Academic literature on the topic 'Sagan om ringen'

I medierne er der en livlig og vedvarende debat om vi nu har den folkeskole, vi har fortjent. Også gymnasierne og de videregående uddannelser tiltrækker sig med jævne mellemrum den bredere offentligheds interesse. For erhvervsuddannelsernes vedkommende stiller sagen sig noget anderledes. At mediernes søgelys rettes mod erhvervsuddannelserne er snarere undtagelsen end reglen. Selv større reformer på området of-res sjældent mere end kortvarig opmærksomhed. Inden for det sidste års tid har erhvervsuddannelserne været omtalt i forbindelse med afskaffelsen af den praktikpladskompenserede undervisning ('skolepraktikken'). Det var et indgreb som-indrømmet-affødte ikke alene demonstrationer fra erhvervsuddannelseselevernes side, men også en del omtale i medierne. Desuden var Bertel Haarders forslag om at genindføre mesterlæren for unge med anden etnisk baggrund genstand for en kortvarig debat i medierne. Men ellers har det været småt med interessen. Det er i sig selv en god grund til at lave et temanummer af Tidsskrift for Arbejdsliv om erhvervsuddannelse. En anden god grund er, at erhvervsuddannelserne har stor betydning for arbejdslivet generelt, ikke mindst fordi uddannelserne er med til at bestemme, hvordan arbejdsområder afgrænses på arbejdspladserne. Desuden har erhvervsuddannelserne bidraget til opretholdelsen af en beskæftigelsesstruktur præget af forholdsvis brede jobprofiler med relativ stor autonomi sammenlignet med andre lande. Erhvervsuddannelserne har stor betydning for den faglige organisering, da uddannelse i høj grad er basis for afgrænsning og medlemskab af fagforbund og spiller således en vigtig rolle for den segmentering eller opdeling på arbejdsmarkedet mellem faglærte, ufaglærte og funktionærer, som er så karakteristisk for det danske arbejdsmarked. Erhvervsuddannelserne har også en central placering i forhold til arbejdslivets diskurser om kompetenceudvikling, vidensøkonomi og innovation. Selvom denne betydning ikke har afspejlet sig i dansk forskning eller i medierne, så har de danske erhvervsuddannelser været meget synlige i international sammenhæng. I modsætning til folkeskolens middelmådige placering i de internationale målinger, placerer de danske erhvervsuddannelser sig helt i top i denne sammenhæng. Således fik uddannelserne i 1999 den prestigefyldte Carl Bertelsmann-pris for at være verdens bedste. Og USA har, især under den forrige Clinton-regering, udvist stor interesse for at lære af det danske system. Hvordan kan det så være, at de danske erhvervsuddannelser på trods heraf lever et liv, hvor de tilsyneladende kun i ringe om-fang formår at tiltrække sig mediernes og forskernes interesse? Og dette selvom halvdelen af de unge, der starter på en ungdomsuddannelse rent faktisk vælger at begynde på en erhvervsuddannelse. Erhvervsuddannelsernes usynlighed En af forklaringerne på erhvervsuddannelsernes usynlighed er nok, at de, der sætter dagordenen i medierne, ofte selv har en gymnasial baggrund, og at de i reglen har børn, der har eller forventes at ville gennemføre en gymnasial uddannelse. For

Denna studie utreder de motstridiga uppgifter som idag förekommer om Bo Hanssons mest framgångsrika album Sagan om Ringens reception i Sverige efter att den gavs ut december 1970. Dess genomslag har i dagens relativt knapphändiga receptionsmaterial beskrivits som en omedelbar succé men samtidigt som enbart måttlig. Studien innefattar huvudsakligen insamlade och granskade historiska primärkällor i form av dags- och kvällstidningsartiklar från Sveriges fyra största tidningar och styrs av en huvudfråga och en följande bifråga: I vilken omfattning omskrevs verket och hur formulerades receptionen i dåtidens svenska press? Bifrågan grundas i utsagor om en särställning som Bo Hansson idag anses ha erhållit jämte sin samtida sociokulturella kontext, nämligen sjuttiotalets svenska Musikrörelse även kallad Proggrörelsen. Studien föranleds av ett biografiskt bakgrundsavsnitt och avrundas med en kort biografisk epilog som syftar till att stärka läsarens helhetsförståelse av uppsatsens centrala artikelstudie. En summering med slutledningar och övriga iakttagelser presenteras i en avslutande diskussion som kan konstatera att det inte förelåg en omedelbar medial uppmärksamhet kring Sagan om Ringen i Sverige och att svensk press först började omskriva verket efter dess banbrytande internationella genomslag två år senare. Tecken på en viss konstnärlig särställning kring Bo Hansson framkommer i artikelstudien och exemplifieras ytterligare i slutdiskussionen.

