Dissertations / Theses: 'Sagakis'

1

Meulengracht, Sørensen Preben. "Fortælling og ære studier i islændingesagaerne /." Århus : Aarhus universitetsforlag, 1993. http://catalog.hathitrust.org/api/volumes/oclc/31679564.html.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Ericsson, Emelie, and Sandra Simonsson. "Sagans betydelse i förskolan." Thesis, Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-4262.

Full text

Abstract:

Vår studie går ut på att få en inblick i hur pedagogerna arbetar med sagan för att främja barns utveckling. Vi utgår från följande frågeställningar; Hur ser relationen mellan sagor och barns utveckling ut i förskolans teori och praktik samt hur förhåller sig pedagogerna gentemot barnen vid sagoarbetet? I studien belyser vi tidigare forskning kring sagoarbete för att få en ökad kunskap och förståelse för sagans inverkan i verksamheten och för barnens utveckling. De teoretiska utgångspunkter som legat till grund för vår studie är socialisation, empati, metasamtal och det kompetenta barnet. De metodval vi grundar studien på är intervjuer och observationer. Vi diskuterar begränsningar och studiens trovärdighet. I resultatet belyser vi de observationer och intervjuer vi utfört. Vårt resultat visar på att sagan är av stor betydelse i verksamheterna. Pedagogerna är överens om att sagan används som ett hjälpmedel för att främja barnens olika förmågor. Under våra observationer fick vi ta del av tre sagosamlingar som hölls av tre olika pedagoger som var utbildade förskollärare. De gestaltade sagan och hade ett gemensamt syfte som var att främja barnens empatiska förmåga. I vår diskussion analyserar och problematiserar vi det material som vi under studiens gång har arbetat fram.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Gagnon, Christiane. "Pratiques ecologistes et developpement alternatif en Sagamie." Thèse, Chicoutimi : Université du Québec à Chicoutimi, 1986. http://theses.uqac.ca.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Williamson, Val. "The Liverpool sagas." Thesis, Liverpool John Moores University, 2003. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.402858.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Wagner, Anette, and Anette Sundkvist. "Sagans olika roller utifrån ett pedagogiskt perspektiv : En studie om sagans betydelse för ett barns språkutveckling." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-21874.

Full text

Abstract:

Syftet med examensarbetet har varit att se sagans betydelse för ett barn i förskoleålderns språkliga utveckling. Syftet var även att undersöka hur pedagogers och föräldrars engagemang kan bidra. Metoden som använts i examensarbetet är en kvalitativ undersökning på två förskolor med olika förutsättningar. Därefter har sedan jämförts likheter och skillnader mellan hur barnen tagit till sig av sagans ord och mening. Det har även gjorts enkätundersökningar där föräldrar och pedagoger har fått ge sin syn på hur de upplever att barn påverkas och utvecklas av sagor. Bland svaren har bl.a. pedagoger bidragit till examensarbetet med olika idéer på hur man kan locka barn till sagoläsning på ett pedagogiskt sätt. Det har genomgående under arbetets gång visat sig hur sagans betydelse, och flera olika roller, påverkar barnets språkliga utveckling men även hur sagan påverkar barnets självkänsla, trygghet, koncentration, nyfikenhet och fantasi. Det som lärts är vikten av att vara tydlig likväl mot enspråkiga barn som flerspråkiga barn och att pedagogen är observant på att uppfatta barnets förståelse språkligt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Molina, Maria, and Maria Eklund. "Sagans betydelse för språkutveckling i förskolan." Thesis, Kristianstad University College, School of Teacher Education, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4890.

Full text

Abstract:

Vi har valt att studera hur sagoläsning främjar barns språkutveckling i

förskolan. Vårt syfte med uppsatsen är att ta reda på om och hur pedagoger

använder sig av sagor för att främja barns språkutveckling. För att ta reda på

detta har vi intervjuat fyra förskollärare på fyra olika förskolor. De

frågeställningar som vi utgått från är: I vilket syfte används sagan i förskolan?

Anses sagan som ett viktigt hjälpmedel för att främja barns språkutveckling

och hur arbetar pedagogerna i förskolan med sagan för att främja barns

språkutveckling?

Det ämne vi har valt att studera tar vi upp i forskningsbakgrunden, där olika

forskare och vetenskapsmän ger sina åsikter och tankar om sagan som

hjälpmedel för att främja barns språkutveckling. Vi har sammanställt våra

intervjuer i en resultat del och analyserat de sammanställda svaren vi fått efter

genomförda intervjuer. De flesta pedagoger vi intervjuade är överens om att

sagan utvecklar barns språk med hjälp av texternas varierande språk och ord,

likaså samtalet och diskussionen om sagans innehåll framhölls som positivt

och viktigt för barns förståelse för sagans innehåll. Samtliga pedagoger anser

att sagan är ett viktigt moment för att stilla och lugna barngruppen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Söberg, Annika. "Sagans betydelse för barnets andliga utveckling." Thesis, University of Gävle, Department of Humanities and Social Sciences, 2001. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-521.

Full text

Abstract:

En dag frågade jag mig vad sagan kan betyda för barnets andliga utveckling. Andlighet är för mig förmåga att känna kärlek, att kunna ge utan egen vinning samt att se något utöver det synliga. Andlig utveckling och personlighetsutveckling hör ihop. Därför såg jag mig omkring i min hemstad Nyköping för att ta reda på vilka sagor barn i åldern tre till sex år kan ha glädje av för sin personlighetsutveckling. Barn har mindre kunskaper och erfarenheter än vuxna. De kan inte alltid uttrycka vad de känner. När orden inte räcker till för att uttrycka känslorna kan symboler vara till hjälp. De symbolerna kommer barnen i kontakt med via sagorna. Sagornas symboler kan också vara en förenande länk mellan länder och olika kulturer. Gamla folksagor har ett djupt och meningsfullt innehåll som förmedlat livsvisdom över de geografiska gränserna i generationer. Med hjälp av sagan kan barnet förstå och hantera sina känslor. Nyare sagor är anpassade till den tid barnet växer upp i. Både gamla och nya sagor kan ge barnet trygghet, framtidstro och glädje.

Sagan kan ge svar på barns funderingar över livsfrågor. Barn behöver få känna att de kan själva och att de kan påverka sitt eget liv. Det är viktigt att inte skynda på barnets utveckling. Man ska svara på frågorna vartefter barnet självt ställer dem. En bra saga ska vara lite spännande, gärna rolig. Barnet ska kunna identifiera sig med handlingen. Det onda och det goda ska mötas och det goda ska segra. Sagan ska ge barnet upplevelser. Sagor får inte vara så otäcka att de ger mardrömmar. Barnet måste kunna förstå rädslan och bearbeta den.

Varje sagofigur är väldigt endimensionell för att barnet ska förstå figurens handlingar och reaktioner och därmed sig självt. Barn måste få bekräftelse på att deras känslor är respekterade för att kunna förstå andras känslor. Denna bekräftelse får barnet delvis genom sagorna som också visar barnet hur en större klarhet över verkligheten kan växa fram ur fantasin. Barn gillar magi på grund av att de har ett animistiskt tänkande. De upplever världsordningen utifrån föräldrarna och vad som sker i hemmet. Sagor kan minska rädsla och fördomar. Fantasin gör att barnet har lätt för att leva sig in i andra människors känslor. Det barn som tror på sagans sanning vågar också tro på att en ny kamrat som barnet är osäkert på och därför lite skrämt av med tiden kan förvandlas till en god vän.

Det bästa med sagor är att de kan användas för att uttrycka sig på olika sätt. Barn gillar sagor med lyckliga slut som de kan identifiera sig med och som innehåller vardagliga händelser, humor, spänning och magi. Genom att lyssna, samtala, måla, dramatisera och musicera sagan får barnet tillgång till hela sin personlighet och genom upplevelserna sagan ger sker också en andlig utveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Cibo, Elvira, and Vildana Jugo. "Sagans betydelse i förskolan och skolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33017.

