Log in

Relevant bibliographies by topics / Sagard

Contents

Journal articles
Dissertations / Theses
Books
Book chapters
Conference papers
Reports

Academic literature on the topic 'Sagard'

Author: Grafiati

Published: 4 June 2021

Last updated: 1 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Sagard.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Sagard"

1

Poirier, Guy. "Charlevoix, lecteur de Sagard." Études littéraires 47, no. 1 (August 22, 2017): 97–107. http://dx.doi.org/10.7202/1040888ar.

Full text

Abstract:

Dans son article, Guy Poirier analyse la façon dont Pierre-François-Xavier de Charlevoix perçoit, dans son Histoire et description générale de la Nouvelle France et dans son Journal de voyage, l’oeuvre du récollet Gabriel Sagard. Il étudie également le scepticisme démontré par le jésuite Charlevoix face aux contributions des Récollets à l’évangélisation et à la colonisation de la Nouvelle-France. Il commente finalement quelques emprunts effectués par le jésuite à l’oeuvre de Sagard.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Paré, François, and Sarah Reilly. "Indices de l’enfance et de la filiation dans les écrits ethnographiques de Gabriel Sagard." Études littéraires 47, no. 1 (August 22, 2017): 51–64. http://dx.doi.org/10.7202/1040885ar.

Full text

Abstract:

Cet article se penche sur les conceptions de l’enfance et de l’adolescence dans les chapitres XII et XIII du Grand Voyage du pays des Hurons de Gabriel Sagard. Dès l’arrivée en Huronie, la rencontre du récollet, accueilli par ses hôtes wendats comme un « fils », s’effectue sur le mode de la proximité familiale. Et c’est cette relation idéalisée père/mère/enfant et son image transposée par Sagard dans le portrait singulier du village autochtone qui forment la substance de notre lecture des propos de Sagard sur l’enfance et la filiation. Interprétés dans le contexte plus général de la France du XVIIe siècle, les propos ethnographiques du missionnaire témoignent de son ambivalence devant la cohésion exemplaire de la famille wendate, dont il rend compte en détail dans ses descriptions de la petite enfance, et sa dissolution morale au moment où garçons et filles atteignent l’adolescence. Incapable de saisir la centralité de la transmission orale de la coutume et du savoir chez ses hôtes, Sagard en conclut que, dépourvue d’un patrimoine culturel légitime, transmissible par l’écriture, la société wendate sera par ce principe même amenée à s’éteindre.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Hebbinckuys, Nicolas. "Les échos de Marc Lescarbot dans l’oeuvre de Gabriel Sagard." Études littéraires 47, no. 1 (August 22, 2017): 23–37. http://dx.doi.org/10.7202/1040883ar.

Full text

Abstract:

Parmi les voyageurs qui décrivent l’histoire de l’Amérique française, deux chroniqueurs se démarquent : Gabriel Sagard et Marc Lescarbot. Sur leur voyage canadien au début du XVIIe siècle, ils publient plusieurs ouvrages dont les plus importants sont l’Histoire de la Nouvelle-France (1609) et l’Histoire du Canada (1636). Cet article analyse les emprunts textuels de Sagard à l’oeuvre de Lescarbot. Il étudie les parallélismes discursifs, questionne l’art du collage et interroge le sens de l’intertextualité, une pratique récurrente dans le genre viatique.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Côté, Sébastien. "« Du reste il nous apprend peu de choses intéressantes » : des (in)fortunes littéraires de Gabriel Sagard." Études littéraires 47, no. 1 (August 22, 2017): 129–44. http://dx.doi.org/10.7202/1040890ar.

Full text

Abstract:

Témoin privilégié des débuts de la vie coloniale en Nouvelle-France, Gabriel Sagard est surtout connu pourLe Grand Voyage du pays des Hurons(1632), récit de son long séjour chez les Hurons de l’actuelle baie Georgienne. Or, malgré leurs qualités indéniables, ses ouvrages furent jugés trop naïfs par l’historien jésuite Charlevoix, dont les observations nuisirent, du moins pour un temps, à leur fortune littéraire. Après une présentation de quelques usages des oeuvres de Sagard jusqu’à la fin du XVIIIe siècle, cet article étudie leur réception ambivalente dans une sélection d’histoires littéraires du Canada français et du Québec depuis le XIXe siècle.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Lacroix, Laurier. "L’art des Huronnes vu par le frère récollet Gabriel Sagard en 1623-1624." Les Cahiers des dix, no. 66 (April 8, 2013): 323–38. http://dx.doi.org/10.7202/1015077ar.