I denna uppsats som i sin allra enklaste form är en analys av ledmotivsanvändningen i filmen Sagan om Ringen ville jag ta reda på vilka olika narrativa funktioner dessa ledmotiv kan ha. Genom att jag genomförde en analys där jag såg filmen i kronologisk ordning och tittade på två slumpmässigt utvalda ledmotiv och deras berättande funktioner kom jag fram till att ledmotiven verkligen har en central roll i filmens musikaliska struktur. Ledmotiven används föra att underbygga den fortskridande handlingen och hjälpa publiken följa med i denna. Samtidigt klargör vissa av dessa ledmotiv saker i handlingen som annars skulle vara dolda, saker som inte berättas med vare sig ord eller bilder utan med musik.

Syftet med denna uppsats är att försöka finna de kristna motivens plats i berättandet i de tre Sagan om ringen-filmerna (The Lord of the Rings) av Peter Jackson. Arbete har lagts ned på att studera litteratur inom både religion och filosofi kring filmernas Midgård-berättelser, där dessa behandlar kristna motiv. Den etablerade forskningen kring detta ämne har hittills till stor del handlat om Tolkiens böcker och inte i särskilt stor utsträckning om filmerna. Därför kan uppsatsen anses relevant i en tid där filmen mer och mer ses som lika betydelsefullt medium som boken.Det resultat som har nåtts är att det förefaller vara en stor del av filmernas handling som har sitt ursprung inom kristendomens berättelser och motiv. Detta inte bara i filmernas stora och övergripande berättelse (i synnerhet berättelsen om Frodo och Sam) utan även i sidoberättelserna (särskilt de som berättar om Aragorn och Gandalf). Filmerna innehåller således en ansenlig mängd kristna motiv.

Syftet med denna uppsats är att visa hur maskulinitet gestaltas i filmtrilogin Härskarringen och att undersöka huruvida karaktärerna är nyskapande eller stereotypa. Härskarringen valdes ut i samband med en större undersökning bland manliga gymnasieelever. Vi använder oss av en kvalitativ analys av de tre filmerna. I Härskarringen presenteras en stereotyp bild av maskulinitet där typiska manliga karaktärsdrag är att vara ädel, fysiskt stark, modig, lojal, ödmjuk, potent, intelligent, beskyddande, respektingivande och med en stark vilja att kämpa för det rätta.

Syftet med denna uppsats är att utifrån en receptionsanalys av Härskarringens bilder av män diskutera mediepedagogikens roll i skolan, samhället och i elevens skapande av en egen kulturell identitet. Jag har genomfört två gruppintervjuer med totalt sex respondenter, tre pojkar och tre flickor. Detta källmaterial analyserades med hjälp av annan vetenskaplig forskning och teori. Min undersökning visar att elevers kulturella identitet delvis är sammankopplad med hur man uppfattar medier. Respondenterna problematiserade även medias inverkan i skapandet av en kulturell identitet. De menade att det var lätt att ryckas med i handling och de värderingar som finns i Härskarringen. Men de uttryckte också en vilja att kunna titta kritiskt på populärkulturen och hålla sig på avstånd. Uppsatsen utmynnar i en vilja om en generell mediepedagogik som genomsyras av en förståelse för elevens befintliga och pågående kulturella identitetsprocess.

