärsmodell. Syftet med detta arbete är att genomföra en nulägesanalys av de verktyg och processer som används för kommunikation och hantering av ärenden vid eftermarknadsavdelningen, In Service Support - ISS, på Saab Bofors Dynamics AB, SBD, Underwater systems. Resultatet av nulägesanalysen skall ligga till grund för förslag till förbättringar och effektiviseringar för ISS-avdelningen. Målsättningen med förbättringarna är att ge affärsledingen bättre möjlighet till överblick och uppföljning av affärerna. Samt möjlighet att utveckla affärsmöjligheter för att öka omsättningen och lönsamheten inom eftermarknaden. Nulägesanalysen visar att ISS-avdelningen saknar fastställda gemensamma processer för hantering av eftermarknadsärenden. Det finns heller inget gemensamt verktyg för hantering och uppföljning av dessa eftermarknadsärenden inom SBD. Det stödverktyg som är framtaget av Saab Security and Defense Solutions, SDS, för att fungera som ett Saab-gemensamt verktyg för hantering av beställningar innebär ett ökat administrativt arbete utan att tillföra något mervärde för SBD. För att underlätta och effektivisera arbetet för ISS-avdelningens personal bör man således se över och standardisera processerna för ärendehantering. Ett gemensamt verktyg för hantering av ärenden och kommunikation med kunden bör även det införas. Verktyget bör om möjligt sammankoppla övriga IT-stödsystem som används inom SBD, detta för att minska den manuella hanteringen kring ärendena.

<p>Saab Bofors Dynamics AB is looking for ways to let the employees work wireless in the future. The security in Wireless Local Area Networks (WLAN) has not been considered very reliable, but new standards and protocols have been developed to enhance the security in WLAN. Since most wireless components soon will have built in support for wireless communication, it is important to have a model to deal with secure wireless communication ready. This is necessary because it is important to protect the company’s information related systems, ensure contingency in the daily work and maintaining the trust of the market and the authorities. </p><p>With the release of the standard IEEE802.11i, the possibility to build a secure WLAN has improved considerably. With the combination of standards such as IEEE802.1X and IEEE802.11i, and improved encryption with Advanced Encryption Standard (AES) it is possible to make the wireless network more secure. </p><p>It is important to ensure secure wireless communication between the client and the accesspoint, and to install a personal firewall on every wireless client in the network. There are many aspects to take into consideration when building a WLAN, some are discussed in this report and some are discussed in the secret part of the report for Saab Bofors Dynamics AB only.</p>

<p>Digital Radio Frequency Memory (DRFM) is a technique widely used by the defense industry in, for example, electronic countermeasure equipment for generating false radar targets. The purpose of the DRFM technique is to use high-speed sampling to digitally store and recreate radio frequency and microwave signals. At Saab Bofors Dynamics AB the technique is used, among others, in the Electronic Warfare Simulator (ELSI). The DRFM technique is implemented in a full-custom ASIC circuit that has been mounted on circuit boards in ELSI. Today, the progress in the programmable hardware field has made it possible to implement the DRFM design in a Field Programmable Gate Array (FPGA). The FPGA technology has many advantages over a full custom ASIC design.</p><p>Hence, the purpose of this master's thesis has been to develop a new DRFM design that can be implemented in an FPGA, using a hardware description language called VHDL. The method for this master's thesis has been to first establish a time plan and a requirement specification. After that, a design specification has been worked out based on the requirement specification. The two specifications have served as a basis for the development of the DRFM circuit. One of the requirements on the design was that the circuit should be able to communicate through an external Ethernet interface. A part of the work has, thus, been to review available external Ethernet modules on the market. The result is a DRFM design that has been tested through simulations. The tests shows that the design works as described in the design specification.</p>

<p>A channel board was designed for a DRFM circuit. The DRFM is implemented in a Virtex-4 FPGA from Xilinx. In the future a similar channel board is intended to be used for target echo generation in ELSI which is an electronic warfare simulator at Saab Bofors Dynamics in Linköping.</p><p>Besides the DRFM circuit the channel board consists of analog-to-digital converters, digital-to-analog converters, Ethernet plug-in board with a microcontroller, voltage regulators, FPGA configuration memory, voltage amplifiers, current amplifiers, oscillator, buffers/drivers and bus transceivers. The sample rate is 200 MHz and LVDS signalling standard is used between the DRFM circuit and the converters.</p><p>The channel board has a JTAG interface which enables in-system programming of the FPGA. This implies that the DRFM can easily be redesigned. An external computer can manage the channel board via Ethernet. Software was developed for the microcontroller on the channel board and for the external computer. The function of the channel board is heavily dependent on the DRFM circuit.</p><p>The channel board design resulted in the assembly of a prototype circuit board. Measurements were performed in a lab and the channel board was approved to be integrated in ELSI for further tests.</p>

<p>Bakgrund: I den litteratur som behandlar projektteam finns det en uppsjö av olika komponenter som tros påverka hur ett projektteam kommer att prestera, det vill säga om det kommer att bli framgångsrikt eller ej. Det finns dels de författare som hävdar att det är projektteamets design som är avgörande för hur projektarbetet kommer att fortlöpa, dels de författare som ger coachingen en avgörande betydelse för projektteamets framgång. </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att erhålla kunskap om hur de två faktorerna design och coaching medverkar till att ett projektteam når framgång. </p><p>Avgränsningar: Vi har valt att företrädesvis presentera vårt material utifrån ett organisationsteoretiskt perspektiv och har således inte anammat ett huvudsakligt psykologiskt angreppssätt som även det kan vara passande på en uppsats av detta slag. Vidare, har vi även valt att inte behandla de kulturella aspekter som rör internationella projektteam. </p><p>Genomförande: Intervjuer har genomförts med projektledning och projektteammedlemmar på två företag där de tillfrågade har fått svara på hur de upplever att projektteamets design samt den coaching som projektteamet erhåller, medverkar till projektteamets framgång. I samband med genomförandet av intervjuerna har respondenterna fått fylla i en enkät över hur viktiga de anser att design- respektive coachingfaktorerna är för att ett projektteam skall bli framgångsrikt. </p><p>Resultat: I vår uppsats har vi belyst olika design- och coachingrelaterade faktorer samt uppmärksammat deras betydelse för framgångsrika projektteam och kommit fram till följande slutsatser: De båda faktorerna design och coaching är viktiga för att ett projektteam ska nå framgång men dock ej avgörande. Vi har i vår studie funnit att det råder ett cirkelförhållande mellan design och coaching. Hur detta cirkelförhållande bör balanseras för respektive projektteam finner vi beror av projektteamets kontext. Vi har såväl i teori som i empiri funnit att projektledarskapet för framgångsrika projektteam anses variera med den fas som projektteamet befinner sig i. Vi menar vidare att de tre olika roller som en projektledare kan inneha förekommer under alla faser av ett projekt men att någon av dessa roller kan framträda mer tydligt under vissa perioder. Enligt våra respondenter är svaret på frågan hur en projektteammedlem blir en god lagspelare att projektteammedlemmen är öppen för nya saker, är ärlig, respekterar de andra projektteammedlemmarna, är tydlig i sitt sätt att vara gentemot andra, har humor samt har arbetslust. Dessutom, krävs det att projekt- /teamledaren medverkar till att dengoda lagstilen upprätthålls. Detta förhållningssätt och de ovan uppräknade kännetecknen bekräftas även i teorin.</p>