Full text

Abstract:

Parmi les récits qui présentent la vie des missionnaires en milieu autochtone, le texte du frère récollet Gabriel Sagard, Le Grand voyage au pays des Hurons, suivi du Dictionnaire de la langue huronne (1632), est reconnu comme le premier qui soit aussi complet sur cette nation. Sagard y relate son séjour de 1623-1624 auprès de la communauté de Carahouga, groupe huron qui n’a encore été que peu exposé directement au contact avec les Blancs. C’est un aspect particulier de sa relation qui m’intéresse ici, soit sa capacité de reconnaître comme des oeuvres d’art les artefacts produits par les femmes autochtones même si ce concept n’existait pas pour les Amérindiens. « Elles font […] des paniers de jonc, & d’autres avec des escorces de Bouleaux […] elles font aussi comme une espece de gibesiere de cuir, ou sac à petun, sur lesquels elles font des ouvrages dignes d’admiration, avec du poil de porc espic, coloré de rouge, noir, blanc & bleu, qui sont les couleurs qu’elles font si vives, que les nostres ne semblent point en aprocher. […]. » Son regard émerveillé et curieux détaille ainsi les peintures corporelles, les wampums, les peaux peintes, les bijoux et l’ensemble de la production visuelle. Sagard reconnaît la richesse et la diversité de leur production et il accorde à ces oeuvres des propriétés décoratives et esthétiques, les objets servant également comme moyens de communication ou comme offrandes lors des cérémonies funéraires. Son système de valeur l’empêche cependant de reconnaître la portée symbolique et mythologique de ces objets. Le texte de Sagard rend visible un moment de la culture matérielle des Hurons à la période de contact, production disparue à laquelle un travail d’interprétation pluridisciplinaire pourra en partie redonner vie.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Girard, Stéphanie. "Gabriel Sagard dans les histoires du Canada après la Conquête : une réception ambivalente." Études littéraires 47, no. 1 (August 22, 2017): 109–28. http://dx.doi.org/10.7202/1040889ar.

Full text

Abstract:

Cet article examine la réception de l’oeuvre de Gabriel Sagard et l’importance accordée aux premières missions récollettes dans les histoires du Canada publiées après la Conquête. Au XIXe siècle, les historiens anticléricaux, tant anglophones que francophones, peu intéressés par les tentatives d’évangélisation des nations autochtones, ignorent l’oeuvre du récollet. Au contraire, les intellectuels clérico-conservateurs placent les missions au centre d’une reconstitution de l’épopée mystique des commencements de la Nouvelle-France. Ils puisent largement dans l’Histoire du Canada (1636), tout comme les historiens défenseurs du terroir qui magnifient la figure de Louis Hébert. Ce n’est qu’au milieu du XXe siècle, cependant, que la valeur ethnographique de la description des Hurons proposée par Sagard dans son Grand Voyage (1632) sera reconnue.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

O'Donoghue, Erin M., Jocelyn R. Eason, Sheryl D. Somerfield, and Dacey A. Ryan. "Galactosidases in opening, senescing and water-stressed Sandersonia aurantiaca flowers." Functional Plant Biology 32, no. 10 (2005): 911. http://dx.doi.org/10.1071/fp04228.

Full text

Abstract:

Three glycosyl hydrolase family 35 β-galactosidase-encoding cDNAs, SaGAL1 (full-length), SaGAL2 and SaGA3L (both partial), have been isolated from Sandersonia aurantiaca (Hook.) SaGAL1 protein was functionally expressed in E. coli and β-galactosidase identity confirmed by activity assay. All three clones are primarily expressed in tepal tissues of senescing sandersonia flowers. In order to identify relationships between tepal texture and galactose metabolism, cut sandersonia flowers were treated with sucrose, periods of dryness or PEG and parameters associated with galactose metabolism and firmness were monitored. Sucrose supplementation, known to increase tepal firmness, delayed expression of SaGAL1 and SaGAL3 in opening (stage 5) flowers, whereas the response to periods of dryness followed by rehydration depended on the maturity of the flower. These treatments also tended to hasten the onset of processes associated with programmed cell death, monitored by PRT5 (a senescence-associated protease) expression. Galactosidase activity and cell wall galactose content were also affected but in an inconsistent manner. PEG supplied to opening flowers for 1 d followed by water, induced a long period of wilt, and intensive PRT5 expression. However, β-galactosidase gene expression and activity was delayed in these flowers, and cell-wall galactose content changed apparently independently of galactosidase activity. We have not been able to demonstrate a causal connection between the change in petal texture and concurrent induction of galactose mobilisation in sandersonia during normal development and senescence. The nucleotide sequence data reported appears in the EMBL, GenBank and DDBJ Nucleotide Sequence Databases under accession number AY280498 (SaGAL1), AY280499 (SaGAL2), AY280500 (SaGAL3).