Full text

Abstract:

Syftet med följande arbete är att ta reda på hur pedagoger arbetar med sagor i förskolan och skolans tidigare år. Vår undersökning baseras på kvalitativa intervjuer som genomfördes med sex pedagoger verksamma i förskolan och skolans tidigare år. Utgångspunkten i denna undersökning är Vygotskij utvecklingsteori. De pedagoger som vi har intervjuat har olika syn på sagans betydelse, men samtliga håller med om att det är väldigt viktigt att läsa för barnen. I resultatet kan man bland annat urskilja att pedagogerna anser att sagor är kulturarv och att genom sagor får barnen ett rikt ordförråd. Resultatet av vår studie visar att sagor kan användas som hjälpmedel för att utveckla barnens språk. Det viktigaste målet för pedagoger som arbetar i förskolan är att barnen ska lära sig lyssna och sitta lite längre stunder. Vi anser att pedagogers arbetssätt med sagor är avgörande för hur barnen utvecklar sin nyfikenhet och lust att lära.
The purpose of this study is to find out how teachers work with stories in preschools and schools in previous years. Our study is based on qualitative interviews conducted with six teachers working in preschool and school years earlier. The premise of this study is Vygotsky development theory. The teachers we have interviewed have different views on the importance of the tale, but all agree that it is very important to read to children. The result, scientists can discern that the teachers think that stories are cultural heritage and, through fairy tales, children get a rich vocabulary. The results of our study show that fairy tales can be used as a tool for developing children's language. The main objective for educators working in preschool is that children should learn to listen and sit a bit longer periods. We believe that educators working with stories is crucial to how children develop their curiosity and desire to learn.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Stenroth, Åsa, and Eva Lönnqvist. "Sagans matematik: en studie i språkutveckling." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30910.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Boulais, Marcel. "Le comportement électoral de la Sagamie : 1970-1985 /." Thèse, Chicoutimi : Université du Québec à Chicoutimi, 1990. http://theses.uqac.ca.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Williams, Mattsson Linda. "Sagans grodmänniska i Birgitta Trotzigs Dykungens dotter." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för film och litteratur (IFL), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-45364.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Lindén, Ulrika. "I sagans värld : Ett genrestudium av vampyrromanen Twilight." Thesis, Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-13711.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Hauguth, Rebecca, and Emilia Rova. "I sagans värld : - Genuspedagogiska utmaningar i förskolans läshörna." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-69520.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att normkritiskt granska litteraturläsning i förskolan, samt det litterära materialet, ur ett genusperspektiv. Studien belyser, med hjälp av ett poststrukturellt perspektiv, vilka möjligheter till normkritik och normkreativitet som förekommer i högläsningsaktiviteter på förskolan, genom att analysera diskursen i såväl litteratur som pedagogens bemötande och förhållningssätt. Studiens metod är kvalitativ och utgörs av observationer med fältanteckningar samt videoobservationer. Studiens data kommer från två olika förskolor i samma kommun. Resultatet visar att det finns material för såväl normkritiska som normkreativa diskussioner i förskolornas litterära utbud men att denna litteratur kräver en diskussion för att fungera normbrytande. Därtill synliggör resultatet att normkritiska och normkreativa diskussioner relaterat till genus och kön, normbrytande reflektioner eller andra reflektioner är ett ovanligt inslag förskolornas lässtunder. Resultatet påvisar därtill subtila, men ändå synliga, skillnader mellan hur pedagoger bemöter flickor och pojkar vilket tolkat ur ett poststrukturellt teoretiskt perspektiv positionerar barnen och styr vilka identiteter som kan konstrueras och vilket subjektsskapande som kan ske. Förhoppningen är att studien kan bidra med ytterligare kunskap till det viktiga men outforskade området normkritik vid litteraturläsning ur ett genusperspektiv. Nyckelord: Genus, Kön, Litteraturläsning, Normkritik, Normkreativitet

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Westerblom, Louise, and Farah Taha. "Handdockans möjligheter som pedagogiskt redskap i sagans värld." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32242.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att få kunskap om hur och i vilka situationer handdockan används pedagogisktför att fånga barnen in i sagans värld. Olika möjligheter och metoder på hur handdockan kananvändas ska även påvisas. Det finns inte något bredare material vad gäller tidigare forskning omhur handdockan används genom sagan och arbetet har avgränsats till just det. Den teoretiskautgångspunkten är ur ett sociokulturellt perspektiv. Begrepp som mediering och literacy har använtsför att analysera materialet. Metoderna är kvalitativa i form av två semistrukturerade intervjuer medpedagoger och fyra deltagande ostrukturerade observationer av barn i åldrarna 3-5 år. Resultatenvisade att handdockan kunde användas som ett redskap för att fånga barns uppmärksamhet,engagera barnen i samspelet med handdockan och för att fantisera och skapa en lustfylld miljö.Barnen kunde fångas in i sagan genom att lyssna till, berätta, spela upp eller samtala om sagan.Slutsatsen är att genom handdockans utseende lockas barnen in i sagans värld när de lyssnar ellerberättar själva. Kommunikationen och samspelet som skapas sker när barnen pratar med och viahanddockan. Handdockans närvaro bidrar även till att öka barns språkliga- och kommunikativaförmåga och att utvidga deras fantasi i ett socialt samspel.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Sorensen, Karen Jane. "Carl Sagan's Cosmos: The Rhetorical Construction of Popular Science Mythology." Diss., North Dakota State University, 2013. https://hdl.handle.net/10365/26908.

Full text

Abstract:

Using Carl Sagan's Cosmos as a case study, this dissertation explores the intersection of science with popular culture and builds a new framework for rhetorically analyzing popular science programming. The arguments and research focus on the ways in which popularizing scientific information for the masses can create a type of science fiction rather than merely being a transferal of information. This metamorphosis of fact into fiction occurs as a result of the convergence of three rhetorical concepts, kairos, ethos, and aethos. Kairos is the placement of Cosmos in time. Historical and political elements (including education and entertainment) contribute to a science program's kairos. Ethos is the appeal (or credibility) of the narrator. The audience is receptive to the information presented only if the narrator is able to establish this appeal. Personality traits that are popular outside of stereotypically educational or scientific environments are often used in popular science programs to establish ethos. Aethos is the haunt or the environment created for the program; it lays the groundwork for narrative control. The haunt--which is carefully and purposefully constructed through the use of dramatizations and sensory elements--creates the viewpoint from which an audience examines and evaluates the information or arguments presented. A program's kairos, ethos, and aethos intertwine to determine its potential for attracting and retaining a broad audience. However, these elements carry with them an unintentional side effect. In combination, they create a mythos that can assist in the popularity and longevity of the program but they also carry with them a fictionalizing effect.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Rogers, Eirlys Anne. "Character portrayal in three Icelandic sagas." Master's thesis, University of Cape Town, 1996. http://hdl.handle.net/11427/19035.

Full text

Abstract:

This dissertation outlines the political and social organization of the Icelandic Commonwealth, and analyses the characters of Gunnlaug in Gunnlaugs saga; of Brodd-Helgi, Geitir, Bjami and Thorkel in Vápnfirŏinga saga and of Snorri in Eyrbyggja saga.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Vahlman, Vestby Laila. "Sagan : sagans vara eller icke vara i barnens vardag." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-19273.