The Lord of the Rings trilogy is greatly diverse in species, races, and ethnicities which is a fact that over the decades has engendered great scholarly discussions about hidden racism in the literary work. Therefore, an analysis of intercultural matters and encounters realized throughout the story is relevant for detecting a possible racist ideology. By applying the postcolonial concept “Othering,” which is an act of differentiation, this essay analyzes racist instances in the story, and the result of or opposition to those, in order to indicate the presence of an anti-Othering ideology in the trilogy. The analysis is conducted through discussion of Othering of other species/races/ethnicities caused by blind trust in one’s own group, Othering inside one’s own group, Othering of other species/races/ethnicities, and discussion about instances of multicultural acceptance. Considering Tolkien’s relationship to nature, this discussion also extends to Othering of nature. Consequently, this essay concludes how The Lord of the Rings trilogy arguably is against Othering since the story generally presents the act as negative to others, oneself, and/or one’s beloved as well as contains instances which simply convey a positive view of multiculturalism.
Sagan om ringen trilogin är väldigt mångfaldig i arter, raser och etniciteter vilket genom årtionden har genererat storskaliga akademiska diskussioner om förekomsten av en dold rasism i det litterära verket. Därmed är en analys av de interkulturella angelägenheter och möten som tar plats under berättelsens gång relevant för att upptäcka en möjlig rasistisk ideologi. Genom att applicera det postkoloniala konceptet ”Othering”, vilket är en differentieringsakt, analyserar denna uppsats rasistiska instanser i berättelsen och resultatet av eller oppositionen till dessa för att indikera förekomsten av en motståndsideologi till ”Othering” i trilogin. Analysen genomförs genom diskussioner om ”Othering” av andra arter/raser/etniciteter orsakade av blind tilltro till ens egen grupp, ”Othering” inom ens egen grupp, ”Othering” av andra arter/raser/etniciteter och diskussion om instanser av multikulturell acceptans. Med tanke på Tolkiens relation till naturen sträcker sig även denna diskussion till ”Othering” av naturen. Denna uppsats drar följaktligen slutsatsen att Sagan om ringen trilogin är emot ”Othering” eftersom berättelsen generellt sett presenterar aktionen som negativ för andra, en själv och ens älskade, såväl som innehåller instanser som helt enkelt förmedlar en positiv syn på multikulturalism.

Uppsatsen undersöker miljöbytens funktion inom film och påvisar ett samband mellan miljö och hjälteresors narrativa utveckling. Observationer av filmerna Sagan om ringen – Härskarringen (2002) och Harry Potter och de vises sten (2001) utforskas i analysen. Det leder till ett resultat som visar att funktionen med miljöbytena är att visuellt skapa en bakgrund som samspelar med karaktärerna och att därigenom möjliggöra att nya händelser kan ta vid. Uppsatsen argumenterar därmed att miljövalen i filmberättelserna i sig påverkar berättelsestrukturerna.

This study considers Härskarringen (1959–61), a Swedish translation of J. R. R. Tolkien’s The Lord of the Rings (1954–55), within the framework of translation studies and the description of norms within different fields of translation. As the work’s position as a translation has been questioned by a number of critics, the aim of the study is to identify features of the text which can be associated with this critique. The methodology employed by the study aims to separate departures in the target text from the source text within fields such as semantics and style. The departures are then ordered on the basis of linguistic form. The study suggests that the translation contains a number of features, and proposes possible explanations for these, based on the result of the study in relation to these points of departure as well as the circumstances in the context of the creation of the translation. The method used is partly based on a model developed by Rune Ingo (1991), and the results are analyzed by means of key concepts from Yvonne Lindqvist (2002). The study concludes that Härskarringen should be considered a work done mainly in accordance with an acceptable translation strategy, and thereby has characteristics of a low prestige translation. The study further considers that the critics of the translation hold, seemingly, that The Lord of the Rings should be translated as high prestige literature, and that they have reacted against the translation consequently. The study suggests that the reason for the questioning of Härskarringen’s position as a translation seems to be that the work has not been translated in accordance with the norms of the literary field to where it is today attributed. The critique can partly be viewed as a result of a raised status of The Lord of the Rings and J. R. R. Tolkien, and thus of the mobility of a work within the literary system.
Den här uppsatsen undersöker Härskarringen (1959–61), en översättning av J. R. R. Tolkiens The Lord of the Rings (1954–55), med en översättningsvetenskaplig deskriptiv metodik. Uppsatsen försöker utröna vilka egenskaper hos den svenska tolkningen som gjort att dess ställning som översättning, till helheten eller enskilda delar, har ifrågasatts av en rad kritiker. Undersökningen utförs genom att tillämpa en metod för utverkande av avvikelser mellan översättningen och originaltexten inom för uppsatsen ändamålsenliga kategorier, såsom betydelsemässiga avvikelser mellan översättning och original. De framkomna avvikande textställena sorteras sedan efter deras språkform, och utifrån resultatet samt förhållanden i översättningens tillblivelse karakteriseras sedan den undersökta aspekten av översättningen genom ett antal egenskapsdrag samt möjliga anledningar till dessa. Slutsatsen efter genomförd undersökning är att Härskarringen, huvudsakligen genom att på olika sätt förhålla sig fritt till originalet, bär många gemensamma drag med översättningar inom lågprestigelitteraturen, och att kritikerna – då dessa förefaller anse att Tolkiens The Lord of the Rings tillhör högprestigelitteraturfältet och bör översättas enligt dess normer – därför har reagerat mot översättningens utformning. Härskarringens ställning som översättning har ifrågasatts på grund av att verket inte har översatts i enlighet med normerna på det litterära fält där det i dag anses befinna sig. Företeelsen får delvis ses som en följd av The Lord of the Rings och J. R. R. Tolkiens ökade anseende, och är därmed ett exempel på återverkningar av ett verks rörlighet inom det litterära systemet.