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Pioffet, Marie-Christine. "Gabriel Sagard, l’insoumis : archéologie d’une historiographie polémique." Études littéraires 47, no. 1 (August 22, 2017): 39–50. http://dx.doi.org/10.7202/1040884ar.

Full text

Abstract:

L’enquête se propose de montrer que plusieurs passages de l’Histoire du Canada signée par Gabriel Sagard appartiennent à la littérature polémique. Destiné à réhabiliter les Récollets malmenés par leurs détracteurs jésuites et évincés des missions de la Nouvelle-France, l’ouvrage répond à plusieurs critiques sur la lenteur des conversions. Il blâme notamment les membres des anciennes compagnies commerciales, préoccupés davantage par l’appât du gain que par les progrès de l’évangélisation, pour les insuccès missionnaires de son ordre. Les attaques contre les marchands, désignés de façon impersonnelle comme des « avaricieux », de « gros Messieurs » qui profitent de la misère d’autrui, traduisent une aversion exacerbée et sans nuances pour les riches. Dans ce tableau un peu manichéen, le récollet oppose avec force l’humilité de ses frères franciscains méprisés à la vanité des Jésuites, qui ont pactisé avec les argentiers de la colonie pour exercer leur ministère.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

BLOECHL, OLIVIA A. "The Pedagogy of Polyphony in Gabriel Sagard's Histoire du Canada." Journal of Musicology 22, no. 3 (2005): 365–411. http://dx.doi.org/10.1525/jm.2005.22.3.365.

Full text

Abstract:

ABSTRACT The second edition of Gabriel Sagard's history of the Recollect missions in eastern Canada, the Histoire du Canada (1636), included an unprecedented series of harmonized settings of four previously transcribed indigenous Mi'kmaq and Tupinamba melodies. A reading of the Histoire du Canada's content, structure, and production context demonstrates that the settings supported the apostolic aims of the text, which were rooted in the didactic ethos and methods of the French Counter-Reformation. Specifically, the Histoire du Canada developed the transcribed indigenous chants into devotional exercises by ascribing moral significance to the transformation of the melodies into polyphony. With the harmonized settings Sagard gestured toward the Native Americans' potential for conversion and civilization by the Recollect missionaries in a manner that was edifying for Catholic readers in France and the young colony.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Murvai, Peter. "« Qui harangue le mieux est le mieux obey ». La parole « sauvage » dans l’Histoire du Canada de Gabriel Sagard." Études littéraires 47, no. 1 (August 22, 2017): 65–76. http://dx.doi.org/10.7202/1040886ar.

Full text

Abstract:

Notre propos est de traiter de l’inscription des discours amérindiens dans l’Histoire du Canada de Gabriel Sagard. Le principal enjeu de cette étude est de fournir une analyse des exemples de ré-énonciation de la parole « sauvage » qui zèbrent le texte du récollet, en prenant en compte leur dimension thématique et pragmatique et en posant la question de leur authenticité. Un autre enjeu de l’analyse vise les rapports entre la maîtrise discursive et le gouvernement des Autochtones.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

More sources

Dissertations / Theses on the topic "Sagard"

1

Côté, Louise. "L'alimentation et la rencontre des cultures : discours alimentaires dans le Grand Voyage du pays des Hurons de Gabriel Sagard (1623-1632)." Master's thesis, Université Laval, 1991. http://hdl.handle.net/20.500.11794/17645.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Vahlman, Vestby Laila. "Sagan : sagans vara eller icke vara i barnens vardag." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-19273.