Full text

Abstract:

Studien är en empirisk studie om sagans betydelse i barnens vardag. Jag har valt att arbeta utifrån kvalitativa metoder och syftet med arbetet är att få vetenskap om sagans betydelse i barnens vardag. Bakgrunden är en oro om att sagan håller på att försvinna från barnen i deras vardagsmiljö. Med barnens vardag och sociala närhet menas barnens vardagliga vistelse i närheten av sin hemmiljö och förskola. Med saga menas i detta arbete muntligt berättande, litterärt framställt verk eller på annat kommunikativt sätt framställd berättelse, ämnad för barn. Jag har gjort tre undersökningar på en förskoleavdelning. Två bestående av intervjuer med förskollärare om sagans vara eller icke vara. En enkätundersökning som har delats ut till barnens vårdnadstagare med frågor om sagoläsning i barnens vardag. Jag har också gjort en intervju med en bibliotekarie på ett mindre bibliotek och ett studiebesök på ett lasaretts lekterapi. På lekterapin intervjuades även där en förskolelärare. Undersökningen har varit för att bilda en verklighetsförankrad uppfattning om sagans betydelse i barnens vardag och i deras sociala närhet. Resultatet från de två förskollärarna visar att tack vare de två olika personligheterna i pedagogerna - kom jag fram till att sagan är berikad på denna förskoleavdelning. Detta eftersom förskolelärarnas berättartekniker skiljer sig åt vilket ökar barnens intresse. Enkätens resultat blev utifrån tio svar att en majoritet av vårdnadshavarna läser sagor för barnen regelbundet men enkäten visar även att sagoläsningen nästan bara sker på helger. De allra flesta anser att det är viktigt med högläsning för barnen och nästan lika stor del tar även med barnen till biblioteket. Resultatet från biblioteket visar: att här arbetas det mycket med sagan i samverkan tillsammans med andra sociala kontaktnät för barn i deras hemmiljö. Resultatet från lekterapin visar att sagan har betydelse som en läkande del för tillfrisknad hos sjuka barn. Slutsatsen är: att sagan är berikad för barnen på denna förskoleavdelning med dess närmiljö.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Audet, Marie-Josée. "Éducation à l'environnement et tourisme, conception d'un modèle d'intervention en Sagamie, Québec /." Thèse, Chicoutimi : Université du Québec à Chicoutimi, 1994. http://theses.uqac.ca.

Full text

Abstract:

Memoire (M.E.S.R.)-- Universite du Quebec a Chicoutimi, 1994.
En tete du titre: Memoire presente a l'Universite du Quebec a Chicoutimi comme exigence partielle de la maitrise en etudes regionales. CaQCU Document électronique également accessible en format PDF. CaQCU

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Bertrand, Anne. "Les armatures de sagaies magdaléniennes en matière dure animale dans les Pyrénées." Paris 1, 1995. http://www.theses.fr/1995PA010588.

Full text

Abstract:

Les armatures de sagaies en matière dure animale apparaissent comme un élément-clé de la panoplie du chasseur magdalénien. Les pièces des Pyrénées, du Languedoc occidental présentent une diversité morphologique au sein de cette même culture. Cette diversité peut être due à des facteurs culturels, chronologique, fonctionnels. Après avoir pris connaissance des sagaies en ethnologie, qui ont pour interêt d'être perçues dans leur totalité, seules les pointes des armes préhistoriques nous sont parvenues - l'étude des types d'armatures de sagaies, de leur caractéristiques chronologiques, tend à définir ces facteurs. Les armatures de sagaies du pays basque espagnol, des cantabres, des Asturies et de l'Espagne méditerranéenne sont étudiées à titre de comparaison. L'expérimentation apporte quelques sources de comparaison et quelques solutions aux nombreuses questions soulevées lors de l'étude, notamment en ce qui concerne les fractures, et les traces d'utilisation. Enfin, les armatures de sagaies magdaléniennes sont présentées dans leur contexte : les autres éléments en industrie osseuse sont mentionnés, ainsi que le rapport arme gibier. Une approche de la notion d'échanges et de territoires, et celle de la fonction des sites, est tentée. Suite a cette recherche, des caractéristiques chronologiques, régionales, d'autres à implication fonctionnelle - morphométriques et morphologiques - sont déterminées
The spear traits in osseous industry appear as an essential element of the outfit of magdalenian hunters. The pieces of the pyrenees, western languedoc present a morphological diversity within the same culture. This diversity can be due to cultural, chronological, functional factors. After having studied the points in ethnology, whose advantage is to be complete - only the heads of the prehistoire weapons are known by us - the study of the types of spear traits, of their chronological characteristics, tries to define these factors. The spear traits of the spanish basque country, of cantabria, of asturias and of the mediterranean spain are studied to be compared. The experimentation gives some comparisons and some answers to the numerous questions of the survey, more particularly for the breaking and the use traces. At last, the magdalenian spear traits are presented within their context : the other elements in the osseous industry are mentionned, as well as the weapon game relation. A way to the exchange's and territory's notion, and the function of the settlement, is pursued. In conclusion of this research, chronological and regional characteristics, as well as others with fonctionnal implications morphological and morphometrical - are determined

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Carlsson, Linda, and Louise Johansson. "Den klassiska sagans plats i den moderna skolans tidigare år." Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1153.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Under vår utbildning har vi båda utvecklat ett intresse för användandet av litteratur tillsammans med barn i skolan. Vi valde att koncentrera oss på de klassiska sagorna då deras rika symbolspråk har visat sig vara mycket betydelsefullt för barns utveckling. Vi anser också att de klassiska sagorna är en del av det västerländska kulturarv som skolan enligt Lpo- 94 ska delge barnen. Det framgår i Kursplanen i svenska (2000) att man via litteraturen kan ge barn möjlighet att utvecklas och få nya perspektiv på livet. Med detta i åtanke ville vi undersöka om den klassiska sagan har en plats i den moderna skolans tidigare år. Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka om pedagoger, som är verksamma i grundskolans tidigare år, använder sig av klassiska sagor i sin undervisning. Vi vill undersöka hur pedagogerna motiverar användandet och på vilket sätt arbetet kring och med klassiska sagor kan läggas upp. Vi vill också undersöka pedagogernas tankar kring barnens syn på och upplevelser av den klassiska sagan. Metod: Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod och för att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av halvstrukturerade intervjuer. Vi har utfört åtta enskilda intervjuer med pedagoger på våra respektive Vfu-platser och vi har båda medverkat vid samtliga intervjutillfällen. Intervjuerna har bandats för att sedan skrivas ut i sin helhet. Vid bearbetning och analys av materialet har vi använt oss av en hermeneutisk ansats. Vi valde att kategorisera informanternas svar för att kunna redogöra för resultatet på ett åskådligt sätt. Resultat: Vår studie visar att de intervjuade pedagogerna anser att det finns utrymme för den klassiska sagan i skolan men att användningsgraden och syftet med användandet varierar. Pedagogerna lyfte en rad olika användningsområden inom olika ämnen, men hur mycket sagan används beror på pedagogens eget intresse för den.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Rosén, Maria. "Undervisningssekvens i naturvetenskap med sagans och berättandets form i fokus." Thesis, Mälardalen University, School of Sustainable Development of Society and Technology, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-6207.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats har varit att planera, genomföra och utveckla en lektionssekvens i naturvetenskap där sagan och berättandet som form används som metod. Undervisningen handlade främst om fotosyntes och fröets livsbetingelser. Eleverna gick i årskurs fyra. Resultatet bestod av planering, genomförande och utvärdering av fem lektionstillfällen, samt en enkät där elevernas inställning till sagoläsning och sagoskrivning undersöktes. Slutsatsen är att eleverna var positivt inställda till sagoläsning, men inte lika positiva vid sagoskrivning. Sagoläsning kan vara ett bra komplement till de ofta opersonliga naturvetenskapliga faktatexterna. Att reflektera och bearbeta innehållet i sagan genom exempelvis gemensamma samtal framstår som en viktig del för att stimulera elevernas lärande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Jooste, Johannes Sagaria. "Personeelaangeleenthede as bestuursarea van 'n bestuursliggaam in 'n staatsondersteunde skool / Johannes Sagaria Jooste." Thesis, Potchefstroom University for Christian Higher Education, 1995. http://hdl.handle.net/10394/10127.