Uppsatsen jämför de båda svenska översättningarna av JRR Tolkiens Lord of the Rings: Åke Ohlmarks Sagan om ringen från 1959 och Erik Anderssons Ringens brödraskap från 2004.Syftet är att se vilken översättning som är närmast originalet och författarens intentioner. Genom att jämföra olika uttryck ges en konkret bild av vilken översättning som mest överensstämmer med Tolkiens originaltext.Dessutom tas olika aspekter på översättande i allmänhet upp, likväl som vilka specifika svårigheter som finns i översättandet av bokens olika konstruerade språk.Min slutsats är att Ringens brödraskap är mest trogen originalet och att läsaren i den får mer eget tolkningsuttrymme.

This essay focuses on J.R.R Tolkien’s The Lord of the Rings, how the different races in the text are portrayed and how they interact with each other. The essay uses postcolonial theories, mainly “Orientalism” and “Otherness”, to prove traces of racism in the text. It focuses on the text and what can be found in the characters opinions of each other. The aim of this essay is to prove that in The Lord of the Rings there is an underlying story of racial issues between the different races of Middle-Earth and that these issues can be described as racism.  The colonial themes of the text can mostly be found in the geographical descriptions, the colour of skin and the stereotypical descriptions of different races within the text. The stereotypical descriptions are probably sprung from the fact that J.R.R Tolkien grew up towards the end of the big Imperialist era of 19th century Europe and the similarities and descriptions of foreign cultures existing in the real world can be traced throughout the text.  The Lord of the Rings contains themes with racial issues and this can be described as racism, even though it is not possible to say that The Lord of the Rings is a racist text as whole.
Uppsatsen analyserar Sagan om Ringen av J.R.R Tolkien. Den visar på hur olika raser är beskrivna i texten och hur dessa grupper interagerar med varandra. Uppsatsen använder sig av Postcoloniala teorier, i huvudsak Orientalism och de andra för att visa på rasistiska spår i texten. Uppsatsen behandlar texten och undersöker karaktärernas åsikter om varandra. Målet med uppsatsen är att visa att Sagan om ringen har underligande rasistiska strömningar mellan de olika raserna i Midgård. Det koloniala temat i texten ses tydligast i de geografiska beskrivningarna, hudfärg på karaktärer och de steriotypa beskrivnnignarna av olika grupper i verket. De steriotypa beskrivnnigarna kommer troligtvis ifrån Tolkiens egen uppväxt i det imperialistiska Storbritanien under slutet av 1800-talet då tidstypiska beskrivingar från denna era kan skönjas i texten som helhet. Sagan om ringen innehåller flera rasistiska partier men det är inte möjligt att beskriva hela verket som rasistiskt.