Full text

Abstract:

Studien är en empirisk studie om sagans betydelse i barnens vardag. Jag har valt att arbeta utifrån kvalitativa metoder och syftet med arbetet är att få vetenskap om sagans betydelse i barnens vardag. Bakgrunden är en oro om att sagan håller på att försvinna från barnen i deras vardagsmiljö. Med barnens vardag och sociala närhet menas barnens vardagliga vistelse i närheten av sin hemmiljö och förskola. Med saga menas i detta arbete muntligt berättande, litterärt framställt verk eller på annat kommunikativt sätt framställd berättelse, ämnad för barn. Jag har gjort tre undersökningar på en förskoleavdelning. Två bestående av intervjuer med förskollärare om sagans vara eller icke vara. En enkätundersökning som har delats ut till barnens vårdnadstagare med frågor om sagoläsning i barnens vardag. Jag har också gjort en intervju med en bibliotekarie på ett mindre bibliotek och ett studiebesök på ett lasaretts lekterapi. På lekterapin intervjuades även där en förskolelärare. Undersökningen har varit för att bilda en verklighetsförankrad uppfattning om sagans betydelse i barnens vardag och i deras sociala närhet. Resultatet från de två förskollärarna visar att tack vare de två olika personligheterna i pedagogerna - kom jag fram till att sagan är berikad på denna förskoleavdelning. Detta eftersom förskolelärarnas berättartekniker skiljer sig åt vilket ökar barnens intresse. Enkätens resultat blev utifrån tio svar att en majoritet av vårdnadshavarna läser sagor för barnen regelbundet men enkäten visar även att sagoläsningen nästan bara sker på helger. De allra flesta anser att det är viktigt med högläsning för barnen och nästan lika stor del tar även med barnen till biblioteket. Resultatet från biblioteket visar: att här arbetas det mycket med sagan i samverkan tillsammans med andra sociala kontaktnät för barn i deras hemmiljö. Resultatet från lekterapin visar att sagan har betydelse som en läkande del för tillfrisknad hos sjuka barn. Slutsatsen är: att sagan är berikad för barnen på denna förskoleavdelning med dess närmiljö.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Meulengracht, Sørensen Preben. "Fortælling og ære studier i islændingesagaerne /." Århus : Aarhus universitetsforlag, 1993. http://catalog.hathitrust.org/api/volumes/oclc/31679564.html.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Fabreus, Karin. "Sagan, myten och modernismen i Pär Lagerkvists tidigaste prosa och Onda sagor." Doctoral thesis, Stockholms universitet, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-81419.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Fabreus, Karin. "Sagan, myten och modernismen i Pär Lagerkvists tidigaste prosa och Onda sagor /." Stockholm : Almqvist & Wiksell, 2002. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb390616133.

Full text

Abstract:

Dissertation--Stockholm universitet, 2002.
Bibliogr. p. 189-196. Résumé en français sous le titre : "Conte, mythe et modernisme dans les premières oeuvres en prose et Contes cruels de Pär Lagerkvist" et en anglais.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Nielsen, Jessika, and Pernilla Sjöblom. "Sagan som ett tematiskt arbetssätt I förskolan : Simsalabim, I sagans värld kan allt hända." Thesis, Högskolan Väst, Avd för utbildningsvetenskap och språk, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-11627.

Full text

Abstract:

Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur sagan används i ett tematiskt arbetssätt i förskolan. Fokus i undersökningen riktar sig mot hur pedagogerna arbetar och deras reflektioner kring de sätt de arbetar på. Metod Det är en kvalitativ studie med observationer och intervjuer som metod. Två pedagoger observerades under deras gestaltande aktiviteter, dessa pedagoger intervjuades även vid ett senare tillfälle. Även en mediapedagog som tidigare hade arbetat med samma arbetssätt intervjuades. Resultat Den gemensamma inramningen i att arbeta med samma saga skapar en förståelse för innehållet och förutsättningar för samarbete mellan avdelningar och andra förskolor med samma arbetssätt. Estetiken skapar möjligheter för kommunikation och förstärker sambandet mellan sagan och verkligheten. Pedagogernas individuella gestaltning och kunskaper bidrar till att skapa karaktärer som inspirerar och engagerar barn. Genom pedagogernas gestaltande av sagans karaktärer skapas en speciell relation mellan barn och pedagog. Det finns en förståelse hos barnen för att pedagogen är både sig själv och sin karaktär. Miljön kan skapas både utomhus och inomhus i samspel mellan pedagoger och barn. Miljön används för att förstärka och förankra sagans innehåll. Den fördjupande kunskapsdimensionen bidrar till ett fördjupat och riktat lärande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Book, Sarah. "Det var en gång en saga… En studie om sagans roll i förskolan." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32190.