Full text

Abstract:

With the transition from public schools to state-aided schools there was incisive change regarding the essential nature, powers and duties of the governing bodies. With the declaration of such schools the authority to manage and control a school, transferred to the governing bodies of state-aided schools. The powers of governing bodies included, amongst others, the appointment, promotion and even dismissal of an educator. Some governing bodies were of the opinion that they had total power, without taking the Act on Educational Affairs (70/1988) and the Act on Employment of Educators (138/1994) into consideration. Other governing bodies, however, proceeded cautiously not to transgress these Acts. In the literature study the essence, composition and powers of the governing body were described. Staff-management as management-area of the governing body in a state-aided school was discussed in detail. In the empirical study emphasis was centred on the expertise of the chairman of governing bodies and of school principals of Afrikaans-speaking state-aided schools in regard to their statutory responsibilities in respect of staff affairs. The most important conclusion arrived at, indicated that governing bodies and school principals have a lack of knowledge, insight and interpretation of the clauses of the Act on Educational Affairs (70/1988) and the Act on Employment of Educators (138/1994) and other statutory stipulations. One may thus deduce that the governing bodies and school principals may not act arbitrarily, but that they must acquaint themselves thoroughly with the content of the various acts, manuals and regulations, in order to be able to manage staff affairs effectively.
Skripsie (MEd (Onderwysbestuur))--PU vir CHO, 1995

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Alfredsson, Sofia. "En julsaga anno 2019 : Ett skönlitterärt experiment där sagans form undersöks." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-160258.

Full text

Abstract:

Abstrakt I denna uppsats skrivs en nutida version av Charles Dickens verk En julsaga. Texten kommer att utspela sig under 2000-talet, det blir alltså ett miljöbyte genom tidsresan, inte rent geografiskt. Syftet med uppsatsen är att undersöka om genren och huvudkaraktärerna kan bevaras när miljön förändras och om den nya texten bibehåller formen av en saga. Inledningsvis har jag läst En Julsaga och sedan valt tre scener och av dem skrivit en nutida version.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Tremblay, Gille. "Valorisation de la biomasse forestière et développement endogène en Sagamie : scénarios pour l'horizon 2010 /." Thèse, Chicoutimi : Université du Québec à Chicoutimi, 1991. http://theses.uqac.ca.

Full text

Abstract:

Mémoire (M.E.S.R.)-- Université du Québec à Chicoutimi, 1991.
"Mémoire présenté à l'Université du Québec comme exigence partielle de la maîtrise en études régionales" CaQCU Bibliogr.: f. 444-459. Document électronique également accessible en format PDF. CaQCU

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Johnson, Christina. ""In i sagans land" : Aktionsforskning i bibliotekspraktiken med syfte att utveckla sagostunden." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för ABM, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-225679.

Full text

Abstract:

The purpose of this master's thesis is to examine children's communication and interaction during story time at the public library. The aim is also to examine how to develop the story time – in terms of participation and equality – at a specific library. Action research was used as a research strategy and participant observation, log, tutoring and interviews as methods to collect data. Since action research is done on the basis of practice, a significant collaboration with the librarian and the participant children is taking place within this study. Research from the fields of Library and Information Science, Education and Childhood Sociology form the interdisciplinary research area to which this study links. The theoretical framework consists of theory and concepts from the Socio-cultural Perspective, Poststrucuralist Feminism and Childhood Sociology. Furthermore, Inclusion, a child's perspective, as well as context and gender pedagogy are concepts thoroughly integrated in the analysis and discussion of the results. The main results define the communication and interaction during story time in this specific library. The communication between children and the librarian proved to be dynamic and the use of artefacts was an effective way to stimulate this. The analysis of the results of the developmental process of the story time, indicated that the pedagogical approaches and self-reflection were crucial elements for change. The study's main action was to use a standard challenging book during story time. This proved to be effective in enhancing such self-reflection and for the critical discussion about equality issues. The process itself was also thoroughly visualized in the material. In my conclusion I reflect upon the relationship between the appearance of the communication and the story time context, as well as the relationship between the pedagogical approaches and development. This is a two years master's thesis in Archive, Library and Museum studies.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Driscoll, Matthew James. "Sagas attributed to sr. Jon Oddsson Hjaltalin (1749-1835)." Thesis, University of Oxford, 1993. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.358434.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

O'Donoghue, Heather. "Relations between verse and prose in some Icelandic sagas." Thesis, University of Oxford, 1987. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.277692.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Matheson, Laura E. "Madness and deception in Irish and Norse-Icelandic sagas." Thesis, University of Aberdeen, 2015. http://digitool.abdn.ac.uk:80/webclient/DeliveryManager?pid=227591.

Full text

Abstract:

This thesis explores the representation of mental illness and mental incapacity in medieval Irish and Norse-Icelandic saga literature, with a particular focus on the theme of deception in representations of madness. These texts are compared using the methods of literary close reading. It begins (Chapters 1 and 2) with an overview of concepts of madness found in the two bodies of literature (drawing on law texts and poetry as well as the sagas) and the different narrative uses to which these concepts are put. Some general parallels and contrasts are drawn, and the cross-cultural transmission of the concept of the geilt is discussed in this context. Chapter 3 lays the ground for the thesis's analysis of deception in madness narratives by comparing two Irish and Norse-Icelandic narratives about fools and discussing links between the language of mental impairment and the notion of deception. Chapters 4 and 5 explore narrative representations of how deception is used with the aim of rehabilitating the mad person and reconnecting them with society, focusing in particular on the late Middle Irish saga Buile Shuibhne and an episode in the Icelandic family saga Egils saga Skalla-Grímssonar. Chapter 5 concludes with an extended discussion of the role of poetry and memory in representations of mental illness as seen in these two texts. Chapter 6 explores narratives in which deception is used with the purpose of destroying or humiliating the person of unsound mind, here focusing on the late Middle Irish saga Aided Muirchertaig meic Erca and an episode in the Norwegian king's saga Ágrip.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Tremblay, Suzanne. "La récupération du bois submergé en Sagamie : potentiels, faisabilité et perspectives d'écodéveloppement à l'echelle locale /." Thèse, Chicoutimi : Université du Québec à Chicoutimi, 1991. http://theses.uqac.ca.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Book, Sarah. "Det var en gång en saga… En studie om sagans roll i förskolan." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32190.

Full text

Abstract:

Syftet med detta examensarbete är att studera sagans roll i förskolan. Jag vill undersöka sagans betydelse för pedagogerna och hur de arbetar med sagor tillsammans med barnen i förskolans dagliga verksamhet.Jag har använt mig av en kvalitativ forskningsmetod med förhoppning om att få djupgående kunskap över hur pedagoger tänker och arbetar kring sagor. Jag valde att genomföra intervjuer på två förskolor i en storstad. Intervjupersonerna hade olika yrkestitlar såsom barnskötare, förskollärare, specialpedagog och förste förskollärare. Det empiriska materialet som samlades in kategoriserades i tre områden; sagans betydelse, skapandet av sagostunder samt att uppmuntra barns möte med sagor. Materialet analyserade därefter utifrån Vygotskijs sociokulturella teori med tillhörande begrepp såsom, den proximala utvecklingszonen, sociokulturell kontext, samspel och artefakter.Resultatet visade att pedagogerna har många tankar angående sagans roll och betydelse i förskolan. De anser att sagor har många goda effekter på barns kunskapsutveckling och de arbetar med det ofta och uppmuntrar barnen till gynnsamma samspel. Enligt pedagogerna är det viktigt hur sagorna presenteras inför barnen likaså vilka sagor som levereras. De bryr sig även om hur miljön och rekvisita kring sagor används samt är måna om barns egna delaktighet i sagostunderna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Argus, Li, and Sandra Jensen. "Den interaktiva sagans möjligheter och problem – en undersökning om matematiskt lärande hos förskolebarn." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32757.