Full text

Abstract:

Syftet med detta examensarbete är att studera sagans roll i förskolan. Jag vill undersöka sagans betydelse för pedagogerna och hur de arbetar med sagor tillsammans med barnen i förskolans dagliga verksamhet.Jag har använt mig av en kvalitativ forskningsmetod med förhoppning om att få djupgående kunskap över hur pedagoger tänker och arbetar kring sagor. Jag valde att genomföra intervjuer på två förskolor i en storstad. Intervjupersonerna hade olika yrkestitlar såsom barnskötare, förskollärare, specialpedagog och förste förskollärare. Det empiriska materialet som samlades in kategoriserades i tre områden; sagans betydelse, skapandet av sagostunder samt att uppmuntra barns möte med sagor. Materialet analyserade därefter utifrån Vygotskijs sociokulturella teori med tillhörande begrepp såsom, den proximala utvecklingszonen, sociokulturell kontext, samspel och artefakter.Resultatet visade att pedagogerna har många tankar angående sagans roll och betydelse i förskolan. De anser att sagor har många goda effekter på barns kunskapsutveckling och de arbetar med det ofta och uppmuntrar barnen till gynnsamma samspel. Enligt pedagogerna är det viktigt hur sagorna presenteras inför barnen likaså vilka sagor som levereras. De bryr sig även om hur miljön och rekvisita kring sagor används samt är måna om barns egna delaktighet i sagostunderna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Finlay, Alison. "A study of the narrative themes and literary relationships of four Icelandic poets' sagas : Bjarnar saga hitdoelakappa, Kormaks saga, Hallfredar saga and Gunnlaugs saga ormstungu." Thesis, University of Oxford, 1994. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.240239.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Alm, Carolina. "Sagans roll i förskolans verksamhet - en undersökning om förskolors användning av sagor och berättande i språkutvecklande syfte." Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4623.

Full text

Abstract:

Syftet med arbetet är att undersöka hur några pedagoger i förskolan arbetar med sagoläsning och sagoberättande för att stimulera barnens språkutveckling, samt hur de involverar barnen i berättandet och läsningen av sagor. Forskningsbakgrunden tar upp hur barns språkutveckling går till och vad en del teoretiker anser om sagoläsning och sagoberättande och hur barnen kan involveras i detta. Den empiriska delen består av sex kvalitativa pedagogintervjuer och observationer, utförda på sex olika förskolor. I resultatdelen redovisas resultaten av intervjuerna samt vad som framkom under observationerna. Resultatet visar att pedagogerna använder sig av både läsning och berättande av såväl sagor som andra berättelser. Många förskolor involverar även barnen i både läsningen och berättandet på olika sätt. Diskussionen uppmärksammar pedagogernas respektive forskarnas och teoretikernas uppfattningar om användandet av sagor för att stimulera språkutvecklingen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Wagner, Anette, and Anette Sundkvist. "Sagans olika roller utifrån ett pedagogiskt perspektiv : En studie om sagans betydelse för ett barns språkutveckling." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-21874.

Full text

Abstract:

Syftet med examensarbetet har varit att se sagans betydelse för ett barn i förskoleålderns språkliga utveckling. Syftet var även att undersöka hur pedagogers och föräldrars engagemang kan bidra. Metoden som använts i examensarbetet är en kvalitativ undersökning på två förskolor med olika förutsättningar. Därefter har sedan jämförts likheter och skillnader mellan hur barnen tagit till sig av sagans ord och mening. Det har även gjorts enkätundersökningar där föräldrar och pedagoger har fått ge sin syn på hur de upplever att barn påverkas och utvecklas av sagor. Bland svaren har bl.a. pedagoger bidragit till examensarbetet med olika idéer på hur man kan locka barn till sagoläsning på ett pedagogiskt sätt. Det har genomgående under arbetets gång visat sig hur sagans betydelse, och flera olika roller, påverkar barnets språkliga utveckling men även hur sagan påverkar barnets självkänsla, trygghet, koncentration, nyfikenhet och fantasi. Det som lärts är vikten av att vara tydlig likväl mot enspråkiga barn som flerspråkiga barn och att pedagogen är observant på att uppfatta barnets förståelse språkligt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

More sources

Books on the topic "Sagard"

1

Chevalier, H. Emile. Notice sur F. Gabriel Sagard Théodat et son oeuvre. [Paris?: s.n.], 1986.

Find full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Chevalier, H. Emile. Notice sur F. Gabriel Sagard Théodat et son oeuvre. [Paris?: s.n.], 1986.

Find full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Sagara, Piraji. Piraji Sagara. New Delhi: Lalit Kala Academi, 1995.

Find full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Kathak sagar. New Delhi: Radha Publications, 2004.

Find full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Sagar movietone. Ahmedabad: Saarthak Prakashan in collaboration with Deedee's Corporation, 2014.

Find full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Padam, Piara Singh. Gobind sagar. Patiala: Kalama Mandira, 1991.

Find full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Athavale, Bhe Va. Sagar swami. New Delhi: Vidya Vihar, 2002.

Find full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Mughal, Mir Mohammad. Raag sagar. Kirachi: Azad Communications., 1997.

Find full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Sandhu, Gian Singh. Sagar Chhallan. Hoshiarpur: Pratibha Prakashan, 1987.

Find full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Rahat, M. A. Akal sagar. Lahore: Ali Mian, 2003.

Find full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

More sources

Book chapters on the topic "Sagard"

1

Wagner, Kim A. "From Sindouse to Sagar." In Thuggee, 217–26. London: Palgrave Macmillan UK, 2007. http://dx.doi.org/10.1057/9780230590205_16.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Schnebel, Dieter. "Sagbar – unsagbar." In pop.religion: lebensstil – kultur – theologie, 127–35. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2018. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-22255-0_7.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Hill, Annette. "Saga’s Story." In European Television Crime Drama and Beyond, 269–84. Cham: Springer International Publishing, 2018. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-319-96887-2_15.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Salem, Kenneth. "Sagas." In Encyclopedia of Database Systems, 3273. New York, NY: Springer New York, 2018. http://dx.doi.org/10.1007/978-1-4614-8265-9_724.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Salem, Kenneth. "Sagas." In Encyclopedia of Database Systems, 2466–67. Boston, MA: Springer US, 2009. http://dx.doi.org/10.1007/978-0-387-39940-9_724.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Salem, Kenneth. "Sagas." In Encyclopedia of Database Systems, 1–2. New York, NY: Springer New York, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-1-4899-7993-3_724-2.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Low, Morris. "Corporate Science: Sagane." In Science and the Building of a New Japan, 143–68. New York: Palgrave Macmillan US, 2005. http://dx.doi.org/10.1057/9781403976925_6.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Sastry, K. Subramanya, Bikash Mandal, John Hammond, S. W. Scott, and R. W. Briddon. "Carnegiea gigantea (Saguaro)." In Encyclopedia of Plant Viruses and Viroids, 455–56. New Delhi: Springer India, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-81-322-3912-3_181.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Ceja, Alejandra, and Molly F. Gasbarrini. "Sager, Cliff." In Encyclopedia of Couple and Family Therapy, 1–2. Cham: Springer International Publishing, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-319-15877-8_30-1.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Raulin-Cerceau, Florence. "Sagan Carl." In Encyclopedia of Astrobiology, 1487. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2011. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-11274-4_1399.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Conference papers on the topic "Sagard"

1

Kolb, Gregory J., and Vahab Hassani. "Performance Analysis of Thermocline Energy Storage Proposed for the 1 MW Saguaro Solar Trough Plant." In ASME 2006 International Solar Energy Conference. ASMEDC, 2006. http://dx.doi.org/10.1115/isec2006-99005.