Full text

Abstract:

Argus, Li & Jensen, Sandra (2008). Den interaktiva sagans möjligheter och problem – en undersökning om matematiskt lärande hos förskolebarn. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö Högskola.Examensarbetet handlar om hur vi skapar en interaktiv saga med matematiska utmaningar som vi berättar på två förskolor. Vi vill se hur barnen agerar och reagerar. Syftet med detta arbete är att undersöka och pröva om vår idé med en interaktiv matematiksaga fungerar i praktiken. Vi vill även se om barnen uppskattar metoden. Samt att våga göra en helt ny aktivitet och att lära oss av våra misslyckanden och/eller framgångar. Dessutom utvecklar vi vår förmåga att dokumentera och analysera erfarenheter på ett vetenskapligt sätt. De frågor vi utgår från är: Vad har den interaktiva sagan för möjligheter och problem? På vilket sätt går det att beskriva ”barns lärande i matematik genom den interaktiva sagan”? De metoder som används för att besvara frågeställningarna är aktionsforskning, dokumentation genom filmning och observation samt samtal med barnen. Utgångspunkterna är forskning kring interaktiva sagor, skönlitteratur, matematik i förskolan samt Skinners och Vygotskijs teorier. Resultatet är att den interaktiva sagan är möjlig att genomföra på de två förskolor vi har gjort undersökningen på, då barnen visar intresse och engagemang samt att de anser att sagan är rolig, fängslande och spännande. Några av de möjligheter vi finner är att barnen kan identifiera sig med karaktärerna och därmed leva sig in i sagan. Delaktighet och dominans bland barnen samt vår tydlighet kontra begrepp är några av problemen med sagan. Slutsatsen vi har kommit fram till är att det går att förena en saga med matematiska uppdrag, där barnen får ta del av en lärandeprocess. Dock vet vi inte om barnen fortfarande besitter sitt lärande från den interaktiva sagan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Powell-Pickering, Jessica L. "Warriors, lovers, mothers : women's physical powers in the Irish sagas /." View online, 2008. http://repository.eiu.edu/theses/docs/32211131436233.pdf.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Batista, Elayne Karina Peres. "Sagas educativas e brinca??es no Sert?o de Extremoz." PROGRAMA DE P?S-GRADUA??O EM EDUCA??O, 2016. https://repositorio.ufrn.br/jspui/handle/123456789/22585.

Full text

Abstract:

Submitted by Automa??o e Estat?stica (sst@bczm.ufrn.br) on 2017-04-03T21:28:45Z No. of bitstreams: 1 ElayneKarinaPeresBatista_DISSERT.pdf: 3943975 bytes, checksum: e380215fa0dcffa7c1de73b90e3eb543 (MD5)
Approved for entry into archive by Arlan Eloi Leite Silva (eloihistoriador@yahoo.com.br) on 2017-04-07T22:30:33Z (GMT) No. of bitstreams: 1 ElayneKarinaPeresBatista_DISSERT.pdf: 3943975 bytes, checksum: e380215fa0dcffa7c1de73b90e3eb543 (MD5)
Made available in DSpace on 2017-04-07T22:30:33Z (GMT). No. of bitstreams: 1 ElayneKarinaPeresBatista_DISSERT.pdf: 3943975 bytes, checksum: e380215fa0dcffa7c1de73b90e3eb543 (MD5) Previous issue date: 2016-07-29
A disserta??o objetiva discutir as pr?ticas educativas da Funda??o Extremoz de Cultura Aldeia do Guajir? - FUNDEC do Munic?pio de Extremoz/RN e compreender o potencial educativo existente nas brincadeiras e pr?ticas l?dicas que crian?as, jovens e adultos da comunidade extremozense vivenciam na e com a institui??o. Trata-se dos resultados de uma pesquisa etnogr?fica de observa??o participante, que vivenciando e enxergando cotidianamente as pr?ticas educativas verificou uma Funda??o, que se encontra imersa no tencionamento entre a valoriza??o e a desvaloriza??o cultural. A pesquisa demonstrou que embora a proposta da FUNDEC seja a promo??o e valoriza??o da cultura do munic?pio, suas pr?ticas educativas est?o tecendo narrativas e subjetividades conflituosas, pois o que se apresenta como brincadeira e alegria para alguns membros, para outros ? amargura e lamenta??o.
This dissertation discusses the educational practices of Extremoz Culture Foundation Village of Guajiru - FUNDEC - the city of Extremoz / RN, trying to understand the existing educational potential in play and recreational practices that children, youth and adults Extremoz experience through the Foundation. These are the results of an ethnographic research participant observation, seeing and experiencing daily educational practices FUNDEC verified the existence of a non-academic institution that educates, and is immersed in the tensioning between the valuation and the cultural devaluation. Research has shown that although the proposal FUNDEC is the promotion and development of the city's culture, its educational practices are weaving narratives and conflicting and contrary subjectivities because what is presented as a joke and joy for some members of the Foundation, for others it is sorrow and lamentation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Jaumouillié, Anne-Laure. "Entre sagaïes et médailles : processus colonial de reconnaissance des chefs kanak en Nouvelle-Calédonie, 1878-1946." La Rochelle, 2007. http://www.theses.fr/2007LAROF017.

Full text

Abstract:

Dès la prise de possession de la Nouvelle-Calédonie, l’administration coloniale a su utiliser les indigènes qu’elle reconnaissait comme des chefs pour asseoir la tutelle française. Elle sut utiliser pour cela un arsenal de distinctions honorifiques, qui parvint à séduire et à renforcer la position des chefs. Mais si certains d’entre eux ont semblé collaborer avec le personnel administratif, d’autres se sont rebellés, d’autres encore ont alterné ces deux pratiques. Au-delà d’un apparent loyalisme ou d’une systématique résistance des leaders kanak, ce travail envisage l’engagement de ceux-ci dans un contexte plus global, en les replaçant dans leurs systèmes relationnels propres. Rapports de force et enjeux internes au monde kanak, relations avec missionnaires, colons et administrateurs coloniaux en dressent les principaux cadres. Il s’agit ainsi de déconstruire l’idée selon laquelle les chefs étaient acquis ou réfractaires à l’action coloniale, et de montrer l’enchevêtrement des projets sociaux auquel chacun des acteurs de la colonisation contribua. Les parcours de trente-six chefs sont suivis entre 1878, date de la première révolte kanak, et 1917, date du dernier mouvement insurrectionnel. Les chefs acquirent peu à peu la maîtrise du discours colonial qui leur permit de s’émanciper des pressions de l’administration. Les engagements de leurs héritiers sont à leur tour examinés jusqu’à la fin du Code de l’Indigénat en 1946, afin de mesurer l’efficacité du discours politique qui leur fut transmis
As soon as New Caledonia got taken into possession, the colonial administration used the natives considered as chiefs to establish the French supervision. By using honorary distinctions, it settled a wide policy of recognition of the chiefs. Some of them seemed to have had dealed with the administrative employees, others rebelled or did both. Instead of considering those situations as loyalty, rejection or “double jeu”, this PhD consists in analysing them in a more global context by considering the Kanak chiefs in their own system of relationships. Inwa, relationship with the colons and colonial administrators are the framework. This work aims to deconstruct the idea of chiefs were either loyal or rebel and to show the complexity of the system in which every single actor of the colonisation participates. The itineraries of 36 leaders are analysed between 1878 – date of the first native rebellion – and 1917 – date of the last movement of the uprising. The leaders get little by little the methods of speech that will allow them to free themselves from the colonial pressures. The descendants of the chiefs are therefore also taken into account until the end of the “Code de l’Indigénat” in 1946. That in order to measure the strength of the transmission of the political speech they faced

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Nielsen, Jessika, and Pernilla Sjöblom. "Sagan som ett tematiskt arbetssätt I förskolan : Simsalabim, I sagans värld kan allt hända." Thesis, Högskolan Väst, Avd för utbildningsvetenskap och språk, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-11627.