Full text

Abstract:

The 1 MW Saguaro solar parabolic trough power plant began operation in December 2005. The plant will initially operate without an energy storage system. However, recent studies predict a thermocline-type storage should be the most cost-effective storage concept for solar parabolic troughs power plants. If such a system can be successfully demonstrated at Saguaro, future trough plants will likely adopt this storage technology. A thermocline storage system for Saguaro has been proposed by Department of Energy (DOE) laboratories and the solar industry. In this paper, the time-dependent performance of the proposed storage system was evaluated with a new model of the plant based on the TRNSYS simulation system. Results indicate that the proposed system should work well at Saguaro. The paper describes the TRNSYS model and the engineering insights gleaned from annual performance simulations of the plant.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Garcia-Molina, Hector, and Kenneth Salem. "Sagas." In the 1987 ACM SIGMOD international conference. New York, New York, USA: ACM Press, 1987. http://dx.doi.org/10.1145/38713.38742.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Gutierrez Mesías, Fernando, Humberto Felipe Changano Guevara, Carlos Alfonso Díaz Venero, Alan Marlon Garcia Espinoza, Ruth Celina Zorrilla Salazar, and Carlos Ahumada Morales. "Sagari Project: Towards a Strategy for Sustainable Environmental Management." In SPE International Conference and Exhibition on Health, Safety, Environment, and Sustainability. Society of Petroleum Engineers, 2020. http://dx.doi.org/10.2118/199414-ms.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Luo, Albert C. J., and Arun K. Gupta. "A Nonlinear Theory for Traveling and Rotating, Sagged, Elastic Tethers." In ASME 1999 Design Engineering Technical Conferences. American Society of Mechanical Engineers, 1999. http://dx.doi.org/10.1115/detc99/vib-8163.

Full text

Abstract:

Abstract A nonlinear theory for traveling and rotating, sagged, elastic tethers are developed. Under certain conditions this nonlinear theory reduces to established models for traveling or rotating or stationary tethers.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Kobayashi, Dylan, Matthew Ready, Alberto Gonzalez Martinez, Nurit Kirshenbaum, Tyson Seto-Mook, Jason Leigh, and Jason Haga. "Sage River Disaster Information (SageRDI)." In ISS '18: 2018 ACM International Conference on Interactive Surfaces and Spaces. New York, NY, USA: ACM, 2018. http://dx.doi.org/10.1145/3279778.3279798.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

WOLF, PETER. "THE SAGAS MISSION." In Proceedings of the 7th Symposium. WORLD SCIENTIFIC, 2009. http://dx.doi.org/10.1142/9789812838223_0015.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Onder Er, Cigdem. "SAGAR BOXES AND THEIR USE: ON THEIR PAST AND PRESENT." In International Conference on Arts and Humanities. TIIKM, 2017. http://dx.doi.org/10.17501/icoah.2016.3103.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Lanese, Ivan, and Gianluigi Zavattaro. "Programming Sagas in SOCK." In 2009 Seventh IEEE International Conference on Software Engineering and Formal Methods. IEEE, 2009. http://dx.doi.org/10.1109/sefm.2009.23.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Astuto Arouche Nunes, Bruno, Katia Obraczka, and Abel Rodrigues. "SAGA." In the 15th ACM international conference. New York, New York, USA: ACM Press, 2012. http://dx.doi.org/10.1145/2387238.2387300.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Vinco, Sara, Debapriya Chatterjee, Valeria Bertacco, and Franco Fummi. "SAGA." In the 49th Annual Design Automation Conference. New York, New York, USA: ACM Press, 2012. http://dx.doi.org/10.1145/2228360.2228382.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Reports on the topic "Sagard"

1

Andrews, Gregory R., and Richard D. Schlichting. The Saguaro Distributed Operating System. Fort Belvoir, VA: Defense Technical Information Center, May 1989. http://dx.doi.org/10.21236/ada215083.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Andrews, Gregory, and Richard Schlichting. Saguaro: A Distributed Operating System Based on Pools of Servers. Fort Belvoir, VA: Defense Technical Information Center, March 1988. http://dx.doi.org/10.21236/ada192925.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Andrews, Gregory R. Saguaro: A Distributed Operating System Based on Pools of Servers. Fort Belvoir, VA: Defense Technical Information Center, February 1986. http://dx.doi.org/10.21236/ada186266.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Andrews, Gregory R. Saguaro: A Distributed Operating System Based on Pools of Servers. Fort Belvoir, VA: Defense Technical Information Center, March 1986. http://dx.doi.org/10.21236/ada186273.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Harris, Emma. Cuando las clases veloces: la importancia de lo sagrado personal. Edicions de la Universitat de Lleida, 2019. http://dx.doi.org/10.21001/scriptura.2019.27.07.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Harris, Emma. Cuando las clases veloces: la importancia de lo sagrado personal. Edicions de la Universitat de Lleida, 2019. http://dx.doi.org/10.21001/sun.2019.1.07.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Andrews, G. R., and R. D. Schlichting. Saguaro: A Distributed Operating System Based on Pools of Servicers. Fort Belvoir, VA: Defense Technical Information Center, March 1985. http://dx.doi.org/10.21236/ada160183.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Galvin, Jeff, and Sarah Studd. Vegetation inventory, mapping, and characterization report, Saguaro National Park: Volume III, type descriptions. Edited by Alice Wondrak Biel. National Park Service, March 2021. http://dx.doi.org/10.36967/nrr-2284802.