Full text

Abstract:

Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur sagan används i ett tematiskt arbetssätt i förskolan. Fokus i undersökningen riktar sig mot hur pedagogerna arbetar och deras reflektioner kring de sätt de arbetar på. Metod Det är en kvalitativ studie med observationer och intervjuer som metod. Två pedagoger observerades under deras gestaltande aktiviteter, dessa pedagoger intervjuades även vid ett senare tillfälle. Även en mediapedagog som tidigare hade arbetat med samma arbetssätt intervjuades. Resultat Den gemensamma inramningen i att arbeta med samma saga skapar en förståelse för innehållet och förutsättningar för samarbete mellan avdelningar och andra förskolor med samma arbetssätt. Estetiken skapar möjligheter för kommunikation och förstärker sambandet mellan sagan och verkligheten. Pedagogernas individuella gestaltning och kunskaper bidrar till att skapa karaktärer som inspirerar och engagerar barn. Genom pedagogernas gestaltande av sagans karaktärer skapas en speciell relation mellan barn och pedagog. Det finns en förståelse hos barnen för att pedagogen är både sig själv och sin karaktär. Miljön kan skapas både utomhus och inomhus i samspel mellan pedagoger och barn. Miljön används för att förstärka och förankra sagans innehåll. Den fördjupande kunskapsdimensionen bidrar till ett fördjupat och riktat lärande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Cochrane, James Alan. "Bright dreams and bitter experiences : dreams in six sagas of Icelanders." Thesis, University College London (University of London), 2005. http://discovery.ucl.ac.uk/1444390/.

Full text

Abstract:

This thesis is a contribution to the ongoing discussion of dreams in the islendingasogur. Most previous scholarship on this subject has dealt with one of the following: either attempted to identify a scheme to explain the origin of saga dreams (e.g. identifying influence from European dream-book theory on saga dreams), or attempted to explain the saga dreams using what can be referred to as the "matching approach", that is taking specific elements from the dream and seeking to understand their relevance to the rest of the text. My thesis hangs upon the following two hypotheses: 1. saga dreams are essentially inconsistent in their nature and therefore saga readers were required to bring to bear a variety of interpretative techniques when seeking to understand them, and 2. saga dreams use complex and multi-layered symbolism. The imagination of the medieval saga readership allowed and even expected dream-symbolism to operate on a number of levels and for dream-symbols to have a number of referents elsewhere in the text. In order to test these hypotheses, I have reviewed all of the dreams in all of the islendingasogur, but chosen six particular texts to seek to understand how these authors used dreams. These texts are as follows: Droplaugarsona saga; Njdls saga; Laxdoela saga; Viga-Glums saga; Gisla saga; Surssonar Hardar saga. I have devoted a chapter to each of these six sagas. For each dream I have written a 'context' that allows the dream to be understood. I have then presented a text of the dream alongside an English translation. Following this I have written a short commentary dealing with some of the textual problems in the passage, identifying the role of the dream and seeking to understand the way in which the medieval reader would have understood it, suggesting loans, analogues and analogies elsewhere in Norse literature.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Maggiori, Jasmine. ""Touch yourself, touch me, you'll 'see':exploring contact and intersubjectivity in Leontine Sagan's 'Madchen in Uniform' (1931)"." Thesis, McGill University, 2014. http://digitool.Library.McGill.CA:80/R/?func=dbin-jump-full&object_id=121228.

Full text

Abstract:

Through a series of close readings, this thesis examines the role played byintersubjectivity and contact in Leontine Sagan's 'Mädchen in Uniform' (1931).The goal of this discussion is to demonstrate this film's rejection of hierarchalrelationships in favour of dynamic affinities between desiring subjects. Usingtheories of haptic cinema, the first chapter conveys the possibility of ontologicaldynamism between otherwise separate entities via tactile corporeal encounters.The second chapter analyzes the cinematic facial superimposition, which codifiesthe face as a revelatory site upon which the interiority of a subject's mind (soul)can be observed. By demonstrating an affinity between mind (soul) and body, theface can be understood as anti-dualistic and, by extension, anti-hierarchal. Then,finally, the third chapter examines the breaking-down of the authoritarianismcentral to the film's narrative by exploring the power of expressing reciprocaldesire and affinity in providing a structural critique.
Ce mémoire examine le rôle que jouent l'intersubjectivité et le contact dans lefilm de Leontine Sagan 'Mädchen in Uniform' (1931). Le but de cette discussionest de démontrer que dans le film se révèle le rejet de relations hiérarchiques enfaveur d'affinités dynamiques. En s'appuyant sur les théories du cinéma haptique,le premier chapitre traite de la possibilité d'un dynamisme ontologique entre desentités, d'autre part séparées, au travers de rencontres corporelles. Le deuxièmechapitre se consacre à l'analyse de la superposition faciale cinématographique quicodifie le visage en tant que site révélateur à travers duquel on peutobserver « l'interiorité » de l'esprit (âme) d'un sujet. En démontrant une affinitéentre l'esprit (l'âme) et le corps, le visage peut être compris comme antidualiste etpar conséquent antihiérarchique. Enfin, le troisième chapitre examinel'effondrement de l'autoritarisme qui joue un rôle essentiel dans la tramenarratrice du film, en explorant la puissance de l'expression d'un désir ou d'uneaffinité réciproque en fournissant une critique structurale.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Ottosson, Mari, Pernilla Salomonsson, and Camilla Gunnarsson. "Sagans betydelse i förskolan : Vad förmedlas till barnen av sagan när den berättas/läses från bok? Vilka skillnader kan vi utläsa?" Thesis, Växjö University, School of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1785.

Full text

Abstract:

Syftet med vårt arbete är att synliggöra barn och pedagogers föreställningar kring vilken betydelse sagan, sagoläsning och sagoberättandet har? Hur kan vi på bästa sätt använda sagan i verksamheten? Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod, där vi undersökte två olika typer av sagosituationer. Det var en berättarsituation utan bok samt en sagoläsningssituation från bok. Vi ville ta reda på vilka upplevelser barnen får av sagan när den berättas/läses från bok. Därefter gjorde vi tre gruppintervjuer med barn. Vi gjorde även intervjuer med en dramapedagog, en berättarpedagog och en bibliotekarie. Vid sagosituationer och intervjuer med barnen använde vi oss av observationer. Vi har kommit fram till att det inte är en självklarhet att berättande utan bok är bättre än sagoläsning från bok eller tvärt om. De kompletterar varandra.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Andersson, Lena, and Charlotte Jubell. "Berätta en saga! : en undersökning om pedagogers och barns tal om sagans betydelse i förskolan." Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1158.

Full text

Abstract:

Bakgrund:Berätta en saga! När vi varit på Vfu har barnen bett att man ska läsa för dem. Att det också har en stor del i förskolans vardag har vi märkt under vår utbildning till lärare i förskola/förskoleklass. Men vad är det med saga som är så speciellt och hur använder man sig av den i den pedagogiska verksamheten i förskolan? Det här vill vi med vår studie ta reda på. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger och barn talar om saga, vilken betydelse den har och hur de säger att de använder den. Metod: I undersökningen har vi använt oss av intervjuer och även gjort en observation. Vi har intervjuat sex förskollärare och åtta barn. Resultat: I resultatet har framkommit vad pedagoger och barn säger om saga. De menar att saga är en berättelse som läses ur en bok eller berättas muntligt, ibland med hjälp av bilder. För barnen kan det även vara ett kassettband eller en film. Pedagogerna betonar att en saga förmedlar ett budskap och att det är en form av kommunikation mellan den som berättar och de som lyssnar. De anser även att det finns mycket att lära av saga: sociala färdigheter, att lära av text och innehåll och saga som upplevelse. Barnen nämner bland annat att man kan lära sig att läsa. Ifråga om skapande verksamhet, alltså olika estetiska uttrycksformer, visar resultatet att det inte är så vanligt att rita, måla, dramatisera osv. efter saga, men däremot när de har temaarbete på förskolan. Olika sätt att påverka miljö/stämning har också framkommit. Både pedagoger och barn poängterar de yttre faktorerna som till exempel var det är viktigt att sitta vid sagoläsning. Pedagogerna tar även upp om den inre betydelsen som att väcka olika känslor och att barnen då får inlevelse i sagan

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Barraclough, Eleanor Rosamund. "Landscape and the semiotics of space in the Íslendingasögur : mapping Norse identity in saga narrative." Thesis, University of Cambridge, 2011. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.609163.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Tulinius, Torfi H. "The matter of the North : the rise of literary fiction in thirteenth-century Iceland /." Odense : University press, 2002. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb39086914w.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Tulinius, Torfi H. "La matière du Nord : sagas légendaires et fiction dans la littérature islandaise en prose du XIIIe siècle /." Paris : Presses de l'Université de Paris-Sorbonne, 1995. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb366854722.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Wyatt, Ian Tony. "The form and function of landscape in the Old Icelandic family sagas." Thesis, University of Leeds, 2001. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.433298.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

McGregor, Rick. "Per Olof Sundman and the Icelandic sagas : a study of narrative method /." Göteborg : Univ, 1993. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb370331499.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Santos, Donizeth Aparecido dos. "Sagas familiares e narrativas de fundação engajadas de Érico Verissimo e Pepetela." Universidade de São Paulo, 2013. http://www.teses.usp.br/teses/disponiveis/8/8156/tde-21062013-120215/.

Full text

Abstract:

Esta tese apresenta um estudo comparativo entre a trilogia O tempo e o vento, formada pelos romances O continente (1995), O retrato (1995) e O arquipélago (1995), do escritor brasileiro Erico Verissimo; e o romance Yaka (1998), do escritor angolano Artur Carlos Maurício Pestana dos Santos, conhecido como Pepetela, pelo fato dos dois escritores se utilizarem de estratégias narrativas comuns, tais como a saga familiar, a metaficção, a técnica narrativa do contraponto e a polifonia na escrita de seus romances históricos ou narrativas de fundação. A utilização de recursos narrativos comuns torna semelhantes as estruturas narrativas das duas obras que formam o corpus da pesquisa. Ao final da tese, esperamos comprovar que a obra do escritor brasileiro serviu de modelo para o escritor angolano, que incorporou algumas de suas estratégias narrativas e as adaptou ao contexto da literatura angolana, segundo o conceito de intertextualidade de Julia Kristeva (1974) que concebe a escrita de um texto literário como a leitura do corpus anterior, noção que implica ver o texto como absorção e transformação de um outro texto, de modo que o romancista ao escrever a sua obra sempre parte de um modelo pré-existente, seja para legitimá-lo ou questioná-lo, sem que isto signifique que ele tenha feito uma mera cópia do modelo apropriado.
This thesis presents a comparative study of the trilogy O tempo e o vento,formed by the novels O Continente (1995), O retrato (1995) and O Arquipélago(1995), by the Brazilian writer ÉricoVerissimo, and the novelYaka (1998), by the Angolan writer Artur Carlos Maurício Pestana dos Santos, known as Pepetela, by the fact of the two writers use common narrative strategies, such as family saga, a metafiction, the counterpoint narrative technique and polyphony in their historical novels writing and founding narratives. The use of narrative resources makessimilar the narrative structures of the two works that compose the corpus of this research. At the end of the thesis, we hope to prove that the work of Brazilian writer served as a model for the Angolan writer, which incorporated some of his narrative strategies and adapted them to the context of the Angolan literature, according to the concept of intertextuality of Julia Kristeva (1974) that conceives writing a literary text as the reading of previous corpus notion that implies seeing the text as absorption and transformation of another text, so that the novelist, at the time he writes his work, always parts of a pre-existing model, in order to legitimize it or question it, without this implying that he has made a mere copy of the appropriate model.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Van, Niekerk Johannes Hermanes Sagaria. "Kriteria vir die opvoedkundige beplanning en benutting van fisiese fasiliteite in primêre skole / Johannes Hermanes Sagaria van Niekerk." Thesis, Potchefstroom University for Christian Higher Education, 1986. http://hdl.handle.net/10394/9379.

Full text

Abstract:

The comprehensive objective of the study in hand, is to demonstrate that various new concepts must govern the educational planning and utilization of physical facilities at primary schools, if of course the educational system is to utilize global reforms in education. In this context, it is a requisite to examine the forces and events that are now initiating one of the most restive periods in the history of educational practice and to analize the present prospects as well as the prognoses of the basic philosophies on which these reforms are based. Another aim of the study is to give substance to the thesis that these innovations in pedagogic outlook and procedure, call for corresponding structural changes in the schools. Fortunately there are already a number of educational leaders, headmasters, as well as their deputies, teachers and even architects, that realize the necessity of expending time and resources on the problem of how educational personnel and the process of education may best invite improvement in this regard. Consequently this is motivating a new movement in some countries to plan instructional areas that will enable the schools to offer a more creative atmosphere for educational activities. Most particularly, an awakening concern among educators respecting the planning an utilization of school buildings, may encourage those concerned, to forsake the sterile format which conceives learning spaces to be a conglomerate of ruggedly built containers for sharp classes - a veritable warren of uniform boxes readily adaptable to standardized maintenance and devoid of the influence of any aesthetic considerations. On the contrary, it can be debated that former criteria for judging the eventual value of educational edifices no longer suffice: the life expectancy of floors of unyielding concrete, the bare economy of upkeep which may bar all other considerations or the stark aspects of monotonous similarity in appearance resulting from unimaginative planning. While the utilitarian factor of the initial cost per square meter or per capita may govern applications of the theory in practice, it still follows that educational facilities should assert a distinctive conception of design that is compatible with its function, and ought to detach itself from rigid, stereotyped patterns associated with conventional instructional space. New methods of planning learning areas must be adopted which cater to wider ranges of groups engaged in diverse educational activities. The present matrix for learning space is clearly static. To be brief, efficient design has evidently been judged by purely mundane standards separate from psychological, cultural or significant educational developments. The crux of the matter is that the design of educational facilities is lagging far behind current advances in education. To put the proposed architectural revisions in perspective, it is necessary to weigh the components that now affect educational reformation; to consider the aims, values and methods that epitomize these reforms, and finally, to suggest how physical facilities might evolve in keeping pace with developments in education both on the local scene and throughout the world. In fact, rapid changes in education can scarcely keep pace with procedures requiring considerable time; they will accordingly move ahead of planning, financing contracting, constructing and furnishing of physical facilities. The challenges now inherent in the rapidity of technological changes introduces the schools today to a vexing impasse. Their planners attempt to anticipate the contingencies which can occur in educational areas which had not been finalized, and which have not been subjected to adequate research. In the course of the study in hand, an attempt is made to confront this problem through the establishment of ideological goals that may satisfy the demands of a modern school building in the light of concepts oriented to individual needs. Consequently the inquiry included the users of physical facilities i.e. the teachers, in order to obtain their viewpoints regarding the educational planning and utilization of school buildings. The investigation was lanched by means of questionnaires sent to 300 teachers at 60 different primary schools. The opinions of the respondents were compared on the following basis: * teachers in managerial posts (principals and departmental heads) versus, * teachers in ordinary teaching posts, * Afrikaans speaking teachers versus, * English speaking teachers, * male teachers versus, and * female teachers. Relevant conclusions derived from the analysis can be summarized as follows: * the media centre in the primary school should be on the ground floor, closely linked with other classrooms, be a large area that can be subdivided by means of panels and be accessible during all school hours, * there is no doubt that teachers have a need to render suggestions on an organised basis in all the stages of the planning and construction of new school buildings, * the architectural quality and appearance of a school building influences the quality of work and performance of teachers who work in it, * the educational utilization of a school building is dependent upon the managerial abilities of the principal, * the movement of pupils through classrooms, has a negative effect on the teaching process, * teachers agree that a school building is economically utilized when only teachers use it and when it's used after school for adult education. (Teachers are not in favour of the fact that school buildings are used as a community centre), * a compactly planned school building, can further educational aims, if it is more economical, is of a more acceptable design, provides the possibility of the media centre being more centrally situated, provides partly covered areas as well as quiet areas which can be of great use, * most teachers are in favour of compactly planned school buildings, * the conventional classroom is effective with regard to classical teaching and instruction and the utilization thereof, * the conventional classroom is not effective with regard to the use of teaching aids, group teaching, individual working space for pupils and the planning thereof, * the following educational principles figurate in the classroom the fact that pupils differ as far as aptitude and ability are concerned that social and emotional influences also influence the child’s ability to learn, that mental development takes place by means of thinking, reasoning and discovering - especially personal discoveries. * every classroom should be provided with a permanent over-head projector, handy screen, caramat, record player, tape recorder with ear phones, washbasin with running water, space for group instruction, room for individual instruction, storage space for apparatus and teaching aids, and adjustable panels for partitioning. Based on the findings of the research, it is recommended that physical facilities for primary schools should be planned in such a way that provision is inter alia made for the following: * the media centre should be on the ground floor and in the centre of the buildings, * utilization of the building for more than one purpose, * the suggestions of teachers and pupils should be taken into account. Furthermore it is recommended that existing school buildings be adjusted according to the former criteria. Finally a model (see Figure 6.1) based on all the relevant planning criteria, is suggested.
Proefskrif (DEd)--PU vir CHO, 1986