Full text

Abstract:

The Sonoran Desert Network (SODN) conducted a vegetation mapping and characterization effort at the two districts of Saguaro National Park from 2010 to 2018. This project was completed under the National Park Service (NPS) Vegetation Mapping Inventory, which aims to complete baseline mapping and classification inventories at more than 270 NPS units. The vegetation map data were collected to provide park managers with a digital map product that meets national standards of spatial and thematic accuracy, while also placing the vegetation into a regional and national context. A total of 97 distinct vegetation communities were described: 83 exclusively at the Rincon Mountain District, 9 exclusively at the Tucson Mountain District, and 5 occurring in both districts. These communities ranged from low-elevation creosote (Larrea tridentata) shrub-lands spanning broad alluvial fans to mountaintop Douglas fir (Pseudotsuga menziesii) forests on the slopes of Rincon Peak. All 97 communities were described at the association level, each with detailed narratives including lists of species found in each association, their abundance, landscape features, and overall community structural characteristics. Only 15 of the 97 vegetation types were existing “accepted” types within the NVC. The others are newly de-scribed and specific to Saguaro National Park (and will be proposed for formal status within the NVC). This document is Volume III of three volumes comprising the Saguaro National Park Vegetation Mapping Inventory. This volume provides full type descriptions of the 97 associations identified and mapped during the project, and detailed in Volume I. Volume II provides abridged versions of these full descriptions, briefly describing the floristic and structural characteristics of the vegetation and showing representative photos of associations, their distribution, and an example of the satellite imagery for one polygon.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Galvin, Jeff, and Sarah Strudd. Vegetation inventory, mapping, and characterization report, Saguaro National Park: Volume II, association summaries. Edited by Alice Wondrak Biel. National Park Service, March 2021. http://dx.doi.org/10.36967/nrr-2284793.

Full text

Abstract:

The Sonoran Desert Network (SODN) conducted a vegetation mapping and characterization effort at the two districts of Saguaro National Park from 2010 to 2018. This project was completed under the National Park Service (NPS) Vegetation Mapping Inventory, which aims to complete baseline mapping and classification inventories at more than 270 NPS units. The vegetation map data were collected to provide park managers with a digital map product that meets national standards of spatial and thematic accuracy, while also placing the vegetation into a regional and national context. A total of 97 distinct vegetation communities were described: 83 exclusively at the Rincon Mountain District, 9 exclusively at the Tucson Mountain District, and 5 occurring in both districts. These communities ranged from low-elevation creosote (Larrea tridentata) shrub-lands spanning broad alluvial fans to mountaintop Douglas fir (Pseudotsuga menziesii) forests on the slopes of Rincon Peak. All 97 communities were described at the association level, each with detailed narratives including lists of species found in each association, their abundance, landscape features, and overall community structural characteristics. Only 15 of the 97 vegetation types were existing “accepted” types within the National Vegetation Classification (NVC). The others are newly described and specific to Saguaro National Park (and will be proposed for formal status within the NVC). This document is Volume II of three volumes comprising the Saguaro National Park Vegetation Mapping Inventory. This volume provides two-page summaries of the 97 associations identified and mapped during the project, and detailed in Volume I. Summaries are presented by district, starting with the Tucson Mountain District. These summaries are abridged versions of the full association descriptions found in Volume III.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Galvin, Jeff, and Sarah Strudd. Vegetation inventory, mapping and characterization re-port, Saguaro National Park: Volume I, main report. Edited by Alice Wondrak Biel. National Park Service, March 2021. http://dx.doi.org/10.36967/nrr-2284709.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!