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Gatling, Margaret Catherine. "An analysis of P.G. Wodehouse's idyllic world in the Blandings and Wooster sagas /." Title page, contents and preface only, 1992. http://web4.library.adelaide.edu.au/theses/09AR/09arg261.pdf.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Miranda, Pablo Gomes de. "Guerra e identidade: um estudo da marcialidade no Heimskringla." Universidade Federal do Rio Grande do Norte, 2013. http://repositorio.ufrn.br:8080/jspui/handle/123456789/16982.

Full text

Abstract:

Made available in DSpace on 2014-12-17T15:25:21Z (GMT). No. of bitstreams: 1 PabloGM_DISSERT.pdf: 5790432 bytes, checksum: cb76708cd8a3b4cea9208b8627bcd3ed (MD5) Previous issue date: 2013-09-24
Coordena??o de Aperfei?oamento de Pessoal de N?vel Superior
The goal of our dissertation is to study how the Scandinavian writings produced a Norwegian identity of warlike ideals in a compilation of Icelandic sagas known as Heimskringla and has parts of its content focused on storytelling about a troubled time of Scandinavian monarchies rising between the 8th and 11th centuries, which is called the Viking Age. The Heimskringla, also known as The Circle of the World is a set of writings based on Icelandic oral memory about the Norwegian kings and the conception of a Norwegian territory. While we investigated the relationship between the members of royalty, their companions and the Scandinavian people, we delineate the relationship between memory, identity and war. Our study points out how the Scandinavian war produces, in its storytelling, proper spaces, in socio-political relations among the participants, in the organization of its conflicts or the location of war activities, where places are transformed into essential points in these narratives. The war is both a place of identity statements and a space of practices, necessary for the strengthening of royal power
O objetivo de nossa disserta??o ? estudar como os escritos escandinavos produziram uma identidade da Noruega em ideais b?licos dentro de uma compila??o de sagas islandesas chamada Heimskringla e que tem parte de seu conte?do voltado para narrativas de um momento conturbado do surgimento das monarquias escandinavas entre o s?culo VIII e XI, a chamada Era Viking. O Heimskringla, tamb?m conhecido como O C?rculo do Mundo , ? um conjunto de escritos baseados na mem?ria oral islandesa sobre os reis noruegueses e a forma??o do territ?rio noruegu?s. Na medida em que investigamos a rela??o entre os membros da realeza, seus companheiros e os povos escandinavos, passamos a delinear as rela??es de mem?ria, identidade e guerra. Nosso trabalho pontua a maneira como a guerra escandinava produz, em suas narrativas, espa?os pr?prios, seja nas rela??es pol?tico-sociais entre seus participantes, na organiza??o de seus conflitos ou na localiza??o das atividades guerreiras, sendo que os lugares transformam-se em pontos essenciais dessas narrativas. A guerra ? ao mesmo tempo um lugar de afirma??es identit?rias e um espa?o de pr?ticas necess?rias para o fortalecimento do poder real

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Alm, Carolina. "Sagans roll i förskolans verksamhet - en undersökning om förskolors användning av sagor och berättande i språkutvecklande syfte." Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4623.

Full text

Abstract:

Syftet med arbetet är att undersöka hur några pedagoger i förskolan arbetar med sagoläsning och sagoberättande för att stimulera barnens språkutveckling, samt hur de involverar barnen i berättandet och läsningen av sagor. Forskningsbakgrunden tar upp hur barns språkutveckling går till och vad en del teoretiker anser om sagoläsning och sagoberättande och hur barnen kan involveras i detta. Den empiriska delen består av sex kvalitativa pedagogintervjuer och observationer, utförda på sex olika förskolor. I resultatdelen redovisas resultaten av intervjuerna samt vad som framkom under observationerna. Resultatet visar att pedagogerna använder sig av både läsning och berättande av såväl sagor som andra berättelser. Många förskolor involverar även barnen i både läsningen och berättandet på olika sätt. Diskussionen uppmärksammar pedagogernas respektive forskarnas och teoretikernas uppfattningar om användandet av sagor för att stimulera språkutvecklingen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Flink, Lina, and Lina Karlsson. "Matematik i sagans värld : En intervjustudie med förskollärare om deras arbete med bokläsning och matematik i förskolan." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-18256.

Full text

Abstract:

Detta examensarbete handlar om förskollärares erfarenheter av att kombinera bilderboksläsning och matematik i förskolan. Förskolans läroplan Lpfö98/10 (Skolverket, 2010) belyser att förskollärare ska se till att barnen i förskolan får stimulans och utmaning i sin språk och kommunikationsutveckling samt i sin matematiska utveckling. Läroplanen belyser dock inte hur detta arbete ska gå till. Den teoretiska utgångspunkten i detta examensarbete är Vygotskijs sociokulturella teori, vilket innebär att barn lär sig i sociala sammanhang. Utifrån våra erfarenheter sker bilderboksläsning dagligen i förskolan och detta sker oftast i ett socialt sammanhang. Studiens teoretiska perspektiv visar att språk och matematik är två ämnen som hör ihop och stödjer varandra. Eftersom vi enligt Vygotskijs teori lär oss i sociala sammanhang torde bilderboksläsning i förskolan kunna fungera som ett ypperligt tillfälle för barn att utveckla sin språk och kommunikationsförmåga samt sin matematiska förmåga. Dock visar studiens teoretiska perspektiv att bilderboken oftast endast används för att stödja barns språkutveckling men det finns forskning som visar att bilderboken kan fungera som ett matematiskt inspirerande material. I denna undersökning deltog sju förskollärare som vi intervjuat och intervjuerna har spelats in med hjälp av ljudupptagning. Utskrifter har gjorts av det insamlade materialet och sedan tolkats utifrån studiens teoretiska perspektiv. Resultatet visar att endast en förskollärare av sju ser bilderboken som en inspirerande matematisk miljö och som ett matematiskt redskap. De intervjuade förskollärarna ser bilderboken som ett språkligt material och inte som ett matematiskt material. Dock visar resultatet att även när förskollärarna endast talar om språk går det utifrån studiens teoretiska perspektiv se det utifrån ett matematiskt perspektiv. Studiens resultat visar att de intervjuade förskollärarna har förmågan att kombinera bilderboksläsning med matematik men majoriteten av de intervjuade förskollärarna nämner inte bilderboken som ett matematiskt material.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Sagakis'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles